i ; > ett : kritiskt - LAHOLMS TIDNING ÅA , Om, 'sker som bekant I starkast nom att LT: ” Lördagen den 22 februari" 1969 IT = = = ordbruket och "Den starka” strukturella för- ändringen 1 jordbruket, som bl. kä t av ring av en stor: del av äker- arealen till andra ändamål, för med stig en betydande" effekt på jordbrukets situation I ett kris- läge.- Omdlsponeringen 'av åker till skogsmårk -Iksont övergt- vandel av' stora äkerarealer, vil kå inte blivit föremål, för plan- mässigt »utnyttjande till annat ändamål än 'JordbruksproduktIi- omfattning inom: landets, skogs- bygder. Därlgenom sker en stän- dig förskjutning av tyngdpunk- ten I Jordbriksproduktionen ill de södra slättbygderna.' : ” Genorä att nedläggningen: och omdisponeringen 2v åker nume- rå är särskilt stark. inom nord- svenska områden, ' erhålles ” en ytterligane medverkan . fv ; för- eskjutningen. av. jordbruket mot söder, Vi håtler. på att få en allt starkare ' koncentration till slättbygderna 1. Götaland, Denna köneentration, har granskag med :hänsyn till: själ- va produktionsvolymerna — fått en: ytterligare , accentuering :ge- > . intensifleringen' ' av växtodlingen. .drivitg "starkast "I dé. sydsvenska” landskahen..— slättbygderna i 'Skåne: och Hal- land, i Kalmar” lin, Östergötland och" Västergötland. + Samtidigt». har genom -.,den krigstekniska utvecklingen jord- brukets lokalisering kommit” att spela en större roll: än. tidigare ifråga om - möjligheterna ; att öl läge upprätthålla | : produktionen; Risken för ;skas H "ut. beredskapen." den inte längre är nat? - dugliga ens som evakuerings- omräden, Detta förutsätter näm- ligen 1 första: hand bostäder i beboeligt' skick. samt även vis-l. sa . möjligheter. till livsmedels- " produktion; ” berg Det tillstånd som tidigare rått med en betydande spridning av jordbruksproduktionen till om- råden, dit ett stort antal män- niskor kommer att evakuerås i händelse av krig, har inneburit | fördelar. :" Jordbruksproduktio- nens 'vara eller inte vara inom dessa områden har även inver- "kan: på det bestånd av använd-]'. bara evakueringsbostäder, soml| I. framtiden kommer att finnas inom områdena ifråga. FE Att "det "norrländska jordbru- ket intar en särställning: ur be- redskapssynpunkt förefaller: va- ra. allmänt erkänt.; Att. så är fallet torde: vara uppenbart med hänsyn till de stora: transport- . avstånden och en tämligen stark särbarhet. för trafiklederna norr - Den ytterligare” koncentration av jordbruket, som med hänsyn till huvarande utveckling" är att förvänta inom en' snar framtid, innebär som redan nämnts öka- dé risker i händelse: av radioak- tivt nedfall: Även ur andra syn puhkter blir ett jordbruk starkt koncentrerat, till landets, sydii: ga delar förenat: med "vanskligt | ; heter, Deg: framhåltes exempel- visofta från militärt: håll att man 1 händelse åv ett krigstill- stånd kommer att kräva. bety- nd områden - utmed ; kuster- där. någon, nnan aktivitet I Nn 4 : Förslag, till skattereformer a "olika släg. har. presenterats um: «ler senane tid: "och: det' ä ange- ”lägna ' ärenden” man. då” varit nite'. 1 framhåller Svensk: Pe X man , också anlägger ett: något " längre Perspektiv på :skattepoli- tiken : anser Centern, :Man före. |” slår nu '—> och centerledaren undersbröl, "särskil : detta. i re missdebåtten '— utredning” om en garanterad inkomst. för både löntagare och företagare. Det är alltså. inte fråga om någon lag- stiftning', ångående minimilön, som, en. del socialdemokrater sökt' göra gällande. I: stället :vilt förslaget ski ordning mellan amhällets. trans- fereringar och övriga socialpoli- "tiska ”Atgärder- samt. 'den.. förda skattepolitiken; Unp till.en viss nivå. skall :samnället garantera inkomsten. och' 1 ett ovanför. lig gande - intervall” svara "för viss del: av inkomatunderskottet' —J - ibland "benämnt negativ. skatt. Det är naturligtvis inte möjligt, att nu, precisera. vilka. exakta inkomstgränser ' man bör stanna för. Det är både en fråga om vad resurserna” räcker till för -och vad som slutligen kommer att: inrymmas i ett sådant svs- tem för . grundtrygghet, En ' långtgående - administrativ :: för. enkling är tänkbar om nian systemet, inrymmer ' tex nuva- rande soclalhjälp, existensmini- mum” för bristande skatteförmå- ga, ' arbetslöshetsförsäkring, pen- sioner, barnbidrag och socialför-|. säkringar o s.v. När regerings partiets advokater. begär. besked om preciserade summor är man alltså ute i ogjort/ väder Det måste Bli €n. uppgift för en kommande utredning att kom- ma fram till systemets utform- ning och omfattning... - Just nu, tycks socialdemokra-]" terna nå, en" negativ inställning till användandet" av. skattepoliti- ken som ' fördemmgsinstrument, I längden” motsätta: [sig .-centerkraven ' på ökad grundtrygghet och rättvi- sare fördelning av produktio- nens resurser, = a ler" pri v -s knappast |: 15. N NT JESUS UTSÄNDER TOLV APOSTLAR ne Texten, börjar -med- en uppräk- ning av de tolv apostlarna ija inte endast en "uppräkning de olika apostlanamnen utan också en närmare . släktpvresentation. "| Namnuppräkningar - är ' väl över huvudtaget rätt olustiga ting men i detta fallet kommer personerna oss så näral VI. har. ju läst så mycket om dem och, hört så myc ket berättas ' om "dem: så att de står ej för "som "någon 'ano- nym massa utan. som människor med bestämda anletsdrag och sär- egna karaktärsegonskaper.. Petrus, bekännaren ' och irnekaren,” 'To- mas tvivlaren, : ”realisten, Johan- nes den . veke- och älsklige, och alla de -andr Judas namn finns också nämnt, han: som blev odug lig och fick "den. hemska anmärk. [ningen till sit ' nämn: densamme som förrådde: Jesus: "Alla kristna, ja :alla” som har skilliga : uppgifter. ' : Som. pojke” var han ”petfälten i Skåne, var på K; os terade 1942 | (Svensson kör bil ä kvärnen Sederinera heten. Hultabyggot och, 55.000 plantdr och ett annat: . +? han klor ir), ban hade svin; Fritid? 2 kommit till tro' på "Kristus, är a sändebud. "Att bredande! kraft. är OANe tir vr tjänsten. Honom, nan” har jungasinnet, '” . Och vart skall jag, gå med bu skapet att himm? riket: Det är. ett" viktigt. budskap” att föra vidare; Jesus skickade ut st na lärjungar till, de förlorade. få- | grepp på ä don -Tördagar-: «mån: var de flesta, ändustrier 11 landet. .Det Ieberga: skogsskola i/ tre å finns: "dock; på. div d områ | - som? sl og plantör och hade. exempel; där "man — kan; "påvisa: en: "utomordentlig koncentiation,. som "naturligtvis kan; vara. mycket” äventyrlig. Mest slående exempel torde va- ra "oljeslageriet i Karlshamn, ” Här har sagts, och det måste understrykas. ått 'koncentratio- nen livsmedelsindustrierna har. vant mödvänr för att nå en; "tillfredsställande effektivitet. Koncentrationen; är alltjämt på ”gående.:; Den igång. varande nedläggningen. äv jordbruk; ex- empelvis. i: öppnar , "emellertid .- synnerligen allvarliga : perspektiv: för "fram- tiden, Hittills hav” ke centratio- nep i län, som. ex. ämtlands, . bftå. lett”, till att: driften” Koncen- trerats till-en enda” äriftsplats. Genom den Pågående” ätveck- lingen hotas. emellertid ” fall" även ' 'dessa kont " företags existensmöjligheter. Vid ei ytterligare tå ming av jordbruket i dylika oms råden . löper ” man | risk att inte kunna upprätthålla. någon: mo- dern och effektiv förädlingser- het. I: så fal kommer en dylik landsdel att ut beredskapssyn- punkt bli. långt "mera problema- tisk än vad som nu kan befa- ras ifråga om den. närmaste ti- den; or Det är svårt att säga vilken av, de två "koncentrationsproces- serna, som här omnämnts '— koncentrationen av; arealerna resp. företagen — som är den ur " beredskapssynpunkt 'mest äventyrliga, Kanske är det dock till. sist avealkorcentrationen. > Så. länge det finns åkerjord i god hävd inom ett område, där produktionen gsnabbt-kan inten- sifieras, blir det alltid ”möjlig- heter för människor att i ett kritiskt läge sörja för sin exi- "stens, Finns primärproduktio- land. överflöd: på men hur mycket av. "den vå Aj äisiner” från? Israel. -och och: smör bör vi: inte v vi vill” tänka: på vår har en-skolkökslärarin: Och äter vi "inte; är det risk fö "dör av” svält: Vi, får "pr fråm” och äta: och ricka. alldeles som min "gamle farfär: rådde en svåger ti till honom: -Farfar -var fattig: Det - var . ont om Mäatbitarna” Till julhelgen var det: dock, bättre/, ställt med ma- ten; En' åel hade nog goda gran: nar gett till "familjen, Juldagen kom' färfars rike svåger på be sök. Han bjöds på mat, ingen fick ju.-”bära ut julen”. Svågern” ät duktigt, så duktigt att han efter måltiden. fick svår ”mavepine”, som danskarna” säger, Han måste lägga sig” på en soffa, där har jämrade sig högtjutt. Farfar kom: menterade: mät och drick vad du tål, för det gör jag”. På tal om mat/rinner. mig i minnet "en gammal, historia, som jag hörde i min. barndom, I en att bli möjligt att på ena' eller -andra sättet förädla produkter nå fram till konsumtionsnyttiga varor; Värre torde det vara, om åkerjorden kommer ur hävd och helt eller delvis blir skogsmark eller — utan kulturåtgärder — "men, så- kommer. det. nog alltid förbuskad, a i En :;1 skoge aKalländsk Pr skäcöna fånns för mellan åttio ock! ket snål. När hans dräng satt ute i köket 'och ät. brukade. prosten gå fram och tillbaka på köksgol vet och ge. akt ' på "hur "mycket drängen > "ät. Denne: hade god ap- it, > vilket en ung; och ; :frisk kroppsärbetare i regel hår. . lag, då «drängen: värit i > och fällt". ved, fick. har. pland annat 'spickeslir till meraf- ton." ; Drätigen” var 'storligen” för- tjust -i-spickesi Uv och” "inmundiga- de. den ena sillbiten' efter: den andr - Prosten tyckte att: dräng- en "tog. för: mänga "sillbitar och utbrast: ”Den som äter "mycket sill för: kortar. sitt liv”. a . Drängen åt stillsamt några tug- gor av grovbrödssmörgåser, .men så stack han gaffeln i två sillbi- tar under det>han sades cc ”Jag är kje av (= ledsen på) att leva, så jag tarZett par, sillbi- tar till..2 0. Humorn är en dyrbar gåva och jag förmodar att prosten” kvickt "]lämnade köket. Drängen överlev- de, + [ 4 ”Hs. od «> t ANNORLUNDA s "Frun: — Jag . vill att Selma kallar. "mej ”fru / överstinnan” även när vi är ensamma, Hembiträdet: — Så lustigt — när! översten och .jag är ensam- ma så vill han att jag skall kalla | honom ”Putte”, Arp oe ne io är sedan |: Jen prost som - pästods', vara” myc: | bak. Ca pris. 295:5—- kr.” . Dubbelknäppt ”hérrväst. (77' om jång) av-nappa. Fyrkantig. skär- ning . under , .armarna;' skärp, "in- skurna fickor, fyra hällor, sprurid . Från Malte Hultén. . : "HÄSTFYND Lv "Under utbyggnad av 'en guld; gruva i trakten .av Indigirkaflo- den i Norra. Sibirien "påträffades nyligen resten av! en död häst, som enligt expertberäkningar har legat .i den frusna jorden 15000 .|—20000 år. Fyndåt har. stor vetenskaplig betydelse, då det är ett betydan- de bidrag till kunekapernå om hästens utveckling. I många av- seenden har hästen liknat den nu: levande vildhästen: och den uppvisar, flera gemensamma arag med stäpphästarna från trakterna av Svarta Havet och .Kaspiskå Havet, H e Fyndet skall: transporteras. till Leningrad, där zoologer skall fö- reta. ingående undersökningar, ren av Iscgels - husy Inte: til: hed- ningarna och. Inte. till någon sar maritisk sta i "behöver således "SEXAGESIMA Text HL ärg. högm, Matt, 10: 2— -städer utan där 1 huset; mitt. menar att. YH skall gå: I egen] 7 över. gatan,- sitber det ;kanske 'nå-: gon förloråd, bortglömd, . olycklig: - människa, Gå: dit "och säg "att. ”Himmelriket 'är nära ' Men det; hastar, Gå. redan i dag. . r Det finns sjuka, plågade, orena människor på närmare häll än I V-länderna; Du har" kanske dem! 1' samma hus där du bor. Gå dit med budskapet, Som 'Jesu sände bud gäller. det för dig att Ingrii pa: var: helst: nöden - finns, och! hjälpa," läka och nära dem som” är närmast dig, äln nästa. . : Men vi måste. visa” Aydnad för. hans ' vilja, - som har sänt oss Lär. jungarna gick:'på Jesu befal ning, . Så, må "vi. ; också gå dit: Herren sänder 33. "Många gångs er kan det. kännas: motbjudande] att gå men vi har endast att lyd Jesus har sänt oss och" givit 0 kraften och 'förmågan.” Och vet; att. var du änsbor, så finns det. människor som, behöver dig oci som : behöver” lyssna "til" ordet ”Himmelriket. är nära”; Och dt, vet du, när du. va andrar på lärs. jungastigarna; att : den onda a tv gaste "säker heten är .Han. sol ntill tidens, ända” N vs reste Torild Lindblom, inte - resa Mill: ärran länder. eller L- N Valliergsorions Ja Tel. . mel -.torsdag "kl... 16.30—18. - Tel 303 00 onsdag och fredag kl, Tel, 40150 . --- Sparkasseräkning . Sparkonto sersranra 232 60 Öppet: måndag-fredag. kl. 830— 00, 13. 00—15.30 ” vd fredagar” kvällsöppet K kl. 16. 30-—17.30" 182 1: Våxtorp Hishults idka , Öppet: VAXTORP. måndag och "onsdag KL." 18. 00—15.00 « Kapitalräkning med 12 mån.. uppsägning; me 5v & Kapitalräkning med .- 6 mån.” uppsägning '; .! Kapitalräkning med 4 män, uppsägning Jordbrukskässa Ag 9.00-—11.00 in s A - SY 196 449 AN. Jonrs oh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.