Fredagen den 28” februari” 1969 > . LT Fredagen den 28 februari 1969 . mos. nd LT Mn Struktufomvandlingen: | och Sydvietnaims bönder , , Före "det senaste Vietnamkriget den, Hade Saigonregimen för låt . var Sydvietnam en utpräglat ag- . rar statsbildning, endast en knapp. femtedel av dess befolkning torde oss säga ett tiotal år sedan in- Jett en jordreform med detta mål som ledstjärna är det tänkbart att. : ha levat i städerna. Nu håller . FNL aldrig blivit den politiska Sydvietnam på att bli ett av de mest.. urbaniserade . områdena - Asien, Under de tre senaste åren har i varje år cirka en | miljon jord-! brukare med familjemedlemmar invandret till städerna.: Ungefär: hälften av denna invandrarskara > kan betecknas som flyktingar. De : har. inte utan fara för sina liv. kunnat stanna: kvar i sina byar, medan den andra hälften lockats till städerna av'utsikten till goda förtjänster . på , arbete ' för den - amerikanska ' krigsmaktens räk-” -ning. Vid de amerikanska beser- na och övriga anläggningar 1 mi, litär -regi betalas: arbetslöner som . ligger 4: genomsnitt fem gånger ” högre än vad. någon: sydvietna-' mesisk företagare kan betala, En. stor "del av” folkströmmen från” landsbygden har gått till huvud-. staden Saigon, vars befolkning nu uppgår till 3 miljoner mot endast 600.000 för t:o år sedan, Den kom- : munala administrationen har näs- ' Under tan helt rasat i maktfaktor den nu är. Den 1963. störtade ”diktatorn- Dien gjorde: - vissa förberedelser för en jord- - reform men fullföljde den 'aldrig.” Hans regering övertog all jord, ' 'som ägdes av fransmän samt . egendomar över 100 hektar som ägdes av, vietnameser.” Regerin- a gens jordinnehav uppgick därmed till icke mindre än 35 procent av ” all risodlande jord i Sydvietnam, Mer än hälften av all denna jord ' befinner sig alltjärat i regeringens ägo och det är ett bekymmer för ” ' president Thieu och hans regering . hur man skall bära sig åt för att ' fördela denna jord till jordhung-" tiga arrendatorer och lantarbeta-' , re. Y ” Ural ? För "att ”urbaniseringé : kunna hejdas och stabila" förhål- ;'lånden återupprättas på, Sydviet- . , nams. landsbygd. är nyckelordet . säkerhet, Bönderna vill leva i'sä- ” . kerhet för militära attacker, d v.s - att kriget tar slut, i säkerhet för trycket av: den ;våldsämma in- vandrarströmmen, Bönderna från 4 landsbygden får bo i de mest pri- mitiva' plywoodskjul under: svåra hygieniska > förhållanden. Som 'ett exempel må nämnas” att 3- jonstaden Saigon . förfogar: över endast 70 renhållningsbilar, ; 'VDe sydvletnamesiska städernas: tillväxt vilar såledés inte på någ- -ra sunda ekonomiska grundvalar, det anses att endast några få pro- ' cent av 'den. vietnamesiska ar- ing från ' rika jordägare inom städernas byråkrati öch i sär ' kerhet för översitteri frå den” provinsiella temän, TU pplev rökningen. av John Silver. i unga 2 fickor som. begärligt rökte '; : John Silver | samtidigt som ; de i de andra d Satt” betskraften är. "röka. denna” mc ER runa, stört= Kommer: de: inflyt de karfariljerna + i 'att: stanna städernas utkariter; Det ta: .mycket lång. tid att, ställa om. Sydvietnams, ekonor- mi till I fredligt, arkete. . 1 andets egen skull får man hoppas." alten. återströmning av - » bönder: till Jardsbygden' kan. äga rum, ty en forcerad industriell ut» veckling, som: skulle kunna ge ar- bet ät de till" städerna” inflytta” Men "även en sådan" återströmning, möter stora svårigheter. bl:a: genom. den för- störelse: avi åkerjord «och byggna- derisöm; ägt-rum" under: kriget; Mad: eräknar att omkring.220. :000 hektar "åkerjord: för. närvarande "Vigger för föfot En. annan ' säk; som 'skäpar svåra problem,-ä är den omflyttning: av bönder; som för- siggått även på landsbygden, När jordägare: har gett sig i väg till staden"har FNL låtit arrendatorer = eller ..jord'ösa ' arbetare : överta | "PV: deras egendomar. När sedan ett område återerövrats av regerings- trupperna och ”pacificerats” har den ursprunglige jordägaren fått rätt att driva bort den nye inne- havaren av sin jord för så vitt ”jordlotten var mindre än fem hek- tar och så små är en ston del av jordegendomarna. Denna politik har ju Khappast N varit den iämpligaste, om regerin« gen "ville vinna över bönderna från FNL till sin sida, Därför har - president Thieu nu utfärdat ett dekret, som skall ge de bönder, som fått sig jord tilldelad 'av FNL, rätt att behålla dessa. Om denna nya politik kommer att: få någon effekt återstår att se. I var- je fall försöker den nu sittande regeringen att gå i politisk när-| kamp; med FNL -om böndernas gunst, Den -har-accepterat FNL:s slogan att Virukaren skall äga jor=- avi en lane a aggressiv, grovt vi seledande;. jd istribuerar, ekvati görligaste: mån hp lag på” samma Ha nivå" som. "hittills, tidningen (fp) Detta - är. väl. inte; den enda Fsaken till tuppskovet : med Nordek, "ministrarna. har tidigare » haft. uppent 'värigheter .med tidtabellen. Förmågan ' att. över- "vinna" alla ”de vanliga hindren "blir" emellertid" inte större sedan Finland meddelat att "de måste - Än. en gång "Narden som. isolerad dels enhet" för Utländs! PNryska: politik land. -blir ;en.. ”efinrär HT; När de” "överlämnas "åt sig själva här de svårare att "omsätta sina planer i handling. Det finns hu risk för'ätt Nordek möter samma öde sol försvars- unionen för tjugo är "sedan, stu tar -HT. Tuor aM Nta MANGA oCH SMÅ STUDIEFÖRBUND "eller ett färre antal och, stör- re är en fråga som väl är värd att diskutera skriver Fönst. ret, En strukturrationalisering är emellertid en' process som utomstående. måste ivara försik- tiga med att itigripå i sentals . "medarbetarnå = förbunden måste va ve de om: att en, rationalisering - främjar "de syften” man vill för- " verkliga... : vä sö "Det minsta.a avd 32å åtugie- " förbuhden hav mindre" än 1' pro- SN i De tiotu- Prenumerera | på iT r direktörer i ”Förenin- 'gen. Norden, Arne Andersson, och pekar på en rad donomoriparkle re- formförslag,:'" sem ”.: föreningarna . Norden: lanserat: patsfrihet, fri ar- betsmerknad;;- socialt ”medborger- skap," samärbete i ekonomiska och u-Jandsfråzör, kulfurfonder m m.> På 23 firar Föreningen Nor | den" 50 år. Upptakten till dezs verk- samhet kan :sökss långt tillbaka i historien. Efter" krigeslutet menade många att erforenheterna hade va- rit så goda från praktiskt: samar- bete, att man. borde fortsätta efter ' kriget, Går man ännu längre bakåt [ tiden finner vi att ett skandina- ' viskt studentmöte gav Osezr :I till- | orimligt.stor: Med de krav som moder --verksamhet»ställer- bäde «ifråga -om inre” organisation med Jr behov av. admi istrativa. resur- eka med allm inheten och myn- digheterna .Tiskerär: de” små étu- 4. all-. irlig -klämma. Det. gär helt.en: inte 'att utan" sådaria resur- 'pprätthålla.: och ' vidareut- veckla stutdieverksamhetens kva- litet" 'och."konkurrenskraft.. i för- hållande till -alla:.de, andra. fri- tidsaktiviteter skor "kan 'ägna' ha: färre ioch "större. studieför- bund; men” vi:”måste. :slå : vakt om "kravet på att det skall-fi nas. flera med. alla. de: må te fåt Vi borde — ” stormötesfor- sär utmärkt, ätt den kom- munala "demokratin ständigt un- derkastas en debatt. En sådan fö lagen mel för -storkommunreformen. Detiat- ten. bör .dock gälla förbättringar inom ramen för. nuvarande. ar- betsformer och" inte en föränd- ring i riktning mot kommunal parlamentarism” eller den fanta- siflykt. som givits' det förledande tanderätt. : Kommunal parlamen- tårism : innebär mer makt åt dem som redan -har makten. Genom att utestänga. människor : från, insyn, och möjlighet till "påverkan" stimulerar” man ' inte gad information inom ett system som ger alla meningsriktningar + sin vberättigade andel av- ansvar ret, .animerar . till.aktivitet.. cent - av - alla - studiecirklar me | Stormötesformen är ett påhitt av SSE De Den är moderna: männi |: der. 6 sig emot : en| | är för övrigt nödvändig nu in-|. uttrycket--stormöten- med beslu-|. lusten till" medverkan, Men vid-]? Direktör Arne ”Anderssan,' Föreningen: Norden, t kh, och sekreterare Rune ' Lanestrand visar ; -:' 80m tryckts med" anledrång, av Föreningen Nordens 50- 0-örsjubileum, : ot KN "Alla - föreningarna - har v NS syfte "som ”inns' uttryckt "i deras stadzars' likalydande förstarpara” grafer: "På ' svenska heter” det Norden, svensk. förening. för nördiskt sam- arbets; har till ändamål att på. alla områden: stärka: och:; utveckla - de nördiika, folkens samverkan inåt och utåt, Föreningens. verksemhet i samarbete med motsva- reningar i Dänmark, Fin=- år röarna, Island och Norge sätt varom särskilt, avtalas”. oo Is 4 t TNTERNÄTIONALISNEN. av grundläggande betydelse: "Tu sentals nordbor från. samhällsliveta alla områder har: sammanförts' till känna ” Pgrannar” med motsvarance: yrkés-.. 'elter intresseriktning och” därigenom kommit att i av v.nordiskt samarbete den bör. nämnas den” verksamhet 1 Man kar: säga att det innebär én konkreti om. bedrivs av Se akan Nor om bedrivits i stor omfattning ef-" er: ifredsslutet; ” vänortsarbetet, ing.) av,,den , nordiska .—' Nordism'” är inte” pr ialism. Också ce som verkar i föreningar- na Norden "her :;sett” bilder av vårt klot tagna från: månen. : Men de "att: nordborna gagna både- sig "själva och: riden lan” och gör sin-ini |? ats sorh "eri, enhet, Årne "Andersson, tanken, som dårigenom lättare än : tidigare bör kunna" bli'var mans :.. egendom. Genom centralsekretari tens förmedling knyter lokalavdel v de samarbetar så"rära' som | 52 | före åle utväxlas, ke och. de kommurier, där d : örbindelser” sin 7 Tr nåla . »repre: präste ingarna EE nin? rå, folk. från föckföreninga uttalade I sam- terhetsloger, nå oRPsikieu m: m deltar, ] statistik, säger dir Sven-Olov Rett. "och "materi- Skal! "sättas. ån E"3 IG, E 18 och Penna. sats ning. skall” "lösas: sår Svensk-danske ”stjärntrumpeta.] Ten Arne Lamberth har spelat in ledmotivet '' från ”TV-serlen ”Nana”,: Det har nämligen visat sig att den sång som Nana sjöng i första avsnittet och som sedan fanns med som" bakgrundsmusik i de följande programmen, blivit mycket efterfrågad. Arne -.Lam- berth framför, melodin i Gnesta- därmed + också - betygsatt, riter” som går nu på lördag med repris söndag ' morgån. - Det återstår att. se om Arne med -denna melodi som de: tidi- gare ”Gelsomina” "och ”Russian Folksong”, Den sistnämnda när- mar sig 200.000 ex i-Sverige. När vi talar om .”Ryska Folksången” kan också noteras att Arne skall Kalles - radioprogram ”Våra.Favo- ge konserter i Moskva och Le VÄRLDSNYHEÉT FRÅN PHILIPS: En ' väridsnyhet' från Philips, som kommer att möjliggöra även för relativt. små företag att. an: vända sig äv datatekniken, i. sina kontorsrutiner, premiärv Tsades " 'på torsdagen : samtidigt”, ialla” europeiska länder, Det” är en kön: torsdatamaskin för "admirlistrativ databehandling utrustad med den tredje: ; datagentrationens elektro- niska komponenter och som kan programmeras "för "praktiskt ta get varje ändamål, Den har kun- nat ges en så kompakt Konstruk- tion att den: : upptar - mindre än två ”kvadtatmeter / gölvyta. Den behöver alltså inte större utryrh me än ett "vaniigt skrivbord. — Den nya kontorsdateamaskt: nen: tillverkas” a av Philips 1 flera modeller,” som tillsammans : kallas, P 350-familjen. Trots: att det rör om en" äkta 'datamaskin, som helt ' internprogrammerad - med självmodifierande "program, mer: den billigaste modellen "tnte att kosta mer än ca 39.000 ' "kr: Si största” användning ik dé nya kontorsdatamaskinerna "att få för fakturering, "bokföring och ig s mark, 'som har ansvaret för :in- troduktionén av Philins ny: torsdatamaskin 1 Sveri kan också användas: > fi v ning:.vav! lönespecifikåtione lar gerbokför ing och en! läng: rad; and: ra "beräkningar. Den” "passar. : för. alla slag av företag, och" genom sitt" låga pris möjliggör den även” för, mindre. .oah: medelstora före- tag att rationalisera sina kontors- rutiner. med Hjälp av. elektronisk | kom-]: Kompakt datamaskin för kontor | + billig i anskaffning och drift - också satsenheter,", såsom ; hålrems- Loch hålkortsutrustningar, - "varigenom ! deras: användbarhet” : ytterligare kan ökas.” "Samtidigt som Philips' nya kon- torsdatamaskin ' Utrustats: med de mest avancerade "komponenter "ins om , . Hagens våch morgondagens teknik, nämligen s s' .k. integrerade den” så” enkel: attjar beta möd: att-vom som Relst, söm maskin, Kan ' "skriva "den, kan” sköta 3 ung 'darm som "kligade 8 över sim Pe tor 17 njurarna. Läkaren . under: sökte "henne, ruskade på huvus der och. krafsade.: nbr. Hågot Pån , ekte dem ! Närshon lämnade det på äpote 2] ket.sblev den. vexpedierande: far > maceuten , alldeles förvirrad? och . sade .med” ut förligét leende; . Ja, fröken; det, som" "aoktorn skrivit? utåt er. kam; ni tyvärr IoolkÄndE ih ; Parsyllebyxdr öch I Det "finäs al tä utrymmen” förl. övervakning a äv. övriga: vägar och Lamberth ' skall få samma 'succé] vingrad, Han åker di pingst tillsammans med "Köpenhamns; spårvägsorkester som han är Je- dare för på sin fritid. När hån inte Har fritid är han musikkon- sulent på Danmarks Radio och dessutom ledare för Danmarks Radios Big BandNY— en orkester som, Just spelat in tre' TV-pro- gram i "Göteborg för sändning un- der våren, | delse: på Darhackäs Jsu : s fysiskt. starka, De: som är "etarka vill bibehålla sin ” styrka, för” tillväxt. och ' styr- " V symboler.” Den kifst- Map måste "vara. vaksam över gen, grund- lade mänga försanslingar när han blev stark. I:tron på Herren. Je Förföljaren. "blev själv - för- följd, . Några :år. senare -uppma- ' nade. han församlingen i Efesus att "växa "sig starkare 1 tron: ge nom gemenskap med Herren, . "Om vi lever i gemenskap med livets : Herre så skalt vi | växa till: fö kunskap. 'och .kärlek, Av honom lär vi ocs att vara både milda och bestämda, vänliga" och modiga, förlätanda och beslutsam. - En fägar. Betalas löner och administration med insamlade medel? — Nej, av medlemar avgifter. Alla insamlade pengar går Ull angivet hjälpändamål. Hjälp oss hjälpa «>. > No Svenska röda korset ' ” ov Giro 900800 "ans utas”” olika ”stags till SS Sönkänto nes sar för de: vänligaste rutinerna, utarbe. tar. Philips 5: systenvspeciallster skräddarsydda, :prögram. för Spe-- | vaJ.av. både kröpps- rg” och andlig. styrka... ,- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.