LAHOLMS TIDNING - | målsättningen förskjutits. NY . Torsdagen den 13 mars. 1969 11: = Å ”Småbrukarne I I en. n TV-intervju lördagen den 8-mars yttrade den. statlige för- handlingsledaren , apropå den strandade. prisförhandliägen' med jordbrukarna, att ”småbrukarnas problem kan" inte lösas genom prisförbättringar på jordbruks produkterna”, "Ungefär så” föll orden, Innebörden var i,vårje fall. exakt den här angivna: i Yttrandet "är tydligen-- avsett ätt: bibringa TV-publiker den uppfattningen att : jordbrukets! . förhandlare strider för "en :pris-L. "nivå ifråga” om” "jordbrukspro- dukterha,! som" skulle göra- det möjligt för :småbrukarna att få 'äebet och' kredit att gå ihop.: Någon > grövre -- - förvanskning av. fakta torde svårligen kunna presteras, Det är många år se dan jordbrukspollfikens I målsätt- |. ning upphörde att syfta til köst- nagdstäckning vid. ”småbruken”. Detta ' hände' redan 6 samband med” 1942”års' jordbrukskoffimit- | ” tég förslag och de: därpå "grun- dåde besluten vid 1987 års fiks- dag." or : ” Sedai desk har. som "bekänt "De "jordbruk, som riksdagen: "1947 under..dävarande” statsrådet Per é "+ Edvin” Skölds 'tid sony jordbruks- K Få / "4 > minister förutsatte skulle "läggas som grund. för., lönsamhetsberåk- ningar, kom: ganska "snabbt att ställas! åt sidan för, att bytas ut mot andra' och större enhe- "ter. Den ursprungliga. föränd- ' ringen. i jordbruket. kom” emel- " punkten i, beräkninga lan, AI realiteter: blev det ' jöräbruk |; 1'gruppen 20-30' ha, som kom]: att ligga till grund för bedöm- , ningarna, ' Senare ..-har,. .tyngd- . Pressens... . pressens 'eget organ och kan allt: TliRSSENS” FRIHET HOTAD I Några" (socialdemokrater -- - har tär årets: riksdag. lämna Vt motion om. pressen; Ju pressmönopolismen;;g) skärps,” to. allvarligare. upplevs de” jour: nalistiska” 'övertrampen'. mot. en- skilda” "pe dighetörj och; företag, hete ning. Ar betaren: opinion: : så. inte :tilltros: den. opartiskhet som krävs, Möjligheten -till,'all- Tmhänt tryckfrihetsätäl finns , men många avstår från denna. omfat; tande procedur. : Därför . behövs en. av riksdagen tillsatta: pres- sets. ombudsmån! med: egen ini- tiativrätt. Därutöver kan man tänka sig emållmän. pressgrånsk- ningsnämnd, ökad skyldighet för TV att korrigera felaktigheter 'i pressen ' och även" övervakning av. film, veckopress: och andra media. ” " Frågan är om inte: dennå mo- tion är ett av de' reaktionäraste aktstycken som på mycket länge har sett dagens ljus: här i -landet, fortsätter” Arbetaren. TV skall körrigera -pressen > -— — vilken ga lenskäp!; sa : En pressgranskningsnämnd utöver opinionsnämnden.— hur många . nämnder ' behövs det egentligeir:: för Jatt; kontrollen skall bli tillfredsställande? Även tanken på..en publieltetsombuds- man måste avvisas. : Vilka in- struktioriér ,skall”. -exi;' sådan - om- skall utforma dessa instruktio- ner? Vi 'har redan tryckfrihets- lagen, PK-reglerna. och opinions- nnu. en'/jn- 'stans med 'sin egen syn "på hur - Pressen bör bete sig-skille inte bara skapa förvirring utan ock- så vara ett hot: mot pressens främsta funktionér:. att..möjlig- . göra en fri debatt och. att över- "vaka - politiker och ' myndighe- "ter: Det- är| kanske inte för .ro skull som det. motionen talas om myndigheter och företag, , "Vad som saknas är.inte över- vakning, av pressen utan en or dentlig. sebatt om vad pressetik. "Crundskyddet finns I trycker: hetsförordninge' + "och" öm, som tt. möjligheten göras mindre 'be- svärlig.” Man kan också tänka sig att på något sätt/eliminera de eventuella ekonomiska Nindren för väckande av åtal I ria ytter] as problem? 'soiut frtet:- Det som begärts är endast att priserna- på jordbru- keta "produkter" skall "rättas till så mycket, att det. inte' inträffar en ytterligare eftersläpning” i jordbrukarnas och deras famil -jemedlemmars 'srbetsförtjänster, "när prisnivån : i samhället stiger ”gerom "att : lönerna höjs inom : ändra. samhällssektörér. s pärför "borde "herr Paulsson — bl & I egenskap, av ämbets- man och ledare för den statliga förhandlärgruppen ” avhålla sig från att försöka vilseleda opinionen genom. direkt ' felak- tiga antydningar i officiella 'ut- talanden, « Eller är det . kanske för mycket "begärt av en social- demokratisk förtroendeman? - 1 "Det är inte: något. ”gmäbrukar- problem” det ' gäller,- herr- :Pauls- son. Småbrukarna har för längey; . sedan slutat att: hoppas på till- fredsställande lönsamhöt 1i'jord- 'pruket. "Det . gäller hu. frågan om; de, större . -bondejordbruken "skall" kunna; ”fortsät hit vecklas; I " att priserna. på jo dbru pro-. dukter unden tre är legat prak: tiskt” taget oförändrade, medan priserna på. andra varor: såväl som tjänster: och öner stigit — kraftigt;” : att realpriserna på, jordbruks- produkter' under loppet: av tre år "sjunkit med Orvar, procent; rerna i sätt: jordbrukåtna tl det! stora : flertalet ' tillhör . just" de: lägin; KSS Upper kring | Milka sam; - att jordbrukarna! inte NY natti få de Inuvårandé . nedpassade realpriserna "punkter. Konsuméntdelegationen hade Knappast kunnat hä" något CENTERNS ROLL t SrTyngdpunktsförskjulningen n- still centern. efter "valet" i höstas återspeglas också i särfimansätt- ningen av den' kristna. gruppen i den nya riksdagen, påpekar tid: ningen 'D agen;: . Centern räknar 36 kristna riksdagsmän i nämn- da grupp: mot 32 från) folkpar- tiet; Tidningen "Kommenterar: . : Det är kanske inte så konstigt att centerpartiet med;sin enhet- ligare . sammansättning: och | sin bredare. folkliga förankring, i ökad utsträckning lyckats appel- lera "också till kristna: väljare. Partiets ungdomsorgahisation är också mindre högljudd än folk- partiets. och har sannolikt inte samma avskräckande! effekt på kristet, orienterade välmän som FPU med. sina uttalat .Ateistiskt » inriktade toppfigurer.”” : Det är alltså möjligt att vi just nu bevittnar en polarisering inom, den kristna :valmanskären som jeder till att "centern i fram- tiden. får. axla folkpartiets forna roll .som "speciellt frikyrklighe- tens. "talesman. i "riksdagen, fort- sätter tidningen: a : En utveckling i i denna riktnnig skulle "medföra ett 'ökat' ansvär för centerpartiet." Det är ingen tvekan om att Sveriges kristna väntar .sig: — och: har rätt: att > frimodigt -uppträdande i -riksda- gen av: alla sin invalda kristna representanter. "Men. förvänts ningarna och ansvaretivilar gi- vetvis tyngst på det! parti som har 'de flesta representanterna. . i åk : N ykter' ungdom ; framtidsungdöm om "oppositionen från:folkpartiet på " vänta sig —'ett kraftfullt och |- VAR HELST MÄNNISKOR... . Lättläst. men avgjort tankesti- mulerande är 'en liten skrift som keter: ”Var. 'belst.. människor möts...” av Margit Jonsson (Ti den/Folksam 5:—), Skriften. pre- senteras som en enkel introduk- tion. till de problem som kommer att. tas upp i. den riksomfattande kampanjen Mentalhälsa — en ak- tion för "ökad förståelse och ge- menskap i arbetslivet, som genom- förs , under - 1969 ' och: 1970 med Folksams hälsoråd som arrangör.” > Margit Jonsson, somlär kurator vid : Mentalvårdsbyrån i . Stock- holm, vet en hel det om oss mänla niskor och våra problem. Grund- tanken” i hennes &krift är) att vi alla ' är beroende av varanära och alt vi, med våra ini iduella sär- drag, med våra indi iduella. sär- drag, måste ära oss förståelse och anpassning för att kunna fungera nägot så när harmoniskt i vår var- dagstillvaro. ör - - Hon tar upp. vära roller. Det faktum att det i "dagens samhälle ä ställs ' . betydligt. större "krav: på -| snabba. rollväxlingar än "det gjor: dei gärdagens. Vi växlar från att |” vara. den, beskyddade till beskyd- åaren, från den betjänade till den tjänande. Och våra attityder skif- tar med rollerna, Vi använder and- fa sidor av vår pe rsonlighet som t' ex bilförare än gör som Kund en 'snabbköpsa£ffär. vi är en per: son som förälder, en annan. som arbetstagare 0.8 V.. Ibland” glider vi mellan rollerna” utan svårighe- ter,' ibland "känns; de tsom: en strängning: För" att” det. ve vud' tagel ska. fungera är jet Vvik- t | tigt:inte bara att vi är. medvetna om vi CM egna rollbyten. och atti- ndringar utan också” gr u ppgemenskapen: 'storå' betydel r se åltifrån den, första familjegrup- vi pen: där, vi. från. spädbarnsäldérn ityder. och" beteen- den, 'mönster- som "sedan" "ska följa 085 Kela livet och vilka ligger. till grund för våra :relationer : med andra” människor. Hon berör” en: samhetens problem öch. vårt” som "Pastor -Arne Imsen 1 Maranata jär på, krigsstigen igen, Nu gäller det porr. I Spetsen för ”Guds ge- rilla” går han i skydd av mörkret till angrepp mot porrbutikernas skyltfönster, som målas över med täckfärg, . + 4 2 Tre gånger” har han! hotats till livet. — men han fortsätter sitt krig mot. porn. SI veckans nummer av FIB/ Aktuellt hotar han också att ta sina tre barn ur skolan. Orsaken Järse 7 sexvalundervisningen, Den undervisningen" "som bärgen” nu får" i skolan hjälper inte barnen ” utan bara”. skadar dem. . Nl : Pastor ”Imsen, äv. också mycket bestämd i sina åsikter om sexuellt umgänge - före äktenskapet. —" Sånt där 'ska 'de "låta bli tills de blir gifta och sedån ska de' sträva efter att vara så åter- hållsamma som möjligt under äk- tens pet. , . » Mer pastor Imsen avslöjar till Åslut för. FIB/Aktuellt. att. även han har porr .1 bokhyllan, « Men han vill inte tala om vil i högskolorna, d. vs de i Stockholm, T Charles ka böcker... s 2 [NYA BÖCKER I det ' knaske kän. tyckas nästan barnsliga : behov. av. uppmuntran men utan. vilkas, tillfredsställande vi blir disharmoniska och får svårt att ånpassa oss. I slutkapitlet ger hon" oss, de enkla men -i realite- ten så svårföljbara råden att lösa de ' konflikter som inte. går att undvika genom att tala med var- andra 'och" genom att lyssna till varandra. "Nos "Skriften är försedd - med. triv- samma rakt-på-: -sak- teckningar. av Barbro Hennius. OM JÉsUu TILLKOMMELSE KE Mycket hår- skrivits om Jesu andra tillkommelse.; Fn hel del har väl varit sagt på lösa "grunder, En | norsk pastor, god” bibellärare, har i en liten bok på ett klart 'och re digt sätt på Guds ords grund redo- : gjort för Bibelns Vira om Frälsa- rens anrda' besök på:jorden; Bo- ken, som' är ute med sin andra upplaga, är nykter och 'såklig. och förtjänar att studeras, "> Erling Ström: ; SNART ÄR HAN HÄR. (Normans förlag. fortbildningskurser”. för. "skolledare och Järare: distribueras i dagarna relserna. "Mehan: nio och tiotusen” lärare av alla Kategorier: köminer att .få möjlighet : att ”delta.' "Kurser av olika typer, i. första håna i de 185 som” finns annonserade. i den all- männa kursförteckningen:: 7: - Kursanordnare är ;fortbildnings- avdelningarna vid de större lärar- fortbildningen och samverkan”, med broschyren lorna. 3 - i GORDON PASCHA i Som myckte ung läste: jag en bok - om den engelske" militären Gordon | (1833—1885)., — även : kallad: Gordon Pascha och Vite paschan.: Jag greps "djupt. av Vite paschans 'ädelmod, och out: tröttliga" kamp” att 'få ibukt: "med slavjakten” och. slavhandeln i Su- dan ' och, ekvatorialprovinserna i Afrika. Hans helgjutna personlig- het, : hans djupt. religiösa Jivsin: ställning, hans pliktkänsla, 'oegen:- |” nyttiga och. sedliga renhet lämna- de ett bestkende intryck i mitt inre el ' I en förra hösten utkommen bok skildras 1. romantiserad: form "Hv- ligt . -ochy fascinerande Vite: pa- schans strapatsrika och äventyrs: fulla: verksamhet” i Sudan” för be- frielse av: infångade "slavar och stoppande av all 'slavhandel.. Hans oförtrutna kamp för trygghet åt de svarta väckte tacksamhet, gläd- je och: tillgivenhet hos tiotusen- tals hotade och skräckslagna neg- rer. "Den" första . Gordon. räddade var en, liten hjälplös negerfllcka vid namn Kateka, som blev hans fosterdotter, vars uppfostran och utbildnihg han bekostade. Givet- vis "mötte ; Gordon ' hat "och, oför- sonlig bitterhet från slavhandlar- nas och deras kumpaners sida. Han mördades den 26 Januart 1885 av upprorsmän, . . : : Med 'sinnet på helspänn har jag läst den nya boken om. Charles Gordon. Boken har en given plats |- 1 varje skol. och ungdomsbiblio- tek och: dess skildring av Öken- generalens | hjälternodiga kamp Produkton av vattenkraft samt Inatt SÅ mineraliska bränslen. Logaritmisk 'skala. SN 1958 1959 - 1960", Br nsleförbrukningen förtsälte, att” öka under. 1968. Importen” av. mineraloljon steg med 16 -procent | till. 26 milj ton; och importen ärmekraft,, v me- av vattenkraft ; Vattenkraft ens” andel ; därmed mi skade. - -Andérsson. 1 Halmstad. Men vilka No-Nu final om” söndag 1 Torup. SN +" CUF:s Nordiska” nutidsoriente= << "ring, förkortat' till: No-Nu, har ' SS nu kommit fram till distriktsfinal . för, Hallands: län, Den: avverkas kommande söndag i Torup. Just "nu är det fem avdelningar som -' kvalificerat sig till finalen, dessa | är Våxtorp, Veinge; Okome, . "Fräs! öv samt Torup, i : : Meningen = är "att Kretserna 1 Fjä "re :och'"Arstal också skall vara ' med säger tävlingsledaren Lennart som ri dem . har inte meddelats ännu, » Förra året var. det Torup som blev distriktsmästare för Halland, återstår att se” J—m de kan göra om” den bravaden. hu. Segraren i fina- ” len går vidare” till en skriftlig om- gång. Frågorna"i finalen blir lag-; frågor” säger ; Lennart "Andersson, Tävlingarna" utmynnar i-en svensi final, vilken går av stapeln i i sams band ' med : sommarens ,förbunds« "stämma i Borlänge. Segrarlaget där, : får represéntera Sverige i den slutz, "giltiga Nordiska finalen, Kanske det kan, bli ett Hallandslag? I så fall « blir det första gången: Vi får hop= >pas och sé, men fö; skall en di- striktsmästare > koras”, och det' blir ;' sj vi först... on ett: strålande :näridet förde Han friade . >/ SLAKTERIFÖRENINGEN = Kd n' kunde av-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.