Trädgårdsåret-1 AT professor Ingvar G Gr. IT Fredagen den 21 februari 1969 1IT= = > Strändat LO-SAF : Det. gick precis som man kun- orsaka" förelagsnedläggelser åt de vänta efter LO:s avtalsbud till — minstone i större skala, Centerle- ! SAF "på: tisdagen, Båda par- 'daren Gunnar Hedlund kastade I ter konstaterade då de möttes på remissdebatten för ett par vec- onsdagsmorgonen att det inte för" kor sedan fram tanken på nega- relåg , några förutsättningar' för tiv beskattning som en sådan ut- fortsatta förhandlingar mellan väg. Han utgick från en tinimi- "| ' ” dem, Därmed blir det regeringens inkomstgräns, vid. vilken ingen - sak att tillsätta en medlingskom- skatt skull: täxeras ut. De som mission med uppgift att försöka låg under denna gräns skulle ha . lösa den ingalunda lätta uppgif- s k negativ beskattning, d v s få « ten att ena parterna någonstans återbäring från statskassan, Hr "mellan LO-budet, som enligt ar- Hedlunds tanke blev inte särskilt betsgivarsidans beräkningar skul- välvilligt mottagen i regerings- Je betyda en kostnadsökning för och socialdemokratiska . kretsar, näringslivet med 12,8 procent, en men det kan tänkas att man bör- ökning. som företagen inte ansågs jar fundera på saken nu när LO kunna klara, speciellt inte de som "lagt fram konkreta förslag avtals- : ligger inom låglönebranscherna, vägen och skall försöka få dessa ' och SAF-sidans ångstk å "av "arbetsgivarsidan. ” förlängning av nuvarande avtal. . Utsikterna att nå särskilt långt I förhållande till vad'som an-= den vägen förefaller inte särskilt tytts i' förhandsdiskussionen och goda. : . Februari. . | S skull, och dép kan skärning | i frukt," bär- och" pryd: Man ju ha: Vätanke när man: "skär tladsväxtbestånidet. '-' Vintersprut. och alltså. göra formen. "sär este ning mot ägg av bladlöss, spinn tiskt tilltalande som "möjligt; Hells m, m- re" för --litet.i boskärnlag ” än för "och "buskar. "pri ju mycket a beskäras. och tuktas medan vin: 1. yrkesodlingarna : avi; frukt. Kar tervilan : ännu” varar. och: många | den” fria : beskärningen” efter ame- har” kanske" "den uppfatt i rikänskt 'mönst i som” "syftar. til "den enda” Jämpliga” tid- breda": taftigå: kronor. utan: större punkten. "I själva "verket kanin. hänsyn” Wrv de: formella -grenyås . grepp" för: att reglera de vedarta- ningarna, :vuni t » terräng,.” Ett de” växternas form "och blomning fruktträd - behöv: rsalltså inte: ge I göras både vinter, När Sommar nom ett'stelt och tuktat' grenverk , | Undvikas. ” bör den bryta. av, "från mera Jediet & och strängaste köldpertoden" - "under alldeles > - naturligt; yd. vintern, "då frostskador kan upp: nndsträdent. Att fläKtaj "sjuka. anslätning” till "snittytorna 'loch vidare. växtperlodens börjar på våren, då savningen pågår och en "hel der växter tom kan” före måst naturligtvis. gallras , härda: re och skäras, mera - tillbaka än de, äldré. om: ”krpnah;, skal tdeneten ”har I -De grupputfodrade. lammen fär, mjölken i tråg. till -de - resultat —industritjäns= "" Men avtalsförhandlingar : H temännen och arbetsledarna upp” : även en samhällsekonomisk sida, . As : nådde då dessa för cirka en må- - Finansminister ' Gunnar. Sträng ” nad sedan slöt avtal med SAF, brukar vara ytterst försiktig i i si. förefaller. LO:s bud 'högt 'Indu- na om avtal stritjänstemännen fick som be" sor, Men i årets statsverkspropo- kant 1,9 procent i kompensation sition närmar han sig problemet ” för löneglidningen på LO-områ=- mer fördomsfritt. än tidigare, Han” det 'och 2 procent för den' ar- , framhöll där, att årets avtalsupps”> « betstidsförkortning LO-grupperna görelse blir av-strategisk bety? . fått. SAF, betraktar: båda dessa delse för samhällsekonomin : och . uppgörelser som en prolongation. vår: ekonomiska "framtid, Han. av avtalen, vilket dock inte LO . fortsatte med att framhålla, att de. gör. LO satsar hårt på att lyfta = största reala vinsterna görs i en... låglönegruppernas standard samt" ckonomi som präglas av prisstabi- förstärka tryggheten vid omplace- jet och balanserad expansion, : ring av arbeiskraft m m. Att låg= = I önehöjningar som snabbt elimi-. lönegrupperna;' som halkat efter = ,eras av Åtföljande prisstegringar el- . Artificiel uppfödning av Idmim E Av försöksledare Sölve Johnsson, Läntbrukshögskolan, vp SAN fter fårägare går övar till en "intensivare: fårskötsel för att få bättre Jönsamhet. En: uppföd- | nlingsteknik” som kan betyda myc: ket i detta sammanhang är arti- :| ficiett” uppfödning av Jammi "Där- skottslam . Vi vet att bl. Iantrastackor av finull- och. rya- gars -å!der och därefter" ger dem typ”. har en mycket bra fruktsam- mjölknäring. set > - : -|-het vid en väl utförd” flushing i Metoden 'skall> främst, ses som samband med -betäckningerr : Med " flushing menas då” tekniken att - veckorna före erlillskikt «0 ge » tackörna ett, fod tu med menas att” man tar. bort "lam men från :tackorna vid 1—5 da- är vinterbesprut- ineum” tip. stort t c Linne fom; utspädd var så. Vik tackmjölken som. möj: ligt.” I. :tabellen. anges. de” mängt || ä vid varje t'digare avtalsuppgörel- se genom. procentsystemet,. som gett mest till de högavlönade. och ' minst till de lågavlönade, är syn= ,' nerligen berättigade till ett rejält — inkomstlyft är obestridligt. Frå- "gan är bara hur:det skall genom= föras, "Det är alldeles "uppenbart ' att marginalen för ett sådant in- mtl är synnerligen smal, vel és j ligt komplicerade problem" med: åt ger "inget utbyte för den enskil-." |A men äventyrar > balansen ' i 'sanihällsekonomin och den ba- lans i' utrikeshandeln som " vårt . välstånd i så avgörande grad är. beroende av. LO-chefen Arne Geijer . förkla < far att LO är beredd att ta pris- stegringar för att genomföra sitt bud. Men' nog. vore det 'skada om... ; skulle; ; urholka ” "bilden" av; den: avtalsuppgörelse : meälingskommissionen. nu än fär" « minstorie" för - : sättningsläge. kan tillgodose » kommer att förbättras, skriver . om införande av: fem dagars] od vs lördag till måndag. måste få” en" "Större skättebeläst- nig” änr vad somm” nu”? är” fallet fruarna, då Dev: stimulerade till att söka naden. "Klokt att hemarbetet, I mån- ga fall "kar idet--vaåra- lika bety- delsefullt som »ollka - uppgifter på "”arbetsmarknaden:.. .. Därtill måste det påpekas :att.. det åt: närvarande, .sak- nas tillräckliga mi ligheter för kvinnorna att söka "gsi. gutpå arbetsmarknaden, I stora delar » av landet -är - det- brist - på Sys welsättning, . Mång: I ropar efter. industrie "som anställa ,; .kvinnlig — arbetskvaft. .; Det måste.vjGare.erinras om .att samhället: ännu så länge saknar nödvändiga - resurser för . barn- tillsynen, «Även om det sker en kvaftig. utby, ggnad av såväl factå daghem. som familjedaghem, tor- de det dröja en del är "innan behoven ;med muvarande syssel BUTIK TIDERNA Dé butiksanställdas "arbetstider Handelstidningen. Handelsanställdas . träffar ett preliminärt avtal med Handels. .arbetsgivarorganisation landen” ” som = överensstämmer med de' flesta andra löntagares. Uppgörelsen bör hälsas med glädje; .de handelsanställda har givetvis samma rätt som andra att få det av. den standardhöj- ning som de bättre arbetstider- na utgör. ' Eftersom, butikerna har lör- dagsöppet "x.och , ibland även kvällsöppet "kan ”butikspersona- len givetvis. inte få.sedvanlig arbetsvecka, "påpekar GHT, men det kan få en skälig kompen- garsveck "som parterna är över- ens omsatt försöka "realisera kommet: "personalen att var sjät. te vecka få en ledig långhelg, - 1-samband- med diskussionen om affärstidslagen och fria öp- Täkonetegin tv "fritt: öppethållande- ombination med 'fack- som garanterar: de en tid sedan "satt! jäg och "läste nyinkomna; anmälning ar. soch " upptäckte en. där” det : ”Målsägare.. Sovjetunionen- USA”, Vad innebär detna unika anmälan? Hade” evkligen. de bå- "da supermakterna” 'kunnat.”enas omen gemensam utredning och överlåta - den: åt kriminalsektio- ästerås?. På raden" för "misstänkt fanns: namnet på enl. svensk: yngling - och brottet handlade om . flaggbränning- — skymfande” av rikssymbol, : + Borde det då inte ha skrivits en anmälan för, vardera landet, för.” den kränkning” det” utsatts för? sJa. och nej. . Av anmälan framgick att det endast var, frå- ga: om en. flagga; om det: nu överhuvud taget var en flagga. Den åtalade ynglingen, som vil Je ta lika avstånd från de båda ländernas» politik; - hade' -nämli- «em > tillverkat ' en .naturtrogen bild av- respektive" lands flagga — en . på. vardera sidan av en pappkartong,' som sedan. försetts med .stång. . Han” brände sedan upp det hela på, some det hå ter, öppen gatan > : Brottet. ” skall : bedömas av LANDETS YNGSTA LANT. / "ARBETARE Landets. yngsta . lantbruksarbe- tare. finns -i/ Alfta, utanför Bol- näs, Bröderna Sverker, ' Rune 0. Bo. Ungman, respektive 9, 11 och 13 år gamla, har nämligen skött om jordbruket' medan fadern Erik" Ungman haft handen gip- sad.. I arbetsuppgifterna har in- gåt mjölkning och utfodring av 18 kor. samp" skötsel och tillsyn av fyra grisar och 200 höns. "Strax. efter. fem på morgonen har väckarklockan .. ringt. ., för brödratnion som ju också haft skolarbetet att tänka på under dagarna, fö avhållsamhet från närings- medel, spelar” en " mycket stor roll som -asketiskt medel i så gott som alla religioner. Från 200-talet . Åutsträcktest kyrkoårets fastetid till]. 40 dagar före påsk till åminnelse |n: : telabend '— aftonen före fastan. 1 Fettisdagen gör v verkligen, skäl för ” sitt. namn. Ty då" skall; ;man "bulla 1 sig så mycket som möjligt « — och - helst fet och stark" mat — så att S, man "sedan kan avhålla. sig från Aa ” ätande en tid framåt, "Man skall ;. äta sju mål mat I varje vrå eller . ha ål och kål i varje stuga”, hette 7. deti Skåne, Västerbottningarna fö- ” redrog istället att koka gröt på aska > och äta så i att ”tarmärna drog ihop sig”. Festlig fastlag”. hette det förr i i tiden. Och nog festade man så det « förslog: i stockholmstrakten fick » hantverl och k ä n chans Med påken i högsta hugg” rider drängarng föratt”. slå katten ur tunnan” ve vanligt. i fastlagstider under '1700- talet. det av. gåsen” eller hade skidkapp- löpningar. ”för stora rovor och långt lin”. Dessa : besynnerliga nöjen är värda én förklaring: > 0 > Om hur man ”slår katten ur tun- ”, berättar Linné i sin reseskild. red "de förbi tunnan och slog” på den med kraftiga påkar — allt vad de orkade. Den som lyckedes slå sönder tunnan så att katterna kom ut blev ”mera oskyldigt än djärvt” kallad ”kattekong” och pryddes rued kransar av pigorna, rt 'Tur för dem'att det inte fanns någon djurskyddsförening på den tiden! + i Karl XH ägnade sig åt: att ”dra huvudet av gåsen” när han hade tråkigt i Ystad 1699. von oc or -'Man hängde -upp en gås i föt- terna i en galge och 'den ryttare som ;lyckades rycka” gåshuvudet med sig vann leken, — Kanske också ett falt för djur- - . att spöka ut sig i det stora kar- ” nevalståget,' där de var utklädda till djur och härmade djurs läten. "Man roade sig med lekar som t ex skyddsför om den. .hade e exi- sterat då. . I De F-”Stora, rovor och långt lin Fina nuppor och granna blår körde ”för stora lir? kar”, förstår man den sedliga tiden les oskyldig sådan, > Fästlagsriset har & far ge sina barn att de skulle göra — ett spel :som "va sl ävi njning” tl Isjakt varit 55 Kr. rovor ” och långt ”. Det gällde . alltså: att åka så fort'som möjligt, så långt som möj- =. ligt samt finna” de brantaste. bac= karna, Syftet med denna hisnande att det även på Ja, så hette det när man kapp-.': ju inte så märkvärdigt i och. för - sig. Men lägger man till att pigor- na skulle vara iklädda ”endast sär- kunde förekom- :- Nor ma striptease —: om än en allde= .-' | : :ldae "bildade "och ”de okutin även det sin hi- -” Storia, Till den allvarligare sidan hör väl användandet av riset på. långfredagen: då skulle mor eller en risbastu, för ”"IDe lyssnar "villigt till varje er sig påminda” om .. Jesu lidande på korset. Men riset . kunde också sättas i vstten för att det skulle grönska. Man överras-"" kade varandra tidigt på morgonen ” genom att rycka undan täcket och . utdela ' en. mildart . gröna kvisten ansågs ha en lycko- , bringande kraft, vilkeå man då vil- . lei inympa i den slagnes kropp, risbastu. : Den +: - Nn vi möter också” en' ge kärlek" växa äpp'til "honom som/ är huvudet, Kristus, (ER 4: 15.) "UTemåj: för "denna världsböpdag . gene tionens : kristna ham. väntade: att de: skulle an- vända/ besviken: värld: de" mäktiga och” de Svaga: : Mognad visar de mationer som erkänner.” varje ; individs 7” värde. skilds "uttryck för-fruktan,' hopp got av Gud i var och en och, hjä pa dem. .:' : Set för. Guds - kärlek, ' är "hans : verk- 3 . föllt, då då fal ; Denna : värld,” som är öremaål tackan kan slås. ut'på fler lamm. vex. kostar 2,75 krödor per kg. rilflciellt' ud GEY Jämm kän . jjämförelse: gjorts nick olika”. sbufoantagstntenälteter nör.? vid” .s aktuella: foderpriser, Tacklammen har då: slaktats mel "Ylang. 30 "och" 25 kg:och: -bagglam- men, "mellan: 35-.och,40, skg Jevafi- de swvikt "Der . totala: foderkostna- Kommit; tyder” pår lät Mm , erbetsvi öka: + länsåklagaren och: i. väntan: på|. , 2V Jesu fasta i öknen — den s klring ing från Skåne: Drängarna tog 'en| utförsåkning var. att ja komma, v - fr princip. innebär detta att de det resultatet” lärer vi den ära: | - långfastan,.. Vad" är då" fastlag? | tunna, borrade hål i deh och häfig-|en god rov= och linskör ” var ”plittrade- och” oliktänkande, är tvungen. anställda ' inom: de ofta lågavlö-| ge läsaren själv gnugga geni-) -- Egentligen betecknar den sista, fes-|de upp. den i ett rep mellan två Ett ' skånskt fastlagsnöje vär att - ; behövde: påminnas om; att | inssoch:' energlmöngd' i mjölknä- nade serviceyrken det; här är knölarna. - tefria dagen, ”Fettisdagen” —- ett Hus, tvärs över gatan och placerade låta drängar och pigor springa sta- Ovd var deras Fader som, hade ringen" som; "1. fråga ont” får arbetstidsförhål- ar ord som lånats från det tyska Fas-l två katteninuti tunnan, Därefter fettlopp'— red nycklar. Det låter'.”. - givit: 'dem- bärskilda gåvor - som att. få "en . lifredeställånde " till: / växt," Huvudsaken: är att propor- tionen mellan” proteln "och energl är "dehsamma” Genom. att sänka > | mjölkens koncentration börjar . kraftfoder, tidig"; utveckling. til .. fdiselare. mage för. att. den skall lyckas. Genom”. flushing : och : året-runt- lamning . kan man; avsevärt öka fö och planer; De försöker: finna når |antalet : -famm per:stacka och vän. i ekonomiskt. ! betydelse. ' k Dessätom, har: :man vissa : möjlig- samhetsfält; Gemom att växa: till-| heter att fördela ”Jammslakten un- sammans. i Kristus kan vi snyta der året,” vilket. betyde mycket "Detta stimulérar en i [ st] u : ” äs å pethå andetider framfördes som . slå katten ur tunnan”. ”dra huvu-| Bara skit skall grannen få!” Eva Mikander . 7 - Xx ; aw [ M . — | + X ' | ' Mos ednst ket —= er se — er srnen mn men 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.