> = IT. : Onsdagen den i i2 mars 1969 AT = , | ., Underlåtenhetstynd som kan. fa 'gäldas med livets förlust. "Hur många gånger har inte sv sva- Ju bättre ”säkerhetsbältena är, >. ret blivit négativt då frågan om 'desto säkrare skydd erbjuder de. - säkerhetsbälten använts' ställts i Vid rättsläkarstationen i Lund har ; ” samband med trafikolyckor med man nämligen. även konstaterat, : dödlig utgång. Om de förolycka- att av de 3,5 procent som om-. « "" de haft sådana påsatta, hade ska- "- kommit trots att säkerhetsbälte dorna sahnolikt inte blivit på » använts, fanns. bara en som haft långt när så allvarliga, . "ock trepunktsbälte. " Dt he Det är egentligen barockt att /ZvDe nya säkerhetsbestämmel- " det skall vara så, Här kräver tra- serna -för bilar innefattar. även ” fikanterna bättre vägar och tra= kbrav på att säkerhetsbälten skall . "| fiksäkrare fordon, Men själva vid=, finnas i'fordönen, Men redan nu tar' de inte 'den enklaste och na= finns sådana i de flesta bilar. Men turligaste. av. alla säkerhetsåtgär- endast 30 procent använder dem.- der, i samband med bilåkning — Det är praktiskt omöjligt att låg- sätter på säkerhetsbältena. — .. ” ': ligen beivra de många 'underlå- Det finns även bilister som li- ' tenhetssynderna 'på- detta” områ- far på” någon :slags osanno-. de,' men att underlåtenheten i sin : likhetsteori. Pe använder säker- - yttersta konsekvens kan få gäldas .' hetsbält vid: längre körni F - med livets förlust borde vara till- .. - som tar. timmar. i anspråk., Där- , räckligt avskräckande för. att den .- emot anser de samma försiktig: . tminstone. skall reduceras Fraf- hetsmått onödigt vid en kortare tigi oe — stadskörning, eller några kilome- ' a " "ter på landsväg. Faktum är. jul : MR att en trafikolycka kan inträffa |Gunnar-Sträng. recis var och när.:som helst, sölgelolyckorna utgör ett mirndre- Pp assar "knappast - taly men en krock kan ske" oav- i rollen som hackekyckling vare. > sett hur försiktig: och varsam den] sig för, öpvositionen' eller de eg-" ena parten än är, Risker. i trafi- | na. Därtill är han för axelbred i" . ken finns alltid och överallt. och |. såväl fysisk som' psykisk mening, ; "> någon slags klassificering” av, ti "Trots detta fortsätter den social= . "och tum för olyckor är helt omöj- ” demokratiska ”. ungdomen :. .hack- "lig. Tröts' detta tillämpar 'massor] : ningsaktionen, Vid -'senaste”vec- - ' läv trafikanter just den principen|. koslutet gjorde de-skånska SSU- s ' då.de använder: eller avstår från] arna ett uttalande i vilket de kr: i. - . — Många människor "slår "sön: Han” måste veta "der mesta "om der sin. . hushållskassa genom att mat, ”Bland' annat. kun; sl köpa fel kött till rätten de skall. alk om "kött "närmast r laga, säger köpman Lars Persson,|' fa | t Smedjan! '. Eskilstuna, . Det ”före- kommer 'att' man frågar efter): biffkött för att använda till ka-|. " ]lops, . Sådana misstag - måste vi "lrätta "til, hjälpa kunden köpa rätt. tar billigaste pris, KEN "Kvarterets gam'a köttbutik har "| försvunnit och ersatts av livsme. delshallens specialavdelning för kött; : Den . ger möjlighet lämna råd åt kunden, jobba - och sälja || mer. rationellt vilket betyder läg- re priser... LE "Köttdiskeri förestås av en styck- mästare, "med | mängtrg praktik. | JAR AN S ; -På många håll i världen" blos- ar kriser upp för att'slockna. |sovjétiska ockupationszonen; "men I "Men sedan: andra världskrigets (att själva den gamla tyska huvud +. slut. har : Västberlin förblivit ett |s n sku 5 "krisernas; centrum. Låt vara att : denna .7ö” i Östtyskland under 4 eutopa sövjetiserades, ä ä älten. -.- ver en förklaring till vad finans- , .Jånga "perioder kommit i skym= |: Den 8. maj. 1945 gav sig Som” motdrag : geriomi rde Us Aandast Omkring. 30 procent av ministern menar med ' sitt utspel "undan för: til ant. aktuellare na för den massiva ryska övermak- den s. k-Trumandoktrinen, som går "samtliga biltrafikanter .använder|: I Malmö förra veckan, ' där han” N > Frishärdar,” : a 3 Under. & första” Mmå- | ut på "att. varje sovjetisk expansion : H ... säkerhetsbältena; fromgår det av skisserade "möjligheten att. reg; <c Nu är Väst Tin än en gång av 'sovjetrysl ; a supatién inom den västliga intressefåren be="" "en utredning. Samtidigt upplyses ” ringen skulle ingripa 'vid risk f oden hetaste klardor VäR jen. utsattes Berlin för ett fe rilt. bete. traktas. som” in fientlig” händling. . ' om att 98,5 procént av de förolye- | storkonflikt "på den svenska. ar«s | jr Orsaken är presidentvale vi > | munistiskt: » undermineringsarbete mot! USA, "> kade' trafikahter som obducerats| betsmarknaden.” vy!" occEn kort rekapitulering av tvis= | Många berlinare, utsattes. för svåra I 'juni' 1948 hade! I krisen” : vid rättsläkarstationen i Lund in-| '>, = Är "detta ett försö ellan öst och väst om ET lin laddat” npp "sig: de; « ..? te använt säkerhetsbälten... Det är istern att vrida strejkva "cen skrämmande siffra.'som ' bor-1- nkt ur händerna på. arbetarrörel de -kunna. föranleda 'en 'ompröv- sen? spörjer SSU-arna. . ning av många trafikanters syn 22 En. sådan misstanke Betydelse= alldeles onödig för att' inte” säga orimlig då den gäller. fd fack- : för "Gunnar Sträng, - som'vet vad det vill säga att käm- 7 so pa: för” en" verklig . .låglöriegrupp, bea vilket han fick göra söm m ombuds" i : västallierades administra tre e månader. len då Eg mensamrima fienden ärldskriget, Hit!er- | äpiti erat ' beslöt. Å ande, Ppräste, fick n-] te Heller denna: gäng; något; stöd |. nm av riksdagen, "påpekar tidningen "+ kän känske 'en .helt: annan; bakgrund; En. partiledare och statsministi > En "vigselvägrande.. :präst. skul 10: alltså inte kunna'"f selskyldigheten' skulle tog. lett bra jativ "då ha 2 måndagen inbjöd jordbrukets fö ». handlare. till ett möte" på: fredag ' -för att utröna” om' det finns några ” möligheter fortsätta de 1 på: freda" Er Andra - kammare ' förslaget med 104 Motiveringen: : va . att: "prästerna". som". har att rätta' sig "efter : För vår del: menar: vi satt det | fanns' goda 'skäl. för det” besegra. slaget. "Dels. interfa kyrk- . tiga: Varför. skall. det i vara ; strid "omkring: sådana : här frågor, De: som « vägrar vigseln a 7 a gör det av allvarliga motiv; var- | Politiker Ingemund'Bengtsson: är: för då göra dem till martyrer?. |--Vill ”man” gärna hoppas: att han . Om andra: statstjänstemän. kan I finna en gemensam , närmare a k ske sä ör ett" positivt resonemang." Kan et. kans ke.s gas öres de: v .' detta”sedån utvecklas” till: en lös- "ning i samförstånd av den onek- ligen :svåra problematik” jördbru- : Ne > lov kets ' prisfrågor utgör, så skulle” Han -'är inte bara 'statstjänste. | det bli en fin debutfjäder .4 hat- man,” han'.är. också bunden av | ten på' vår "nye jordbruksmini bibel" och ; bekännelse" och ',bör | . ter: ' Redan. .dettav att den" goda därför "I: princip ta. konsekven- Fyiljan finns hos Ingemund Bengts- serna av sin tolkning av: dessa: "son är värt en eloge. 1 fer. Hur :nian än ställer sig till :de - vigselvägrande prästernas "upp- trädande, finns det demokratis- | "ka skäl att värna om så stor. fri. het som möjligt för dem i' deras tjänsteutövning. En annan utväg I: för dem själva” är . naturligtvis att helt enkelt säga upp sig:som statstjänstemäri. och bilda en fri bekännelsekyrka. Det är en, Jös- "att han gärna sett att även jord- brukarna stått bakom: den propo-..'|. : g makternäs milt ärer, tänkte 3 "män: att || Berlin: "så små ingom, skulle" åter=: yttas 'och sprids ut | nla eller. via höga ene i kän :inté: godta: denna” uppfattning: : Man "anser ”det-inne> > bära 'en utmaning mot Östtysklands eller DDR:s suvärenitet; geografiskt ligger - Västberlin som . en dörr. kom att spela” exakt den I ät 5 3 avl stad, vilket: också” gäller” hela roll som den' revolutionära kärn- | - 5 öteborgs. avlopps- | truppen; bland studenterna". hade problem diskuteras i naturvårds- Cura 5 dt anta SSpnebar e : ..hoppats. "För att återställa. ord. | sVerketi,"Inte heller . göteborgar- inom länet CUF lår - ningen: accepterade ”-samhället | "Nas 'lort. bör spridas via; tunn- h det någ man Vän aningslöst att: uppträda.som väl-'|. lar : I-havet," Göteborgarna: -bör'| 2 kr något FO na äRfr . dets. symboler. och väckte. därj-1 öra; :som mälardalingarna: byg- sig myc fena ” genom-:en' väg: av sympati. / ga "bättre reningsverk. och : ta Men nu först. kall jag uppehål : kr SYMBOL FÖR FRIHET. I den” sik. -Bérlinfrågak! är po; tionerna låsta. För Västtyskland — och" däri : har” man ' stöd: från sina - | "västallierade symbol för "Men skull Vi Å Västtyskland gå "med är: Västberlin | en" på de östtyska” och ryska" kraven, ” eten och;en symbol .. aVåsiberlin bli en ”fri stad”; finns "det" inga garantier för. att - studentrevoltö; o H hand o om, sin ort, la "tjänsten. på CUF-ex) editionen trädare: ; g såm Ings' före som hyser” sympati" för : mänga, MAGERT FÖR Wahl och detär en del jobb som : tyskland gerom "att låta staden pli Ja cv : ter och. värnpliktsvägrare,- Att |-- TIONEN SM väntar. I första hand är det en helt beroende” av” östtysk: för: ETT FALL För PERRY na: inte yvisa denna, grupp: tolerans | '” Svenska” FJ hel, del, årsrapporter som 'skall in ning. > ÅN MASON - och förståelse — också när den ”minäre. ”ståtsbidrag under 1969 till förbundet. 'och 'sedan' kommer DM skulle det innebära ett : ina a” ] medvetet utmanar. ' samhällets distriktsmöte . med ' 50-årsjubileum , Hårda ban dage". och krafttag |. etablerade . institutioner —— är | ÄN det hade under: 1968, X kons- | vilket firas i Falkenberg den 13 . - har alltid varit samhällets stan- "kortsynt., Genom en hårdför po- ”taterar ;tidskriften vä lasho: april.' Men för detta är det en spe- ' . dardmetöder då msn trängts av litik riskerar man bara att miss- risont: - ciell kommitté « som håller i trådar- . tron .mot demokratin i.dess'nu- |. A na säger hi FN militanta ” oppositionsgrupper, "varande form breder ut NG totalt begärda. 160: 000 kr M nn | lå skriver Gustaf von Platen | nva vig gdomsgrupper. sig bland brngar a Fn en "från | "Tidigare" har Christian Wahl ar förbida” Herren... (Ps. . es: och u - Veckojournalen apropå: öch: eftergifter. skapar däremot ment Och NR I gpdeparter betat inom CUF på det lokala pen förr eller senare en. situati bl 'ä, värnplik T n.situation då m en Lund: - Isvägforrittegång ” revoltgrupperna kommer att stå bundet" ett. oxten Stats mola AE AN . cl” isolerade, ; utan sympatisörer, 50.000. kr fö ra anslag Pp prestigenederlag för inte bara. Väst-. | tyskland utan för 'västmakter-a, som satsat så mycket på att hålla "Västberlin under armarna, |. oc Al 2 ryggen med: ä.cirkapriset. 14: :kronor Enda rimliga lösningen 'p den' | per kilo; Den lämpar Fig. -synner- och oförändrad i attt jr hi Hills re Berlinfrågan 'synes' Ngen'r väl; till :kalops.. med; "lök, - | vara a Västtyskland '. erkänner, lag erbärsblad; k då ar, .. mo- Tåget rusade : fram rernom S Ty DOPP ne - i n det "| rälsen . sin: regelbundna rytm. | tisk väg åtminstone skulle ig äml för- är ändå mycket a nytt när man skall it - ä För vän av ordning finns det trotsande” allmänna . opinionen mänskliga 'fätti ga pplysning om pehålla en bud: tjänst TEiolga sadades sassörad | a | utsättning .aft kunna lösa. Västbers. -Rensatet.. ;.bara en VE — ordningens och | -och utmanande löjet," >. ledning. + äv! FNdeklaratlonens säger han.” Ae > längre så snabbt Et ha | lins framtid och avlägsna ' vidare, sig "litet dyrarer. de nga av. den' "gamla skolan —| - "När allt kommer omkring räc-. 20-årsjubileuni, JE . | de kört in på ett. sidos kriser, 5 ne Båda” steks gryta, eller? ugn. — ' en som anser 'att alla problem 'r Istannat. i "Men i Bonn anser "man att et Gärna. tillsammans; med”, "pålagd av deri här sorten ska botas med | er: det. att som. Perry Mason | ”- Bortfallet: av: detta anslag kan fastare normer — står säkert be. | "Vinna slaget i bokens näst sista, «inte-kompenseras' med: andra ån: redda ått: instämma 4 kören, Det » kapitel, Ave : komster.;, . Ä gäller” att visa fasthet och be- "Utrikesministern här sj lv vid stämdhet, det är bättre att stäni- RENARE flera tillfällen. framhallit att' in- ma. i bäcken än i ån, lagen är : formationeri” Still: ' allmänteten' till för att lydas och domstolar. | För mellan 40 och 50 miljoner el Fusk och: bör utvidr na måste visas respekt o s v. kron ot d ndåena- är glädjande Men är det Verkligen 1 dagens orter ni ana aren förre tät] men detär beklagligt att dekla- läge rätt och klokt att. försöka runt Mälaren och Hjälma.. rationernal inte oräsatts 1 prak- driva ut djävulen med Belsebub? | "EN, förses med. höggradig xe- | tisk politik. - : Je tvivlar. Starkt på det. vettiga | ”misk” rening av avloppsvattnet: "nm TÖSten” 1909 Skall Anformatio- den politiken, inte minst i lju- | det s m :'s verksamhet be- set av vad man numera vet. "öm . tar = Nanade, tredje; steget som handlas "av. generalförsamlingen. de krafter som utlöste den frans- | : "E-;huvudde'en av, de .vat-| Ingen 'av oss som sysslar , med ka studentrevolutionen, '; -> +" " "tenförstörande : fosfaterna. /Pro- -.Upplysningsverksamheten - om k Två” ngelska "journalister, | jektet att ”lösa” Mälarens, vat Tesa vår and vill tro" att nutna till den. liberala tidning: | ' tenvårdspro ngen ör Sveriges del «en The Observer, har.i.en. yi Iörty a ct äl Fösta att flyt-| skall behöva erkänna att denna gen, utkommen analys av. hän-, Östersjön via | 'försummas. till följd av- bristan- delseutvecklingen i Paris pekat :, Väldigt > tunnelsystem har| de .ekonomiska resurser.. I' syn: på att myndigheterna just genom helt : avskrivits,j skriver Da. nerhet söm vi-vet att. det finns att-tillgripa den kraftpolitik som | gens Nyheter (fp): ett latent intresse söm 'under'nu- oa varande "få Svenska Dagbladet rekommen- ” Detta är dagens stora gläd-| bli tillgodosett. inte kan Detta: oväntade a vbrott vår g ör erkännande av Östtyskland skulle ärgligg men. nödvändigt. Föraren grusa alla ' förhoppningar "om ett | hade. fått order: att ett: annat tag | framtida enat Tyskland, Denna in nalkades och-han måste körd ur| ställning är. för det första inte så vägen. Han. visste att: om han | övertygande. -För det andra, är det” struntade i denma' signal skulle i' hög' grad diskutabelt om någon en: kdllislon". bli följden: NS egentligen önskar ett "enat Tysk= '- Vi "möter ofta avbrott f livet. | lande sv = > Våra” iplaner : måste ändras: och | ;Sovjet önskar det 1 alla händel- bråk programr. avbrytas. Skall (vil ser inte, såvida man inte kan få ett råka' och" reta 'upp ” osg, eller | totalt grepp om detta enade Tysk» |: skall vi förbida" Herren? Paulus | land 'och inlemma det i sitt- block. Några” exempel på väd de per v Ndden in på ett ”sidospår” när| I Västeuropa torde man nog all- clallnrikisde u an ficl stas tre år. i-öknen, med , känsla ' för ' Men; han : använde tiden till att - mänt' betraktå "ett: enat Tyskland e äns för SK som en «alltför .tung nation, som öka sin kunskap och |- lingen, - P, 08 växa and skulle dominera Västeuropa. ', ågan är,.om ens flertalet väst- Det finns goda skäl, för avbrott, tyskar vill ha full anslutning med även om inte vi utan bara Gud förstår dem. Man kan bruka dem Östtyskland, eftersom befolkningen för, vår andliga disciplin; "tillväxt där torde vara svår att samarbeta och" en "alldeles särskild -välsig-. med-'så. lärigé: som- den-utsatts. för: nelse, Det ' ankommer . på: Oss att. Kommunistisk indoktrinering, . vara" lydiga, : Mek n i ER Fr fr ng fn EE papper
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.