, / ( ” - LAHOLMS TIDNING - . Tisdagen «denn mars. 21989 — LT. Tisdagen der 11. mars 1969 LT =L I i ej Jordbrukarnas nej sent på fre= dagskvällen till det bud om jord- brukspriserna = regeringen Jade fram på torsdagen kom inte som någon överraskning. De krav jord= Beklagligt sammanbrott, el jordbruksförhandlingarna landets stora låglönegrupper, an- såg sig jordbrukets förh givetvis inte kunna Jämna dessa i sticket. Tyvärr finns även risk för att de små kompromissefter- Ft brukets — 'förhandlink: tion framfört cm prishöjningar på skummjölk, ost och mjölkpulver och som ensågs spela en central roll vann inte gehör. Eftersom mjölkproduktionen: framför allt - bedrivs på de mindre jordbru= : ken, vars brukare tillhör en av. JORDBRUK OCH MATPRISER . Det har varlt en vanlig före- ' ställning att det skulle råda spe- cfella motsättningar mellan kon: - V och prc av livsmedel." Politiker 'av . skilda slag har tid efter annan försökt spela på dessa motsättningar. Senast Inträffade det inför valet 19686, Som regel har. sådana för- sök Inte varit så framgångsrika som politikerna räknat med, på: "pekar Handelstidningen (lib) I en kommentar till de' på- gående?” jordbruksförhandlingar- na: Under tider 'av utpräglad knapphet :på livsmedel — t ex under "världskrigen — har anta: gonismen tagit sig tydliga" ut- tryck, Men under relativt. nor- mala förhållanden ' är "det svårt att finna: några” påtagliga mot- sättningar!” Snarare , kan ' man iaktta en viss . förståelse för jördbrukarnag. problem, här de har det svärt.' Det är nu inte så egendomligt. En mycket ;stor, del av de generationer som befinner sig i medelåldern; eller" däröver har, vuxit upp bland, bönder och upplevt deras svåra problem un- der mellankrigsåren. Förhållan- dena, har förändrats.' sedan dess - men; ,de; har fått ' Iintryck:som-i många fall blivit beståend skall man"inför. dem” kunna; häv: | darrenodlade konsurhentintressen med: någon större; framgång?. Det ler som om dessa. grupper skulle vara. ettiav: de; främsta t citefade:: förvilarighan peny. anset” Jard att vartenda” tunniand användes . föratt producera- mat. de. dock veta. att: vVerklighetssinnäd — våra” över- skott kan inte slussas över til de » -hungrande, " Så illa' . ställt" i. världen; ” Bättre 'än-att förvilla; begrép- pen . vore. om Torsten - Bengtson såsom: ledamot, i Vin- och, sprit- centralens styrel: inriktade sin energi på. mera närliggande och realistiska jräle nämligen på att svensk sp) kall bil säm. re” ställd koåi rensavseende |: än. den "utländska" Exempelvis finsk vodka eller skotsk whisky, tiliverkade på dessa länders jordbruksprodikter; - pressas fram sav »-veklamen; .. medan svensk sprit' på ett i' och. för sig berömvärt sätt får negativ reklam, .: Bäst I Svore med ett totalförbud : för I all” spritrek m, Tiksonm ch : garrettreklam. DET ÄR AVTALSD AGS och alltså. är läglönerna de- battämnet framför många. "För- tagens-arbetsgivarnas roll i sam- manhanget uppfattas ofta som uteslutande . negativ. Inte sällan]. framställs . : dé. som : jämlikhets- strävandenas svurna fiender, motståndare” tin” varje " förbätt- ring. av. de lägsta" inkomsttagar- nas situation, skriver divektören i Arbetsgivareföreningen Sture Eski n" i Ekofomisk re vy : Detta är. dessbättre "en fölsyn. Näringslivets företrädare I detta sammanhang, SÅF, omfattar in- te en lömepolitisk ideologi med omvända förtecken till LO:s, Ett huvudintresse - för” näringsivet är att-åstadkomma ett så snabbt framåtskridande. --som " möjligt. Därigenom skapas de €konomis- ka förutsättningarna för att för. bättra läget för. de: sämst: ställda 1 samhället, En riktig lönestruk- tur är ett-av: medlen att: åstad- komma ett: snabbi. framätskri i dånde.; N in RANTERÖJNIKGENS I REGIO: NALA BIEFFEKT. " ”Räntehöjningen har; förutom en' "valuta. ..och : konjunkturpoli- tisk. effekt .även en-— tyvärr sällar uppmärksammad : — : be- svärlig bieffekt för 'den" regio- nala utvecklingen: "anser Jord- brukarnas "Förenings blad: ” | gifter prisk jordbruket om bl priset nu ackså uteblir, då kom- mitténs ordförande, generaldirek- tör. Valfrid Paulsson antytt, att eftersom förhandlingarna strandat, ' är det inte säkert tar dessa med 41 sitt förslag till regeringen. Man hoppas att. regeringen med' dess nye jordbruksminister Ingemund | Bengtsson, inte ser lika negativt på den sakens En sådan, Pjugg-.. >het skulle i så fall ytterligare ; vidga klyftan mellan jordbrukets speciella låglönegrupper och and- gjort till a skummjölks- att kommittén får : emellertid ”ra yrk "jan i regeringens radioekot efter det blir nu inte fallet, Självklart är det grupp i samhället nå i all minska tilltron till den goda vil- tik. Jordbruksministern framhöll I na brutit samman, att han: gär- na "sett att. jordbrukarna : stått bakom den proposition -rege- ringen nu skall lägga fram; Detta '- ju på propositionen ' hur" stor" motsättningarna blir, oe ” ducentintresset man skall ta hän-. syn till när. prisavtalen "med jord- -bruket: görs. ' upp. Konsumen- terna är en betydligt-mäktigare |, Men detär inte säkert 'att kon-" och jordbrukspoli- " förhandlingar=: -. men det beror 4 inte bara pro- politiskt sett.: änhet yet, att I allmänhet, att en hn fråmf senaste Jivsmedelsindustrin. 7 . öälligen", "och distributionen ördbrukarna:" ofta”. faktorer I ligåre: belysas. med . rån Till::1968 "steg »kör höjdes' priserna på ersättningen till jordbrukarna för = deras produktion numera "endast motsvarar sju procent äv kon- sumenternas utgifter efter. skatt. Det torde inte. heller vara bekant. priserna ' på. livsmedel 1 jord- bruksledet. med ” till! exempel. tio 2 procent i ena eller: andra rikt > "ninge) betyder "mindre, är. en, pro-, il störa: prisstegringa rna: år unders de i Iönehöjningar' i:samhället i” stort . > och ; givetvis " därmed /även: inom - RR erna >: :y Situationen ken fö dukterna endast med cirka 20 pro- .. förändring av - allt beror:på... "Eller!" med” : får” klä skott S N följande: från» 3 nom” "pingströrelsen här. man så . mycket ledarskap som "man har inilylanda.. Vi har aldrig haft, nå- gon vald ledare. Vi kommer inte ” pastor: :Lewi Pethrus som Å pi åriga” "aktivitet, : glädjer: Han” sig: åt att:hä varit med från början; tom innän pingströrelsen, fanns, änner, vi har blivit Sveriges stör=!t "sta; frikyrkliga rörelse, säger. pastor ; tonat - medel 1 detaljhandeln: fr 17 CV procent, Men . under, samma tid jordbrukspro- - är att göra: människan” fed. Framlocka > det goda; rena,' sköna, rätta.” Alt etablera” människåris för- > hållande till Gud, till sig:sj lv, till cent. Följaktli EE: brätit samman - met. om beroenda på" goda obestämbar. faktér,: är det. dentligt viktiga och käncliga livs medelsprisproblemet , inte bara'e fråga som: avgörs vid "fotar . förhandlingarna. Bilden av s är tionen sedan dessa förhandlingar. y "tig om man 'inte även tår .dessa > faktorer med.' Sedan tillkommer, givetvis det komplicerade. proble: överproduktiort i delvi: goda 'skördeutfall: m m, , väderleksbetingelserna :utgör: en'” emellertid 'att jordbrukets låg negrupper också har rätt att kri va en rimlig "standardutbbckling = >) så länge de utför en alltjämt. vik tig produktiv gärning, ” blir! inte: rik: > eller, mindre ; Uppenbart är > dan satt då ide genuina räntan, som dem synslö: bära: en börda ur orealistisk; Det Egt' att inte vår åstadkomma: en ' ” På ett sätt som för i varje fall - Konjunkturuppgången Hår re härom bör komma snart, va ot i AX räntehöjningen, ina a tydliga" « vesteringsaktiviteten I framför alt de tre storstadsreglonerna. I "glesbygden och framför allt har man inte kunnat hotera nåä- - gon konjunkturuppgång.- Där är arbetslösheten: oförändrat -hög. En generell Chockhöjning a av] upplevt; har säkerligen viss och avsedd. ' uppbromsande effekt i storstadsregionerna, medan” den i glesbygden slår blint och hän- ;: Bygder. utan! :högkon- .juniktur får alltså vara med och nå dibbelt. tung för att "be tra. "begynnande högkonjunk- 'storstadsregionerna,' : När fråkan om en regionalt differentierad ränte-' och kredit- Politik härom” året. togs. upp i : riksdagen: avfärdades "d det. i "praktiken ä ästadkomma , någon de, men nog "förefaller det; märk- gering åtminstone hade kunnat rentiering .av ”lokatiseringsstödet ”serat glesbygden, - : Naturligtvig måste! gränser som är bestämda : för beredskapsarbetenia. - - der för alt möta följderna 'av kpår i + in "skogsbygderna vi nu på. nytt som ' juet . där en . som ligt att svärt att + liknan- är, mö förträffliga re- regional diffe- skulle -"kompen- je. tids- skogsbygdernas men, beskedet > nat ta' upp både det yttre moralis= > själv." upphävas |. -— > När en mi nniska gör: upp sin "sak: med” Gud, 'då får hon en. per-; . gonlig" erfarenhet. Hon kommer till Nä sitt. liv: det hon" ansér. vara orätt, får hon frälsningens 4 vi shet,' glädje . och frid. 2. i Detta att pingströrelskn ”kun-. ka'och det inre andliga är en av " orsak till vår fi anser pästor Lewi Pethrus." c Dn: POLITISK ROLL: . I rent moraliskt avseende tror pas- tor Lewi Pethrus att pingströrelsen kan spela en stor roll även i 'det . politiska livet. --— —-: i a Nu för tiden har man gått så våldsamt. fram ' mot . moralismen, nerkrassat ' begreppet så att t o m en ..del kristna -är rädda för. det; Det' är dock. Kristendomens stora insats, : Pastor Pethrus gör en jämfö eles med. gamla + tiders filosofer... Han tror att i den mån pingströrelsen "fattar 'sin uppgift. i samhället rätt "kan den:ha en stor funktion att fylla. Ansvaret i i samhället börjar med : ansvaret för det egna Jivet, för sig " —'Ser man idag olika former av uWigdomsförvillelser tänker man på "det; kusliga att dessa ungdomar skall i framtiden ha, ansvar för samhället: ".— Och ser-man på dem som styr märker man att de inte har känsla för ansvar utan för den egna, mak- ten, anser pastorn, " v " FILANTROPI: et .« Pingströrelsen skapade 'för : fem- ton år sedan ”Lewi Pethrus stif- telse för filantropisk verksamhet”. : Det är nu pastor Pethrus huvud” - sakliga syssla. I Järbo finns det ett hem och två industrier, en möbel- och ”en” husfabrik, För några år --sedan. öppnade myndigheterna Na- len. för pingstvännernas verksam- het. — Vi låter f d alkoholister ta "hand om alkoholister, f d narko- 2 > Lewi Pethrus 85 Lerwl Pethrus 85 ärr" . Kontakten med Gud de kristnas kraftkälla” heller "att ' välja någon. Så säger v H - För att. koppla: av från församlingsarbete. knyter pastor Lewi ryor. — - Det är 'så intressant att jag kunde sy Jångt in på nätterna, säger, han, = mäner - hjälper narkomaner. De för- står bäst dem som, råkat i. samma. olycka. Myndigheterna « sätt ä . Lewi: Pethrus: Han ser orsaken till sj 3 framgången: å - de staden Delitzsch i Sachsen 'und-]' Med flygande fanor och klingan- de spel celebtreråde Kungl Hallands I 16 i ad, ”på måndagen sin H5-åriga tillvaro. - Därmed återanknöt man till gam- R " Hal sö dess (2) blåstes - rytt i från skolhushöjden vid' I'16' en kvart före åtta på måndagsmorgo- nen för att avlösas av smattran- de övriga flagghissningsfanfarer, ne R Starsignarerd och. ana FA Ho på: rege= mentet bestods också vå kohsert- ne musik under lunchmålet sarnt ext- ' raförplägnad vid d middagsmålet das gen till ö ära, la svenska krigsmeriter ity att-fan- farerna som blåstes ut har sitt ur- sprung från det 30-åriga kriget. Då benämndes fanfarerna' för ryttar- signaler 'och tack vare dem kun-|, gå/ att intas av. den lede Mi, En svensk officer samt dennes: man- skap varav bl alen trumpetare befann sig i nämnda 'stad/ under 16800-talets oroligheter" och: fienden krävde, att staden ' frivilligt skulle ge- slaget förlorat svarade ' den svenske hornblåsaren "med att . blåsa ryttarsignalen från, olika platser i staden, Med-häst tog: han sig från der ena punkten” till den "andra och fienden fick. den ”upp- fattningen, att större svenska trup- per befann sig bakom stadens mu- rar varför man skyndsamt avtåga- de-från platsen: Ett gott exempel på dåtidens Svenska strategi och se- > dan den. gången och fram till'1945 blåstes. ryttärsignalerna varje lör- : dag från ett:torn i staden för att ; hålla de svenskes insatser. i åmin” nelse, ” Se upp med: begagnat! VW-batteri orsakade = bilar, som samtliga kan utgöra stor" fara: för dess förare och För” nörvaraiide rullar det ca 2205 2 ”fölkvognar” SA Våra vägar. "Passagerar e! Ända fram till 1968 årg "modeller. (som - kom i:och med att 12-vi olts-systemet infördes i augusti 1967) hade : Volkswagen ett skyddslock av plåt -över batteriet, Locket. och' k>tteri "hölls på > + plats genom ett s'ålband, som spändes - äver strömkällan.” Och : just detta: plåtlock och stålband kan skapa stora riske gerare, I:s ov sö För nåzon vecka "sådan. hände det sig att en. halmstadfru,” som med sina två minderåriga barn var ute på ;en tur. .med en gammal ”folka” plötsligt kände hur det luk-. tade. bränt i bilen, När hon såg sig om märkte :hon hur små rökslingor |. steg upp från ' baksätet. Självfallet blev :'hon rädd, stannade bilen och "sx Och för första" gången. S För drygt 300 år. sedan -räddade en svensk hornblåsare en tysl från utt. intas. av:fineden. De; rTyttarsignaler. han, då Jät/ blåsa "råde över I 16 & Halmstad på. måndagen; som. då firade” 345-å | fattade eld! a j illa per begagnat. Volkswagens bilens passa” fyråårig flicka. en: drygt, 15 måna- der, gammal ”Poike," som. satt fast-" spänd :i”ett- barnsäter I ä lämnat: bilen märkte” mamman att flickans "byxor glödde! här och, var! >, Den gången slutade det hela lyck= ligt, "men-'en "långt "större: i olycka kunde lätt Ka skett "Och - -uppho= xt plåtlock, : som” ; tgjorde. ; skyddskås. ra$ under baksälöt" och gnistkvass ten slog: upp i gnistbildning”" från det >: 7 Volkswagens PRichef” i Södertö es” et redaktör - Sisvard Mig". veterligi hi tidigare nitäffat "brand på grund 5. plåtlock;' inte. plåtlocket, 1 : långa som" irodde'-att Nordiska. rådets intensiva diskussioner Kring Nord- ek.—: det. nordiska ekonomiska samarbetsförslaget "=" skulle. un- der der. nu avslutade- se leda: till någon "mer: preciser, rekommendation: till” regeringarna om. - tidpunkten: ..fön : Nordek-pro- "| jektets .förverkligande, Så skedde nu: heller." inte; ända bjöd fina- Ten. på öv ätt det med” intresse :ermotsedda nordiska -statsministermötet. 1. Os- 10;om- ett par veckor>i sista. stund uppsköts, på obestämd ' tid” Statsministrarna, av: vi ka” den danska: redan "rest. "höm :.: men -smabbkällades' till Stockholm, höll ett. blixtsammanträde . och . med- delade" uppskovet med toppmötet i Oslo: " Efteråt förklarades -att "de i a Ar av På bilden secs norske statsministern Per Borten, . hannes Antonsson. i förtroligt samtal under "« en höva. ' Denna SOM ider I Os- lo. om. en. vecka, i Först! därefter kan. vi diskutera. när. sett,” stats: ministermöte behöver. hällas. "De ta sades officiellt,. : "FINSKA, KOMMUNISTERNA! . | visto, . nära > Nog”. " Men. en. annan anledning till | välvilligt: inställ att det. redan planerade. statsmi- ot nistermötet mppsköts sägs . vara ätt. folkdemokraterna 1 den "finska regeringen ihte önskade att Nord: ek-frågan togs upp. riksdagen före. partiets. "kongress i "början april . Fommunisterna,. är « Sj plånern, : ”Kommunistintermezzot” skulle -haå - varit de ledningen till "att statsministermö- tet nu' i, mars stoppades : väckte överraskande : : positiv” tiil... Nordek :|i Nordiska ; rådets” generaldebatt även. om. han : starkt underströk att hans parti inte kan acceptera att Nordek skulle bli inkö ten till EEC: De finska . söci demokrater: "jär, det, visar. de. positiva uttalan- dena av stätsminis IRRITATION. senterpartiet, (t.b.) och centerpartiets Jo: . paus i Nordiska rådeta överläggningar, : MO främsta :an- gick "ut : på: gatan ihop: varorna. Han; tög "Sckså upp dens trasiga” "kassen : och! försökte IS det igen: "och: de lyckades: h; byxor och: sedan satte" hän: sig” upp och cyklade hem. : på utvägar” at var anförtrott” om "det , va fann :' "hån, än Al pr gå utföra - det till, felåtenhete "Tänk ” | om orkså. vill vinnladet 088 om att utföra de min med största omkong. "viss utanför : rådssaten - kräftade: riktighete: Men man” befarade” att : som är”en helt intern: sak, mom” « det kommunistiska, paret > skul» finska" "kretsar Initierade be- |. påståendet” detta — irritation lex väcka 'spekulatiöner om” på ' T tryckningar: från kl "-. Sådana, spekula ytterligare. vind. : tade skarp kritik mot påd Nor: ' .dén och Nordek-planen. Hai de ”""vissa > håll. varmed. »ham ” avsåg det Natoanslutna Norge, :som hän menade ville använda; Nordek för, att :bindå : neutrala Sverige och » Finland ; vid en” Nåtovänlig" Joritet : för :Nordek-planen innan" man : förelägger " sina respektive: riksdagar. förslag I frågan.:I Fin- fram” sitt.” förslag redan. :den . 14 mars,” met” så” kommer "ru inte att ske; Kommunistständpunkten och ett av "länderna en bred mar. - land hade man avsett att lägga . I -håndtaget, : satte s 4 [ X N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.