-— t N iw LAHOLMS TIDNING IT Torsdagen den -— 13 februari, 1969 IT = " Ologisk rådgivare De flesta människor som träf- fat centerledaren Gunnar Hed- lund, eller lyssnat till honom i radio och television, har den upp- "fattningen att. han tänker själv, och tänker klart och snabbt. Nu har emellertid Dagens Nyheters ledarförfattare i tisdagstidningen : vänligheten att ställa sig till för- fogande som tänkare åt hr Hed- lund, Huruvida denne accepterar detta undandrar sig vårt bedö- mande, men vi skulle tro ått han föredrar .att tänka själv även. i- fortsättningen. et Tänkandet i Dagens Nyhelér .: handlar om. huruvida Gunnar Hedlund skall stanna kvar som ”. partiledare. eller inte, Ledarskri«-.', " benten frågar sig om det verkli-. gen finns någon uppgift som, om i: hr Hedlund vill påta sig den, skulle göra håns kvarstannand i Jedningen befogat," Vi tänker för- > Ät , Förmodligen . blir det så att . Gunnar Hedlund föredrar att tän- ka själv om han skall stanna kvar som partiledare eller avgå' vid" årets riksstämma. Att stämmodel-x tagarna vill ha honom kvar råder A det ingen tvekan om, Och finns det ingen som är bättre lämpad som ledare för ett förenat mitten- " parti än just hr Hedlund, så bör han rimligen vara en: tillgång ". även för centerpartiet över 1970: års "betydelsefulla — riksdagsval; » Resonemanget att han är så väl lämpad för- den ena uppgiften, -' men. förbrukad för den andra, är ".' : milt uttryckt föga övertygande, - , Må ånga åldringar har bostäder ber som ”iute alls motsvarar nutida krav, "på tillfredsställande ', bo= 7 tandard,' Detta framgår av stås på av de: båda mittpartierna, skriver Da- £ gens Nyheter och fortsätter: > "Ingen skulle vara bättre läm ne pad att genomföra denna ganska krävande operation än hr Hed- lund, Han har en stark ställning i: sitt parti, inte minst efter senas- te valet; Alla bedömare är på det bestämde sig för sammanslagning skulle även de tveksamma inom partiet följa honom. För hr Hed- lund personligen borde det vara - räkna ut då de: flesta åldringar . en lockande uppgift att avsluta ' sin politiska verksamhet med en - konstruktiv uppgift,” som kunde lägga grunden till något" "nytt äv svensk politik;? >> ” Hr Hedlund har emellertid sagt att han inte tänker. göra. något . åt partisammanslagningen ” före 1970 års val. Håller han fast vid "den ståndpunkten; - ”fråmstår hr . Hedlunds svagheter 'så mycket tydligaré under den tid han har " "kvar som 'partiledare”, Dagens Nyheter. »> Logiken.1. detta resoneraäng . är. Inte övertygande.: Vill hr Hedlund efter, då är';han så "bra ”att:in- gen skull vara bättre lämpad att : " genomföra dennä” "ganska krävan='' : der operation : än hr” Hedlund”: - "en " specialundersökning om åld- > ” empel 9.200 åldringar — eller 38 klara med att om han verkligen : fortsätter" N ' våra. åldringars bostadsstandard' " rustas uppriktigt grundligt. Frå ringarnas 'boendeförhållande, som statistska centralbyrån gjort med . ledning av 1965 års bostadsräk-., . ning; I Hallands län bor till ex- procent av samtliga — i omoder- na lägenheter. Inte mindre än - 2.900 av dessa — eller 12 procent — saknar badmöjligheter och kyl- skåp. Vad detta betyder ur -hy- gieniska synpunkter kan man lätt. ogärna badar på offevtligabadin-' rättningar och åtskilliga har lång färdväg till dessa, I glesbygdernat. r det inte, heller ovanligt" med ' långa avstånd till livsmedelsbuti- ken — om där över huvud taget. finns någon sådan. Avstånden ger- inte. åldringarna möjligheter till '. inköp av färskvaror kanske raer . än' en gång i veckan, varför ett kylskåp är nära" nog omistl'; gt för dem.” DAR Det föreligger ' alltså brist er i vv som bör kunna avhjälpas. relativt . N lätt, « Men, "naturligtvis" bor" även .: . gan«. .är.: utomordentligt viktig i iv. första hand. för åldringarnas" egen. skull, men också därför att'många ; åldringar: med: tillgång till någor-= "> er, både kan och vill ig "själva och! därmed, spa-".. öra pengar 'på- en"annars | dvändig - ytterligare utbyggnad". > Tidnin z "Om ; ett sådant vång isskolörna-kan vi välja ett annat ort och” fråga | vilken ideälbild nå ” trätt: Gud, konungen och. -fi er neslandet: Man tycker att. ett. mang från den utgångspunkten - skulle ha-kunnat ge de svenska TV-tittarna. - något . att fundera på, och”én av dågens täroboks- författare skulle rimligtvis: ha varit en lämplig duehant. till hr Tingsten. "Men' svensk" TV är in- te konstruerad på det sättet. På hr Tingsten följde ett torftigt och. småaktigt -felfinneri i' da- gens läroböcker, utfört "av. en |. kritiker, vars.främsta merit är en ur vetenskaplig synpunkt än- derkänd' propagandabok om de- .monstrationerna i Båstad! > Herbert Tingsten har dessvär- re komrnit I dåligt sällskap 'på gamla darp istutar VET. | DEN TUNGA, TRAFIKEN I sitt ' iopunktsprogram krä ver, Jä rnvägsmanmaförbundet sänkta fartgränser- larna samt att tung. trafik skall förbjudae, lördagar: och sönda- gar. Mat. vill också sätta stopp för tunga och skrymmande last- bilstransporter ' över huvud. ta get eftersom järnvägen kan « öm- besörja sådana, Arbetarbla-|' det (5) kommenterar: . En höjd beskattning av de tunga lastbilarna kan inte an- ses oskälig med tanke på. det hårda slitage ” de "utsätter våra större vägar för, Det är Inte rätt att. dessa kostnader skall vältras över på : privatbilismen. Förbud > för tung lastbilstrafik över helgerna låter också till talande för privatbilismen.” Men | ett sådant. förbud måste i så . fall motiveras med trafiksäker- 7” hetsskäl.”". Långtradarna' skapar ofta olyeksrisker: när de trängs med privatbilisterna över hel- gerna. Däremot kan järnvägens folk inte begära'ett 'sådant för- hud av komnkurrensskäl eftersom SJ också: transporterar gods lördagar , och söndagar... Målet, för: trafikreformen är att fortlöpande trygga en til fredsställande" transportförsörj- ning för landets olika "delar till lägsta samhällsekonomiska kost- nader, -”Med -- hänsyn tur att oklarhet, "fortfarande tycks rå- da 'om hur man bäst skall nå detta mår'!finns. det skäl för ingående övervägariden — och kanske :en; ny. översyn .— in. nan den tredje etappen” genom: av den slutna Säringsvården: "Tesone-- - / ringen har som - enda, mål en förs, : RV : Skl 'Martisholtplanen. för käre "skall överföras” till andra häringar.. Mamnsboltplarrer; räk- ed” en minsta areal. för . Spa nmålsproducerande iz - jord- bruk på 80: hektar och .på 25 : hektär för -gåktdar,. som är. in- » riktade ; på mjölkproduktionen; Men: utan, strid 'går inte miljo- 'mer:- bönder 'från”” gård” och heter det'i tidningen företagaren: KSR De: "minimistorlekar Mansholt föreslår” för. | framti- dens :jordbruk,: . är: sådana att «man: i. .Senwelz -måste' överföra 120.000 personer "från ' jordbruk till-andra näringar. Och i Nor- "Som ge — bara nägra få hundra jordbruk skulle” komma ige- nom = hålsögat. (Skogarealer medräknas ju inte.) - Från "danskt" håll påpekas. att varken. stora' bruksenheter el- «der subventionspolitik skulle skapa . bättre ' förhåltanden för .de danska bönderna] Subventio- | nerna. — 1,5, milliarder kronor årligen: eller” 10.000 kr si genom- snitt till varje danskt jordbruk -— går till industrialisering av jordbruket. Och .: industrlalise- ännu. större Produktion, > Skulle” mar; "basera ” danskt ” Jordbruk . på ”stordritt skulle det -totata antalet jordbruk -skä- ras ner från 150.000 tin. 20— 20.000... Ett . sådant: jordbruk skulle. "efter dagens pris. kosta 2—3 miljoner kronor, SOM "MOTTO för konjunkturbedömningarna 1 .årets: finansplan” kän . enligt herr > st ings - egen. karaktäri- 'stik sättas orden ”försiktig. op "timism”, '” skriver i" Svensk Sparbankstidskrikt Om- dömet förefaller "vara ' ganska -väl grundat. ', Under I 968 har "flera av de” viktigäste posterna |. 1 försörjningsbalansen' : utveck. -lats positivare än förväntat, bl. -2 exporten och 'den privata kon- sumtionen. ' Det "är | tills vidare varken fråga "om gas-. eller bromspedat i årets budget, Kon- staterar tidskriften, och det är säkerligen em 1 nuläget riktig avvägning: ett avseende emellertid anledning att ställa sig — kritisk, Bostadsbyggandet har för 1969 redan från början planerats till en så hög volym som 103 000 igängsatta lägenhe- ter, 'vilket . visserligen .. är ca 2000 lägre än vid den faktiska |. igångsättninger,. -1968 "men hög- fre än vad som planeradeg vid början av fjolåret och även . finns det nas stt få” : sig förföljd av dem som brukar sens matlagning. ”Köttmästaren dd! : Följd « av a hu 1969. synesc dödläget at andahålta. a nödvändiga: > utrymmet vh genom: - REDS VEN ti når för bostadsfrågor med” en plaherin gre garanterat" sen rörlig,” "ki - fecklinpensanp s serv.ä of » början låst sig ; att gå under-denna nivå av”oli- "Ka sade.” Skå "klara ”ett, "ambitiöst" bostadspro- tö gram” samtidigt medi; en.j även nvesteringsexpansion ka utsikter för en'åäter: "gång till: en :> prisstegringstakt modell" .1965—66, något som fi- narisministern mycket. angelägen” att, undvika. ' i Det. blir. emellertid intressant -satt se om den planerade. igång sätthingsvolymen” uppnås... "Frå- ” gån är 'om inte. byggherrar på somliga "Käll i landet Ani börjat ita ett visst. intryck avs de:un- "der fjolåret ökade”, svårigheter- "avsättning för: dear av det. n producerade lägenhets- beståndet... "Det vore i:så. fall "snarast ett - hälsotecken, under- stryker tiåningen. er PALMER 'ocH IL Til de pikantare inslagen i årets - remissdebatt. 'hör diskus- "sionen" om” hr Palmes: lönelyft på 4.000 kr. Norrbottens. Kuriren: (m) . vill göra: den: na kommentar: Onekligen: - 'har - också -detta med hr Palmes 4.000 kronor en -principiell innebörd, som tyvärr kom bort under grälet i första kammaren” Detta rejäla 'påök kan -anknytas till den 'jämlik-|" hetsdebatt. som inte minst LO och dess tidning Aftonbladet" (5) så skickligt för i denna avtals- Törelse. Där heter det ju stän- digt-- att :vad -tjänstemänn skaffar: sig i förbättringar, det .ska också LO:j -grupperna ha ut, inte procentuellt utan, i kronor och ören, Då spelar ' det inte någon roll:om den progressiva skatten -tar mycket mer från de ,flesta tjänstemän, En del högt > avlönade. kommunalråd, som redan tycker de har nog bra betalt, "har överträffat LO:s förväntningan' genom "att - helt savstå från sina feta påslag och därför 7 : vederbörligen i hyllats i AB: . Civilmi ister : Hans Gustavs. |: son stod upp. 1 riksdagen och försvarade hr. Palme i: lyftet, menade han, gällde" en , budget- "teknisk anpassning av anslagen till 1968. års lönenivå, Göte. borgs- Posten (ep); ikom- .menterar: tf ” När Hans Gustavsson inte för- stod hur illa han burit sig åt ingrep "hr Palme. Han kände skjuta, in sig på moralfrågor. Det låter otäckt, Värre än att det inte är säkert att någon av hr Palmes förföljare är beredd göra bot och bättring, De tyc- ker kanske fortfarande att de som talar om jämlikhet också skall tillämpa "den, , Naiva tan- kar, det skall gärna medges, men tankar som förstås, av en tämligen stor. det av svenska -Ööver något tidigare års volym. I folket, passar olika kött, "Nordbons ”svala'- -kryddsätt ra "är naturligtvis möjligheterna |. : | En ”krydda” "som blir allt + ger tips på fina: kötträvaror "bland : högklassig seda r. gär hem n kökt ;' Kälv stakar det” utmärkt med. "dragon. | Litet ” badrika ger.” den . extra touchen ät . en schnitzel, äv "Kalv. ra” "smaktilisats med : ditet fy a kryddor, medan man "ger" kalop- sen: eller: köttgrytan sin speciella smak med helt "enkelt lagerblad: Salvia" ovanpå kåldolmarna'” Nå grytan eller: ugnen" smakar inte oangenämt, "och :en lammstek: in- gniden med rosmarin r verkligen gott, > ov ÖNA rar pulärare är den färska" röda .eHer gröna paprikan. Andra” litet -mer extrema kryddor .sem kommit till heders igen är 'enbär, -baselika, slvih och rosmarin. . reteelse inom .matlagningskons- ten, De har, och har. varit med om att bygga upp världsherravälden, Det. var nämligen efter: dåtida förhållan- den oerhört värdefulla låster som skeppén förde till hemmahamnar- na från exotiska länder. ! Me «Det var under medeltiden som vi på "detta. sätt började ' bli verk- ligt ”kryddmedvetna”. 1 Europa. Bruket "av kryddor" berodde "väl från början huvudsakligen på de ofta dåliga råvarorna, Det gällde att dölja skämd eller dålig lukt i största möjliga utsträckning; Det gjorde” man" med; kryddornas hjälp. : > Nr : vi nordbor. har längé' gänlt för att vara s.k svalare 1 värt. sätt att krydda än exempelvis -sydeu- ropéerna. Det beror.troligen inte på någon'från början högre ut- vecklad smak hos dessa." . :. Anledningen" ”är, väl närmast den gamja Klassiska. Kvaliten i mer fattiga) sydligare länder! är inte älltid vad den borde vara på exempelvis kött” eller fisk. Detta i sin tur beroende på dältgt ut- rustade kylutrymmen. i : hänsyn till . ningar knappast | stel utbildningsorgar nisation. Ten. njunstuvning får sin mla ext- ” in långa -historia-|.. of MOTIONSKRAV (CP): U 68 bör rige till uy anslutning till propositionen om = utbildningens - organisation vid — filosofisk : fakultet m.: m. (UKAS) föreslår Gunnel Jonäng och Anna-Lisa ' Nilsson (båda cp) m, fl. i,motion att ett ställnings- tagande till en ändrad organisa- tion uppskjutes till dess att re: sultaten av 1968 års utbildnings: : utredning (U 69). föreligger; Där. "emot. vill motionärerna att den föreslagna ' förstärkningen av stu- dierådgivningen "genomförs "- och att" verkningarna av .den- följs | med. uppmärksamhet för att för- slag om en utbyggnad « "ska kun: na framlägga a rintar om att så sent som 1985 1 antog” riksdagen att ”äntalet studerande” vid, uni- versitet och högskolor i: början av'-1970-talet "skune' vara 87 000, För närvabande räknar man med att antalet redan. är 104000 och att det” till :läsåren 1972/73 har ökat till över 123 000. Riksdagens beslut ; frå a jär, kan med lessa ändrade bedöm- längre äbero- pas till stöd för införande av fasta studiegångar 'vid de filoso- fiska” fakuiteterna. Redan då var- nade centern och även folkpar- tiet och högern | för. en - alltför oa dérlaget för en har blarid annat propagerat för'att de gamla örtkryddorna skall kom- ma till användning igen; säger |- Göran ,Aggeryd. De "var -ett -tag nästan ”helt försvunna; utkonkur- rerade. av utländsk. vara. sr Nu finns det hos ossii: snart sagt värje kök; en Mer" flera; av dessa "utpräglade svens grund + se för 1 nytt UKAS- förslag . Det genomgripande i / förstaget kan inte i och för sig visas med: föra någon - »- betydande kostnads minskning, a anser - motionärerna. TIL grund måste ligga en analys av vad, som "bör "anses "utgöra 'sanihänlets behov av akademiskt utbildad arbetskraft, "Avsaknaden av sådan grund har, väckt den | skarpaste” kritiken: mot "UKAS' betänkande, Propositioneng för- slag om de 17: utbildningslinjer- na får ses som en visserligen ny utformning men med samma prin- cipiella . innebörd och 1 likartade effekter som” get av .UKAS före- slagna-systeme " Att utreda det "biinctpiella 'v un» omdaning av den högre” utbild sen” för.” den” först” 1968 bildningsutredningen: Enligt "mo tionärerna är. det synnerligen an- mävknirgsvärt 'att: man" föreslår. en; reform «för. vilken / motiven idag : inte. kan anges; men even” twellt, , komme ! 2 fragmgt, av en. setjarer utredni gZ Nå 4 äm- De 17 Iinjerna och vissa” nen "ges en stark” auktoritet vari. - genom man: Astadkomme rv en på- taglig: Styrning” av” de" 1 . studeran- : På VÄGEN | " Det är i gott att tacka Herren ' och att lövsjunga ditt.namn, du den Högste, (Ps, RIV CA id .en resa till det Heliga late oc et, insjuknade jag i LAtén, Fe bern steg 'och jag fördes till. sjuk- hus. Omtöcknad' och. orolig som jag var på natten, tyckte jag mig höra änglasäng, Jag kravlade mig ur min säng och såg: utväCkorridoren.: En skar. ra ortodoxa 'sjuksystrar stod där- ute, En man hade just dött "och den; skara som hade skött honom ; under. hans "sjukdom sjöng ' ni ”Herre,' nu: låter du din tjänare fara hädan: i frid. ty: mina. ögon hava. sett di frälsning.” . - Kristna kan sjunga. Atelsten och gudsförnakaren biter , sam- man tänderna "och "gör. sin plikt utan >" inspiration. , Den . kristne Nm sjunger av glädje i, hjärtat; "ljus över IHvet: och 'optimism: för fram- é tiden, Han” kan sjunga I fängel- se, på sjuktuis,” d sorgens tid, där- för att' hans: Uv" är. " förankrat a Gud, ” xo - Hovtraktör 'Tore Wretman I Snabbare kan ni inte få . > en god middag! . Ni klipper bara | upp förpackningen, klämmer ut innehållet i en , kastrull, kryddar efter behag, och värmer. Och ni kan vä älja på” ärtsoppa, med och utan fläsk, bruna bönor eller 7. rotmos. Vv Fi inns hos er livsmedelshandlare. God middag!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.