" LAHOLMS TIDNING oc Torsdagen den 3 "april 1969 LT "Torsdagen den 3 april'1969. IT = Satnyverkan om Jokaliseringen' Häromdagen upplystes. att. re-. geringen tagit kontakt med In- .. dustriförbundet. för att få till: > stånd ett samarbete mellan 'staten .och det privata näringslivet i syf- te att öka sysselsättningsmöjlighe- ' terna: främst i Norrland. Inrikes- minister Eric Holmqvist kommen- terade : dessa: uppgifter med att. nemang om det privata närlngs-"- livets ansvar för befolkningsut- '' vecklingen i samhället. Det sam- arbete som regeringen nu tycks få till stånd med Industriförbun- det visar att man inom näringsli- vet ser mera realistiskt på dessa problem än man tidigare gjort och hr Gösta Bohman förmodli- man inom regeringen kommit till- gen alltjämt gör. slutsatsen att ett:samarbete med näringslivet skulle . kunna = ge bbare utslag i'sysselsättningen än en direkt satsning på nya stat- Dansk fritidsbebyggelse Men i 2 iSyd och Västsverige --. säkerligen att öka i has-' liga företag i i utflyttni nä. av. Det som nu hänt är 'utomor- ' dentligt intressänt, och 'det är ett problem . som första- gången togs upp: i:den politiska: debatten av - centerns förste vice ordförande Lars Eliasson i-årets remissde- / batt, Han konstaterade att situa- tionen” i de norrländska ” skogslä-;. nen nu -är sådan att man från .. samhällets sida av jämlikhetsskäl, sociala skäl och miljöpolitiska skäl ” inte kan':acceptera - en fortsatt : tenden: nuvarande . riktning. Detta bör man ha klart för sig i : företagens ' styrelserum, fortsatte hr Eliasson, och om inte det” en- skilda näringslivet visar tillräck- ' "tigt intresse för Iokalisering till dessa områden måste alternativet ” bli fler statliga företag, + : Lars "Eliasson; efterlyste i de- batten : just -det.. samråd . mellan . staten och näringslivet som rege= ringen nu några månader senare tagit". initiativet till; Han ställde « direkta ” frågor . till . statsråden ' Wickman och Johånsson, men fick inget svar. Svar fick han istället från, "Gösta "Bohman : (m), ' som : tig takt framför allt när fasta':' förbindelser över Öresund -blir verklighet; Detta bekräftas bl a genom ett. avstyrkande. yttrande -.som Statens planverk gjort be- träffande vatten. till" Skåne från - -- "sjön Bolmen, I kommunerna kring : > denna sjö ökade antalet. fritids- fastigheter från 997 år 1963 till . "1.524 1967, Atskilliga av dessa be- . bos av danskar. Lägger man där- ' till en ”utrédning som säger, att. all tillgänglig areal för fritidsbe- . " byggelse i Skåne kommer att ha : tagits i anspråk redan när den . « första fasta broförbindelsen mel- -" - lan Danmark och Skåne blir fär-- dig, och att det icke tillgodosed-' da behovet åv fritidsbebyggelse på ” Själland . kommer att vara ;om- " kring 100.000 fastigheter 1980, för- står. man vilken storleksordning denna fråga kommer att få inom . en mycket. nära framtid. Redan :nu finns som bekant danska fri- tidsbebyggare i södra Hallands skogsbygd... Danska språket kom- mek säkerligen att bli ganska van- ligt" i halländska bygder vad det ' Y:der.' Och 'inget ont i det, dan-:' . skarna är ett trivsamt 'habofolk SS skarpt kritiserade Eliass Ts reso- | Samverkan. om. It okaliseringen "satsning på. ya stätli R utflytthingsom I” Det. som;nu : ländska: "skogslänen, pu / r att” från -Sarnhällets inuvårande rikthing: Detta. bör iman ha: klart. sig i: företa- : gens styrelseruni. fortsatte -Elias- :son, och” dm: inte" det enskilda näringslivet visar tillräckligt in: . Sockerbetor. - och sö: -foderbetor: | .Naturprodukten ins sle --före sådd ger. toppskörd - "16 96 salpeterkväve 26 20 natrium, 0,05 I bor mindre mängder" 2” magnesium; jod man” "> stund med mig”. log mee NE, tresse för lokalisering till dessa --områden måste. alternativet: bi fler :statliga "företag. - > Lars Eliasson efterlyste man inom” åarIngskve ser. me ra reälistiskt" på: dessa; problem Pp sidigt koncentrerad” till varusektorn; medan : tjänstesek- mindre "grad: är före Uppmärksamhet och intres- . påpekar Svensk; Spar- "Vamkstlaskrint som ”ofta vitet gch "medvetenhet också på detta område: i En tjänstesektor som: hittills diskussion är. den. relativt. nya företeelse som representeras av handeln: med andelar i aktiefon- der. Denna har nu en 'omfatt- ning som inte gör den ointres- sant i .konsumentdebatten och den som i dag jämför de.på denna marknad tillämpade på- slagen respektive" avdragen. vid köp och försäljning kommer att finna betydande skillnader. Han . finner då samtidigt ett' konkret och mycket ' påtagligt uttryck för en strävan, som -sparbanks- "väsendet. med sifv företagsform funnit' angeläget : att särskilt försöka företräda på -bankmark- haden, ' nämligen 'uppgiften' att vara aktivt prisledande. ' : Denna. strävan är. på aktie- "fondsområdet företrädd av stif- "telsen, Sparinvest 'som "medi sin tillämpning. av "ett hela "tiden "fast pristillägg (kr 4:50) upp- nått en väsentligt prissänkning för konsumenten i ' dagens ; marknadsbild jämfört med and- ra förekommande aktiefonder, Resurserna för en obegränsad Yoktäminsate' gentemot 'allmän- heten har därmed medvetet häl- its. något tillbaka'- För en "viss ng hos de seriösa ak: .tiefor.öerna på detta område i en tunn: jaktiemarknad med snabba +: kursstegrihgar — talar många skäl, om ambitionen: är alt företräda en aktiv: och rim- igt ansvarsfull ” allmän konsu- Mmentpolitik, skriver tidskrifter, FE (ETT ORD "PA VÄ (GEN "Och han tog. med sig Petrus och Sebedeus” två söner: och ham. be- Bynt€, bedrövas och ängslas.. Sedan kom har tillbaka till Jär- - ” fpserna och fann dem sovande, A cade han till Petrus, ”Så litet förmådden I då vaka: en kort (Matt, 26: 37, Händelserna i Getsemane har en djup Innebörd, En grupp på | blivit" "talat om behovet” av ökad : akti- | Påsken - har åtskilliga hedniska motsvarig- heter, och i folkfantasin har det rörts. ihop ganska avsevärt, Till och med inom den gamla katols- ka kyrkan "accepterades under påsken rituella handlingar, som hade mera med övertro än kris- terr tro att göra. Men ett gemen- samt. drag hos alla folk i alla med under av olika slag. . Det var under den. stora judis- ka påskfesten i Jerusalem, som Kristi död och uppståndelse in- träffade, och så blev påsken även en- kristen högtid, undrets högtid, då livet "uppstod ur” själva dö- den, Men: detta'.dödens och "livets under, återspeglas ju just vid påsk- tiden ' även - i. naturen, särskilt markerad geriom:" vårdagjämning- en,. och ' därför sammanfaller den kristna påsken även med de vår- liga offerfester. med fruktsamhets- riter, som :våra: hedniska förfi der” vid: denna tid firade. hednisk "påsk återspeglas bl avi det tyska namnet på påsk, tern”, och det engelska, ”Easter”, siska ”oster” stå” .- Kristi även de 'gämla germanerna en” värens : gudinna ' ”Ostaria”, vilket i. sin tur uppen: ; som betyder ”upp- torde uppståndelse; men . att ha sammanhang med tvska ”Ost”. och." på ”Jast”, Det är ju på uppståndelseund- ret,' som tron på Kristus såsom världens - frälsare. bygger, eller gjorde det i varje fall för- de första ' kristna' . församlingarna. Därför var i äldre tider påsken de . kristnas. största. högtid: och har: i den ' österländska . kyrkan, särskilt den grekiskkatolska, allt- jämt en avsevärt ' mycket större betydelse än hos oss. Själva påsk- dagen gavs många namn, såsom ”Herrens stora dag”, "Den ko- nungsliga "dagen: bland "dagarna? och OHögtidernas. högtid”. nt sgt Ö; "för. allt- mänga " blivit. en: : väsentligen lig. fest, :heit enkelt | en. -Hi- ten extra” "semester"; ej med Stad "hednisk; rsprung, eller”kanske rät | 3 tare. Sagt av: hedniska. riter”. & kristna helt har legat utanför vanje pris-|. I: Äggätandet ske : det mest vär läsliga deten av påskfirandet liga delen' av ”påskfirandet är 1 Västerlandet, Men 'våra förfäder betraktade "också. ägget, och -all- deleg särskilt ”påskägget”, . som en symbol för. födelsens "under, Ägget, till det yttre ett livlöst ting, innesluter på ett oförklarligt sätt. själva livet. .Det blev 1 kris- ten tid en symbol för' både” vå- rem och för uppståndelsen, även om man: mimera åtminstone ald- rig tärker på det i den sistnämn- da egenskapen, ' Så var det inte i äldre tider. Då ”vigde” man äggen på'päsk- aftonen: tillsammans med sädes- slag och andra livsmedel, vilket ju var en typisk fruktbarhetsrit h Jnisten förklädnad, Detta kalla- ”matv igningen”, och 1 sydli- gare. länder! omfattade denna. ute- slutande ägg. Såväl i der romersk- katolska som den grekisk-katols- ka kyrkan inleddes påsken med förtärandet av dessa vigda 'ägg. 1 ägget fanns Uvskraftern fördold, tolv. personer "går in ' i örtagår- den, Jesus och hans elva lärjung- ar. Han dar dem i två grupper, så som; han kände att han behöv- de dem, Den första gruppen bestående av åtta' personer, gav han upp- draget att vänta, . Vi behöver ibland lära oss att vänta. och gö ra -det- med tålamod, . Den andra gruppen på tre per: soner tog han med sig längre in i trädgården, Det kom på deras ansvar att vaka, Jesus lämnade båda grupperna och gick vidare. Hans uppgift var att bedja, Lärjungarna var med honöm 1 trädgården men de gjor-|" de "inte vad de: skulle göra, Det kommer an på oss som Guds bära” vara i'hans vilja, Är vi el et är vär plikt att göra Cuds. vilja, Gör. vi” den? te Påskens under enligt kristen tra kristnd. och det hedniska ofta' tider har varit, att man förbin-. der påsken eller tiden däromkring >N Sambandet" mellan "kristen och ”Os- . båda komna av det gammalsach-. Detta syftar ' naturligtvis på. ' dyrkade vid "namn : harligen står i samband med ”ös-. v|ter”;. gryningens väderstreck, på” engelska . undrets k är värtid. med vaknande natur. och "den" som ”at ägg et, tillgodo- gjorde sig denna kraft, : och det var väl: ganska' individuellt" om man huvudsakligen tänkte sig en andlig kraft, kommen av Gud ge nom ”vigningen”, eller .en mera fysisk sådan, Ofta - hoppades man väl på, båda, (detarna, . PASKALAMMET la Att... på . något . sätt förbinda ätandet av . spåskalammet - med lammet”. b kristen. symbolik, på-lä narisk.. synpunkt; det givetvis em annan. sak. Mindre. AO Sked miletter mot. aMt måningom började jaraktighetens: skull å dem -av: varaktigare. material; tex silver, eller guld... I denna. form mning ;=” Agnus ”konser verade utmärkande -- draget --för-'- här , i väste landet, påskunder” länge populära ir "hela Europa; , PÅSKKÄRINGARNA Till det underligaste som före: kommer" under den ' underfyllda påskveckan hön påskkäringarna; I våra dagar utklädda småflickor, men ' under 1600-talet och . långt in på 1700-talet hemska 'verklig- heter, "Visserligen frukter av. en uppjagad fantasi i förening med förgiftning "= åstadkommen = med ”häxsalvor”, men verklighet både för ”häxorna” själva, den stora allmänheten och till och med det officiella rättsväsendet. Vad som här skall ytterligare påpekas angående häxorma är en- dast likheterna med de övriga ”under” som har med påsken att göra, "Kvinnorna det gällde! blev som "dödar i sin vanliga gestalt, blev" förvandlade och levde ett tag i helt annan: skepnad, -: för att därefter ”återfödas” som van- lig människa, . Ja, nog hör påsk- kärringarné till de märkliga pås: kens; under, som har som mest med vidskepelse abt' göra. Och ändå trodde även "de kristna länge på dem. Ett uttryck för detta var att det ofta brukades klämta i kyrkklockorna såsom skydd mot häxorna, eller för: att ”klämta' ned" dem”, Till de gladare påskundren hör att den uppgående sole på påsk-! dagens morgon dansar på him- melen av glädje över Kristi upp- ståndelse, en tro som synes ha delats av de flesta kristna folk- slag: Ett uttryck för den kristna tro, .som — för att citera. Helge | Ljungberg 1 ”Våra högtider” '— "var morgonrodnad' och solupp- gång, på.en gång uppfyllelsen av löftet till fäderna. och tecknet på att deras nya' tro hörde framti den . ti”. "Ina Olov Carleson, / FRIA ORD LÅNGFREDAGENS OFFER TILL SJÖMANSVÅRDEN A "Sjömanskyrkan har sedan en lång tid tillbaka haft sitt arbete förlagt vill främmande hamnar. " | Den började för hundra år sedan sin verksamhet i Kiel och West Hartlepool. Den senare var på den tiden och långt in "på '1900- talet :en" betydande 'handelsstad för evensk sjöfart. Framförallt angjordes platsen av småländska träskutor, som där lossade propps till -de "många kolgruvor ' som fanns i närheten. Stundom kunde här ligga över hundratalet såda- ma båtar. Engelsmännen kallade därför West Hartlepool för Små- lands huvudstad. Att sjömanskyr- kan här hade en utomordentligt stor betydelse, behöver nog inte omtalas. Den blev för dessa ”lång- farare”. ett efterlängtat hem, ett stycke hemland på utländsk mark. Numera är. -sjömanskyrkan i både: Kiel och West Hartlepool ett minne blott.' Der sista kriget jämnade kielkyrkan med marken, och då sjöfarten biev- allt mindre och” mindre "på West” Hartlepool, så nedlades denna -. verksamhet här .någon . gång på "5O-talet. Sjö manskyrkan har ju em flytande församling, , När. sjöfarten av. en eller... annan - anledning . upphör, flyttar -fven sjömanskyrkan, F n aärbetar sjömanskyrkan på ett 30-tal platser runt om ij värl-, den,. Då man nämner ordet. ”sjö- ruanskyrka”, tänker man inte ba- ra på, gudstjänstlokalen utan på hela sjömanskyrkans verksamhet. Till sjömansekyrkan hör nämligen även läsrum, samlingelokaler och hobbyrum. Här "serveras: kaffe och. läskedrycker, här. har - sjö- mannen. möjlighet att läsa god svensk litteratur, tidningar, även Huskållstekniker kan > > hjälpa: handikappade + IA "Det sär. angeläget. att hushålls-' tekniker som" skall "arbeta: i bland handikappade : får en god känne- dom "om. de” speciella” förutsätt- hingar-: som "dessa medborgare > har vid: "skötsel «av: hå håll, framhål. |: "Hushällsteknix ätt Jära: ww hjälpmedel näs och iger mig hjäl medel : Ör 4 struktivt.- I 'materiallära. bör man ta'upp frågan om” lämpliga höjdnivåer för -handikappade, nämligen ar- betsplats rnas -höjdmått "för elek-|- turer, möj! Ugheten "att; jnstantera . snabbtelefoner. ;och portöp infedning ar Oc! struktioner för : "råga 7 ” "| framhäner” jligheter” att” läga rätten. T:det. kursavsnitt: som” be- handlar” demonstrationstöknilc eleverna tränas + att på étt- strera. varor. och; redskap," Så: att Landets hundrade konsument- hörna. öppnas : :under "påskhelgen i 'Kalmar. Det, är en Mmönsterhör- centralt: ..be'ö ägen : omedelbart innanför» Domusvaruhusets. entré, så. att: konsumenterna - ofta. spå minns. om att den finns. till. od KonsiWnenthörnor ä är: något spe ciellt "för de kooperativa 'varuhu- sen, De är till för att ge ,opartisk information, Konsumenterna : kan slå .sig' ner 'i dem och ostörda läsa : exempelvis. Konsumentinsti- tutets "rapporter, för. att.-kunna göra just de rätta köpen, - vare sig- det gäller varumärken - som finns i varuhuset eller någon an: utom Konsumetitinstitutets rap; porter. .— tidskrifterna. Råd- och Rön," Pris-aktuellt "från Pris. 'och | kärtellnämndgn;” H Forbruker-Rap- porten från det norska For! bruker: N rådet, med flera.” Där finns ock; så gratisbroschyrer från Varudek- larationsnämnden, ” Konsumentin; stitutet och konsumentkooperatior nen, bland annat: .upplysningsse: rien ”Tjäna på: att: veta”. " Trots-.att- det finns: en hel: del att bläddra 1,,så är det inte svårt för konsumenterna att få just den information . de behöver, Hörnan. sätts muntli; gen "demon. möjlighet att ringa hem till nära : och kära. Någon gång i veckan inbjudes till. andaktsstunder och söndagligen « till. gudstjänster, Mången” gång har den tanken kommit: för : mig, då jag stått I sjömanskyrkan: hade" våra hems församlingar : haft lika många: kyrkobesökare som sjömanskyr- kan har sjömän, så hade vi här hemma; inte ' behövt "göra våra kyrkorz mindre, som nu så. ofta är fallets Vårt ' sjömanskyrkliga arbete ”lever” phuvudsakliger av frivil liga gåvor. Den är alltså i stort behov av hemförsamlingens stöd. Nu på ' Långfredag har vi Sjö- manskyrkans' 'offerdag. Der väd- Jar då till oss båda att vara ' med och stödja detta i sanning behjärtansvärda arbete i Kristi Kyrkas tjänst. Då än vi också med att stödja vår egen ungdom, ty sjömanskyrkan räknar in ett överväldigande ; antal "unga sjö män, tönäringar bland sina besö- kare. : Därför kallas också sjö manskyrkan . i dag. med rätta ”Ungäomens kyrka”, ” "Arthur Nihlén Sjömansvärdens kontraktsombud, - TILL FÖRSAMLINGARNA rv I SUNNERBO! i På Päskdägen uppbäres i vära kyrkor ett offer för Svenska Kyr- kans Sjömansvärdsstyrelse, som inför denna'insåmling vill ha sagt följande: : Vi får inte glömma tatt. majoriteten. av sjömännen är tonåringar: . . »att tre fjärdedelar av vår han delsflotta är: helt sysselsatt utan- för Jandets gränser och alltså över juvud taget inte anlöper svenska hamnar . : att hamnområdena, ; som våra tonåringar först möter på främ- mande. "mark, " är. ' g£annskyldiga fångstnät genom den laglöshet och profithunger, som där ofta är en-'hemsk verklighet ': sven alt sjömanskyrkan därför be - hövs som: ett fritidscentrum, som en fyrbåk.och en ankarplats att 'sjömännen verkligen besö- ker våra sjömanskyrkor . ÖA - att. : Rotterdams »sjömanskyrka till exempel — i november för- rå året: hade 2.753. besökar » att. man hade 24 samkvä cember med 1:054. deltagare . att: man-; "hade. 46 "gudstjänster på en månad = = med "1. 115 del "i der ten av” hibkotekslädor i decernber ; brev'-på tterdam un: sjömanskyrkan. der: december. ran. länder: : ” "Alla dessa fakta vittnar om sjö manskyrkans' r vära "landsmö;j Låt” 055 "hjälpas ät' att genom” en "rik " påskkoltekt Bengt Andersson i Sunnetho fontrakt. för” mansvårds- oket innehålle bämjeka också. ett re. Pr; I det: går: det fran slå” ärr de: stäl!e "skrifterna där" > varan behand'as, Med jämna: mellanrum ses' köngimenthörnorna: över så att. skrifterna och” registren ska vara aktuell Att Domus . Kalmar. ätt den 100:e” konsumenthörnan. betyder: att. drygt två tredjedelar av” Domusvaruhusen nu har- så- dana här utrymmen. för objektiv information. Samtliga har tillkom-. mit under de senaste. två. åren. Det är meningen. att även övriga kooperativa varuhus inom er inte alltför avlägsen framtid ska följa efter, s >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.