; i "> LAHOLMS TIDNING "Fredagen "den 7' mars 1969 Fredagen den 7 mars 1969 Kravi på: sänkt pensionsålder. Vid fördelningen av, ett" framtida ökat produktionsresultat sär det angeläget att tillse, att även folkpensionärerna . få rättvis andel av d; en... förstår nu också bättre, att det- ta är en angelägen reform ' inte minst ur rättvisesynpunkter för alla de grupper som har de tyngs- ta och hårå tena" och sin ” gen, Denna kan då uttas exem- pelvis genom Jägre allmän pen- . sionsålder eller genom lägre pen- sionsålder för vissa grupper, - — En sänkning av den allmän- - na pensionsåldern skulle således vara en tillfredsställande 'utjäm- ning ifråga om de sociala törmå- nerna, 'Att i likhet med de grup-. . per som nu har lägre pensions- ålder kunna genomföra en sänk” anses uteslutet, En generell sänk=. pensionsålder spikad vid 67 år. « . Men det är inte bara ”arbetar- rörelsen som driver på easlons. : centerkravet om sänkt pensions-.. ålder, Centerrörelsens olika -or- + gan är ute i precis samma ären= den. Vid årets riksdag mmotione- » rar centerpartiet i en gruppmo- ' Aon .om, att riksdagen i skrivelse. till" Kungl Majt anhåller” om ut- "redning av frågan om "sänkning av pensiorsåldern till 65 år för fiem som -nu är berättigade till. 210, -F full åldersr först vid 67 års ning av, den allmänna i åldern syres därför vara enda. utvägen. so Grunddragen i dessa båda ut- talande om sänkt - pensionsålder stämmer väl överens. frots.. der. stora tidsskillnaden: som « finns mellan dem och trots att de kom- mer från politiska konkur: Det förstnämnda gjordes ålder, Den 'motionén bör få stöd även från regeringssidan.' Och på . onsdagskvällen instämde 'Arstad- . Faurås krets av centerpartiet vid -. årsmöte i-Vessigebro, i denha-mo- "tions syften, samtidigt som mötet uttalade sitt förtroende "och sin — "Hedni. par I för gen vid centerpartiets rik förbättra ] dsvillkoren, för låg- ink Upperna i vårt. Jand,, 1 Umeå 1960 och det sistnämnda. återfinns i en molion från Var- bergs: Arbetarekommun till årets Y socialdemokratiska ' . partikongress och publicerades i. tisdagens HN. En generell sänkning' av pen- sionsåldern är alltså ett gammalt . : centerkrav, som aktualiserats av , partiledaren Gunnar "Hedlund il sjonsåldern,' lyftning. av: lå "ett tal vid. . centersfärmman i Viss” by i fjol," Detta väckte "åtskilligt rabalder och från” regeri kåll : Detta förtroendevotum är ”synner- oe ligen välförtjänt ty centerpartiets - sociala ambitioner har i åtskillis ga fall, inriktats mot att fillvara- : - ta just de eftersatta befolkningé- gruppernas intressen. Kravet. på en generell . sänkning I av pe , komstgruppernas - standard” för- - slagsvis genom skattefrihet .' negativ k ing, dvs uj nochid. i) ag från sta försökte man delb centerledarensrkrav med. att tala - om hur:vdyr. en.: sådan : reform "skulle bli.'Man ville hellre-ge pensionärtrna' em lyftning i pen- +. sionsbeloppens. ”storlek,' sade man. Men nu kommer : precis: sammå krav som hr Hedlund' ställde: i sitt Visbytal från arbetärrörelséns egna led, 'och'de kommer :sanno=. likt att öka i I styrka, Regeringen: > s t dämpa ' - avveckling är. aktuellt i -för tillfället mest 'aktuella exemp-- : len. . Dyrortssystemets” + talsrörelse, Det är en reform som”. "klang 3 utanför. de egna partigri serna; vilket är fallét i' samtliga > dessa frågor. I Tse otRs [T = «och riksdagsgruppens' arbåte;, att i | i både Moskva och Peking, frå- a: p ste litiskt ageralide,, Det ;.skull .kert "också så. -småningoi av. .kantigheterna i de; - mäste. råda”. fil "ördnås måste glyetvi råa > från komifinn. ti nin, och. från ' valkrets” 16; Men; lans Hur. samarbetet rent” praktiskt . på åtskilliga avsnitt av. den' fy- «riet "där ett” kh "trampen brukar. inte "föranleda . nivä& Varför går man då så dra- "| om denna. sammanstötning ' har : offer bland de ryska soldaterna "det.kan förklara allt. Vill Mosk- ""tresset, i > flikter, exempelvis ”Berlinkrisen? Bör jordbruket ha avtalsrätt? > Aktuell fråga till regeringen Delar av "jordbruksministerns uppfattning att olika folkgropper shör ha möjlighet att genom förhandlingar medverka till lösande : av för gruppen i fråga riktiga problem och bör i så fall inte den- na' avtalsrätt gälla även jordbrukets organisationer? Dessa högak-' ”tuella frågor har Ferdinand. Nilsson (cp) i riksdagen ställt til | jordbr Ing "Frågorna har "framställts bot bakgrunden av vissa .uttalanden från regeringssidan där man häv- dat att det inte behövs hägon över- enskommelse-med Jordbrukets or vd Be ngtsson. :SOVJET—KINA «0 " Var. Sovjet slutar ' och "Kina börjar är en diskutabel fråga rahundra . mil.” långa. gränsen mellan de "båda: jättestaterna. Gränsintermezz6$ > hör: också mer. eller” mindre till" 'oräningen "för dagen. Det gäller i hög grad "det område i det forna Manchu- au mot "Över- på söndagen gick ryska . gränsposteringar. någon större uppståndelse: på va- re sig diplomatisk eller annan matiskt tillväga den'här- gånger > gar: Göteborgs andels «tidning (fp): : ++ Det: förefaller. v sserlige som varit ällvarligare än vanligt .— det talas ju om ett' flertal döde- — men. man frågar. sig ändå om "va med den brådsk: förliga publiciteten - vända "i från andra 7 akuta Eller är. det, ett! propagandatrick inför: gens; ;planerade” internatio- kommunistkonferensen, kommer, att lägre de kt Är: sjordgubben ett hö vr? Redan : I folkskolan fick" vi lära oss att besvara den frågan med nej, men lika fullt tycks Kungliga Lant- bruksstyrelsen ” sätta likhetstec- ken mellan de båda växtgrupper- na, Och inget önt i det. På ons- dagen hade lantbruksnämnden i Hallands län arrangerat en kurs för bärodlare i Folkets hus i Fal-, kenberg. Ett 25-tal odlare från länets olika delar hade mött upp; "och "intresset ' föreföll att vara stort. — trots att: kursprogram- met mera sysslade” med jordgub- Kursdagen, i Falkenberg ingick som ett, led i flera liknande bär- odlarkurser, som--just. nu gerom- föres i Västsverige. Ledare är lant- brukskonsulent. Torsten . Johnsson, Malmö, som nästan enbart sysslar " med regionens bärodlarproblem, '— Intresset för odlingar av det-] ta slag. och i synnerhet för jord- ttar konsulent IohassaAE Detta hänger! dels samman med goda. od- lingsbetingelser men främst på de goda avsättni ållandena.::En stor del äv svenska folket. sémest- far ju' på västkusten just: under den bästa jordgubbssäsongen. "Vår strävan med de här kursér- na är inte att propagera. för" nya odlingar eller utökning! Vv ide? ny varande. Då skulle dettsnart bli överskottsprublem.” Vida viktigare är att. lära de nuvarande företa- garna i branschen -. att sköta: sina odlingar rätt Då kan män” uppnå en "högre kvalitet på produkterna och därmed bättre lönsårahet: för odlarna, > 3 = - Att vi lägger huvudvikten på jordgubbar 3 är också -rätt, naturligt, eftersom det är dessa; som odlas mest och finner störst avsättning. I; vissa - andra landsdelar; bl. a i sydöstra Sverige, har man odlat andra sorters bär åt kohservindu- gubbsodling! är stort i Halland, be- forsten Joh strin;' men det går inte så' bra nu- frå i | Falkenberg inleddes med -:en fö- ”, Teläsning' av: konsulent Jchneson,' som talade cm årets besprutnings- program och den därmed samman-' . hängande " kampen ' met väräs och : parasiter i odlingarna. Försöksleda- re gjorde för ana "undersökningar Nom, hur och när man bör plantera jord- gubbar. BI 'a hade hon funnit att |tidig plantering av jordgubbarna är en” skörd påföljande år, Slutligen tzla- de Kristianstad, om gödsling och växte näring i jordgubbsodlingen: Föredagen följdes av "frågor "och debatt." nerna på en gemensam studieresa ' i maj för na, terar". stora: mängder I n öststaterna, KURSPROGRAMMET : oh Barbro Bjurman,” Alnarp, redo=. « ;.grundförutsättning för 'ged lantbrukskonsulent Nils Östlind, Vidare ' diskuterades pla- de halländska. bärodlar= i dist (th) dagen i Falrenberg, försöksledare Birbro Bjurman ch konsulent " Plonchen Pelyser skördeutfallet för, jordgubbar med de båda andra föreläsarna vid kurs- Nils Östlind. Den fallande kurvan. på vid olika planteringstid. Lä ganisationer, Det räcker om rege- ringen går till riksdagen med ett förslag till prissättning, sedan får jordbrukarna finna sig. i riksdags majoritetens 'bestut.": sa Genom press och massmedia har tid efter annan uppgifter lämnats om segslitna' törhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om -löne- sättningar och arbetsvillkor, I vis- sa sammanhäng är det allmänna — stat, landsting eller primärkom- muner — direkt engagerat. : Stats- makternas intresse av att) avtal kommer till I stånd om tvist rågor näs är emel- lertid " ”genomgåend Det” anses inst för he- la folket att så "sker. Arbetsmark- nadens. fria avtalsrätt har också ofta nog och på goda grunder an: givits 'vara en betydelseftr” faktor inom 'ramén' för: folklig självsty- relse.. Här går.också en. skiljelinje av de "totalitära stater av olika kulör; där" staten dikterar ren, ser "hr: : Nilsson Mot'.denna bakgrund mb: vis- sa jämförelser. motiverade beträf. fande" hur jordbruksbefolkningen och dess . förhandlare: behandlas. På detta: avsnitt, liksom i övrigt a samhänlet, är det naturligt ätt me; ”fningar:och 'skälighetsbedömningar kan vara /olika när frågorna upp- vid +". förhandlingsbordet. Jordbrukarna "har. som ändra fått lära ätt ingenting 'g gär av sig självt. ”N ordbfuksorganisationernas håndlingsdelegätionons de sade” sig "Visserligen i fram sitt förslag för ri £ | I Mer än en "femtedel avs den skörd, som man beräknar 'skulle kunna . erhållas vid ' frihet :från skadedjur, svampsjukdomar och ogräs, går år efter är 'tillspillo genom dylika skadegörare, ! Den bittra frukten av utebli ven bekämpning kan i extrema fall bli totalförlust eller oduglig handelsvara. I Mador och på ma- gasin förstör s K. ' förrådsskade- djur årligen 65 miljoner ton spannmäl' (inkl, 'ris). Bara för att producera denna Kvantitet er- foråras, — -—' med dagens. genom- snittliga världss örd: av 1.200” kg kärna per" ha '— "en åkerareal av drygt 50 miljoner cha. Det är vis serligen omöjligt att undvika Er jordbrikarsidan avsåg "att komma med ett förslag ”som vi givetvis skall titta på” — och det' låter ju vänligt. Han tillade: emellertid, att "vid sidån om detta” fortsätter vi att arbeta på det bud vi skall läg- ga fram för "jordbruksministern.” . .Tankegången synes vara att om inte jordbrukarna: i all väsentlig- bet! accepterar motsidans förslag avser denna sida att utan! hänsyn till andra ”garten.' ensi jet lägga i eringen, Detta, skulle sedån kunnå; läggas till grund för en: proposition som regeringen "med sin - -Starka riks: nisationerna. " De "offentliga suttalanden -som från regeringssidans': företrädåre gjorts gör "knappåst något” riktigt ]7 förhandlingsvänligt." intryck:! Hot cin: beslut över" pArtens huvud Kär: ändra” "sammanhang" avhörts; ogräsbekämpningsmed 1 ningsmålet I Tys som på andra. .k är tyska forskare och ;industrier dagsmajoritet skulle , genomdriva E utan ;hänsyn. till. jordbrukarorga-| öch: borde: reda) därför - knäppast KEMI OCH VÄXTSKYDD mer mee ov ÅT byrådirektör Nils! Sonesson, Saltsjöbaden. -— ra' förluster, men på. samma od. lingsareal skulle man. kunna räd- da livsmedel åt flera hundra mil joner människor, om vi bara kl. de etablera "ett effektivt skydd för vik xter och livsmedelsförråd, "1965 .uppgick.' konstnaderna för världsförbrukningen : vo av: växt skyddsmedel till cirka 4,5 miljar- der kronor, Räknar man med en förbrukning av i. kronor per”ha, 70 miljoner ha kunnat behand- las, : Detta betyder, att växtpara- siter kan” obehindrat fullgöra sin förstöreleeverksamhet på 95 'pro- cent av "världens åkeräreal, — 1 Västtyskland ” skyddades » samma är omkring ;, 25 procent av od- lingsarealen -genom' sväxtskydds- åtgärder inklusive ”ogräsbekämp- ning; cent på s tnämnda ätgärd, Skulls le: det skyddsrmedel; skördebortfall. med "hälften av nu- varande; så kulle detta "betyds lika "mycket miljonérs héktar medeltal: 65 så” skulle endast hätav, belöpte sig "75. pro lyckas” att. genom | äxt- iriska VV världens kom” /Rera hundra 'nyodling, ot : För" framställning åv. t. (på! detta områden are Me att. söka: sästadkomma (ETT ORD "PÅ VÄ (CEN Hans herre; svarade honom: ”Rätt så, du gode och trogne tjä- nare! När. du var satt' över det som- ringa "var du trogen: jag skall: -sätta dig över mycket, Gå in i. gin, Herre glädjer, (Matt, 25: 21). När jag första gången såg ”De rastlösa”, en film skapad av Billy. Graham, fick 'jag ”en stark läng- ta efter att få bli en andlig räd-” givåre: Efter em tid fick jag till- fälle till | detta i När jag Var, den sista dagens, fädgivning kän» de" jag mig som om jag gick i luften, Höstens träd syntes mig vackrare än någonsin; som hade de fått något av himmelens glöd över sig. Jag kom på mig själv flera”. dagar efteråt med att jag log äv en Ånre. glädje.” Jag såg klart hur obetydliga de jordiska tingen är jämförda med de and: liga: värdenald Jag; kände hur Gud öppnat: himmelens fönster och vi- sat mig. sin rikedom,” AW FI vis ågon Jesus är den underbaras pplevalse en kris- ten. "kan ha: 'dm;vi gör det under bön om Åndens lever. då fröjden” i Herren: redan” I detta livet, "den fröjd. som "evigt förbliver, Ye . vid en utredning EN jordbruks- forskaren « dr V, Huppent och som FALLANDE ISTAPP GICK : RÄTT IGENOM. BILTAK. ent. visar. väd; som händer, när en -istapp. Jossnar och faller ned. på garanterad :. Som Ni vill ha det. "" ett par pakét på e : För finare finns . Det svenska S- garanterade "baconet ö är just.så magert; "välputsat och tunnskivat Köp hem = n gång.” te. "”SLAKTERIFÖRENINGEN. - -S-garantin innebä LE A > - aning / Vi upp" Ae t SN . Ul
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.