s. ör or seen ser dr narr nr nor sr nesee As Re rer rr nr mer rm FAHOLMS TIDNING ” IT mins mmm ITE ”Eikivieskontrol för mjölkkor | Jordbruksnotiser : ; dT rÄggkonsumtionen er I Nor- > Pakistan i 1 jäsning”. S : Av agronom INGEMAR GOTTHARDSSON . SHS, Hållsta... .. oc > !Ige Från BT kg Per Person 1065 . : - . ll är man nu uppe 1 över 10 kg; .En tredjedel av äggen produceras ,i|' 845 besättningar och man räknar med en fortsatt koncentratoin till större enheter, Fr Nuvarande avkastningskontroli r mjölkproduktionen är ett mått på det enskilda djurets förmåga att producera 'mjölk i en viss. ladugård. Den nu planerade e : När soker och Indien P8E] regim te "sig egendomlig. men ra år efter andra världskrigets! orsakerna till dennay är lätta slut erhöll "självständighet in:| att finna. ”Basdemokråtien” med förde - de-> förfettningar: efter "dess undertryckande v politisk engelsk: förebild, som föreskrevj verksamhet - utanfi allmän: rösträtt och parlamen-| känns som en .olidlig' | tvängs- SR däremot. är” ftariskt styrelsesätt. Principen] tröja av mänga, pakistaner. Än en önsam eller a a om jämlikhet meilan alla mäh-| allvarligare är, att 'kontrasten belysa som ur lönsamheten niskor slogs också fast. I eko-| . mellan fattiga och rika är lika |j belysa var oc ätt ” ; . nomiskt och ' socialt -avseende| skarp :om inte ämu skarpare | skall kunna för - etfokti skulle + ”principens” tillämpning) än för tio år sedan.-Den ökade Samtidigt om en hög a on Innebära ' en” för dessa länder] produktiviteten inoni Sördbruket | vitet blir a tmer nödvändig . ör radikal; "utjämning . av inkoms-| har. endast -kommit . de . stora | ett gott ekonomiskt resultat, 5 : ter och.-förmögenheter. Verk-| jordägarna till del, ei. jordre- får" djurägaren allt mindre tid ligheten har ' emellertid ' hård-| form Ayub Khan utlovade -har att själv kontrollera oftsktiviter, hänt korrigerat de. idealbider] aldrig kommit till stånd; Fattig- ten i olika delar. av TEA? som skisserades i författningar-| domen och misären bjand, Jands- Därför behövs -en effe ivitets . na, Den" politiska demokratien] bygdsbefolkningen | . inte kontroll. Mjölkproduktionen är har inte fungerat enligt de upp-|. mildrats. Vinsterna a "än in-] den första produkri gren sådan: gjorda planerna och någon" eko-I dustrielka:' tillväxtem. har , också nu fär tillgång till Tänd ( nomisk utjämning har inte kom-| i huvudsak tagits" hem” av in: "kontroll men även sö e ar i mit: tl "stånd." Visserligen ' Har dustrimagnaterna. ”Arbetslönerna att' anvassas : även Sför an Ta; . ett stort antal människor delta-| har. inte höjts i nämnvärd grad djurslag. 0 SE git -£ de allmänna valen” 1i'så 1 och- sociala förmåner: . är. ettl.- un ANALYS. Av DET EKO. väl Pakistan: som- Indién-”men| okänt. begrepp.. Till "detta -kom-] :-"x: NOMISKA RESULTATET den politiska” verksamheten har! mer” att "Östpakistan - återigen Resultatet 'i: mjö:kproduktionen helt "legag I. händerna: 'på ett | fört fram sina gamlå Krav på redovisas ' per kontrollår. ' Des funt överskikt. MN | merendelé Jösgörånde.. från. Västpakistan utom . redovisas ' effektiviteten - i västerländskt "utbildade stor-| och” "efkännande som självstän- om de viktigaste delområdena för godsägare, Industrimän, ämbets- dig stat. Östpakistan är 'deri folk- vinter-” respektive" sommarsäsong. män och officeraré,. Valen har, rikåste- av. Pakistans; «påda de Resultaten för de olika perioder-- särskilt , I Pakistan, dtrigerats lar 'men ' också ' den fattigaste. pa jämförs med planer som upp- ny dessa kretsar. PE dn ss an ån gjorts före periodens' början. Jäm- av centralregeringen” och indust-| >. oc nn Nar i rikretsarna i Västpakistan. SkIl- an ning till Partierna deltar -| "tidningarna i' den debatt som dåvarande" arméchefen Ayub nader I språk, Pstoaklstan met förs. mellan olika intresserikt- Khan övertog... makten. "Hans derblåser tterligare de separa-. ningar och åsiktsläger. Utan en regim kan karakteriseras ”som ykt ga inom. den partipolitisk differentierad tid- ett auktoritärt presidentstyre tistiska na Fet sen ningsdebatt skulle det politiska sistnämnda "riksdeleri. / meningeutbytet bli fattigt. I Sve- på "gränsen ull diktatur: NN " Oppositlånén "mot Ajy ib Khans ' rige har det varitt på så sätt att nya KR RAN lät. natio: régim” kommer frånj plika. nåll, | . denna debatt ingalunda varit be- nalförsamlingen” anta. någor tid . gränsad till de s k rikstidning- efler sitt makttilträde: byggde men den har, en; gemensam arna. : Även "landsortstidningarna på nägot' som han' Kallade bas- nåre 1 kravet på Jen "mänsk-I "är "viktiga. opinionsbildare och demokra Den" allmänna röst- Fi nska mjölken Den: finska” injörprodnktonen | > däg:: FESTER” : 1968 var på nära 3500 milj.' liter, "I vilket RA en. ökning med en ; Solen ;går upp kh 543 och procent. Till mejerierna- leverera- ned. kl. "18:41 NN des: 83,4 procent, Direkt,till]. kon- sumenterna såldes 3,6 procent och själva behöll jordbrukarna 13 pro- cent... Medelavkastningen: per ko blev 3373 liter. - t sx Res Rekor lär för finska tegelrö; » Produktionen av täckdikesr "od et I on i Finland nådde under '1968 rekord- 2 lag PUMP rund vattanr ers siffran 73,8 milj tegelrör. Tillverk- beräknas räcka 25:år framåt. Men ningen. har céntraliserats och :i vad' kommer sedan att hända? Ett samband . därmed, också rationali- svar på den frågån. kanske de Ing- $erats. "Tio företag > svarar: i..dag enjörer kan ge som nu: planerar för. 85 procent av "Produktionen. i"tlatt leda” vatten "från MississippL. till" Texäs, Förutom avsländet "på Danska arrenden - 2000 ”kin ”måste” mån "klara en "De 'dänska gårdsarrenidenå upp: höjaskällnad. på: 1300 m.:n > of, gick 1968 till, 3.200 och Werörde : 95000” ha. "Ar 1966” vår "antalet: drygt 4000, På Själland är 4 Pro |..pörra året alades 71 a Holland ent av egendomarna arrenderade; 3700 :ha tomat med ett produk- 8 Fyn.2,5 procent och på Jylland |tionsvärde på 434 milj-kr:' Växt- 1,5; procent, "För. hela JJandet är | nussallat för 157 milj kr fanns på procenttalet 2,1, a i Tillskottsarrendena Ökade me ; beingade: och 1.000 ha gurka In Jan åren. 1966—068, från' 14 500 till 16 600. De omfattar nu-223 000. hä Ia Totalt arrenderades 7,5' "procent. av't Danmarks åkerjord. RER Hå a nr Parlamentarlsmens | - "misslyc- kande 1 "Pakistan ledde. 1958 till en statskupp. varigenom; den : Från tvArgentina ' exporterades - förra året "354 000 "ton : nötkött, Antalet brukningsenheter .172000.ton hästkött och - 38 000 ton lammkött: De största köparna var " Sedan ”1960"”har "antalet; bruk- 1; Å,: land rihgsernheter i. Darimark minskat ng ÄN US Spanlen,- Hol ns med 43 400,-d:v-.s reducerats med 22 procent, Drygt. 150 000 egendo- mar kvarstår .i dag. Nedläggning- en har främst ' drabbat de mindre .' Fäåret- är det: viktigaste. ”Buedju: enheterna.” Men även "i gruppen ret i Iran: Stammen omfattar inte 30—60 'ha" kan man notera en 'ned- | mindre : än. 30 milj djur. Arskons | gång med 1800. enheter; Storlekg-' sumtidonen per capita i-landet är . gruppen 60-—120 'ha. har däremot 81 KB, får: och getkött, '2,6 kg nöt . ökat. 1000, och .omfattar nu 4000 | kött; 5 .egendomar... Ökningen för” gårdar över- 120. ha” är 1 Nigt; värdigare tillvard' för” En] det är.vanligt. med en polemik | förelser :sker också med'egna' re stora fattiga ; massan. .av. Paki- mena Tidningarna 4 Sverige År sultat: under, tidigare är och med nuerligt: Utfoarlngen kan Cdär; för. |. sar också en ovanlig generositet : förtlöpande ; "anpassas Å då det gäller 'att 'citera" varandrå; . Det har lett till "att även tidnirig- fölket, de Kar sökt sar. med;små'vupplagot har haft oroligheternd kör egna |": möjligheter” att ; påverka: den .po- |. . utrikesmi. |, | r litiska” ptvecklingen om de haft | rov sä DgfoNE och Kunniga skribem. | KR ” éftarenteter: komrhér frå . fektivitetskontrollen.” förs” dare. till djärägarna.” Dettä g - Hoilianäs: 9 000: tulpanlöksoulare fer” också nya” ”försK Ngs-.- och | har i' ärver sammanlagd areäl”av' ; "| försöksresultat. a 1.5 340-ha.. Detta är två. procent mér k i Kontroll:; "öch hus än. föregående år. ny : r att. "uppnå gar. kommer "lokalt : att, ansvara ättringar:.To- för.: verksamheten. 1 Bone et . 2 att | Pressen" sen att. uppträda som samhällsrevisor:! och” ”watchdog” "iden allmänna debatten... Tid -- ningarna måste granska myndig- heternas- åtgärder ' och ofta före- träda den "enskildes. rättsintres: | framgångsrika för den holländska mattaglighet för >” Lå mjölkkontrollen. "Anslutna" i dag är | skorv)" "bladfläcksjuka ? och röst ' 3 drygt en miljon 'Kor.' Medelavkast- | samt deras. lämplighet "som ”vind- — | ningen per :ko har. $igit." från | skyddsväxter.- Bäst . resultat -upp: 1 353 kgömjölk. med! 6 procent visar: Popul iTanadensis, Mo: i "Häll stäl Hösten: 1909: iberäknäg fett S1947/48 till I 1870 Eg: mjölk: ench ””Bache ri” som” är en för. tre: eller: fyra "kontroll? och "hus: | med 'fetthalten. 3,05 procent '1985/-| bättrad typ' av. RA Saman i sig. Robusta. D ade inga'skorv- djursföreningar - starta effektivi: ta : ET dängrepp och an mycket lite an- , +tetskontroll inom: sina: områden. Bevattning i Texas" gripen -av'b bladfläcksjuka, och rost. Under". 1970 ”torde' effektivitets- |. - För att kunna-utny ja de frukt Tillväxten: var kraftig och 7-åriga I kontroll" bli: tillgänglig. i. Större bara områdena :: med : ;svartjord 1] träd blev :6 mete länga "och väg. delen, av landet: i hå ”uträttat SLR för satt minska; klyftorna mellan fattiga fötepigentiah, ”universitetslärare, studenteby" stidningsmän;. - täre” manm,char.chålit: "ma tyglar. '- är, -Åyub Khan. .ko makten +: utlovade: -harn, genom: gripande" ekonomiska: och: socia: |. la reformer samt förbättrad fö undervisning... "Epeckellt F2 "under strök. han sin vilja att. genom: föra en jordreform varigenom om ekonomisk planering" och | lyser. Den: cefttala "bearbetn er. t ör "mera "ingående. : Delresultatén redovisas. för enhetlig perioder; Bl : nå am förkastliga. "Innebörden i yrkandena är näm- gen att samhället skulle --till- + sätta. en: Pressens ombudsman, «sOm ":skulle, granska ” pressens « handlande. Det kunde "bli: ett | ; smidigt verktyg för myndigheter: na'att minska utrymmet för ytt: .: randefriheteni:. =; ss. + "Lyckligtvis + synes inte KU ha a. för. avsikt. att godta. .motio- : . hen, -säger tidningen och fortsät- 2 Ytterli gare är "det mel Sy ) ter: hjälp man: kan” följ upp la riket”: såsom; när "en not. kastas "För oss 3 står det ' klart: att tid: ringsplane "sal! Havet. när-deh:'så' bliver: full i ÄN ingarn. Et t attan” drager : man u den. på stranden, steg. Pakistans. industrl här ut: PRES RSSVÄNLIGT. KLIMAT « "Pressens? men tillsätts Sätt, att d och sätter sig hed och; samlar. de vecklats- relativt starkt. och -lan- Genom förslagen, orå ten läne-] "Under. medverkan av: 'utomståen:-| i: en ”utfodringsrapport. för goda 'i kärl, men de dåliga kastar dets nationalprodukt här under | fond” för” dagstidningar” "öchirar |: ; de =— såsom JO och "Advokatsam- fodergivor . som :är-.aktuell med man bort, (Matt. 13: 47—48 "de tio "ären av Ayub Khans'sty- batterad ' ” sämdistributton : ger "fundet —' att; en aktiv gransk- | hänsyn till djurantal och mjölk- Jesus var sträng emot de reli: stats Kterna uttryck -| ning av tidningarnas sätt att föl- avkastning, Genom stickprovsväg. |glösa ledåre "som. gjorde verklig re” ökåt med” ungefär 55 «pro- makterna uttryck.för en po ja ,publiceringsreglerna .. inleds g.. SEICCp! & tillbedjan ' till. åtlöje. ; Hän "gick cent, Jördbrukets”" produktivitet | Sitiv. syri på pressens uppgifter, | ningar "kontrolleras att . de "upp: er de itfycket av de allt! blodigare upploppen i landet :överlämnat äm é . Hans auk- Texas är” jordbrukarna beroende de 17. kg. I > av konstbevattning, ”Arsnederböj- Trädet är rikt förgrénat och har den är nämligen "bära "350" mm: "störa blad som stannar-kvar långt fram -på 'hösten.. Den..tål, bra att Yr. oe IStårsiovindexponerade : :lägen- och kan: "också skäras - tillbaka -kraf- som. Har” bli- vit en- lärjunge för: "himmelriket; lik en "husbonde som -ur. sitt. för: råd bär fram hytt och: gammalt”. förutsatta an a pp lägsta foderkostnad. tantarbe arnas. Hå de därför under den. Fattiga : botolkolngen | på landsbygden, För åtskillig tid framåt ' kom” regimen "Också" att präglas "av. tabilitet” och fra Det var tidig vår och. solen: skön” ” - Ett barn mötte" Gyd vid en dikesrén” Å " Och: att någon, form. av ekono- till "rätta: med hyckleri. och fel-|$ .- - on Ängen stod fö il utt I I har okat. genom, Bevattningar|. skriver Folket (s): ci miska sanktioner införs vid de satta, fodergivorna : hans, Etter tolkningar. Dock:tar vi miste om Moyes 9 ul utav” vio er blå” och genom, lyckade. försök med "Det medges att den' " frostiga "mest ' flagranta ' fallen av/ brött varje : provmjölkning . i 1" avkast- vi tror att han hett nedvärderade . et "nya Och... bättre -« avkastande |. Marknadsekonomins klimat inte ” mot. god publicistisk sed. ningskontrollen justeras, den dag-| religionen" och dess:'organisation. : . nn na spannmälssorter;" Pakistan är alltid kan få'räda' då wet gäller |;7: Det. finns anledning att. slå liga >fodergivan, , Samtidigt gör |: Han koncentrerade "sin 'under- i Än möter bomnet Dig i . blomman spröd | sa a en företagsverksamhet: som inte |. vakt om 1949 års liberala tryck- man upp en lista med individuel- visning då' det kommande -guds- + 00 Från vårälsklig vit: Hl” rosen "så röd nu självförsörjände' ifråga "om] .bara går ut på att skapa :största frihetsförordning, Men det mäs- la "kraftfodergivor för. varje ko. värdefullt det är Han tälaae stän- da ett barn mötte Gud, på fem, .sex år . många: ”. industriprodukter "och möjliga vinst åt dem, som här . te också från tidningarnas egen p ee från att ha varit ett spann-| satsar perigar, utan har en klart |” sida visas ansvarskänsla. De nya Om det behövs kan | sjurägaren ock Ash I jungar om le gam. | $ Med voter? : bond, get i hemmet NR : målsimporterande 34 land avser |: Politisk-ideell funktion, vid sidan | : regler, för - självsanering, "som | diskutera sin aktuella utfodring a traditionerna. q Han visst ann Åter är det id fägölså - Pakistån att inom en'snar fram- av den kommersiella. ;. . . Pressens. organisationer uttalat | med personal ur effektivitetskon. människan alltid står inför ätt or är det vår med :fågels ng. ; Det: är i två avseenden som sig för T en förberedande : be- trollen,, => va - bl taga vara på det bästa i det >Och-snärt ser vi barn med blomstertång I) ae tidningarna. har en viktig demo- handling, bör snabbt genomfö- "IC CY gamla och använde det för att : > Lika lyckliga, "glada, nu som då." E sena rkeranden a NN denna 2E.] ratisk funktion. - - | ömseslålga. förtroendet prese = PRISPPRANDRINGAR skapa något nytt och bättre, - 200 UT, barnet. möter Gud : ; | en våldsamma | et press— | N oppositibnen mot A; ab” Khans "Dels. gör pressen: en insats i rätehällas. allmänhet upp: I... FöLJS UPP | a OM hut ah st - | y så. det: maktpolitiska spelet. I när. : foto ri Guds rike slutade han iöka le 2 ei rätthållas, - er Prisförändringar. på "olika. slag Guds rike slutade han: ”Så är | Fr | - Och den verkliga brsaken till att snöflingor virvlade in över fönster-| Den unge läkaren hade lytt Bar- Polly nonchalant, men hean o ibp od med; stt leca a | . ua borde göra det, sade han lugnt.[ brädet och sjönk ned på mattan, där|baras råd och til slut lyckats kom-l]leende djupnade, och hon os blyga = Då koke Hl och imed: kunde : Man. suckade han. de låg kvar ett tag, vita och rena, in-Ima i kontakt med Polly i telefon.|hårt i. Fox öron när hon kelade' med|använda mina, om du tar'ett phr:rik-' ee en' det tjänar nog ingenting tilllnan de smälte i sovrumsvärmen. Och nu hade det kommit. en ny honom att” hunden enydde till pro-ttigt tjocka sockor och snör, dem hårt. | att vi: diskuterar den saken, - När deaå lilla husan kom : in med strålgians över den unga flickan, enitest. ev Mina fötter är ena rikti elefant " ” el svängde upp framför trappan[teet var hon pigg i ögonen som en!sorts blyg, andlös glädje, som gjorde] " Barbara 108. N » |fötter, tillade hon och såg bedrövat I: > oc Na rnande bilen. 3 2 barnunge, och då hon stängde fönst-|Barbara förtjust att se: Hon hadel” — Han, är förtjusande, sade hon på dem. Men du måste absolut. åka iw. > ! fa a är vi hemma.” ret och vred på den elektriska kami- aldrig fått klart för sig vad det egent-|lugnt och bestämt. Och det vet duj|skridskor.' Det är ett av ; våra största arbara försökte se hans ansikte,|nen talade hon ivrigt om för Barba-lligen var som hade gått galet mellan mycket väl — och sluta upp nu medlinöjen, 2 men han hade släckt belysningen pälra att om det blev ”riktigt kallt” så'de -båda ungdomarna, för Pollys för-latt chosa dig och ta med dig dina läger inst — Det är klart att bon måste. < — — | . . " = les mörkt bridan, och det var allde- skulle man åka skridsko på Slotts- klaringar den: gången lämnade tom-| bortskämda hundar så att" jag kan! ' Mandy hoppade upp och . ned på : | : - ös et I HR AN HN sjön, rum som bara kunde fyllas ut med få stiga upp. stolen där. hon satt och .dinglade med a 35 a L Åtminstone är. det Ingen :fara förstå ade att han ville' försöka Rätt som det var stack Polly inl gissningar. Polly gick skrattande ut ur rummet de korta benen. UU so = — Gjorde. jag? An Rajah! Tja lmea "henne när hon. har, hå on hos nt Sr hon kände -det. Det varihuvudet genom Barbaras dörr. Hon! — Han brukade komma nit ofta med hundarna efter sig, - —I morgon. eftermidda; Och. Jag ' > > jag vetinte.det. Han. kanske inte ha. sig. ij äg fine trevligt att vara illa .omtyckt,|hade tagit På sig en klarröd jum-loch du förstår hur Althea var mot] Hela der dagen fortsatte "det att| får väl följa med, säg? Jag kan åka de .sjort dig. något. I. alla händelser! Nja = jag brutal ai tä mn he du e ens av Quentin. Och ibland kun-|per, som var hög i halsen, och hadelhonom. Hon tycker att han är värde-| snöa, och morgonen därpå ” var all-|skridsko — åtminstone ramlar jag in Ber jag att han inte lyckades skräm- fill mig om det blå N nne e han vara så verkligt rar och god.itjocka raggor uppdragna över rid-llös därför att han — därför att hans ting vitt. te. Och. det är så .väldi kul gör ma. dig härifrån, ... försöker kliva upp ur Sängen väcker Hon RR ur bilen. - byxorna. familj aldrig har varit rik. - När : Mandy kom in till: teét-med ”Doktorerna hade med ag en Barbara : satte hakan i vä dret." jag henne, och sex pratar eu tills honlo r icke för skjutsen, sa hon stelt! 7 Du borde skämmas — ligger] Och jämt höll hon på och retadesg kinderna blossande av kylan och av|mofon ner till sjön. förra året, och de — Nehej., då, sa hon bestämt: löomnar om: Men det tycks oroa h > gick In. . än i sänben och drar dig fortfarande? med mig om honom — å-det varjiver förkunnade hun glatt att slotts- dansade: med ' några av” sköterskor a " ' Quentin- suckade; och sedan fick mindre och mindre y roa henne - et enda svar hon fick var, den!sade hon och kom in i rummet. vidrigt! Hon sa jämt till mig att jag|sjön var frusen och att det var lör- och. FP . han ett. allva; rligt. uttryck i ansiktet]. Quentin körde ett s rk: or gamla bilens buller och gnissel . när| Hundarna rusade före henne och sprang efter honom, och till slut bör-. dag i morgon. z -' Altheäs k kyliga röst skar in 1 Man- då en vindil tog -tag i den :gamla åer tystnad. pa ilome er un- han körde den bort till garaget. hoppade upp i sängen, ivrigt nosan-| jade jag faktiskt undra om jag kan-| — Aker du skridsko, Barbara? På dys ivriga" prat i an bilen och. ruskade den." AA Andra veckan” i december föll denlde efter en sockerbit. ske gjorde det. Hon sa att han säkert gade hon andlöst. |: -— Kära barn, duk Kan nog inte få j | | — Du är ' verkligen bra "snäll mot första — Det blåser upp i kväll, 1 Nickeb mn snön. Det är ju svinkallt! Jag kännerlvar rädd för att komma hit — De' var samlade, alla! utom uen-låka sk hat. Jag: hoppas att" Mandy inte är|. — Jag mycket fåst vid henne. soRArbara vaknade en' morgon och/mig som en isbit .om näsan. ... [hon var så nedrig på alla sätt att —tin, i den stora hallen, och Quen Det blev tyst Polly sånn upp fråk rädd, - : När hon. drog sig till minnes vad den vita "Värla råla av glansen från| — Det är underbart med snön. . Jatt jag till slut bestämde mig för att spatserade som vanligt omkring med tekoppen och. bligade 'ilsket på "Al- : Han stannade bilen och såg trån|han "sagt när Rajeh örlden utanför, och" när| — Inte rider du väl ut i dag? = linte träffa honom vidare. - tekoppen 'i handen och tefatet kvar thea, och Ma dy tycktes lik: krym NA siden, på .Barbaras HiNa, trotsiga-: an-lantalla - henné 1 Stallet och äh oh 98 de va gängen, kunde - Neej. Men jag tänker göra en| Men Peter tycktes ha ändrat hen- på spiselhyllan, . . - pa ihop, näytye fn ar : inde snöflingornal ordentlig med hund tlnes å di Tr | j visste hur han kä på den Den; — Jag har: nog åkt kridsko” ' rrj Bi ts ya jag tänker Lätt På saken, så: eventuellt skulle rosa fån Föra änaon re ner som stora fjädrar ur den grå fänlet. De älskar snön. Och. förres-|här gången tänkte hon inte. låta Al-1 tiden, : men : det är. mycket - länge blick, och "Ale förtvivlan” ME ycks Mandy ha slutat upp, att gå ilvände hi på en... thea förstöra det för henne, 4 - ” a + sömnen. Eller hur? p sade I vrigt: « sig häftigt mot honom och a Snön hade. redan börjat lägga sig) Hon avbröt sig litet tveksamt och — Och nu ska du träffa honom; nu skor med mens ber du inen RO I Hon höll andan ooj märkte att hon : ' — Honär mycket bättre, sade Bar-|.i-— Förstår du inte att "det är ens av träden "Mörka och + pyecknade: sig|såg på Barbara med en blyg: rodnad.|på morgonen, sade Barbara och sattej' — ÅA, det finns säkert” några 'som satt med händerna Ht äng, äv SS bam hastigt' och förklarade | sedan ' de '— att det är den egentliga orsaken ARNAe cc — Vad då menar du? sig upp i sängen." Du tycker: mycket du ' kan” få låna, och kängor. Vi har| Mandy nästan varför dot. FSA AR te motvilligt: till En kylig vind fattade tag i gardi-| — Jag — jag sa att jag kanske, om honom, gör du: inte di : : ill att Jag inte reser från gården?'nerna 1 hennes fönster och några skulle gå och möta Peter, ; — Ja, för 2 del, han är bra, sade PF halvlåg som venliet I e en stol. n "TER Rr SOT OM FR fr ng ' sn ry ip
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.