. + Regler som måste omprövas te förtidspension. Självfallet, in-| « till en liten del Are rr or 4 noe ora NE "Tisdagen" deh” 8” april 1969" "Tisdagen, den 4 : Förmånerna för händikappade skall fungera ekonomiskt utjäm: nande för de extrakostnader som handikappet: orsakar . men des- sa förmåner, delas. ut mycket restriktivt, Detta fastslår Statens handikappråd i ett yttrande över "en" riksdagsmotion från centerhåll väckt av hr Gustavs son i Alvesta 'm.' fl. Motionärer- na anser: att" frågan om 'arbets- förmågans ” nedsättning för er- hållande. , av förtidspension bör skyndsamt :utredas ' liksom . hu- vudkravet : om ”höggradig - ned- . sättnivg av kroppsorgans funk- tion” för” erhållande . av - invali- ditetsersättning, Handikapprådet stöder motlionskraven och anför starkå skäl för ätt rätten till förtidspension, invaliditetstilägg och = invaliditetsersättning om- I prövas, .. , na ns DN Bl a framhåller rådet, satt” ge- nom det uppställda. villkoret att den handikappades extrakostna- der eller. hjälpbehov skall bero på ”höggradig nedsättning 1 kroppsorganens funktion”. ute- sluts från" början alla psykiskt handikappade och i praktiken också döva och ' hörselskadade. Beror" det på-att-deras handi- kapp gör det 'svärare' att nå: kontakt «= med : myndigheterna, undrar” handikapprädet ironiskt, , Enligt. lagen omr. allmär för- säkring utgår fölkpenston i form av förtidspenston. till, försäkrad vars arbetsförmåga' är nedsatt med minst hälften. En person vars arbetsförmåga kan vara nedsatt :med : nästan :men "inte fult. hälften. beviljas: säledes in: eh' snedvridna: rekryteringen landet. måste ha'.en si kibegävrilngsre- fått” studerä, "och "denn: Kommer , att vara: stor flera år)” kan” bara |. tienden : framåt....Den .. [ i "tags till nönt vuxenutbil - tjll;-för: omfattande utbildning. |” Ja, frågan, är om. inte, skokTV börde utgå till förmån för vux- enundervisningen,' Skolbäri. och skoluigdöm . har dock lärare och skola vilket inte än förhållandet | sy. mid vuxna AE . Pet borde gå att få fram vux- . .enundervisning på detta sätt. "Företagen skulle säkerligen inte lägga hinder i vägen utan låta dem som så önskade delta i un- dervisningen, Det skulle kunna ordnas halvdagstjänster och den uppkomna löneminskningen kun- de kompenseras med bidrag. Det skulle vara. en investering "som lönar sig:i. framtiden, ., HR ROSENS AVGANG. »:Universitetskansler ' Nils 'Gus- tav Rosén har meddelat att han önskar” lämna 'sin" tjänst drygt ett år före förordnandets ut. Bång. Meddelandet kommer inte överraskande, . skriver Göte. borgs-Po sten (fp) vr "Studenterna själva har :' gjort det. lätt för universitets- kanslern. De har protesterat häf- tigt mot den enligt deras åsikt mycket bristfälliga . demokratin ” inom" universitetsvärlden, Ännu mer har: de: protesterat .. mot UKAS.. Men för universitetskans- lern bör det ha känts värre att regeringen snabbt vände honom och de övriga som arbetat med förslagen : ryggen. så snart kriti- ken gjorde--sig påmind, Inom utbildningsdepartementet / trolla- de man: snabbt. fram nästa: för- "slag. Att studenterna inte heller gillade... PUKAS. tog man inte hänsyn. till. - Studenterna fick inget gehör. Coal 0 : Från.-utbildningsdepartementet gick förslaget vidare för att dri- vås igenom i riksdagen. , Där var motståndet eöm '. vanligt .' det minsta tänkbara från majorite- - tens sida, Us i oe ”s Ingen tog hänsyn till vad uni- versitetskanslerämbetet ' ' "och -många med det arbetat med. Ått kanslern efter detta inte vill stanna, är förklärligt. Lika .be- klagligt är det att en duglig per- | son anser sig'satt "ur funktion och-då föredrar. att 'dra'sig till- em; .som "intel i; nebär detta en klar diskrimine- ring av de personer: som är lindrigt handikappade men 'än- då på grund härav inte kam få arbete. . Vidare kan man utgå ifrån att även de som ilyckats få ett arbete i regel inte har möjlighet -att uppnå samma in- komst som om de varit fullt arbetsföra, i as , För att invaliditetsetsättninig skall utgå: ställs starka krav på "både invaliditet 'och hjälpbehov eller merutgifter, Hur /restrik- tivt bestämmelserna tillämpas visar det faktum att endast en » procent av. alla handikappade utan förtidspension får invalidi- tetsersättning,.:- erg i Sämma : restriktivitet. kommer till synes när det. gäller 'att be- vilja s k vårdbidrag för, föräld- rar till", handikappade ”barn. Handikapprådet erinrar om att bara en tredjedel av ”handikap- pade' under. 16 åt "får. värdbi- : drag, Villkoret år att barnet är ”svårt skadat”.' Men även ett barn kan kräva daglig: träning . Och '. framförallt vård. "Vidare tar lagen ingen. hänsyn merkostnader ; som : föräldrarna åsamkas "för att: de ska kunna ge sitt "handikappade :Barn -den nödvändiga omsorgen "och sti mulansen, I regel. är det modern som får avstå från yrkesarbete förj att kunha vårda" det handi- ” kappaåde bamet.” > SÄS "" Symtomatiskt för de refor- mer: , avseende ''handjkappade . SOM, statsmakterna ' 1” glädjande enighet: beslutat om ' har - varit , huma ra. och " sam: konomiska ” skäl "talar : för ; bestämmelserna" om de-sam- . lindrigare - handikapp" hos. ett |' tin: ael. -I na” har” "kommit ! utredningar” :om OM ALBERT VIKST Långt före första . mötet . med Albert. Viksten ' visste jag unge- fär vem han: var; folk hade 'be- rättat för mig om honom och jag hade läst, hans tidiga böcker, Han hade.” sysslat med kolning. och timmerfällning, - arbetat. på säg- verk ; och ' anlägg, « varit .- sjöman och ägare. på: Norra Ishavet och ägnade: sig då och då år att vara: journalist: och föreläsare. och en” hel; del" ånnat; Genom ::haps böcker: begrep.:man 'att”-han .hade varit”. med” om; värdefulla .- upple- velser, : att-- ham.» hade slitit. ont ket”; nöje-säv tillvaron; -"oeh , han kunde: berätta ' om" livet.-och. värl: den7'med” grundlig .:kuhskap "och I dhet - och- friskhe! > Hans "böcker: hadé' redan fr debuten” titlar som talade:om :vad et; Bort- blivit "med" åre berättelserna oc 'reseskildringar- Norrlands ' tillstånd "och. behov; angrepp, förslag försvar. 3 ter” som "nu kallas debattböcker, och" det har” verkligen:-varit' de: .hälleliga, '; förmånerna: till.< handikappade”snarast, omprövas. ' hur flisorna rök. Dö bätt så att rhan-ha 'koncen ationen av dagligvaruhan- dein "till, "centrumlägeri:" 'Frål ASK:s sida framhölls 'att mäste riktas ät rätt han! Det är ingalunda handeln som skapar" de" - nya ” centrumlägena utan 'stadsplanerarna i 'kommu- nerna, påpekar Fri” Köpehskap. - Det nuvarande, planmonwopolet hämmar. konkurrensen på två vä sentliga områden. Det avgör för. delningen av butikslokaler till oli- ka 'handelskedjor.” Det” bidrar tin det vid konsumentstämman ak. tualiserade avståndsproblemet ge nom" "koncentrationen av” butiker till (centrum, : MM - vo Det är stadsplanerarnå” som be- två eller flera butiker i, ett sam- hätle. Det är också stadsplanerar- na 'som bestämmer. var dessa bu- tiker skall ligga 'och hur :stora dé” skall” vara, ” Nere - "Kommunernas planmonopok och restriktioner vid butiksetablering är en'stor framgång för tekno- kratin i ' samhällstvet, UndeF fö- negpegling att 'gå könsumenternas intressen -har man uppenbarligen tressena'. sarntidigt som , konkur- opinionen på konsumentstämman är bevis nog. - di : Det är. väsentligt att debatten och konsumenternas medinflytan- de även kåstar ljus över myndig- heternas: göranden : och Jåtanden. Den 'part som bäst kan stable ring — och tar. risken för butiks- lokalisering —- är handeln. Det är därför. nödvändigt att både har flytande - vild -- projekteringen - av baka, . N nya bostadsområden, NER stämmer -om det skall finnas en,' i stället motarbetar konsumentin-|. rensehy : begränsats, . Den starka |. . om butiken," Pbutikslokalisering | . del och Konsumenter får medin|"” fas er "med'-oftast .bara' två -butikslä- gen» är- också" direkt'..konkurrens- ör: | kvävande; : Finng'.det: två lägen försöker -kommunenna - bibehålla konkurrensen " genom. att:.ge det ena. till . kooperationen och låta ”de : privata”. få det andra läget. Här 'gör de. i: okunnighet .som strutsen när den. stoppar huvu- det i sanden — de blundar för det faktum att konsumentkoope- rationens andel av .livsmedelsde- taljhandeln är ca 25 procent me dan ' ”de ”privata”. svarar för ca 75 procent, VN . Om fördelningen i!fortsättning- em skall ske efter principen 50/ 50 måste alltså med nödvändighet konsumentkooperationens + o Ställ ning stärkas. Inte på grund. av effektivare "marknadsföring. eller därför "att man bättne. tillgodoser korisumenternas behov utan helt sonika av det skälet att man får hälften -av alla butikslägen och att: :butiksetableringspolitiken ger de etablerade butikerna: monopol. Andäral mer konkurrenskraftiga enheter, nya typer av handel, nya marknadsförlngsidéer hämmas ge- nom, stadsplanerarnas :' brist på flexiblitet, : I dag: HEMMING i + Solens går upp kl. 5.23 .och ned kl; 18.57. uar ve . - - Md v na morgén: OTTO mn a Solen: går upp”kil 520 och ned kl. 18.59, | sv men”i' alfa fall -haft ganska myc |: mor, 'iIska och ironi, men ironin det och' det goda skrattet är inte långt borta. Det'som präglar hans författarskap mest av allt är kär- leken. till "Norrlands ' natur och (de flesta) människorna som rör sig i de norrländska "landskapen. Nu när han. fyller åttio" år står han. för ' mig ' och säkerligen. för många andra.som; en: rese ;bland norrlandsskildrarna, »:en: verklig stornorrlänning.:;. Och :: begreppet Stornorrland. innefattar. :ju,; 1 varje . välunderrättad man: och i i:det- hä den ;och- som: ligheten. har; allas intresse. retsen "var verbäckem> Jag ha- e läst. deninär "den; kom” ut,::och när jag tnågot' år senare; ' 1926, var : bofast :k Frankrike; skrev :jåg en: pres och: di författare; Vient: de" Paralitre,.'d Victor. Vinde + redigera ningen för skandinavisk : tur: Min artikel ledde :tilt en brev- växling i med Albert Viksten, och när jag flyttade hem:.til. Sverige alldeles i: hörjan äv: 1930-tale' kades vii Stockholm, : ja. minnas «. stnöms" förnredling: Det: blev--en k tidskriften min vän Ikväll," fylld.» av. glada --historier, Jag "kunde "Konstatera att. ryktet om "det: -Vikstenska :berättarhumö- uppleva vilken ' storartad, : kvick och nyäneerad. muntlig” berättare Albert också var. -X ne » Under. die" år. som har, gi se dam dess han jag varit: med "om åtskilliga" sådana" berättarkväl!ar, reseskildringskvällar, fina samtals- kvällar. "och. vildarhistortier-kvällar med Albert Viksten tillsammans med" många av. hans vänner. Of- tast' har' vi. träffats i-Stockholm, vid dessa tillfällen, i. det..Viksten- ska. Kronbacka: i-:Färila,- nägra gånger -på gemensamma: resor, — i det: nordligaste länet, under vir- terkriget i :Finland. — 'och"' på bokdagar "eller ”jakter . på . olika ställer i landet, De oförglömliga lakterna som jag (oftast 'utan bössa) har fått vara med om I Albert Vikstens sällskap, ”jakt- historiekvällarna ' i 'Ernst . Linds stuga i Silvberg i' Dalarna: och på Vilhelm Mobergs ställe I Sörmland och: semare.- på . hans gård och'ute i hans.marker på Väddö! Möt mtr Nej, . ryktet om: färilaförfatta- rens muntliga” berättarkonst - är inte överdrivet. När det handlar om resorna är det en serie tyd- liga "bilder," som i böckerna; sed- da med skarpt iakttagande teck- narögon, Djurskiidringanna i böc- kerna' är mästerliga, (ta exemp- let Bäverbäcken!) och för övrigt är "alltid Vikstens naturskildring- ar levande bilder "för vläsa- ren, "Samma är förstås med: de muntliga: ”berättelserna;. de". är oändligt fint myanserade, klara, kirepiga, luriska, drastiska, 'och människorna är styvt 'karakteri- serade, med några små drag, ton- fall, dialektåtergivning: dråpliga historier, och skrönor: som är konstverk, "oc cc : fed " Det" glada skepparhistorlehumö- ret kommer fram också i en logg- bok "som Albert: Viksten "gav ut 1937. Den skildrar i bästa skrön- stil em på : flera sätt äventyrlig segling -.som Viksten, Ragnar Holmström och Vilhelm Moberg gjorde : med : Holmströms skär- gårdskryssare ”Carmen” från Bö- da på öland till Oxelösund hös- ten 1935. Loggboken ”Skepparn, styrmah och tungmatrosen” är ett gott vittnesbörd om den munt- re Berättaren 1 gladaste... och kvickögdaste, högform, = > Föreläsaren, diktaren; berätta- ren och granskaren Albert 'Vik- sten har nu under rätt många decennier "varit en trofast och be- slutsam försvarare av vett, frihet och rättfärdighet. :Han har - ett är, av det giftfriaste slaget; leen-|. hn Varbergstraktens ortsförbund genom 5 Ragnar :;: Holm- . ret' inte” var: överdrivet: jag. fick |”— " Det nyligen träffade jordbruksavit "del alet stod givetvis i' blickpunkten : för RLF:s Tänsförbundsstämma”. i Falkenberg' på : torsdagen, vilken 'e. Länsförh Isordföranden. Richard samlat flera hundra trerades det ytterligare, ' Avtalet är tuationen.' Just därför knöt sig intr " på naturvåräens område, > I sit; hälsningstal' tog : Richard Andersson, sedan han gjort en åter- blick på det goda skördeåret 1968 och något berört jordbruksavtalet, Andersson i Leregård tog upp det redan i sitt hälsningstal till stäm= man och föredragshållaren, centralstyrekeledamoten Birger Isaeson, . Horndal, belyste det ytterligare.' Iden : följande diskussionen. pene- ” närmaste två åren och nu återstår att göra det bästa möjliga av si-: framtidsasnekter Birger Isacson drog'upp med utrångspunkter från | i jordbrukssammanhang hittills alltför litet diskuterade probleni bra Skottorp, Vinberg, Johu Antonsson, :Skällin- ge, John Kungsbacka 'sarit Fall emellertid klart: och gäller de esset i särskilt hög grad till de , Anders - G "Johansson, .d Johansson, . Voxlöv,' NN Bo Colliander, N b el so NN "upp den pågående utredni om "sammanslagning av. RLF och Sve- riges Lantbruksförbund, [som vän- - tas bli klar till hösten. Den kom- mer att ge RLF-arna stoff till vik- disk er under: r eningsnämnden utsågs Axel Kris-. N | tiansson,'. Harplinge och Richard — > - - ST I Andersson, ].eregård. .Ombud till ” Rickard "Andersson, Leregärd, Till RLF:s representanter i För- 2 HL Ga tiga di 1 " de" vinters möten inför det avgö- rande som . troligen ' kommer att .' träffas 1970 i denna fråga. Läns- förbundsordföranden gav även den nye jordbruksministern,::Ingemund "Bengtsson, en eloge för 'det initia= tiv denne tog till fortsatta förhand- ' lingar i jordbrukets' prisfråga, vilka .. resulterade i en överenskommelse. Detta her skapat en bättre" atmos- - fär 1 umgänget mellan jordbrukar- Till ordförande för stämman ,val- -/ des- lantbrukaren Inge. Pettersson, ; Våxtorp: Ombudsman Göte Johns- "son kommenterade" verksamhetsbe ”rättelsen 'värpå en del rutinären- den "klarades ' av innan 'stämman övergick till”de -stadgeeriliga valeti. STAMMANS VAL så För g intressen" blev' Richard Andersson; Leregård liksom till: Markfinans i Västra Sverige AB. Representant i son; Falkenberg; i Föreningen Nor- den .i' Halland Johannes 'Samuels- son," Idala och: i? Studieförbundet Vuxenskolan: Arne H' Nilsson, Fal- kenberg. samt "till ombud vid dess stämma - Olof Bengtsson, Storegård, -- na: och kanslihuset; ansåg talaren, Skrea och Gösta Olsson, 'Stamna- me a x "| särskilda förtidspensioneringen, som - relsen, gruniat . på ' motion från Träslövs» RLF-avd' "vid" 1968. års stämrmna: syftande till. omfördelning förbund och avdelningar bordlades. Hallands Landsbygds- samt 22 ILO: FÖRSLAG OCH MOTIONER '- " Ett förslag från länsförbundssty- sens av medlemsavgifterna mellän -läns- :regård, Årstad och Ingvar: Svens- son, : Fagared, Tvååker, samt. nyt . valdes efter "Evald Karlsson, ,Ulla= "red; Bror... Andersson, ; Bonnaberg, <. Gällared + och : efter - Arne ; Anders- > son, Kullavik-Yngve Persson, ; . marö, Kungsbacka, "Till. ordförande undet ad; rd "Andersson, Le Röinge; Halmstad” och” Jonssony Toften,, Heberg, omvaldes. ; man "valdes" från Södra” Hallands samrnarilägginng « "Till ombud vid'riksförbundsstäm” |: ortsförbund ; Sven" Tronerp,. Harp-Js ": Till, ledamöter i länsförbundssty-| Förslaget innebar att avdelningar- | biu relsen omvaldes : John ' Bengtsson, | nas 'grundbslopp ” skulle" rainskas frö Ön; Torup; Richärd And Le-| från! nuvarande 200 till 100 kr och |i' öv: att beloppet pr medlem skulle: hö- jas från nuvarand Ä gar till"störrej: SR " omvaldes sö styrelsen fatt ”I-moti : bundets' stämma "hemställa, att c&n= tralstyrelsen erhåller i ippdrag att medverk u Å O forskningsuppgifter "och ' utrednin= : gär utföres: med. skyndsamhet' och att möjliga histeringar i betalnings= '; av motioner, få i uppdrag' att till riksförbundet 'heinställa; ” gåeride "jordbrukare gen la :bestämmelser och föreskrifter SN 7 länsförbundsordf. "att 'etförderliga systemet snårast genomföres. : - sd ”Hishults, BLF-ävdelning hade -t en motion föreslagit att RLF skynd«.; medverkar: till. att .den .nya föreslagit för vissa" av”. sina medlemmar, ”ävén skall gälla för småbrukare" som, uppnått 63 ' åra ålder 'och avvecklar, sina' jordbruk - N Stämman biföll" länsförbundsstyrel= begäran: att. med ' anledning : tillämprings- bund,.. föreslogs . att mjölkpriset skall "grundas på”pro- duk: läde"näringsinnehålllt 'båra på fetthal-| i tionären. ytterligare ed motionen” beslöt enlighet : med. länsför; linge, John Pengtsson,; Ön och Aj "got Hantoft, Skotförp, från" Fälken > bergs ” ortsförbund -Bertil'-Johans= "son, Nygård; Morup;”och:Abel;'Jo-' | hansson,": Yéred, ''Krogsered;- "från: lätt, å : Petersson; Tölö- och "Yngv. son; fHamrae rö, Kungsbacka; -TYLedamöter i länsförbundets taxe 1gsk imitté> blev ' Algot "Hantoft, sens förslag. uppdra åt manenna;, grafiska i framväxt. givande" att. studéra för” samhälls. forskare och 'aridrå'.som "Vill 'klar- lägga orsaker. och 'bakgrurider. till folkrörelsernas. utveckling och" då sociala -främstegen' i Sverige :un: der vårt. sekel. Och :en "givande är den långa serien. Vikstenska böcker om natur, resor, om kam- perna för brödfödan,, och för. fri het och rättvisa i. samhället; . . Inte. bara : hans; vänner, men också många; många andra kän- her -tacksamhet. för: vad. Albert Vikstens böcker och 'hans person- iighet har gett 'och' fortsätter, att Be oss av glädje, kunskap, mänsk- lighet, : viset : KR Eyvind I ohnson I ETT.ORD - Tvivel' och "otro är. inte mågot nytt om vi tror det, Vi kan. inte bevisa Jesur uppståndelse: med mänskliga argument, men en hel del «ting är tydliga; Ett. är .den tomma graven. ..... ' : Ett annat bevis är lärjungarnas helt" förändrade" liv.” "Någonting gade" män til 'djärvå 'vittner, Även de som var fiender till den kortfäste Mästaren förvandlades. Att det idag finns en kyrka är också bevis på Jesu uppståndel-. sekraft, Vi kan inte förklara hen- nes existens i världen på annat produkter”; mission, skolor, sjuk hus och många andra inrättning. ar till mänsklighetens tjänst, Är "inte 'också ' psalmerna ” vi sjunger ett bevis? Det är er fyllda av hopp, glädje, frimo- dighet och kallelse, Julsängerna om: barnet i Betlehem. Påskpsal- merna om "korset, uppståndelsen och segersångerna om den kom- mande ' konungen. Ingen > annan religion ' sjunger sådana "glädje- hymner, Inga andra sänger ka värma, upplyfta och "styrka ' hjär- brett register: de kunniga natur- och reseskildringarna, lyriken, ro. 3 NY 1 tam som är. fyllda av sorg, miss- mod och förtvivlan, .. på x och --skarpsynt!; rferenheter:. från. del. " Särskilt" rörna erta : borde: vara |- och ' spännande läsning för: alla - | "person 'utstaget på hela Sveriges PA VÄGEN | hände som « förvandlade räddhå- | sätt och tillika alla hennés ”bi. - sång |” moten:. 1: RLF:s = centralstyrelse, Birger Isacson i Horndal, då han ämmean i: torsdags i Falkenberg; , Praktiskt tigef 'hela' den 'sveriska | ressen' intog en positiv hållning ; och främst :överskottet p produkter; som -måste säljas på till ”underpriser, varvid regle= ' ringskassorna hårt reducerat. Men ; dessa smör- och köttberg är i "" te älls så stora, som man gör gäl- lande från visst håll;-T stort sett ' + förorsakas de av två på varand-' ">. talade inför 'den halländska RLFS |; dem 'internätionella .: marknaden : > .. "Ta följande utomordentligt goda Tos : en skördetroska -— på Axelvold — ölkproduktio- skördeår. . Som ett; I här- "> +på nämnde. talaren, att det be- ' : fintliga .-smöröverskottet ” endast '"" motsvarar -cirka-7 till 8. hg. pr, ”befolknibg. "soc. ov to] fortsättningen tog;Birger Isac-. : son upp den kritik som riktats. mot .. jordbrukarna för denna överskotts- produktion och ställde frågan. vad > det är för fet jordbrukarna begått + och .som orsakat överskottet. Kon- junktursvackan under. 1967 och :", 1968 medverkade i någon mån till 3 överskottet. på smör: genom ;att . småbrukare” i. skogsbygden ' ökade ut koantalet för att därmed kom- . pensera det inkomstbortfall som ,. uppstod genom de ringa skogsav- skapar: Vi: vet mitten;.gissade talare, li .» Birger: Isacson tog även ,upp de problern stora :-;:preduktionsenheter ' : ur :ägg- och. fläsk= r : fungerar, -men inte. hur fabri problemen; med avfallsprodukterna skall" lösas. 'Nu :har” haturvårdsver= ' ket upptäckt ”gödselproblemet och det finns risker för en reaktion som ' kan.bli orimlig för jordbrukets na= turliga 'ratiordlisering. Man "har ti< digare ansett att'allt”sont är stort är bra, men man har. glömt:de bios logiska sammanhangen i jordbru=« ' ket. Just därför kan jordbruket in= =" te jämföras med industrin, Det rik= tiga är naturligtvis att det vi tar från jorden i formj av skördar ock ' $å återförs till naturens '”z .: verkningar dessa år. Dessut plöj-1; : :de jordbrukarna upp de vallar som St blev överflödiga genom .utslaktnin-- :. gen av'kor och så uppstod spann- ' målsöverskottet, Slakteriexvertisen ” spådde "underskott på .kött, men . genom bättre utfodrings- och upp- födningsteknik blev det överskott j stället dock inte större "än att 2.500 ton exporterades, vilket un- . gefär motsvarar den ökade utslakt- ningen av mjölkkor, Så det är te alls fråga om några skräckin- jagande överskottsberg, de ta -laren. mölla - . » I fortsättningen tecknade Birger Isacson en snabbskiss av det sven. -ska jordbrukets dynamiska utveck- ling och rationalisering och nämn- .de bl a att 1929 var 40 procent bing lig SR - Avslutningsvis framhöll : talaren, < att. jordbrukets lönsamhet: "måste vara en produkt av rationalisering och priser. Det går inte att.ensi-, digt. driva: den ena eller 'andra lin= jen.i Men jordbrukarna” har "ingen anledning minska produktionen n än 'att' de "Huvarande överskotten elimineras, . och .det; skall" vi ' inte blygas-för att hävda, framhöll Bir. ger. Isacson, som':även underströk "I den utomordentligt viktiga roll som såväl RLF.som. jordbrukets fack- ta- I liga” organisationer. har även.i det nutida och framtina jordbruket. en mer En livlig diskussion följde på def tankeväckande. - föredraget.:. .I an= . slutning härtill fråmförde. Åke Jo= hanssön, "Torup, synpunkter på livs. fandets fik 7 medelsöverskottet och svälten 4 u=' av landets yrkesverksamma befolk. | länderna... och . stämman .iustämde sysselsatt 4 jordbrulk Nu är) helt idessa" von ot.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.