4 ” LAHOLMS TIDNING IT: : Tisdagen den 18 februari 1969 Ti= Ya = On I slujet ” av. januari. 'offent- tiggjorde den engelska regerifigen en plan syftande till en betydand= . fall de böjning " av "Wilson spelar a ut trumfkort". för Jabourseger 1 nästa val nen skall pensionen utgå efter e en' graderad skala,' beroende: på de tidigare : utbekomna : lönerna — alltså en kombination av folkpen- Planens plublicering skedde un= > der stort" propagandapådrag. Den betecknades som ”det största so- " ciala' framsteget” 'sedan välfärds- staten inrättades efter. andra « världskrigets :slut, I den Isk sion och ett slags . ATP-system.. '- Måhända har det svenska ATP- : systemet fått tjäna som mönster. -: ' I varje fall kommer det nya pen- > sionssystemet — om det godkän-- pressen hälsades : tillkännagivan- :: det 'som en sensation :av 'största mått." Och anledningen härtill? Ja, den förstår'man' bäst om man betraktar den nya pensionsplanen, som är ett led i den 'valpropa- . ganda, som labourregeringen re- dan nu håller på att förbereda. Senast om ett .par år måste näm- : ligen det engelska folket mobili-. : seraso till valurnorna, Och det är ;> ” förvisso med tanke på detta fak- tum, som Wilson och hans rte- gering nu i god tid vill duka' upp ett gott och" lockande bord för väljarna. ' . a s I grund 'och botten måste. Ja bour ' denna gång astränga sig ordentligt. : Partiet ' har ' nämligen icke "kunnat. undgå >: notera, att dess popularitet under de senas-' te två åren sjunkit katastrofalt, och att dess aktier står lägre i kurs än någonsin tidigare. Om ett par- lamentsval. skulle äga rum i år, så kommer dé konservativa ' utan tvivel att inhösta en: verklig brak Alla de. sökningar, som skett sista året be- kräftar detta, De» har resulterat i siffror, som måste haft en rent deprimerande verkan” på :'regé- . ringspartiet, Det ser nu rent av / ut, som om itiden fram till nästa parlamentsval, skulle vara alltför kort för att en opinionssvängning skulle hinna åstadkommas, till-. räckligt stark för att ge löfte om' / en seger för Iabourpartiet och re- Poa N geringen,.. stort sett förlitat 'sig. på den hår da och ; systematiska deflations= i politik, som: han" för .mer: än : ett år sen: slog in' på.' Uppenbarligen Har han optimistiskt föreställt sig, att' denna » politik skulle” leda: till" » en så snabb uppblomstring av nä-” ringslivet, att regeringen på grund därav skulle” kunna :tillräkna sig en i motsvarande grad ökad 'po- ' pularitet bland väljarna. Men le samt nog för rar. Wilson: och hans regeringskolleger har. 'denna 'upp- blomstring. vägrat” att "uppenbara sig, Läge här ick blivit: Hju: sare;- Även” ont; mr "Wilson: och hans: tåppra kvinnliga vapendraz : gerska'rBarbara Castle! alltjämt : ett drastiskt :medel ”att "återvinna > den försvunna populariteten; engelska folkocastonan varit Erde hetlig :— alla - har: fått. samma grundbelopp. Enligt den. nya plas” BÄTTRE DEMOKRATI : Det: finns anlédning för de 'de- » mokKTatiska. partierna : att. se till att frågorna .om : . merborgarin- flytande " diskuteras, ” påpekar Gefle: Dagblad; "(fo); och d dia Ormar "Åt reformer av demokratin av ”detta , slag: fny- ser säkert ultravänstern, . För- visso äger: denna. den" självbe- : varelsédrifg som säger den,' att ju mer väljarna blir? informe- rade, desto svårare ' är "det". för att extrema .mimoritetsgrupper nå sina, syften genoj lation av massmedia: "OT DEN: TRÄNSPÖRTPOLITISKA DEBATTEN > => har framför allt jängtrada och of stått centrum” för intresset, skriver, "Veckans affärer. Samtidigt som mänga . järnvä- gar lagts, ned. på. sehåre år” har lastbilstransporterna ökat myc- ket snabbt, — sedan 1950, med 12 procent per år. mätt i: tonkm. Deras ' "andel: äv de totala gods] transporterna har därigenom vuxit från 20. till hela 50 pro- cent. Men "ångtradarna har bi dragit, ull, lastbllstrafikens. snab- ba ö ing, ol. betydligt mindre "grad än. vad den starka kriti- "ken niot den låter ana. De sva- rar bär, r: 20 procent av last- bilstransporterna. Det är 1 stäl- let de” mindre bilarna i -lokal trafik 2 orsakat lastbilstrafi- järnvägens : bristande lönsamhet ; andra «huvudorsaket än. dastbils- / transporternas" expansion,' t,. ex: den ständigt ökande personbils: trafiken, . poet i | hållbarhet," Mest .. ärnvägsnedläggningarna : föra stora fördelar för "alla lönta-' . gare, som nått pensionsåldérn, och ' ; det 'är icke otänkbart, att det; ! kommer att inbringa labourrege--. + ringen en betydlig opinionssväng-' : ning... Däremot är det' tveksamt -- i om en' sådan popularitetstillväxt.” hinner bli stark nog att ge Ha-- Ve 'rold .Wilson och hans:pårti en” ; verklig segerchans vid nästa val? i NS MORDNAD EMINAYEL. ÄR LAÄNGSIKTIGT RISKABEL. . Under "en. stort. uppslagen ru- brik meddélade - för några dagar sedan. er -stor' del av. hallands: pressen att ”Hallandssemin :sam- ordnas. med Skåne”, Det "uppgavs att. vett. ” "uppgjort '9-punikterspro- gram” skulle vara grunden för i denna” samordning, Jag, blev minst sagt-häpen över vad "planerats. se . Med insikt. om seminävelns' ris- ker i-samband: medi tjutdekryte" ringen var jäg när: HARH "star- tade- hösten 1943 -mycket : kritisk mot : seminmetoden. Min inställ- slogs att vid seminaveln "torde följas 'en "plan ' med ”tjutgrupper och s. k. rotationsavel. Halländsk seminavel "med nötkreatur star- tade på 'nyäret 1945: och" den' fö- renämnda : föreningen har senare ombildats till. Hallands: Seminför- ening. upa, vilken numera. kan se tillbaka vå en betydande insats”i haländskt' och: 'västsvenskit jord-] - bruk: Mot det: planerade :samgå- ende; :med- Skånes seminavel med tjurstation. +," Hörby ” hyser, jag fd till ”étt uttalande: i :Jördbrukarnas gokeningsblad av: konsulent: Hil- — häri finns inge somhelst ska- deglädj: detta beror ät minstone. delvis På sm början, av .'60-talet,” et kert flera” synpunkter därpå, vil- ka ej är lämpliga för. öppen de- batt," Det är: också” intressant att han "ej: vidare : vill "satsa på det tjurmaterial skåningarna. -impor:|. terat - från: Canada, : vilket” gene-Il |tiskt' "befunnits: vara ”"heterogent och" ojämnt: h t-såväl. produk: tionsegenskaper som -exteriör- och glädjande; för hallänningarna: är de "I komrnebedömningarna Pixman "och: 310 Bert, båda hal -| landsfödda--samt. halvhallänningen 136." Bäckman : (skaraborgare). ...; ; Märkligt.är. H:s" öppna :erkän- nande, av;-kalvningssvårigheterna bland de: skånska låglandsdjuren, lipsson :vidy höstens : försöksledar- möte. i-U psala.. Han. utpekar. 4 tjurar, vars :sperma ”får helt en: kel "inte "användas till! kvigor” och 'han säger att döttrar: till. 3 äldre" tjurar. ”bör semineras' med '158-Stilett:sperma”; -— : en . direkt livräd nings k . Andersson, t: ka på med från: början om han "anser den 'skånska 'semintjurrekrytering- en : allt -hittills. 'sakha planering och Wick. för de biologiskt-ekono- miska: sammanhangen det ytterst gäller. -.Det. kan i längden "inte vara riktigt att hålla samma djur- material "på de skånska slätterna som: i västsvenska skogsbygder, där. man allt framgent måste lita på sind = kor och: 'mjölklikvider, Därav mitt motstånd till överdri- ven samordning. a : » Erik L. Larsson; Jesus svarade ' och a än "ho! nom: (Petrlis):” ”vad jag 'g står du Äcke nu; men framdeles skall du fatta det”. (Johi-13::7.) För: nägra” år. sedan missade jag en båt i. Yokohama när jag ocfara mig på en :jorden-runt-re- - Jag ' blev mycket besviken, men efter några dagar fick jag tag i ny båt, —. li -. Ombord mötte jag femton ja panska studenter på resa till USA, En: åv: dem hade. varit på. "mina möten, i Tokyo och bad mig ge dem en timma om dagen. Dessa sammankomster: blev - "äl" bättre ju mer. vi lärde känna, varandra och ; ikunde utbyta erfarenheter, När sjöresån var näslan c över be- slöt en av dem ätt ”försöka med Kristus” och de andra lovade att Jäsa bibeln och bedja. ; +" oci Ibland gör. vi erfarenheter som förbryllar oss eller gör 085 ber svikna, Vi finner dem” "svära att förstå eller förklara, men något av värde kan likväl. komma ur dem särskilt om vi lever ett hel överlåtet . liv, Om vi låter honom « NV . - ar 4 ning ändrades när det '1944 före-|, vilken fråga diskuterades :av Phi-|. ; Må det. förlåtas .den som. varit |” h "Sveriges "äldsta. br Rd a | Mellanölets inverkan. på 2 + nykterbeten bör: utredas vela de Då alkoholforsk Svensk ' Bryggeritidskrift, köm- mer i dagarna ut med sitt sista nummer efter att i åttiotre år ha >> varit : inte endast ett- organ, för : Svenska , bryggareförenin- gen utan. också ett av landets mest uppmärksammade debatt- organ i den: tidvis ' .bränhande, svenska alkoholpolitike . '..- Samtidigt avgår tidskriftens sis- "te redaktör, fil kand Bertil Nor- denfelt, med pension efter 26 år. - För en, större allmänhet är Ber- til Nordenfelt kanske. mer -känd som en framstående ledare in- "om svensk idrott, bl a som ord- förande i Svenska Orienterings- förbundet och ledamot av riks- | idrottsstyrelsen, . "Det är alltid .en smula vemodigt - när en. stämma; i. den" svetiska '. presskören” tysi - daktör Nordenfelt när denna” gam- « Ja fina branschtidskrift nus upphör? gen rn och: äkedrycke” branschen : har medfört att antalet "direkt branschknutna läsare har , Behovet av interna” informatio- ner, "för: medlemsföretagen värde- H full statistik, utredningar och" upp- ). lysningar av' olika slag kan nu- ..mera lämnas de berörda på: andra vägar, Vidare sker fooudet av rå- . varor, utrustning; och tjänster från branschens många leverantörer nu- . mera alltmer genom direktkontak- > ter I stället för gencm” annonser. » Slutligen kan flera rikt utrusta de internationella ' facktidskrifter tillsod. det" Ia h hf. . kets behov av att följa vetenskap- . lig forskning, tekniska nyheter och industriell. utveckling, på området, :- liksom ; våra . jframstående svenska forskare och tekniker. ka da dessa tidskrifter STARKSPRIT! : tlakaldek vida fält har varit och är alltjämt begränsat. , Glädjande nog kbörjar forskningen få ökade resurser, inte minst ” genom : ' bryggerinäringens . medverkan ' jag tänker t ex på ' Institutet. för maltdrycksforskning. : - När 1944 års "nykterhetskommitié" lade' fram de betänkanden som 1955 . ledde "till: motbokens ' avskaffande, ' starkölets återkomst och så små- ningom ' mellanölets tillkomst 'och andra åtgärder inom den s k nyk- terhetsreformens ram; kun2a. nyk-. terhetskommittén > dock "stödja :sig ” på flera speciellt utförda under-. sökningar :håde av medicinsk och sociologisk art. Goldbergs Ppseendeväckande > s påverkan "jämfört. med . starksprit har ju i sak bevisats vara riktiga, '-- Resultatet - av: . Eklund-Franken- , / stitutionen vid Uppsala. universitet : om försäljningsformernas inverkan a på missbruket har senare grundligt. bekräftats i praktiken, I :dag anses ger ju som 'självklart att öl ingår ' . livsmedelsbutikernas : haturliga . sortiment. redningens experiment: med stark-. . ölsförsäljning i Västsverige har er-' farenheterna' visat att. det var väl |så : positivt "som dess tillskyndare” - I vågat "hoppas... Resultatet, var lägre :: starkepritsförsäljning : och förbätt- . rat : nykterhetstillstånd; inom" sökslänen. .I sinom tid kommer väl ge mer veta nde även i denna fråga. , MELLAN öL ocH NYKTERHET : Den stigande konsumtionen.” av. mellanöl har ju på sina' håll ingett : : oro. : Förutfattade : meningar om .. dryckens farlighet har på nytt förts. fram utan annat; "underlag änitro och tyckande. ; i Desto intressantare z och värdefullare i i'sakfrågan är där- | för. Kontrollstyrelséns raktuella u dersökning cv hur- inellanöl; inve kat på nykt>sheten Pe att mellanöiet inte-har. medfört hå- gon ökning. av. alkoholmissbruk : nu, som; tidigare, Men mycket ” Ptyct "kande; har i. debatten förts" fram åd motiv som ”legät:' bakom tex ståndet mot liberaliseringen" av : medföra. en' allvarlig” försämring, av ". nykterhetstilistånde ä vår handeln, : som man ”trodde ' skulle kön: taterar utr d. För, att. Föytterligare” bel lanölsreformens ” effekt? på nykter- hetstillståndet + har | Kontrollstyrel- j sensi våras "genomfört en riksomz ” tände '-ett. tt oalumpymässiet.« <urval bolisdistrikt, ”skolstyrelser; ; Med denna, undersökn ont har så” framlå idok - terhetstillståndet. "blir. grundligare i-debatten? om. mellan öl. — more vanör”. 'Men..r instänimer gärna med Kontrol ty 2 sk; lets inverkan” på: yks:v vetenskapligt. studérat., Vetande. är.; - : Det: räder, för: närvarande stor | brist ”på” Hundar för 5 utbildning till. ledarhundar - ät: blinda.” Vänte- tiden för att en blind skall. kun- na få sin: hund är fön nätvaran- efter. "en omföltende rutbyggnad med : bl; en! dressyrhall "som Hee möjlighet till: full verksam- het även vinter "ud, Inom De Blin- dag” Förening "beklagar man att skolans . ökade ' résurser; inte. kan komma 'de . blinda. till" godo" på grund av för” få hundar,; Man vädjar nu: till alla hundägare, m tro! ig äga någon hund, som kan tärlkas vära lämplig för dessyr. till ledartuwnd: > U TA KONTAKT. MED CS ARMÉNS . HUNDSKOLA . II SOLLEFTEA”, : : Lät hundskolam testatEr hund. Är. den lämplig som ”ledarhund kan den. bli till ovärderlig hjälp för en . blind. ,Alla hundar som kan. komma ifråga får genomgå en cirka 3 veckors test på sko- lan 1 Sollefteå, Oavsett om hun- den "blir antagen eller inte kom- mer hundskolan' att betala alla kostnadér för resor, Sport. 'o. d. som kan vara förknippade med en' sådan test, ” "Skolan vill: inte att Ni skall skänka Er hund. utan ber att få köpa den: till; sitt. fulla äga oss: helt finner vi: tt Gud ieder. oss alltid på den bästa vä- sen. led sn ja LET IE x de : nästan två år. Hunidskolan, i|'u Sollefteå" har "nyligen färdigställts | fär ' SCHÄFER OCH JABRADONR DE MEST ANVÄNDA t " RASERNA,” "Hundens: lämpligåste "ålder är 12 till "24 "månader"; säger. fanjun- Karé Lars” Söderberg, ' som är den närmast. ahsvanrige för ledarhunds- utbildningen; De "raser. som visat sig vara de. lämpligaste är; fen, labrador, : "retriever; fetriever'. och / | pr rv något vek och. inte ha för ”stor kamplust, men samtidigt bör den ha en god portion dädkraft, Den skall varå lugn och ' "fast, "goämo- dig. och Ante / misstänksam ' mot andra. människor eller" "djur. Det skall: met: andra” ord” vara en hund mea' "god inre balans. Det är som synes inga små fordring- ar vi.ställer på: dessa. hundar, men det är också ett stortransvar de, 'skall” uppfostras tiv; "slutar fanjunkare . Söderberg. : "/ "Om NI tror att Er: Hund kan vara lämplig får Ni alla upplys- ningar - genom Arméns :hundsko- Ja. per: telefor - 0620/121 05, ; rön .om ölalkoholens lägre effekt i :.' bergs. utredring vid Statistiska in= -, det väntade 'APU-betänkandet att ST säger fanjunika e "Söder- a berg k ussinet' färger: Ka mellan. i Lee Jjeäns i. vär. Det är Lees; Nya .manchesterjeans' ” som också finns .med ; Original. Wes: tern! jacka som kommer” i: alla Ärgställningar... .Högplått, ife bensvitt. tippas men bee benl ' ””Mindervärdeskoraplex «Sig ituren har problem med sin växt. Nu: är det så att en del personer ”sin i snabbaste längdtillväxt i "den tidiga" puberteten,” andra åter "växer ännu upp i 18 års' åldern. Of- ta kan'man gissa litet hur 'det' skall bli för en själv genom 'att' höra med äldrarna "vid. vilkeri ålder: de "växte —"samt titta' på fotografiet "från deras uppväxt; Barn av id blir i regel längre. än: sina "föräld> rar, Tala också ärna med: SN » tigt att. man, "måste" vara” y Mörsiktigi ibnan man ger sig på och > ; hormönbi andlar en -ung person. lämpligt att-ni: tills :vidare upphör - + med den :nu aktuell ä: medicinerin: i man” försöker så: långt : som möjligt / ålla den principen” "att ej :miedici- nera annät i än definitivt nödvändiga dis under en gt ta månäder, - Tala därför. snarast med er läkaret om "det ”»Utsliten står ischias betyder. "ryggskottssmärtor . "utgående från ryggraden där ner- ; ver till. muskulaturen: kommit :xl |; kläm mellan: kotkropp och. mellan- ” kotskiva, . - "te fv 3 i. I > Cervikal” rhizopatia etyder. mot- svarande tillstånd i kalsryggrad. i Angina" pectoris; innebär kärl krampstendens : järta' kärl, - : | Snabbare kan niinte få ”; en god middag! Ni klipper bara t upp förpackningen, klämmer ut innehållet i ien' " kastrull, kryddar efter behag, och värmer. Och ni kan' välja på . ärtsoppa, med och utan fläsk) bruna bönor eller rötmos; Möt Finns hos c er livsmedelsharidlare. God middag! i ETEN iditets förg= = > PF
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.