1 Vt. i - Tisdagen den -18 mars 1969' 1 ' Jordbruksavtalet klart En mager förlikning är bättre mycket att en överenskommelse än en fet process, heter det i ett - kunnat träffas, och detta bör häl- gammalt förhandlare accepterade en mager å ” det tvååriga jordbruksprisavttalet + — träffades, Men det bör understry- kas, att förutsättningarna för en fet process var mycket små i den överskottssituation som vi just nu förlikning på lördagen, ordspråk. Jordbrukets” sas med tilifredsställelse även om ” jordbrukarna—producenterna in- . galunda har anledning ropa hurra häröver. Måttligheten i de krav -jordbrukarra rest och fått till- godosedda genom det nya tvååri- ga "avtalet framgår av att pris- höjningarna endast. påverkar k isind: 0,1 procent är inne i för det s' bruket, När 'd kontroversiella beträffande sumtionsledet, " samt. mjölkpris ' än det jord- lärtill en av de mest frågorna gällde "en så känslig produktionsgren "som mjölken, måste nog de för- bättringarna jordbrukarna . fick producentpriset "på mjölk med 1,5 till 2 öre pr liter, utan att detta slår igenom i kon- prishöj- på ost, grädde : och skummjölk betraktas som någor- lunda; tillfredsställande, 'Visserli- .. ” gen finns det många. konsumen- terna som oförbehållsamt förkla- rar sig villiga betala ett högre; nuvarande, men de bortser därvid från ' de ökade avsättningssvårigheter. sem vid ökad produktion kan befaras. < för smöret. Nu har, förhandlings-' parterna jämkat sina positioner så, uppåt.-Den ökningen kommer in- . te att kännas nämnvärt 1 hus- » hållskassan och 'den'kan framför - allt inte på något sätt sätta käp- par i hjulen för de stora avtal på arbetsmarknaden som" ännu "inte är klara. Tvärtom : borde jordbrulksavtalet utgöra en posi- - tiv faktor bl a iör de! förliknings- smän som försöker finnaren av= talsväg för SAF och LO.13.e 7": ot "Hur mycket mer jordbrukarna fick genom den senaste förhand-” lingsomgången, ' som : köm - till på - jordbruksminister Ingemund ; Bengtssons till:kyndan, är par- : terna inte riktigt eniga. om. Ge- neraldirektör ' Valfrid Paulsson anser att jordbrukarna endast” :- fick 20 milj kr mer, men jord=.: brukarnas förhandlare ' räknar. med en förbättring med 750 milj. ; : MILJÖKOSTNADERNA OCH :STRUKTURUTREDNINGEN ' : Drygt en. miljard: ' kronör be- höver företagen lägga ned' på de” härmaste åren, se In dustriförbun- dets Tidskrift i en ledare: ”Det visar en'överlagsmässig beräkning (som; Naturvårdsver. vinvesteringsbehovet ät- ket gjort: a för vatten:: "och -luftvårdande gärder, inom : industrin, Industriföretag” med ' miljö- vårdsproblem har all: anledning att: begrunda Naturvårdsverkets promemoria, Där” framhålls "att beräkningarna endast: utgör ex- Förmodligen ligger 'def "Utet av” prestigetärnlkande på båda sidor, | men Jåt oss anta att den verkliga ” vinsten ' för joråbrukarna ligger... närmare 50 än 20 milj, Och skul- 1e siffran 50 vara-den riktiga är jordbrukatr.a väl unnade den in- komstförbåttringen, >; Utile vis .;' Den, som har störst anledning '' att känna sig belåten nied' den'” träffade uppgörelsen "är "Utan tvi- vel jordbruksminister. Ingemund Bengtsson. Han tillträdde ,gitt. äm +. bete i en brydsam situation. Jord- : brukarna, betraktade: honom med: em'viss misstro därför att han var" nästån helt obekant med” fråk= - tiskt jordbruk : och. därtill. ringa" -. empel! på .problemställningar .in-.| bevandrad i "jordbrukspblitikens L om”vissa'ur'naturvårdssynpunkt många" och krångliga” Iabyrinter. > betydelsefulla : industri- | Men Ingemund "Bengtsson, 'håde I at 4 niderstryker | en tillgång söm säker att. de angivna åtgärderna i 11 uppgörelse ånga » fall: utgör” "minimikrav, | | vilkas, under” alla: mäste "(kamma tillstånd; £; Dessa åtgärder utgör: ofta. led fortgående. industrirationa- ing... Den 'strukturomdaning håller Naturvårdsverket, 5 "Detta :aktualisérar; fråga aktuella ”strukturutredfingar om näringslivet tillräckli; ; märksamma ”: "miljökos för » företagen. - Bftersom.mi ” vårdsfrågorna: har.en storskon- taktyta med 'strukturfrågorna:. mäste: det” vara självklart-: att -« ingen rättvisande :strukturutred- ning. 'kan göras,” om ' mån räknar med de ekonomiska kr: som miljöaspekterna: ställer. - "Vid"-Hindersmässan ”offentlig- gjordes nyligen”delansav. vinner « hållet iden. strukturutredning; i som: man . arbetat : framrrinom Storarsx summor, | nämndes" då för, järnindugtrins. investeringsbehov ' under.,,.kom-. | many här] Jernkontoret, ' mande år, Huruvida: inkluderat "kostnader: miljövård kommer iatt.: penbarat då det fullständiga teriatet. p . månad, För de edningarna i' statlig regi borde "det "varg ;Bjälvklart:vatt miljö |. somsker:- Inom” vissa : branscher försvårar "beräkningarna," fram: up: ma- .hönom, Sämre”start- "kan: ett ni .-hlivit.: statsråd; få. Bengtsson "är ' att framgången. =. > ent: av .; utrikeshandelr . Om; inget åv de andras Jä » Sveriges :framti dande” kanske” det äst Sverige "självt att. frivilligt : före- Alå 'en apparatur, för :avtalstolk- ningen i Nordek; "sorg: gör. det ligt att få mera balanserade ä rit fallet ; kan. konstatera skillnaden mel- lan EFTA:s oförmåga. att tolka 'sitt avtal och de euro eiska. ge. ;.menskapernas ' starka. Jinstitutio- ner... Vilka. institutioner "behövs värdskräven” finns med” bland | då i Nordek? Det är viktigt att direktiven, . Ingenting. har. dock | Nordek får en permarént tjäns- . är, fallet” | temannastab "som ' tillförsäkras hittills” antytt att Kommer författarna av Nörd- Ek-traktaten "att tänka "på sam- "ma sätt som" konstruktörerna "av EEC och, EFTA, d v's söka råst' till närmast ” integråtiohsavtal; skäpa "et kontra föregående”: : frågar , direktör '"Wilheim' Paies 1: Industriförbundets Tidskrift, EEC s lemsländerna: — - ' När sedan EFTA .skulle kons- trueras,: pendlade öperstatlighe- ten 'i EEC över 'i' understatlig- [ » het inom EFTA, Och. nu disku-| ' terar Vi: Nordék mot bakgrun- den av de tidigare organisations- planerna. På vilken punkt " pendelbanan befinner :vi oss in- - för den viktiga diskussionen om . Nordek?... ” oÅ I EFTA har de "nordiska län . och stålunio- "nens jhögsta, organ, sattes ;sam- — man av. vad de Gaulle kallade ”. ”fosterländslösa '- teknokrater” "med: långtgående. befogenheter (av övérstatlig Karaktär —L den konstrukrti nen ; 'öveffördes. Still fö es inte. lyckats . hävda > överstatligheten - gentemot med- "ett absolut. politiskt och ekono- -miskt. > oberoende gentemot : de nationella : regeringarna, När man” inte will. ha ..majoritetsbe- slut: utan -går på enhällighet i "besluten behövs också ett själv- ständigt ämbetsmannaorgan för de. politiskt-ekonomiska' : frågor- na. och "ett juridiskt sakkunnig- Organ "i. tolkningsfrågorna.. -”Härlgenom kunde mån-skapa » motvikt: mot .negeringarnas. ofta förekommande. önskan -att laga litet för. inycket efter :läglighe.- ten, essa båda 'Nordekorgan "skulle" inte ha beslutanderätt men 1. övrigt - alla .'de+ möjlighe- » stol har. genom att offentliggöra »”Sina ställningstaganden,” :v5 'ShopColor!: 200 i dernas, reaktion mot Englands |)” ' sätt att tolka sina förpliktelser medfört att Nörden kanske nu vill, att, Nordek utrustas medl- : « något orgari som juridiskt utta-|. lar sig om den verkliga innebörs| den av. vad avtalet innebär. ”Även om storleksförhållandet mellan Sverige och övriga län- der i Norden inte är så opröo- portionerligt "som mellan Eng- land och övriga EFTA-länder, «kan man inte undgå att.fram- hålla 'en utomordentligt angelä- gen beståndsdel av: Nordek, För A 3 samarbetet skall fungera harmoniskt måste avtalet lägga kapson på Sverige, den största medlemssstaten, som ensam svarar för 53 procent av | .- industriproduktionen och 45 pro- aft det: nordiska 14 bilder-i FÄRG för . kör« "kort, Pass, ' byte, presenter Nyckelring "med plats för en bild medföljer som gåva. FoTO "7 N DID I LAHOLM . sn Österlullsgatan 17. ' s - 175 är 2 7 -Ivar han därjämte: företagets. eko- -ter som en kraftfull påtryckar- |” "organisation 'eller samvetsdom. | ' > FÖDELSEDAGAR Ts år : - -fyller i morgon fru Clara Pers- son, Ysby, änka efter vagnmaka- re Johan S. Persson. fyHer i morgon fru Emma Svensson, maka till lantbrukare Aron z Svensson, ”Putsered, Knä- fyller i dag chefredaktör Axel Molund, Vällingby. Han är: född i Nyköping och tog studenten där 1928, 1930 utexaminerades han från Frans Schartaus handelsin- stitut, bedrev 'därefter nägra ärs statsvetenskapliga ' studier > vid Uppsala universitet 'pch avrunda- de" sin . utbildning med fleråriga språkstudier i utlandet. 1936 in- trädde han i pressen. Efter prak-i tik! och anställningar inom" dags- och 'veckopress samt på. bokför- lag blev han 1946: medarbetare i. Pressens Korrespondensbyrå, där: han 1951 blev chefredaktör och! 'huvuddelägare. '1950—1968 nomichef : men koncentrerar sig numera på den redaktionella led- ningen: Det kan tillfogas ått Pres- sens ' Korrespondensbyrå (PRK) senare i år fyller' 50, år." Byrån grundades" ursprungligen åv den kände / publicisten Hjälmar Redin under” namnet. :Nykterhetsfolkets Presstjänst; blev" 1919 allmän ny-/ hetsbyrå” under”. namnet, Redins Byrå : och; fick: nuvarande namn 1921, Den. furnerår ' sedan: mitten X 1950-talet ;' Laholms, + : med nyhetsmaterial. :: z DÖDSFALL | många år. öch innehade "då. 'hembiträdesplatser. Tfter.att' ha varit hemma. en ten tid.tog hön.under. 40:tå nytt. 'hembiträd äsbruk, Fröken. Karlsson. bodde sedan; en tid. på ; pensionärshem: hälsan började ; vackla har ” vårdats 1: Markaryd. Varmt reli- Biös : tillhörde. hon 'Strömsnå bmiks var.en trogen mötesbesökare så länge :krafternå "stod . bi. Vid .bå- ren står : närmast sörjande; två bröder + Vittaryd 'och en i Alves- ta; :svägerskor och syskonbarn. - "Johan Wetterlöf." F. d. lantat- betaren Johan .Wetterlöf, Klippan; har avlidit 1' en. ålder av 86 år. kom -redän år :1925 till. Klippans DLadugärd, 'mén" var under de se- Hare åren anställd hos Albert [Aronssons' trävärifirma, De sista fem; åren har: han ”vårdats på "Abyhem; Närmast'sönjande är son År N Fd . Här kommer ett par , små sys- kon, Det är Rolf Gunne Håkan, 3 1/2 år'och Asa Marie Elisabet 7 månader i"”dag.' Barn till Gull- . Fel, 10152, Britt och Gunne Idofsson, Mell- by, ' Laholm. ' . m Met lesplats' 1 .Ströms: | met på: samma , plats men. sedan" Filadelfiaförsamling . och ]' ö och svärdotter, dotterdotter med make samt barnbarnsbarn, — f.- lantbrukare: Bengt Johan Pers- son, lördagen på ålderdomshsmmet i Knäred, Han :var född i. Parken! och övertog 1897. sina. föräldrars lantbruk. Detta innehade han till 1938, då han byggde en villa i närheten av gården. Bengt Johan | -: Persson var med om att bilda Knäreds sparbank, i vilken han var huvudman åren 1909—1924 samt Knäreds Kooperativa” Han- delsförbning; vars första styrelse han tillhörde,, Han har också var rit ledamot i Knäreds kommunal: fullmäktige. Närmast sörjande är; två döttrar och sex; söner samt barnbarn och barnbarnsbarn. sl Elévér vill : ha skummjölk mjö:k -imot ”skummjölk.. vid skol- måltiderna är påtagligt ute.i: de olika | . kommunerna, framhäller Sö” med" anledning "av att” vissa elevgrupper i "Avesta" framfört önskemål; om > att "skummjölj skall serveras vid skolmåltiden i stället för vanlig dardmjötk. kosten med . de rekommendationer : 'som ges I kost och n E ringsinnehållet liksom 717 all” . heller inte" av'ett"enskilt'livsme- del utan är resultatet! av. en ;sam- ve i Kan iv q FRANS SN 2 så Hon. får e sohar ju sin p meéd en svärmor tern segrade, --En Li ; — Jag är tacksam 'mot.dej Put- te. :Du. har hjälpt mej att komma over historien. med Nisse, nt 1 — Vem är Nisse? | .—' Pappa:;'sa som imormor finns. int -" Mormor: ss : ver. historien med Kalle: Bengt Johan Persson, 96-årige Parken, Knäred, avled på Föredragshållare vid hörselfrö: holm, som här flankeras av t v länsföreningens Hörsel län "var på söndagen. samlade, i det. bh Falk önskar: num , Ikent 1. sä i Hultin, Varberg. = | ening. vilka "båda a r över he-. la .Jänet, En !kuts, för installation av .teleslingor i'bostaden har varit Intresset för att byta ut. hell 3-procentig' stan- Strävan att" minska 'fetthalteni överensstämmer Också rihgsfrågor. Nä- skolmåltiderna | att" kost beror ingåe. de- e Shit mamimå; rum. hos oss? Hon lon, så några eko- sblir det inte.:. r +-Ordföran ”gångna”'verksamhetsåre soch: godkändes. Medl fördelade. bå fyra” Iokalavdel- "ningar. /1> Laholm, "Halmstad, ”Fal- kenberg och Varberg samt en'ung-|b domsavdelning och en föräldraför- g' till Jä den. herr Bertil: Hultin, '” Varberg fick förnyat förtroende, : "- Föredrag ' hölls” av. Hörselfräm-- ”, jandets 'Riksorganisations :rator' Sonja Uppman som :tala=; » de: om: de: sociala och f ku-: uppgifterna : d na nu: anordnad -undet' året. Vidare har man 'haft ett gott samarbete med ABF.och HCX inom länet, : ia + Styrelsen fick följande samman- ferens g var körator Sohja Uppman, Stock= sekr” Arne Johansson, Halmstad,” och : ordförande e på länskonferens " Servicen i form av Iekskolor, tidslokaler; för. både barn i ungdo- mar och vuxen'beroende, på att de fordrar: me ertil ; "det viktigt : ighet: att avsikilt Aall gta or friår takt, behandlades Sande sättning: ordförande Bertil. Hultin, |; Varberg sekreterare ' Arne Johans- son, ' Halmstad, "kassör Thyra ,Jo- hanssön,' d:o samt, Rut Unell, La- att "får. det. svårare. eftersom " AMS. "dragit in ett speciellt utbild : ”ningsbidrag.” Nu måste även: de . hörselskadade studenterna få 1le- 'va på enbart statligt" studiebi- " bidrag.> Skälet är att: man” vill : : normalisera - alla---handikappade, men man kan”ju aldrig - komma: ifrån sitt handikapp, sade talaren. : « Länskonferensen' beslöt, att föreslå riksmötet att. bilda : en” pensio- närskommitté ' som "skall vara 1lo- ny | det" misstäge edrozsls let är holm, Astrid Persson;' Falkenberg, >) Britt'Jansson, "Halmstad samt Mar- gåreta Darikwarth;' Halmstad. Re- struktör "Thyra Johansson; Halm-| stad samt länsombud Arne; Johåns- son, Halmstad, : "FEM PROCENT HÖRSELSKADADE skilt; begår” månigat 3 BH tror: att en'hör elskadad tål'starkare ”ljudexpo | ting” än” en: horinälhörgnde männi; it grundligt fel, för” na. är väldigt I. med: känsliga | äj id: och ättningen framHöll vikten'av:att en familj.som | har. någon” handikappad inte”'skall öva boddä. En” han-| visorer Eigil' Christiansson och Åke |barnskrik är mycket störårnide- för Spetz ' båda ” Halmstad, 'Studiein-|ge äldre. 'I detta sammanhang :be=" : rördes också vikten! av. att" skilja trafiken från! dessa” områden samt skolor: och ; Ankenåden" har den var något som också behand= . lades och då framhöll: fru -Uppman | att man behöver :fritidsytor som ” är -trévliga” och "inspirerande st särskilt" för ' barneri, Speciella 'fri= tidsytor för äldre-är "väsentligt då, bostadsområden, En: kvä Pratade . med:-mols | lan:: Och oh Han hjälpte "mej att k omma rsta längtan idag)? ”Jär' fred” mellan folken, "En". del tvivlar "på att. detta någonsin skall kunna. förverkligas och. ci- terar, Jesu "ord: ”Jag 'ha 2 Kommit för i svärd”, : - vänner :och "grannar: också "finge 'uppleva' den.; Utan ä "| människan i undå. På vördnaden Sfört särskilt Smänniskolivet: ' Vi måste både. "söm "en: vara. Om” vi, inte lyckas 'har vi Kortet insänt av. farmor. ”i 'Wetterlöf var född i Hishult. och | » Den 22 januari:1899 bildades"i "70:e" gången, .'1899 -hade man 117 - Hallands Hantverks- & Industridistrikt hade på lördagen sitt 70 ö - På bilden (fr v) distirktets hedersordförande installatör - Ernst Karlsson, Halmstad, ordf : mannaförbund dir Gunnar Lanker, Varberg, distriktsordf Olle Kareld, Vessigebro, — 2. JO en. framtid värd”att leva föl Fd FÅ Joh ..:' Eneberg, Oskarström, och dir. Hans Grundström, --Hantverks- i Halland Halmstad Hallands Hantverks- och Industridistrikt och när distriktet i lördags hade årsmöte i Hantverks- huset, Halmstad, var det alltså för medlemmar, ett antal 'som under -åren ökat till 1.146. Denna historik erättades av distriktets ordf Olle 1d. Direktör Hans Grundström från SHIO, Stockholm, höll ett an- förande om ”Företagaren -— Dags- Erlandsson,' Kungsbacka; sekr 'Sven Johansson, ''Véssigebro, vice sekr arkitekt Thorsten Davidsson, Halm- stad,.-'och : kassö: Larsson, Oskarström. Övriga "leda-' möter: byggmästare Erik Berg, Fal. kenberg, - X & Tndustridistriktet Ordf... målarmästare vice ordf :skor : Olle. Kareld, NT i Hallands Köp= "> fd distriktsordf Knut > SHIO,' Stockholm. oh a Romberg, Halmstad, fabrikör Wals -« deniar Håkansson; Trönninge, rör 5 entreprenöt Carl-Eric Johansson; Hyltebruk, byggmästare John An«= >: d eR "fabrikör Arne frisörmästare . Lennart . a ; Morup, och Göte Holm- quist, Varberg: Revisorer: revisor ” Lennart Grafström, Halmstad; och . fabrikör , Tage - Johansson, Oskar= ström, , Nr oc öenö ) Efter förhandlingarna hade man gemensamt med damklubbsdistrik« LEKA ivet, skilda : och” tillsam- d vägen ”hur,' besvärlig den 'än. må |. :| kerma (kronor, Hr tjutelindustrib (kronor 8:38), grön- | saks > och." fruktkonservindustrin "| TÄven. mellan "dé olika ino "z döm, permitterin alltså" inte' räkna erna 1154), I åg trikäfabriketna,-Ykrö- 17:90); " fiskkoriservfabrikerna (kronor 8:04), 'skoindustrin ' (kro- ” vor 8:06); nor. 8:13), ”hatt- "och ; mössfabri- (kronor, 8:31 na > (kronor 8:37)" samt "gruppen ”annan, läderindustri än gärveri- er, pälsvarufabriker,'skinnvarufa. briker' och ”skofabriker?. (kronor . ] ON ;dyrortsy ” grupperna. 'förekom.- stora, varla- som bl, a. omfattar Laholins stad, Båstads,” Markaryds oe 'raryds köpingar "samt ” Haällands,' Skånes och Smålands. landsbygd "var den tet jubileumssupé på Hotell" Svea, genomsnittliga timförtjänstén kro- ' nor; 9:70. Smhadsindustiän: ( kro- N tioner. Inom den 'dyrortsgrupp'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.