: på of Kvarisokok ” KSS Y z 0. en den sk veckopressen för ! 1 UNGDOMENS nevorr én” växlingsrik tillvaro. > Till” de'” märkligaste inslagen i ä Kuno Beckholmen: Hän majoritet, som" klarar. älkoholen, uppéhäller: en sed söm obönhör- ligen innebär att en ganska”stor minoritet :gårs under. Det är. i id. n- minoritet .som" går givetvis Precis "som: företag i änd- "de. flesta -kan sköta | ra branscher beroende av forn. spriten, sägs det.""De: få: offras | menternas. smak, och tillit. Prots k för "att: de många. tycker "att "de | tidningsdöden finns: det hämligen . . har rätt att: ha trevligt: .-"; alltjämt en ”betydande: valfrihet "Det finns ., alltså .:-ideologiska a NN förutsättningar. föl - ungdoms: | kerligen ä även utnyttjas. revolt mot alkoholen:' Att den-in- te.”har- kommit .:kanske kan. ses "som sett. misslyckande för. nyk- I terhetsrörelsen,:som inte har lyc- . - Vå dj kats. ge"sina argument. genom- Bevillningsutskottet behandlå-. slagskraft eller . ens förmått att je:l ett-betänkande i fjol en mo- göra dem. hörda, Men. frarå tion; av liknande slag. Utskottet allt är det ett: vittnesbörd "om upprepade. tidigare: gjorda utta- - den döda kraft som tvingar, män- | --landen ”at det, inte minst”från | niskor in i.ett vanemönster, som ”-rättvisesynpunkt, skulle = vara ä ; socialt. Hedbryta de 5 | till: fördel.om möjligheter 'kunde Öppnas :till' en. vidsträcktare 're- ' sultatutjämning < vid: beskatt- . ning...” "Utskottet :ansåg då att Ivklar princip, . man börde avvakta resultatet av det gäller "beskattningen bör: | bi a ;företagsskatteutredningen, de vara”den, att. alla: «företag: be-| innan man tar ställning, till frå- = handlas Mika ”bavsétt "1 vilken Sör. RR Maja Re ber. ” lö ung ajt a retags- form de, bedrivs”, säger Indust- skatteutredningens arbete skulle riföreningens.. verkställande” di- ahses avslutat; Det.går nu: icke rektör' Bengt Sjönell. i. senaste | att; hitta, på pågon undanflykt - att. bifalla den ovan "refererade motionens förslag ' om :skattefri . kontoavsättning...1 'dagens -sam- , - hälle : kän icke. något”. försvar : ? k uppbri gås för ett system 'som motionérats'i syfte att-eliminera | medger : storföretagen" "skattefri den "orättvisa . och" ofullständig- avsättning till' investeringsfond, het som, ligger, i att avsättning | men:. "förvägrar. (småföretagen till investeringsfond får utnytt- denna möjlighet. - SR jas endast av aktiebolag och eko- ÖA ting, i nomiska föreningar. Vad som fö- n ingen 'skall de, senare” ock. reslåsär :helt enkelt. bestämmel- kå ha: dénna , rätt "eller "också ser ON ökad. An ng av en skall” "ett till sina verkningar Jik- enerell kontomet sådan bestämmelse skulle -: ger våra värdigt system tillskapas . åt "mindre företag. .en .avsevärd sti-| Jem; slutar. direktör fjönel mulans” till utveckling, och lik- som. investeringsforiderna'' även| ATT VAR A ENSAM MOR kunna bli ett viktigt samhälls: Pi. 5 ec: " ekonomiskt "”instrument”, "fort. | "Em en mstående mör har fler ”"' ”£ätter direktör: Sjörell som även för småner ” än "vad hon kanske påpekat svagheterna'i den i dag Känner till. Hon har bland annat vanligaste ' .:- resultatutjämnings- a t. till frå rkes tbild i -metoden:. ”Vad dolda reserver i yrkesutbildning : och | "varulager” beträffar: får sådana hön här förtur 1 'bostads- och däg- ofta. ganska : godtyckliga" konse- hemskö. Men: Kon måste för det KYenger. Vad gom, blir. Svgöran mesta själv ta reda på sina rät. e för. storleken av:företagets atev lagerhållning blir mera skattebe- tgheter; Tidningen ViFöräl & stämmelsernas' utformning -”än| rar. -har 4: sitt : marsnummer rationella; - företagsekonomiska | ställt upp en: komplett förteck- överväganden. Nuvarande regler |. ning öve leder otvivelaktigt: till en ' oeko- får man bl vet förmåner, Där nomisk bindning av kapital t lar a veta att: : ger inom företagen." «fr.r "Ensamstående möd Det är självfallet att de fonde- säknar- Yikesutbildnt a om rade medlens användning :mås- | hjälp att skaffa sig sådan, Efter te bestämmas så att de samman- | anlagstest utgår 550 kr per må: kopplas med samhällets arbets-| nad, fri utbildning, : bidrag till marknadspolitiska - åtgärder: och hyran (oftast hela hyran) samt disponeras 1 samverkan: med ar- ersättning för barnets passning, betsmarknadsmyndigheterna och | | Om en barnafader inte fullgör. de anställda. 4 N sin underhållsplikt eller fader- Genom en tillämpning av den: skapet inte kan fastställas får na métod' skulle åtskilliga bris: modern s k bidragsförskott avi ter i nuvarande system försvin- | - staten. Detta är fr om 1/1 1969 na, enklare och merå överskåd- | 145 kr. per månad, 'en summa liga skatteregler : kunna ”tillska- | som ahses vara det minsta: be. pas samt 'förutsättningarna förl! lopp en moder 'ska .ha som bi resultatutjämning bli -mer”likvär- drag”till barnets försörjning. För diga 1-olika företag. Kontometo. | satta bidragsförskott 'mäste den hårg-dessutom en ytterligare | mamman försäkra ' att hon inte "mycket. stor fördel, Den innebär | får pengar från barnafadern' på en stimulans till. företagssparan- | annat sätt. Därför. sägs det ock- dé, utan. att kapitalet samtidigt | så att ogifta mödrar mäste vara binds .1. icke rationella investe- samarbetsvilliga”, när det gäller ringar, Btt kraftfullt skäl för j att fastställas barnets”faderska kontometodens' införande är de Man: vill inte vatt kvinnan” a gynnsamma erfarenheter som vi kunna skydda mannen, låta: ho: LE | / No ti i i , - 4 t v 1 > == lea seen nen son LAHOLMS. TIDNING - AR Onsdagen den —= IT 26 mars 1909; ITE Upp och I ner.i Tidningssverige När LO köpte Stockholms-Tid- n och Aftonbladet av Tors-, ten Kreiiger var det allmärt känt nämnda var tärande och den sist- i av. > seende, Stockholms-Tidningen : blev också som alla vet så pen- " ningslukande att Aftonbladet och "LO tillsammans :inte' förmådde ekonomisera' den, Men Aftonbla-. det har efter Stockholms-Tidnin-" gens nedläggning fortsatt uppåt! : och . kan nu ståta med : titeln" . världens största s- tidning",'. om den vill, . : fö På tal om Aftqnbladet så är” " dess frammarsch ganskå sensätio-: ” - nell. 1959 hade tidningen en upp- Vilaga på'181.000 ex. 1:fjol låg Af-' - tonbladet näst högst i den svens=" ; ka tidningsligan med" gott och väl :"451,000, ex; En. sådan upplageök-: : ning har ingen annan svensk tid-" ning någorsin tidigare presterat. : ”" Expressen” 'som: är” störst. bland :. "svenska nyhetsti dningar hadé 1968 "en upplaga på nära 541.000, Af-! NT i. tonbladet :har emellertid. 'reduce-" ' rat avstånde: till .Expréssen myc- under. de ':senaste” - B' ” ser 'Kuno Beckholmen iTcett" par : intressanta artiklar i. Metällarbe-” .taren. Artikelförfattaren'. nämner ' . också, -att : Aftonbladet. är. en, ly-;: - sande affär ' visket. bl.a betyder ratt tidningen bygger ett: nytt tid-: I ningshus 1, Göteborg 'som.: skall : vara klart 1971. En ny press, med en kapacitet 00.000 ex. i tim-; + men skall då fas i bruk där, Af-' ”tonbladet : enda svenska” tidning som, trycks i- tre städer, .' Stockholm; Malmö och Göteborg. - ” Kuno»: Beckholmen ställer” även > frågad -om det”inté finnas någon: £ tidningskretsar att den 'först=: y- : "och" Malmö. År 1944 hade! de då ;' " manlagd upplaga på nästan exakt”. gräns för = kvällstidningarnas framgångar. . Frågar man Afton-: bladet om "detta nöjer man sig med konstaterandet att det finns. över sex miljoner svenskar över 15 år och att många av dem inte 3 läser Aftonbladet — ännu! "I fortsättningen konstaterar. hr "Beckholmen att jämnt hälften av” de tio största tidningarna 1944 nu | hat" försvunnit ur denna 'uppla- getabell, Tre av dem, Stoc"holms> : Tidningen, Afton-Tidningen och ” Morgon-Tidningen med 'respek-= .; tive 156.800, 64.100 och 38.500 1944, är nedlagda. 'De två andra; Skåns- « : ka Dagblaret med en upplaga på > 49.800 >” och ' Handelstidningen ' "49.700 1942 har det besvärligt. Handelstiduingen har ökat något mer än 10.000 ex sedan dess- och i Skånska Dagbladet gått en mot- - salt utveckling" till: : mötes. Kvar bland. de tio största 1944 är Da= gens Nyheter, Göteborgs-Posten, «" Aftonbladet; :Svenska ' Dagbladet - och Sydsvenska Dagbladet.! Näm= näs kan att Syäsvenskah Någ någa. ra. hundra? ex "under: Skånska Dagbladet 1944, då Skåråkan”var hade Sydsvenskan en upplaga på över 112.006 ex; Så oerhört skit: tande kan utvecklingen vara fö tidningsföretagen.” si . vis även satt spår efter sig. i upp- lageförhåliandena ./ mellan - stor . stads-". och - landsörtspress, mill: storstäder räknas i tidningssam-'; ,manhang Stockholm, . Göteborg, tio ledando. tidningårna en sam= i n'miljon 'ex, I fjol” vår deras Saramanlagda.: upplaga ”2.231.000 ; ex." Alltså mer än en fördjbbling Sydsverigés. största tidning. I fjol i Tden gamla gregorid ' Passiönsti en; söm kulminerar i påsken, är kyrkans största ”hög- tid. . Redan i andra: århundradet, började . man fira” en årlig fest .Jtill minne av Jesu, död och, upp- I ständelse. Ar” 325 beslöt man på kyrkomötet i Nicea, att påsken en- ligt romersk 'sed 'skulle firas förs- "Ita söndagen efter första fullmä- nen efter vårdagjämningen. Tiden omedelbart före påsk. kallade man för fastan, och. den har med tiden utsträckts. allt längre, tills den kom att räcta 40 dirgar — en mot- svarighet. till. Jesu fastå -i öknen, Mose 40. dagär på berget och den -j 40-årsga' ökenvandringen. Under denha .förberedelsetid till påsken vill kyrkan framställa- Kristi strid mot "ondskans "makter "och hans lidandes ' väg, - alltifrån intäget :: di uppståndelsen: och himmelsfärden. Därvid: har kyrkan :tagit. de sköna konsterna i:sin tjänst 'och försökt att :bl"a på ett episkt-dramatiskt sätt "I våndegöra : hän eseförlop- "Under: medeltiken ska melodifor- men. och -texterha' reciterades : på vanligt . sätt med tonus. currens samt..hel- och 'halvslut.; Ännu 'så sent."som på .1500-talet ' var: fråm: tällningen i. stort sett, konstlös, även. om” ”Körerna- blev. f ligare |e och: rörligare, Under själva. påsk- veckan — der''g k.stilla veckan brukade mar på palmsöndagern dagen enligt 'Markus-' på' onsdagen nes.” Läsningen föredrogs av flera pläster, -uppdelade: i -roller: Kris- tus, .evangelisten; de olika ' perso- nerna” i: handlingen samt : folket. Om det ;var detta som föresvävade Bach, när han skrev: sina -passio- nér,-eller om det var huvudansva- ret--att "hålla. musiklivet igång i de fyra kyrkorna i Leipzig, där en 'rik; kyrkomusikalisk' tradition funnits . alltsedan:. 1200-talet, :. må lämnas. därhän. vet emellertid, :; att Bach:underssin tid i Leipzig skrev fem stora passioyer, av vil- ka två blivit -bevarade'” till våra dagar; "nämligen ', Johannes:, och Mattéuspassionerna: Den sk Mar- kuspassionen: har: rekonstruerats och den” 7 mars 1965 framfördes den för första gången 1 Sverige i Adolf Fredriks kyrka 1 Stockholm. Långfr edagen den 26.mars 1723 — för Snart 250 år' sedan — upp- fördes Johannespassionen för förs- ta gängen i S:t Thomas kyrka i Leipzig: Eftersom kyrkorådet ha- de bestämt att St Thomas, '. som var huvudkyrka, i passfonsuppföranden,' skrev: Bach” st nom slippa undan betalningsan- svaret. ; '' Ensamsåtende: mödrar: ska ha förtursrätt :1 :både bostads: och daghemskö,. men 1 reållteten: är ' det beroende av var modern bor, förklarar Vi Föräldrar. Och hur. "pass framåt "den "kommunen : är. , Än, idag finns, det kommuner utan daghem; - se NR TILL TV- REKLAM : 'Frågön om reklam rr "TV har :debattvägen "aktualiserats." på nytt; den här gärgen genom en försäkran från statsrådet; Olof Palme att det måste till utomor: .dentligt stärka för att han skall kunna överväga, att införa reklam i "TV, refererar TCO: tidningen: böt >, Det låter bra ochpvl hoppas: att ” uttalandet ' inte, innebär någon ”uppluckring ' av "regeringens tidi gare, klart avvisande hållning. . - TCO tfug på ett tidigt stadium .ställning mot 'reklam 1.TV. Skä- len härför var främst att man vill ha konsumenter som vägleds : av saklig "Information. — konsu- ”mentupplysning — om olika va: ror' och tjänster. Man. vill. däre- mot Inte ha konsumenter ,som — på grund, av, TV-reklarn -— . sömngångaraktigt” söker sig fram - möt vissa /värumärken, ' n Omtanken om nivån på pro: rammen var ett/annat skäl, Ge- nom att reklamen vill samla så stor: publik som möjligt, innebär införandet av: reklam i TV risk us för on sänkning av programnti-' ” vån, vt CPASSIONSMUSIK Jerusalem :. till: "gravläggningen, > sa ur evangelisten Matteus, på tis- |; Lukas och på långfredagen Johan- ji Ue ha dylika |: först och fr ämst för den; Aret där- på” upprepades samma 'sak,''men | då i St Nikolai 1725 kom sedan, den sk Picanderpassionen'". och | 1727: återtog - han -Johanhnespassio- 1729 framfördes för första gången Matteuspassionen för två" körer, ' två "ofkestrar och två” solistgrup- per. 1731 "var det återigen ett pas- sionsär, i.S:t. Thomas,. och. då hade Picander sammanställt en text ef- ter ' Markusevangeliet. Sedan kom Lukaspassionen, som '-Bach : skri- vit av efter”en främmande kom- ponist, vilket var tillåtet. på” den tiden. 'Av Bachs fem passioner är det emellertid bara två, .som: kan betraktas "som fullt” självständiga, nämligen” Johannes och" :Matteus- passionerna, skillnad, mellän's su lidande och” död'i evangelierna | enligt "Johannes och Matteus, så är också Bachs utformning av den musikaliska föredragningen. olika; Den; betydligt” kortare: evangelle- recitationen Johannespassionen kompensearas emellertid. med: talri- ka polyfona satser, så att den'sam- | manlagda 'tid ungefär lika. nes "egentliga: budskap. "nämligen ”dein Gefängniis .Got- uns, die Freifiét. kom- han” "därmed ' träffat kten i Johannesevangeliet är tydligt. I Matteuspassionen har han "däremot velat framhålla Jesu oskyldiga offerdöd” öch gör "det i påskkoralen ”Guds rena Lamm, oskyldig”, som är en, 'av figaste fomskapelser rår. teuspassionen. ansetts, mer: folklig |ö och mer: äskådlig än Johannespas- sionen, Denna tolkning är. Visser- ligen stbjektiv; "mer 'Johånnes- |]! passionen är ”våldsammare och oroligare till sin natur," vilket be- rör på att. huvudvikten, ligger:på skildringen av Jesus inför övers- teprästen - och Pilatus; "Jesu. ord ledsagas icke: uteslutande. av vio- iner utan mestadels av continue- stämman;'. varigenom - de får en mer "patetisk ” klang än -hos'Mat- teus, jPräst- och folkkörerna är Öc rare av håndlingen. Det är därför 'som' körsatserna 't Jo- så etor mäktighet, och dramatik. Tydligen har: Bach känt behov av, att ägna, just dem. sitt största intresse, Men både j Johannes- och Matteuspassionen;, bildar koralerna vilopunkter, som ' förenar .'till en storslagen och majestätisk verkan, vilket är speciellt. kännetecknan- de för Bach; -: - . Johannespassionen. och. Måtteus- passlonen:. har blivit." vår. "kyrkas mest traditionsbundna verk under passlonstiden; Att'de blivit så om- tyckta beror på att. Bach på ett revolutionerande sätt: använde för- samlingssången, som: brukade Dö ra till 'Passionsföredraget. : I Johannespassionen förekom- mer: sålunda inte mindre -än 11 koraler och i Matteus 14, Infogan- det ' av församlingssång- mellan textläsningarna var nämligen en urgammal sed, men det sätt som Bach begagnade sig av dem var helt nytt och genialt. Han nöjde sig inte med att bara använda en del verser ur en rad 'mer: eller mindre lämpliga... påskpsalmer, utan han sökte ut dem med en omsorg 'och' finkänslighet, som är lika beundransvärd, vare sig man ser till passlonsdramats religiöst. psykologiska helhet eller till dess musikaliska storform, . =. Koralerna, som helt säkert var avsedda att sjungas med av för-. samlingen, utgör sålunda ett före. ningsband ' mellan :&åhöraren : och verket, Det är omöjligt att i ord återge den kraft som, Bachs stäm- föring , och, harmonisk rikedom låter strömma en till del, bö De två passtonerna och" Höga mässan 1 h-moll var de verk: som under 1800-talet fäste; musikvärl- dens uppmärksamhet: på den un- der. 100 'år' nästan bortglömde mästarédn, Med de verken är hans namn alitjämt mest knutet, trots att vil våra dagar genom radie ' De alla. nen, Långfredagen den 15 :'april' I på - är Jesus, Guds Son, "världgns Frälsa- IVL? t "ät .hannespassionen : framträder med |5 > Påsken Kar i alla "tider hå ett starkt . grepp om 'folksjälen,. Än- då im i:vär tid” lever "mycken gammal folktro. kvar. Men som vi vet är påsken ett irrationellt element ,i:' vår kalender:- Den be- stäms” nämligen efter månen, men får 'å andra . sidan. inte. avlägsna sig mer: än ett: visst tidsavstånd från .-.en' av årspönkterna '1 sol- året :På mötet i: Nicea". 325 fast- ställdes tidpunkten. förspåskfiran- det till första söndagen efter förs- ta + fullmånen efter vårdagsjäm- ningen; Det tidigaste påsken kan komma” är /därför...den 22. mars. pita hände' 1818 och »händer' näs- ta gång först år :2285. Det senas- te "påsken kän”- inträffa är. den 25. april Detta. hände” senast 1943 men sker nästa gång. är 2038. Påskfiran et hår e . rik ""religionshistorisk..;. tradition, Gudar. som dött men återuppstått firades' i. de: heliga mysterierra: Kultbruk: från exempelvis Adonis- festerna: syns «ha: övat: inflytande | på kristet påskfirande, åtminsto-] .. ne” östern.” 1. Västerlandet. har |; framför allt. :växtlighetsriten : dra- går: igen. i: påskriset, :gam 'magi.; påskeldarra. centrerad ' form; Kar. vi påskens 'stående attriböå: länder. der i stilla”. veckan- mast före, päsk.v Dagen . har ner. från / "bibeln be hur människorna” gick Kristus till mötes med palmkvistär i händer- na” och' strödde: mantlar "framför hans fötter för ätt ära honom; 'då » Jefusalem, ägde en minnesprocession rum 7 den. heliga, staden.”Denn har. -.eedan "av den "katolska kyr- kan firats. söndagen - «före. påsk, dagen:.Då åa seden "spritt: sig till länder" där inga” har dessa ersatts. me andra kvistar." "Varje" dag" id har sitt 'specteNa" På - palmsöndag . dag”t Skärtörsdag efter 'izkärad dv, s rena. Ma som fastan ' renade långa 7, dag från” denna Engelsmännen. kallade- ”Maundy'” "Thursday? ' med fottvagningsceremoni FT de audalj ”svarta ; fredag” har, sedan "gam- malt: nånin. om sig, eom "en" mörk och. dyster dag.” Med toppade: rär och. flaggorna.” låg fartygen. fordo engelska het day” på frå 1.-Tyskländ., tag”. Letter. 2 ”ga gen för :den' former? En ' örkläring lagar; "som "i 'ka- | fastan .på fyrtio d regår päsken fär tt | äggen Härvid ände roll ”fram- går av ett hböneformulär; på latin från '1400-tålets "senare" del, "som man: fann hakom' altaret, då män är 1901 rev ned det gamlå, altar- skåpet i Vamlingbo kyrka, på Got- Tandk Invigningsorden för ägg 1ly- der" 1 svensk” översättning:. ”Må, därom ånropa ' vi: dig. Herre, din välsignelses "nåd' bistå” detta, ditt skapade verk, Jäggen, som du vär- digats. låta" framalstra äv” kyckling: arna; på: det att det 'må' bliva 'en de intaga” den, under” tacks gelse till dig genom, Kristus”, :-> » I, katolska: länder rekommer förtfarande sådana matinvigning: ar. påskafton: och påskdagen, danska Egypten: på : fatimidernas tid, d. v.s' under 10—12 år, Efter Norden "en hednisk! fest: med blo: diga offer ungefär vid. samma tid- punkt, som vår påsk. "Troligen är påskäggen,' vilka Valla kristna län: der nu intar en sådan "framträdan- de plats I påskfirandet, ett minne från forntida offerfester." och V grammofon: haft vika” unfär len att'lära känna 'många' andra av hans vokala beh instrumentala mästerverk.:. Passlorten efter "Johann "Sebag! tian Bach tär föga beaktansvärd, Man kan :visserlgen påminna om Haydns 'instrumentalsatser "Jesu sju ord på korset och Beethovens oratorlum Kristus på Oljeberget, men Johannes: och Matteuspasslo- nerna rymmer i sig en sådan ocr- hörd : ;kvaft;: att Nathan Söderblom på sin tid: präglade det.bekanta: uttrycket: J.S. BACH DEN FRM- TE EVANGELISTEN, : va ss t Rdvin Haglund, gits in" i firandet... Trädens. kraft: stä 7 klippetyken ;uppyräkta Redan |s som ”därav.. "fått namnet, palnisör-| ffentlig.' bot under "deny ingå EF 5 ämligen Ne ROR äs som ärdel” beredd... Man.” ber ade sig nämli- [> ” : hn. och :närliggande,” Under den länga . tt + Under "katolsk t tid var det en 'al- | män sed att 'päskaftonehy' ”åen he- s hälsosam föda för dina trögna dä , Påskäggen, har, gamla anor,' de |: -, omtalas. redan i det: muhamnme- |.- 7 allt. att. döma "firades ocksårhär, i|-- . Redan under "antiken var! det] ” | ; var fram till 1967 verkställande di- gravarna, I nordiska hednagravar har också 'matyaror,. särskilt ägg och” bröd, ofta: anträffats. Flera forskare. har sökt: göra gällande, att .de röda och-gula ägg, man, hit- tar ;i gravar skulle vara sinnebil- å en nu återvändande, solen, allså en kvarleva av en .uräldrig solkult. Trön” att "världen=en" gång blivit till'ur”ett' "äggy och sagorna rhas och: herderhas födel; set. omfattades: också all kvarlämnade: ett ägg: så-ock de ur ett ägg" framkomna: Dioskurerna, tvillingarna Castor och Pollux.. Under: påsken. ansägs alla” slags onda andeväsen vara” uté, och fär- das. kulla. En; motsvarighet .-till vårt Blåkullå ar. tyskarna' i Brocken, hi bergstoppen" i Harz, ; nligt folktron: häxorna. vissa nätter: om året” särskilt vid påsk, Stället passar, väl in. m.' häxorna; :På -många 'yper; stallarna” med/:sina Pmänljuset. ut ver .varandi 253 ståndelsens- dag: Ahyo”. 'ringer' det P de änder den”stilla. veckan stum- gs :päskdagsmi Ticglädjen.. Gårman morgon. upp "på" ett h Skärtorsdagen red trollpac-| 1 | korna 'och .påskkäringarna till:Blå- ; Lagstiftning. möt” r Tasdis "kriminering. iktiga' spökträd, Själva: "Broc ; ” medi fnska ”Vétonskapen tog" ett Jjättekliv 'när” ett” männi- skohjärta > 'transplanterädes:.:. Det Hlicitet geh : motta- Denne”, svarade: LE bend "men min Äran "tillkom! ho- i öppnas in, 1. vetenska- ld' påt alla områden; men början: och slutet på;:allting står .Gud,.> - Visa: män erkänner ; hans makt : och: ära. Det -är: många som "Vi: behöver. också. . i. vå nom: om n-tedning:; varje hy dag så kvällen. -kommer. kan acka: honom: 1. alla den. :stora”-allmänheten 1.8 | helt. - godtagen pnfattning;, ingens, fotkg sering' "eller i änna med. upprdärksamhet. ed” så Josning 4 :on ismå | förhållanden" tacka Gud, för:hans . uppehållande.-kraft. och” bedja ho- yerige | , att eler”; 'enskild in- - eller utsättas gt ris; ståndpunkt: at. sar” "betsmarknadens ? ;parter' -skalt be reglera”- frågan: "fonan okriminali- ” lagstiftning atsma erna: följer utvecklingen -:griper SK I Disponent Peter Holmberg har :re tå sig ini. de Rya arbetsuppgifter "ÄB Hallands Fr ökontor i Getinge, ». som ingår i Weibull- -koncernen, får den” M april ny. chef, Då efterträ- N dan anlänt till Getinge för att sät-' na. Här syns han vid sitt arbetskord: AB a "Norrköping, : ilket Yöretag grundades / äv: hans . farfar. När år gick sam-" Den sistnämnde kommer att ägna sig åt egen företagsverksamhet i inom textilbranschen, ' - Den nye disponenten är född 'den > 10” augusti 1924 och har pakom sig ' bl & ingenjörsutbildning. Han rektör i Algot Holmberj a Utsädeg- vo x Holmt der d Peter Holmberg från] ”” Es, « Weibulls > i" Skänninge" disponent "Sten . Lorentzon. på chefsposten, man med. Weibulls " knöts Peter ' Holmberg till det gemensamma fös retagets 'anläggningar 1 Skänninge.. Här har han sedan varit verksam , : tills han" nu: utnämnts till Jedare för Frökontoret i Getinge, + > I Frökohtoret i Getinge är ett av ' de' största företagen i' orten och därtill : elt, av de -äldsta, - grundat. 1897, sot ” :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.