- LAHOLMS "TIDNING 2 n rm Onså de . Världsmästerskap och politik Det svenska ishockeylandslagets oväntat goda insatser i världs- mästerskapstävlingarna i Stock- holm har inottagits med stor gläd- je av alla sportintresserade sven- skar. De vederlägger, även ett återkommande argument ' från idrottstävlingar där svenska del- tagare tidigare, gjort blygsamma insatser, nämligen att det skulle vara vår höga levnadsstandard — eller vällevnad — som är: skuld till att vår internationella kon- kurrenskraft på idroftsarenorna sjunkit under efterkrigsåren. Vå- ra ishockeyspelare har även vwi-' sat att de trots sina civila yrken eller studier som gör att de inte" kan ägna sig åt idrott på heltid, förmår ta upp kampen mot mot” ståndäré 'som har större möjlig- heter till detta. oa Ett mindre trevligt inslag i årets ishockey-VM är att politiken spe= : lat en viss roll i tävlingarna. Sov- « > jets inblandning -t+ Tjeckoslova- kiens - inre angelägenheter -och den hårda press den stora gran- nen utövat på den mindre'och: militärt svagare har -bildat.-en- mörk . bakgrund till "matcherna mellan dessa båda nationer, 'De tjeckiska spelarnå'här 'offrat' allt de förmått prestera och om möj- ligt litet därutöver för att på is- hockeyrinken ta revansch för vad " "idrottsbanan måste idrotten gå” fö-' . ligt är efter ishockeymatcher, är H ligt och ö äl in= te med gol sportsmannased. Ty- värr har dessa rysk-tjeckiska mö- " ten även utiöst händelser på hem- maplan, som kan medföra mind- 2 fö re önskvärda följder. . Att dessa reaktioner är djupt "mänskliga är så självklart att det - inte behöver diskuteras. Och nog har de svenska sympatierna' näs- ;. tan hundraprocentigt varit på.: tjeckernas sida politiskt sett, Sov= jets ingrepp har samstämmigt för- dömts av den svenska opinionen. je ha sett att tjeckerna blivit ' världsmästare i ishockey den här ' " gången inte bara av sportsliga -. skäl, ty sådana finns också, utan . även som plåster på såren rent ., politiskt. Men att försöka bidra ; härtill på ishockeybanan och in-- te satsa helhjärtat och utan po- ”litiska hänsyn i alla matcher är — otänkbart. Detta-underströk - även... - "den svenske ” ishockeyspelaren > Bert-Ola 'Nerdlander i en TV-in- tervju efter: avslutningen? Det var : - en klar och otvetydig bekännelse + till den olympiska idén, att på . 're politiken, annars skulle själva : idrottens 'grundidé förfuskas. 8e--. ” dan må det" vara+ både: idrotts och -flickornas samt al. £om hände i Tjeckoslovakien för- ra eftersommaren och 'hösten och för vad som alltjämt sker i um”. gänget meilan de båda staterna. . Och de iyckades till fullo: Att de ryska och tjeckiska spelarna sedan inte kunde förmå sig till att ta varandra i hand såsom bruk- la andra månniskors rätt att tän- ka och tala fritt i politiska ting och om de 'sympatier eller an patier de känner för den ena el- ler andra parten 'i' de. politisk förvecklingar som ' ständigt avlö-" + ser varandra. i' vår oroliga värld: .. : T | UTRIKESDEBATTEN "50 od "+ För inte så länge sedan råddé det" en ' klar rolluppdelning då man kunde säga att. utrikespoli- tik och opinion agerade på 'skil- da scener mellan: vilka” det . råd- deven obetydlig kommunikation, er: Eskilstuna! Kuri- . nsågs nog. ibland va- ra: en. fördel att. regeringen: inte behövde, ta hänsyn"till besvär- liga.' fölkmeningar.. utari; kunde ta ; ställning ' enbart på'- grund av en "kylig beräkning: av? vad söm kunde. antas bäst gagna landets "intressen; OM "Fördel ellercinte;den; strikta rolluppdelningen : gäller "> inte längre.; Vi. har. fått -en.-:opinion]. som. -: är; :utrikespolitiskt. : mer] : r medveten EK : fortgättei : Tvärtom. vad lir :-Holmberg: an: tagligen "föreställer. sig berör en |; åstkts värde inte av få "vara dålig för atti den; - högljutt, "Lika .stort är TV:s mot- . satta mi Y ju bråkigare uttryck; sig, i et "Inte heller kan en äsik de utan vidare "mätas" i äntaälet | anhängare «den 'fått.: Regeringen bör, inte. ha" en ”rösträknare” i örat då: den avlyssnar ;debåt: ten, När, utrikesministern . ser opinionsyttringar ; från. minori- tetsgrupper som exempel på in- dividuella inlägg I den offentli- ga samhällsdebatten får det allt- så inte 'inivebära” att han :för- ringar deras vikt, Starka argu- ment har "sin egen" auktoritet; INTE BARA '40-TIMMARS- Det är nödvändigt. att korrig ra vissax väsentliga: punkter: i det förslag. som ”1963 årg ar- betstidskommitté”.. nu framlagt, skriver. Fäbriksarbetaren i en kommentar. Utredningen föreslår nämligen att den maxi miregel för veckoarbetstid :som finns i .den nuvarande lagen skall tas bort. Arbetstidens för- läggning fskall. i' stäNet bli en : förhandlingsfråga : mellan -par- terna. Det betyder 'att en ge- nomsnittlig arbetstid om 40 tim- mar kan'läggas ut. över. längre perioder, ”t. ' ex. att" arbetstiden en vecka blir 50 timmar, 'en vecka 30 timmar -:o '$' v. Det gamla fackliga kravet om 8 tim- mars arbete, 8 timmars fritid och 8 timmars vila har helt frångåtts,' konstaterar: tidningen och fortsätter: --' - ”Att göra 'arbetstidens för- läggning till 'en förhandlingsfrå- ga är att göra fackförbunden en = björntjänst... . Arbetstidens längd och förläggning måste i sina huvudprinciper "vara och förbli, en '"lagstiftningsfråga, - Ar- betstiden, liksom.t ex sjuker- sättning, pension och semester, är företrädesvis en social fråga som mäste avgöras i ' politiska instanser ovänför. årbetsmarkna- dens parter”. . . RANE SES VALPRELUDIER I NORGE I Norge har man val i höst, och Barometern (m) skri ver initierat om .den. politiska situationen i.vårt broderland:. Ett av de mest anmärknings- s värda inslagen den valkampanj « som nu så smått börjar ta form är emellertid en påtaglig akti- vitet bland” ungdomsskarorna, : s | a Och det gäller alla partier.' Myc- « ket talar, för att det kommer "att bli.en verklig :generations- " växling + det nya stortinget. ”"Delvis. har det sin. förklaring i att närmare, en tredjedel 'av de nuvarande > stortingsrepresentan- . har "avsagt sig återval.: respektive valdistrikt ; land... bägge. represeni för, Sostalistiskt, Folkeparti.. Av . Arbeiderpartiets' 68. är; det inte . mindre än: 21 som. tackar; för sig "och går. Framträdande 'per- " ”sonligheter., som ' förre, (statsmi- :nistern Einar” Gerhardsen”. och ". hafig.. utrikesminister... Hallvard Lange” drar” sig tillbaka” defini tivt, detsamma gör' utrikeskom- ittéris > mångårige : ordför np, Moe; och: exemplet” fö "ön partiet, till exempel profes- :sor 'Oläv" Gjaervold -öch'-lagtings- esident. Nils” Hgnasvåld: ör övrigtshar: p Blir det 'régerings- >.< iDet danska socialdemokratiska & partiets” ” huvudorgan” - "Aktuellt + tippar. finskt” och . förutspår. J-att ”det blir'vanskelig for Ar- hbeiderpartiet å vinne årets. stor- | Ttingsvalg”: Det konservative hu- ;vudorganet: i Danmark Berling: ske -Tidene "instämmer "under hänvisning till" att..den” norska borgerliga regeringen ” uppnått '..överskottsrekord "i utrikeshan- ; deln, hög sysselsättning, 'stigan: . de produktion, fredliga förhål landen på arbetsmarknaden och : en. icke. obetydlig: reallönefö "bättring. + i ” Gud -bevisar sin kärlek till oss där! att Kristus dog för oss, me- gar vi "ännu, voro -syndäre- Rom, När vi tänker på, Golgata ser vi att korset är ett tecken på vad som alltid gäller om Gud; att han ger till det allra yttersta för att rädda människan. När mån be spottade, hånade och spikade Je- sus vid korset visade "han: Guds kärlek genom att bedja ' för sina plågoandar. . : " Så blir skådeplatsen för värl. dens-största tragedi också platsen för världens hopp, ty genom vad Jesus gjorde på Golgata besegra- des synd och död. Han lever idag för att försäkra den skyldige för- låtelse, den förlorade upprättelse och evigt liv för dem som lever 1 dödens. skugga, vi Dr W. E. Sangster berättar om en man "som gav sig ut på. ett slagfält och hämtade/ en sårad man. ' Medan han förde denne i säkerhet blev han själv dödligt sårad. Då han fick reda på att den han räddat skulle överleva blev hans egna sista ord! "Jag förde honom igenom”. Kristus har fört oss igenom. april 1909. IT 2 " terna .—' 47, av 150 — frivilligti j. | läggande : av. en; grindslant;” ; nde "sig att en |" förgrundsgestalter in-|: i | : Kring vägar Tvåvåningsbyggnaden I små- ländsk herrgårdsstil, som reser sig . pampig med ymnig, sirlig snickarglädje i balkong och al- tanfronter, ter sig i en slags hög- färdig mamsellaktighet, . Anings- vis kan man föreställa sig den tid vid sekelskiftet, då man helt | säkert 1 fyrspann vid festliga till- fällen körde. fram till den stora trappan och avlämnade gäster ef- ”lter att ha rundat den hjärtforma- de gräsplanen, där kapten Lind- vall. så tog emot i reslig värdig- "I het. Ty reslig var han och inte Många svenskar skulle med gläd- "| sz så litet myndig, kapten Lindvall, -I Och här har det i tiden kring se kelskiftet levts ett frejdligt ar- bets-. och herrskapsliv. Fyra par oxar hörde till gården och dessa kan; gott sägas vara signifikatio- nen ' för den vardagliga odlårmö- dan,: Och även om : def inte var fråga om någon 'egentlig' brådska; enligt” "våra "begrepp, så” framåt skulle det skrida.i fåror och fram- för: skogsforor: "Blott helt avstan- na, fick det inte, ty då blev inte patronen nådig mot dränger elier torparen, vilken: det nu. var som gick .där- bakom .de av naturen tröga dragarna. vt dägsverken "hette: dét kort och gott; att de skulle utföras vid”an- fordran. "Alltså ingen egentlig be- stämmelsé om, hur. många det kunde bii fråga "om. Beträffande männens dagsverken, så: stod des- : relation” till torparlottens sstorleka: söt FAN Tre VPå-den. tiden; vår: vägen” som hu i. ensam” avskildhét, försynt drår' förbi" ”Moboda”, Whuvudväg mellan! : Vetlanda” och .- Värnamo. En mängfald, ”vångalé”. skulle” de ffamfarande passera; ofta mot er- ST örinastent" "Och då det: en dag" mera7 betydande: per hätis” dräng "följa; rhed ; på ; stads» resan fö | av. och 'öpp- . vackra” sirligt' vita. fönsterinfatt- ningar, Men: den mjölkhantering och det ysteri "som: här bedrevs hörde t intimt: samman . med: går- dens. drift. Mjölk avlämnades' av traktens” ' bönder”: och "itorpare:” Härifrån gick en gång i veckan leverans : till Jönköping. av "ost och 'smör. : Smörkärnan drevs” äv ens, 'k.' ”vandring” : på. samma ätt. som, man förr drev hackelse- verket på den :skånska' slätters gårdar, Ps | I uthuslängan,: vilken ligger en aning! oregelbundet” fast i lagom 4 | avskildhet från boningshuset. läg- ger. man. .i. stallbygghingen” mär- ke: till hurusom hörnstolparna bilda -bärarmar- för. de därpå vi- lande taksparrärnai: to. sc oa Dessa Y-formade stolpar, träd med. . naturväxt grenfördelning har tydligen valts' med stor om- fråga om en herrgård. Byggsättet ger, osökt signifikationen av små- länningens väsen och | finurliga påfundighet i anslutning till ma- turens bjudande möjligheter, | Sjön Rusken,. som sträcker si- nå stränder ungefär två mil' på längden, är ganska rik på olika slag av fisk. Och även om man inte kan tala om någon fiskeri- näring av större betydelse, så har ändå den Villa sjön gett bärgning och tillskott i hushållningen för folket närmast dess flöden. Ja, en och annan har under årens "lopp t. o..m. kunnat tjäna sig vik på fiske' där, säger vår sagesman, rs MAT . Myrmalm” har även tagits från sjöbotten fordomdags, och enbart en skildring av denna hantering skulle krävt ett. särskilt" kapitel N - « "som aldrig '. Livets hela mönster . "att ens tillnärmelsevis . fatta eller förstå vad | Den Högstes ögon Pet osynligas gräns: . Vi äro tingens och rummens detaljer | kunna uppfatta oa Y När vår Herre avmätte människans förstånd = <= « satte han en gräns för 'vår värld Utanför den äro vi blinda och oförmögna egentligen äro för små, obetydliga varelser - sammanhanget i NE vi = Eller i Världsalltet, N ka” "Fem torp lydde under herrgär-| dén "och. om: torparhustrurnas ? sonligheter skaffade sig" bil; flök|" längden bi sorg. "Men så. var. det ju också : — och .vångalé Nägra glimtar från Nydalstrakten, Småland. som vi tyvärr mäste gå förbi. I nära grannskap till Moboda corps de logis låg i gamla tider ett gäst- giveri och även ett bränneri har varit beläget ' litet längre neråt sjön .till. Kraftiga gråstensmurar står: ännu kvar som ett tydligt vittnesbörd om den tidens han- tering. Det är den gamla igen- rasade lagerlokalen för vitmossa, vilken ' hopsamlades av Kvinnor öch barn och som var en viktig vara vid brännvinsbränningen. ” När, så fororna drog iväg: till Jönköping med brännvinet, 'kun- de det hända, att kördrängarna vid en. vägkrök försiktigt förde ”joren” d. v.. s, det band 'av. järn som omgjordade tunnan åt sidan, gjorde ett hål. med en spik och ”sörvlade”: i sig några begärliga klunkar, Därpå fördes järnbandet åter på plats och man drog vida- re mot staden, något uppvärmd och. "upprymd ' till: sinnes. . " Det: kan kanske vara av 'intres- fe att än en gång återkomma 'till kapten Lindvalls' erkända myndig- het, vilken 'sätte spår, på livet i och omkring -Mobodaw .: recos "En gång njr han satt på de! stora. altanen” och såg ut över si- rå domäner, kom det en bonde med eti par oxar spända för en skrinda' på vägen, Bonderi hade svårt för" att - hålla de -klump- leden;.. med påföljd att..de ving- lade ut i en åker; Detta. såg kap- ten, som ropade. med hög röst: ”Håll dig ' på" vägen,” bönde. för här råder jag”, ; . . En "målare. som / just ' höll" på med" att måla en'gavellänga hör- de, .kaptenens .barska : tillmäle och kunde 'inte: låta "bli att. ta- bonden i försvar: ”ta det med ro-för här råder ; jag”. NETA NA TS att målaren ald- - fick tillfälle att. fullfölja. ar- betet: på Mohoda,' t Yr. kvälten k. han.ta sin attiralj. och ifrån med ofullbordat n historia som. berör kap: tenskån, " Drängen ivar.. tvungen att "varje söndag köra "till kyrkan | Detta "tyckte .han i för: besvärande 'var- för. han" beslöt "att söka” få 'en ändring till. stånd. Sagt och gjort. H a ed gårdens ' ystraste ingen skada” skedde mening; . men. käptenskan ”vär, éf- ter; den" malören' inte" fullt” så” an- gelägen? att', åka "till Guds' med” just: honom som” kus ' På platsen, där det gamla brå heriet. låg; börjadé” det (skymina; där samlades: traktens: drängar och arbetare "fordomdags från Ny- dala sbruk till” knytnävsuppgörel- ser, "Det är egendomligt att sätta den ..nu 'rådande tystnaden" i rela- tion till det:-stoj: och bråk," som förr” ofta i förekom "Här, NT ta .Väldiga : askar i med. .skrovlig bark : står .som 'urtidsdjur i rad «utmed vägen. Enbart varje gren tt sådant: trädmastodant. är större än ett normalt” träd.” - Det -. skymmer tidigt under de- rag. konvula skugga — det är dags för ' skogens alla dolda. vär sen att krypa fram ur sina göm- mor och "leva sitt liv. a ; ve Axel Persson, Nya böcker ERNST HERMAN THÖRNBERG 'var en härligt originell männi- ska, en” makalös talare med en personlig "berättarkonst 'med en massa utvikningar,' som gav färg och liv åt framställningen. Hans kunnighet var. förbluffande, hans beläsenhet likåså.: Inom -föreläs- ningsverksamheten var han” out- tröttligt verksam. Han höll över 3.000 föreläsningar över hela vårt land. :De svenska folkrörelserna: väckelserörelserna, . nykterhetsrö- relsen, arbetarrörelsen och folk- bildningsarbetet kunde han utan och innan. Och inte blott det, med allt var han förtrogen -— han ha- de ett enastående minne, Lägger man, härtill hans yttre person: rockarna, halsdukarna, manschet- terna, vaddtussarna och baskern, som inte lämnade hans huvud — allt. tecken på en människa som var trivsamt annorlunda, Med si na föreläsningar och sfna' böcker -— främst då hans litterära mäs- terverk ”Från det moderna sam- hällslivet” — har han gjort en storartad insats för folkbildning och svenskt samhällsliv. Är ,1935 promoverades han till filosofie he- dersdoktor och året därpå erhöll han en statlig hederspenslon, =" | : Ernst Herman Thörnberg här. gångna" djuren: på: den .knaggliga | Men -.det bar |: 4H har få juli. Fr-v. Hans Carlsson, Jan: "Hallands" 4H "har: haft . länsförbundsstämma "valdes till ny länsförbundsordförande på >ett år efter bundsor tre skå representera Halland i'4 H:s f gespotttävling, som avgörs. vid rikslägret Olof. Andersson och Göran Karlsson, på Varbergs fästning, å våärvid Eskil" Nilsson, : Norra ad öra samtliga” Össjö = fe tad de- hälsade välkommen till stämman: och” uttryckte" sin tillfredsställ else : garantalet. "CCC fen... ve + Nyvalda, i; länsförbundsstyrelsen blev Ann-Marie Måttgård, Slöinge, . och" Christer. :- Henriksson, '- Värö, Kvarstående . ledamöter ” är ' Hans- Anders Andersson, - Sibbarp, . och 7 Göran. Jakobsson, Himle. I :kom- mittén - för. JUF . omvaldes Sture Kristensson, Köinge, och. kvarstå- ende--är + Gunnar Johansson, Sib- ;barp, "samt Allan Grytell, Plönnin- SV ge. 1 kommitté för 'skoglig verk- samhet omvaldes Nils-Östen Nils- "son," Breared. 7" : Meta "+ I” kommittén för hem" och "hus- ter Bengtsson;. Skottorp, Roland "Bengtsson,.. Vinberg," och--Anders F "Nilsson; : Norra "Össjö. ”Valbered- ningsnämnden ofnväldes' i sin: hel- het, Dessa är Göran Karlsson, Kö- | ingé; Erik "Andreasson; Bri "Göran Jakobsson; Himle; : .[y Som "veteranråd' omvaldes Bi "Gustavsson,'. Holm," Anders ”:An- dersson,' Himle, och Bertil Anders" son,' Grimeton. Till revisorer. om- "valdes: Folke ”Andreasson, Sibbarp, och" Bengt: Bengtsson, Sibbarp, Till studiesekreterare valdes Göran Ja- kobsson och till ledamot i :'förtro- Jenderådet med. Sveriges: AH våldes Eskil Nilsson, Norra Össjö”: . oh. " Till” ombud. med - förbundstämma med: ' Sveriges 4H ' valdes förutom förtroenderådsledamoten ... Roland Erlingsson, Esmared, Arne. Håkans- son, Gunnarp, och : Christer Hen- riksson,' Värö, Till ombud vid-för- 'bundskonferens + med JUF valdes Sture Kristensson, Köinge, till om-' bud ' vid: förbundskonferens i med FSU Erik Jakobssom, Himle, samt till ombud vid förbundskonferens med FHU Göran Jakobsson, Him- ed; le, . . Till ledamöter i Ungdomsnämn= den valdes Eskil" Nilsson, Norra . Össjö, och Bengt Bengtsson, Sib-: barp, Stig Svensson, Sibbarp, om- : valdes i Studienämnden 'och still p i Bildningsförbundet omvaldes = Ingernar . Andersson, Hunnestad. Till ledamot i Förenin= gen 'Norden utsågs Karl-Axel Ivarsson, Sisbarp, och ombud vid Bildningsförbundets ' stämma blev Gunnar : Johansson, Sibbarp, och Erik Andreasson, Breared, Till, om- ' bud vid RLF:s länsförbundsstäm- ma valdes Ingemar Andersson, Hunnestad, och till ledamot i Hal- landsdistrikiet ' av" Bygdegårdar- nas Riksförbund Fridolf Nilsson stammade "från Småland -och väx- te upp i en backstuga i Tuna soc- ken i Norra Kalmar län, Han var rikt begåvad — redan vid fem års älder kunde han ”läsa rent”, I'eh i höstas utkommen bok ges ett vänporträtt av föreläsaren, folk- bildaren och sociologen -— det gäåt- fulla. geniet E H Thörnberg. En' intressant och givande levnäds- teckning som samtidigt ger kul turhistoriska inblickar, en värdig minneruna över en vaken och orädd man, genomglödgad, av hö- ga ideal, för' vilka han stred tap- Karl Jäder: ETT GATFULLT skolans 'stämna utsågs Bertil Lars ställdes till oförändräde 8 kr.”Av- gående ' : Ingemar "Andersson, .:- Hunnestad, ävtackades efter lång och trogen tjänst i 18 likaså riktades eiv. tack till övriga avgående ' funktionärer. ' Förhand- lingsledaren Bertil Carlsson, Him- MILJÖDEBATT I SK 2 > NY SERIE I RADIO OCH TV - Al I: Den . : över det "relativt goda deltas"”' isförbundsordföranden. Eskil gående ordföranden Ingemar red." Till. ombud . vi le, "och Christer. Hen- Medlemsavgiften "fi länsförbundsordföranden | 1) törbundsstyrelsen. och N ilssön, N är får en IFYE- Ft n H gesport” -69”- hölls i samband med stämman 'och resultatet" blev - föl- jände:' Klats 1 (födda 1953-—1959): s ssjös Andersson, Hunnestady' . erin de om" ått "Halland även > vlingen PFrås Ysby 14,5'p, 2) Tvååker 14,0 p,” ällinge 12,0 p; 4) Breared 11,5 ingen ”åldersbegränse — " . ning): 1)--Köinte, JUF, 18,5 p, 2) Torup 17,0 p, Ysby.17,0 p, 4) Värö | 0, p; 5): Cätlinge 13,0 p. - . Över .20,000 elever på grund- skolans högstadium följen under våren skoltv:s: miljöserie Livs- miljö” i. fara... Klockan '18.30 i kväll sänds det första program- met som fått rubriken Jorden är liten. För skolornas del star- tar serien först den. 14 april kloc- kan 13.30, Genom kvällssändning- er vill man ge. lärarna möjlighet att förbereda sig samtidigt som föräldrar 'och andra :får tillfälle att. följa uppläggningen. : . Hans Palmstierna har varit me om att: utarbeta: underlaget till den här nya skol-tv-serien.: Den omfattar 3 tv-program, '4 radio- program, en serie diabilder samt ett arbetshäfte med. faktauppgif- ter,. diskussionsfrågor och. avbets- material. I programmet presente- ras exempel på. miljöförstöring samtidigt som man ger perspek: tiv framåt på vad som händer om ingenting görs på. det här området,” ” Å : > KOMMUNALMÄN . I UTFRÅGAS evo cs F>. Det. är. meningen 'att eleverna 1 anslutning” -till 'programmen skall . studera - miljöproblemen på den egna hemorten. Genom stu- dtebesök, ' exkursioner och. inter- vjuer, bl a med kommunalmän och”industrifolk" får dom ta reda på och i sitt elevhäfte redovisa vad som görs och vad -som kan görås för: att lösa den egna hem- ortens - miljöproblem. on « REGIONALA PROGRAM :. Blevernas 'kartläggningsarbete avslutas” med "att ”man--utarbetar förslag till lösningar på ' de prob- GENI Gummessons, Inb, 28:-= SKOLORNA häftet finns, en katalog där:olika typer av probremlösningar med för- och nackdeiar beskrivs, Sva- ren sänds. til Sveriges Radios Qistriktskonton: där en :program- producent: tillsarimans med: läns- styrelsens. miljöexpert. väljer ut de bästa förslagen . som '' sedan presenteras i ett' program nalradion, .< ” STORT BEHOV -AV MATERIAL | V7 Den nya medvetenheten om ho- tet: om :vår miljö har bl a'kom- mit till uttryck i läroplansöver- synen, där man: föreslår "ett 'fler- tal arbetsområden kring miljöfrå- gorna, ' Undervisningen enligt den nya läroplanen börjar hösten 1970 för årskurs 7. ' Att Skolprogram- avdelningen. redan. innevarande läsår- presenterar" det här arbets- området har: två skäl, dels att behovet av, material förefaller va- ra mycket stort, dels att'många skolor redan nu vill pröva ar. betsområdesmetodiken, Det ar. betsområde som Skolprogramav- delningen nu presenterar omfattar ca :19 lektioner fördelade. på äm- nena "svenska, - samhällskunskap, geografi och biologi; NaGeka FLER "KVÄLLSREPRISER De 4 .radioprogrammen söm hör till serien har sänts tidigare och används i bandad form 1'skolor. , men: kommer att sändas på kvälls. tid. senare: under,” april. "månad. Rolf. Ekelund och Anna: har "svarat för "produktionen åv radioprogrammen:-—-TV-prö graäm- lem som man beskrivit, I elev- men ' har » producerats av: B Linné, 0 ov : hat na, Även. de följande tv-program. - Horn :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.