Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
. r - 4 .. sa a AL oo or . LAHOLMS. TIDNING «soo oja ooes - NG | fredagen Lu fat SI manne dT 2 SS hetndas - Hallå... vs ordenmärken € dd ov. . kas iv - ">. sammanhållande Fritt fram i 1970 års vål . i.-för enkammarriksdagen. .. Eu? vikt gare Beslut för demo- kratins främjande än. det riksda-' gen k ade på d; Det finns emellertid flera kon- troversiella inslag i reformen än det k det, Den har inte . fattats sedan för- fattningsrevisionen” om bl a kvinnlig rösträtt beslöts 1918, Det innebär, att -tvåkammarriksdagen från och med nyåret "1971 ersätts ! med en enkammarriksdag på 350 ledamöter, Dessa väljs samma dag för en tid av tre år. Samtidigt sker val till landsting samt stads-' och kommunalfullmäktige. Sam- ordningen till en och samma val- d dag utgör det:s k- kommunala sambandet) om vilket de mest in- tensiva 'debatterna stått, Detta var. nämligen regeringens och réege- :. ringspartiets absoluta krav, Det är - alltså fråga om en kompromiss, där de'tre icke socialistiska' op- positionspartierna fått ge avkall på sin uppfattning att skilda val- dagar för riksdags- och kommu- ' nalval hade varit att föredra då -de kommunala frågorna befaras". nya riksdagen. får 350 ledamöter och det är en utbredd tppfatt- ning att en så stor församling blir ganska tungrodd i arbetsformer- (Forts. fr, sid. 3) ningen och samma syssla hör "han dets styrelse. na na. . Förslag på 300 1 d - framfördes och diskuterades så- väl i grurdlagsberedningen som i riksdagen, men vann inte gehör. : " Etf av skälen för en reducering till 300 ledamöter var att en.så: 4 stor riksdag fått plats i nuvaran- I de andra kammaren. och därmed gjort nybyggnad av riksdagshus: obehövlig. ' Men å andra” sidan finns det även visst fog för far- - hågorna a't glesbygdsrepresenta- tionen blivit starkt lidande på att antalet minskats med 50. Ett skäl "till beslutet om 350 ledamöter är utan tvivel att ett bortfall av yt- : ”terligare 50.7 ledamöter "skulle". drabbat åtskilliga förstakammar- ledamöter; som gärna vill fortsät- ta sin rikspolitiska gärning.: Och” komma ännu mer, i sky! " för rikspolitiken" då valen förrät tas samtidigt. «Den stora och viktigå ') reformen. är emellertid att enk det är ju mänskligt att'inte såga av den gren man själv sitter på! ... .; Valperiodens längd: har. också ” erats flitigt. De tidigare fy-.' rakrsporfodorna - för. andrakam- i . var, ganska . in i arbetsuppgifterna under-.pe-:"” met nu äntligen blir 'verk-. lighet" efter decenniers 2 dis-. mar, landstings- och kommunal- kussi soFö parla- : mentarismen var en nagel i ögat idealiska. Ledamöterna hann växa: på -- socialderiokraterna :' under många ' hårda : kampår ' ända. till” partiet själv befann sig:i den si-, tuationen att det regerade med hjälp av en eftersläpande första- oritet. Då svalnade in- "tresset för- att 'avskaffa' första ” kammaren, Samtidigt blev. emel-; lertid de icke socialistiska oppo- « sitionspartierna + : välvilliga —, på-"" drivare för en sådan reform. och Nefter många år "av mödosamma" utredningar har nu 1969 års riks. ”dåg konfirmérat 1968 års riksdags > "beslut om” ”dehmiar grundlagsänd=) skapet och" skogsint löver . att' ingen Blvning g ra i Dageng. Nyhötervgöra lol skri: ver: Dagens Nyheter; (fp): Först Sypuhkten: att br. Hed. tighet vid. : val vart tredje år..:Y'.- ; prömissens' svagheter; | sem är "hämligen berättigad till sju rioden och återvaldes i regel med : en. betydande erfarenhet och ru- din, Dessa tillgångar. minskar gi- / vetvis något när perioden "förkor- : tas ett år. Men eftersom riksdags- och kommunalval nu förläggs till samma år ech dag, finns det goda." skäl för 'en förkortning. Har man val bara vart fjärde år kan det po- litiska" intresset försvagas mer un— der, mellanåren. än om”. nån: h sn . Den ..nu- beslutade grundlägs-" reformen är: som" tidigare; sagts ' ” "resultatet "av :en :-kompromiss i och” — därmed -även. behäftad. med" kom- " 4. kratiska' vinsten med'att välja 'he-- .-1a-riksdagen; vid ett-.och;> samma" , "walär -emeilertid : så uppenbar; att... då den kraftigt väger upp. dessa svag. i det” "val som då. förrättas. fll den .. nya:enkammarriksdageni-Valkret- andat”och två's k-utjäm= "ellér' tilläggsmandat” av 'de ; S10'äv des- ' tycker att” den: är: de främst.av. tiet. ändå! räd ra lika: bra [Cl läta en. yngre. kraft: en — han. bör. nog inte--t in på scenen "alltför: långt efter]. de två” andra borgerliga ”partile. . darna. ;.." 4 Alla bedömare - är” på det. kla- ra med'att-om "han verkligen bestämde -sig för -sammanslag- ning" skulle även: de. tveksam- ma »inom partiet ' följa : honom. För.” hr. "Hedlund personligen borde det vara. en lockande uppgift "att" avsluta sin -politis- ka verksamhet. med. en : 'kon- strukti "uppgift, / soni kunde lägga grunden till något” nytt i svensk politik, Men hr Hedlund har nöjt sig med nägra -få. steg på vägen och 'sedan blivit :stå- ende utan: lust: att: gå "vidare. |. Han har sagt ifrån att hamn in- te tänker göra' någonting. före 1970 och ställt" hela frågan om sammanslagningen” på "en oviss framtid, Det finns - "Ingen anled- ning tro: att något Initiativ "till förnyelse skall komma från hr Hedlund menar ' DN. a Trots att han efter valet bli vit ledare för det. största ' oppo- sitionspartiet, saknar han käns- la för de förpliktelse som föl- jer med :detta. Må vara att han sällan är anträffbar i riksdagen och lämnar denna mitt under remissdebatten, det är vida all- vartigare” att han är oförmögen att bära .upp rollen som den främste" kritiske granskaren av regeringens politik. Han -har ingen vilja att verka com en kraft : inom oppositionen, I der mån det be- ror på denom skulle oppositio- nens hållning helt präglas. av passivitet. Det är fara. värt att perioden Hedlund" — räknad från senaste val -—— kommer att framstå -som en av de tristas- te på flera 'decennier i . vårt parlamentariska. liv,.. . DN:s räd tilk:hr Hedlund blir: Låt någon. av kronprinsarna ta " dat fördelas först mellan partierna : kammarriksdagen - 3 proportionellt. enligt. kade , ,uddatalsmetoden 4 som: första, divisor.- Åter-"'.. » slående; 40.:-:mandaf skall användas föratt utjämna de avvikelser från Tiksproportiofialiteten;; som” upp- står: vid fördelningen inom val- kretsarna. Dessa utjämningsman-? : "med . valresultatet för hela riket : som grund, Därefter tillföres. de valkretsarna och de partier som. efter : fördelningen av: "de fasta ” Kd N mandaten har högst. "Av de sfu fösta mandaten i Hal. lands län: får. socialdemokraterna tre enligt 1968 års röstsiffror, cen= terpartiet två; moderata”; sämlings- partiet ett' och "folkpartiet ett: De; - två utjämningsmandaten . tillfaller Isocialdemokraterna - och ”center- partiet. Nämnas kan att-centerns röstsiffror:i Halland i 1968 års val var så höga att de berättigar till «det andra eller tredje tilläggsman- datet av. centerns sex för hela ri" ket. Socialdemokraterna får sam-=. manlagt 22 sådana mandat: att för-. dela Pr MS > Halladdsbänken' i "den nya en-. skulle" alltså : från dessa utgångspunkter besät- tas av fyra socialdemokråter; tre ' centerpartister, en moderat $am=" ' ”lingspartist och > en ' folkpartist. Men i ett val kan som bekänt all-- ting hända . och omkastningar i röstsiffrorna kan ändra fördel= ningsbilden. a - : . "Hen aktualisérar' frågan om hur "en «ledare för ' ett oppositions- parti. skall. . ' agera, ,' skriver Skånska Dagbladet (cp), Gunnar, Hedlund visade. med . sitt" framträdande i remissdebat- ten ' att” han föredrog. att pre- - sentera" sitt -eget ' partis förslag "tin lösningar av samhällsproble- men: till skillnad från Bertil Onlin som under sin tid, anser » tidningen, i stället med allmän- na klyschor: fördömde rTegerin- gens politik, Som förste opposi- hand om parti i jr ti Y gick hr Hedtund sin ni och välj för egen. del, sko-| egen väg: " 2 gent =. = TT + Han” "valde "so; alt Han väljer nog. -bådadelarna! kret: Hä p ma tjda att kon- 2 B8A fram sina. och cen. HEJA HEDLUND:! ON Försöket från vissa tidningar ätt framställa.' Gunnar Hedlund som "”överledare” för opppsitio- N terns synpunkter "på 'de vikti gaste 'samhällsfrågornå, Betrak- |. . tar man hr Hedlund som ”över- - ledare” för :oppositionen så in nébär' hans. framträdande: en Slopa gatornas tr och” ersätt” dem med 7 « gångsträk fö mnåskan på Väg mellan". bostaden: .och- arbetsplat: sen, ' affären, ' bilens - Psplats, ' bib- : Hotökebd/" ”bärndaghemimiet," kios- ken, skolat ' säger arkitekt: Daila Lönn, K-Koneult; , Sollentuna. : Den snabba, hårda motortrafi- ken 'skall-i vära: bostadsområden r ; med den” långsam: . gäendet” "Det problem ö skapar . allvarliga. den; enskilde oci Stugan drar Men tagen | och det: gör. ”gerstvöm i - Mellbystrand. - vv Lugnuast ä en en bå Karl-Filip !T d börjat” allvar, "sa han, -tekterg” dröm om det ' naturromanti - De bör. vara: tre. -meter. breda, ordentligt” . upplysta” och” perma- - P-platserna och- garagen. Ett. ga) rage. i anslutning till "huset: ger "can "100 "kronor: mer de hänädshyra. man” "med ; iItanken.. motion gratis: och rädgårdsarki: ” och” | stadsplanerares genöm riktig stads-' och trafikplanering - : ängtrafik ät med hjälp av bl. nn - övergängsställen” och släppa över | få fotgängare gån på tomgång och bi . Och i berättade Jur "söndags. åkte ut och si sommarstugan - folkpartiets. avdelning. Inom som egen branseh har han uppdraget. som styrelseleda- mot i Hallanys. textilhand- larförening och dessutom till-' M köpmanna förbun-” ngt upp: man mäste koppla av NN un, in. Uagraea att : de sskadat sdemg tri ampar öv er till komma fram Tgénom; Den pt februari. 1969 med. de nordenmär! kela kommer mud en: stämbel av ov ndstostälmingar oven ras. All Utstätlnf ven Nord PFA Fack): 2435, snåri ast tmuscumnis 28 ger de . I fem. nordiska, postförvaltningarna Jut minhesfrimärken med sam ; frimärksbild för; att. mani festera det ” nordiska samarbetet mellan . postförvaltningarna... "Förs -fladagsbrevet: - gemen: svenska utt för- anstävn- os avo det. kan gör en 19069, Stockholm 1 inbetalning; vina postgiro: möjtet : imtidigt beställas och genom in: 10 per brev, Mår att stämp- utställs februar! Progråmmett Ne ade slömt utt könimen tare n vi - pvarat: i .stugan, ock. NÅngår ig Lions Dessa gångströn. »skall. vara (ETT ORD. . « PÅ VÄGEN. Kri stus "själv 100: för eder. och efterlämnade åt eder en förebild på det att I skullen följa. honom och ' vandra är hans fotspår, [Gl Petr, 2:21.) 000 Runt omkring ” Okéechobeesjön i: Florida kontrolleras . vatbenni- vån på en liten väg anlagd vid strandbanken. 'Vattenhöjden vari- erar - med intervaller: frän” "det lägsta till de: högsta. vreetse dt När "jag arbetade, här t ter att. bara lägga sig ned :och sola på en fit Alla dessa trapp- steg runt om, skulle” jag "inte. be svära mig 'med' att zå iv; ; Men om jag hade" kommit ' ait för att njuta av utsikten på sand: bankens. högsta. punkt,:: eller . om jag ville gå och fiska på andra sidan kanalen. så ”ekulle jag se medel att nå ett bestämt mål Istället för att-se på dem som något besvärligt - 'skulle jag se deras värde, Rn te är personlig njutning: och be- kvämlighet .så betraktar jag var- je- svårighet eom "ett lidande, Men om jag har satt andlig mog- nad som mitt mål så finner jag att motgångarna leder ' till and- lig tillväxt. or « Ett sådant . agerande inger förtroende "hos , allmänheten.; Det är inte minst denna atti- tyd hos hr. Hedlund som -gjort |- . honom - péspekterad, anser tid- - verklig förändring till. det bätt- N ningen, oa . jag att här - ”fanna rika möjlighe- : på alla ”trappstegen' som hjälp- no Se är det i livet, Om mitt syt- " j Den S: igarantörade falukorven Sveriges mest omtyckta falukorv., Men så” är det också en ärlig korv. med öppen innehållsdeklaration. Det är ; "som det FAN åt milj: kg 5 väl därfö garanterad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.