- a - 3 X öe ; TIDNING ' j Önsdagen.- den-9 april 1963 LAHOLMS - on N ij Ta lämplig på jordar I god "> Sportnytt - Sportnytt =. Sportnytt -GÖ D SLING ' T I I [Ener feet, på fora I öm H HAR RÄP SEN. : | P y uppgödslade lerjordar, ' UTVINTRA T? | mänhet val ingär i växt Så di : Y R 7 R: och stallgödsel normalt tillföres ne . " | år, SO C K E B E O sockerbetorna. . På lätta jordar, -Det torra: "och bli siga marsväd- - ' (ö in e , som : framför allt om vill inte ingår i ret med semperaturer på .02 C: Agr. Göte Grönevik, Arlöv a växtföljden, hn det motiverat SN ellep strax därunder Kar smedfört - 5 . Jonvända en giva av omkring utomordentligt, stora" påfrestningar Hur mycket gödsel av olika|ningar och det är viktigt att man b00 ENG Sa norvarande BN för :de "höstsådda grödortia och re ovisar en ram ån spi ( säsoOn slag som är ekonomiskt 'motive-|väljer en kombination som pas. 900 kg 16 foriE -SVävegods då inte" minst höstoljeväxterna. rat att tillföra sockerbetorna be-|sar de lokala förhållandena. Där | per ha, - . h od SME dagar ror på flera 'faktorer. När det|borbrist kan Pad bör SN medegh än av I åsten eller: under "vissa dag - : lar ivö vända £. ex. ;kalisuo N - | "köp ge BTK fyller i är 20 är. Den livaktiga sydhahändska pingisklubben har i stort gäller fosfor. och kaligöda Ime- ARTNR 5. orkal upper än. | betor ständigt ökat Man kan med sett avslutat en god, säsong som man, hoppas skall trappa upp mot ett framgångsrikt jubi- ningen. Vad som är lämplig | vändningen av chilesalpeter mins- | söker het. säga - ätt många Atle och oefterson Jeumsår. Synd bara" att KBTK inte riktigt lyckades hinna ikapp Halmstads SK i i arviston mängd kvävegödsel beror på bl: kar a det bli Borhaltiga öd: BÖdNn men än fa Fiftersom, Ene och tet över: | V — nu fick laget nöja sig med en andra plats hack i häl på HSK. En enda poäng ski -adorgarten, framför allt. mull] använda, andra borhaltiga, g | kesbetsnriser sjunker. I. är" och keiktar. tor de lagen ät. A tillståndet. - En viktig faktor vid | Oavsett vilket PK-gödselmedel|bl. a lönerna kommer vatt Sr möjlighol | ; allgödslingsplanering är om man [man använder, är. höstspridning finne det al Bödsbrkost Marra stuh. ST Tre Jag ställde upp i Lilla använder stallgödsel eller na un gast 1 de fresta fan Tyvärr . gödsetkostn ! Gc Inför råde rien: igt, jar stallgöd-] tillämpas det i mycket ringa u bordtennisserien: ett polka som bättre än de Nesta ana träckning. En utbredd uppfatt- pp. rap , som vann sin grupp, och två on ÄEr ÄR Ae TA Ae [king är ln PI-eödsel, man ärrade lag 1 diviston 2. so mängd växtnäring, dels blir mark- sprider på vären är mer Tätttilks ållsamhet. och i I HN-cupen' deltog Köpinge miljön förbättrad, vilket påver-| gänglig, man fär bättre wppa "avvaktar och 4 för första gängen med ovän- kar rotutvecklingen gynngamt. ölbränd Dm ras AR tala kli kydds- ! bs Ae dd MARKKARTAN VISAR -. inga försök som :stöder denna anstalted : har under: de: "senaste NS nämligen” t efter - starka JORDENS NÄRINGSTILL: uppfattning meb har man” den. . dagarna granskar ett åntal höst. |; Sr STAND mindre. Biva Då våren. pogecen OTKA. KVÄVR rapsfält” V. avdvästra ” JDM deltog ett lag pund De flesta sockerbetsodlande mindre. BIYR.P pe E . GÖDSELMEDEL tagit, pläntprovs som placerats” 4 , | Juniorerna, ett Ing med dam. > gårdarna . är markkarterade. Jor- " HöSTSPRIDNING AV PK: >" TLantbrukaren? kar 'Ador för drivning i växthus, Det Juniorerna . samt ett lag i dens näringsinnehåll kan variera : GÖDSEL ÄR BÄTTRE. ÄN | skäl fråga:sig vilket. för övr igt! en; inntöd. som: var Pojklagspokalen. ” : ganska mvcket inte bara mellan |": '"VARSPRIDNING "vd medal hån "bä ' h 9 mars stod olika gårdar. utan 'också "mellan | ”Huvudparten. bör spridas på "Den .8 och mars sto olika fält. 'De rekommendationer | nösten. Gödselmedlen. är. billiga- pågår: sedan fler klubben som lyckad arrangör beträffande fosfor-' och ka'igöds: lre och kan spridas av' "levera ö | förelse mellan : de olika .c för Sydhalländska mästerska- ling, som lämnas i samband med | ren direkt Då fältet, de. blir ”bätt- slagen. Framför : allt har: högkon- «pen, 17 spelare anmälde sig markkarteringen ' bygger 'på " de (re inbrukade i matjordslagret' vid | centrerade gödselmedel, :t.'ex.. fly- |. till Hallands bordtennisför- aktuella förhållandena och är den | efterföljande stubbearbetning -och | tande; ammoniak. och. urea, väckt ” "som vi bästa utgångspunkten vid bedöni- |plöjning. - Man får. mindre kör. |intresse ”på--en" del nh IN Silka | rötterna. de prov. som bunds .Jubileumstävling i ning av lämplig gödselgiva 'De ningar på" våren; då mycket .:an- | också = provats id försöl tillsam- först tog int hat. en” betydande handicap. : mo kvantiteter... som : rekommenderas I nat.” skall: hinnas. med och. ris. |inanis) med: chilesalpeter. och kalk- Det kan också nämnas att bör justeras om några förändring- | ken för sammanpackning av: for-] salpeter: ” De - koncentrerade; göd- klubben 'har 34 aktiva ' med- ar skett efter karteringen: Som den vid” olämplig :markfuktighet selmedler: Har" emellertid : inte | ;. I Y : förbättrat eller”. försämrat. nä- | ärsmindre. Endast i undantagsfall kunnat: > hävda:v sig vid. använd- lemmar, och att Len och Ton ringstillståndet.” Har man tillfört | 3,' urladdningen.så. stor, att den ning till. i sockerbetor, ” trots = ssitt ny Olofsson deltog i ett trä '" .- Sven-Agne. Larsson. är alltjämt Köpinges bi ste spelare. stallgödsel reduceras mängden skulle motivera vårspridning. Be |iägre. pris per "kg, Kväve. ning äger för pojkar i Halm- . : PK-gödset i: motsvarande :. grad. träffande direktspridning: är. pri | dansk: försöksberättelse : från 1968 . stad. Gert-Owo'' Ohlsson och september i Hol, och redan |: nämnde är. med rätta nöjd Stallgödselns" näringsinnehåll" Va-| set -i.Skåne, för hemkörning och |redovisas ten;'jämförelse mellan Vv Göran Johansson var. med i första kvällen fanns det om-' | med = träningsintresset, . och Ad fak YAN Matt spridning av ylösvara.. detsamma Sar peter: SE DN EE 1ör ett :sommarläger- i - Falken: kring ett 25-tal deltagare, d 'siffror;som närmare 40 ung-' fosfor- och kaliuminnehåll, som som :hemkörning "utan" spridning | nia genomsi € om : gödseln "leve: säckar; ” Under 1968. och en tidi gare konstaterade iman magnesiumbrist på "många . fält." Sockerbetor” behö- ver: mer . magnesium. än” de flesta sök: har" den” skördesänkning man. fått ; vid. användning - av. flytandel; ammoniak i jämförelse. med : chi- lesalpeter- inte; kunmat ”uppvägas av:det. lägre: priset per. kg kväve, -'»Motsvarande x resultab., har..ock- ibland åtta flickor. Tyvärr är utrymmet en aning för trängt' "eftersom" bara tre bord fär plats i lokalen. ba lr flic- domar (25 pojkar.och 12 flic- kör) talar ju för sig själv.: ”.; Under sportlovsveckan » fö- rekom en intensiv verksam- ras I. Pappers berg, Segrare”i månadshandi- ra F , capen: blev Göran" Johansson. 3 Ungdoms- oo motsvarar 100 kg '19—20 96 'su- perfosfat och" 100 'kg 50. To kali salt per 10 ton gödsel, ' Sockerbetorna”' tillhör” de : mest fosforkrävande grödorna ochi det växtsätt; Där har, Filväktpunkten : legat «när a markytan och därige. | Energisk ledare för -het, och som slutord hoppas |kan vara Jämpligt at Ulföra ög andra: grödor och där ' man: ofta [så erhållits -t försök. med jämför nom: blivit ', bältre. skyddad för ran Johansson |. Sven-Arne Andersson (och stor mängd, at behovet täcks fa bristsymptom'-bör man '. gar- | relse > mellan - chilesalpeter”.. oc! . verksamheten" ;korna är Göran . ljande.. grö- i 0: Man Ant, att sd : v som tillsammans med' Sven- | många "med honom)” på eh även ön a bräden SS åa. gödselma med magnösi mhaltiga än finska TN ra oe Om "plantorna; vid. tllväxtpunk. | Köpinge BTK: "inledde ' sin Arne Andersson har: svarat större lokal, :": finom '. Köpingedistriktet, "visar orsaken till'"den : bättre? skörd : ten. och : :rothalsen-. särj mjuk även ungdomsverksamhet' den” 2 för "ledarskapet, Den .sist- ;| : RON markkarteringarna att: kalitillstån- VÄVEGÖDSLINGEN ÄR | effekter, RE : nu” sedan det "kommit; regn får — - det försämrats, Där' bör man va ” OFTA ALLTFÖR RIKLIG De flesta odlarna använder mer man, sväkna med: att” ade är helt ra" särskilt uppmärksam :så / att kaligödslingen blir tillräcklig. > Som riktvärden iper ha för fos- forgödslingen kan nämnas: i fos” forklass 1—2 175 kg: P0; (900 kg 19-20 & superfosfat), i fös: forklass 3 110 kg P,O; (550. kg 19—20 <& superfosfat), i fosför- klass: 4—5: 90: kg P,0;- (450 : kg 19—20 2 superfosfat). I lägsta kallumklass och :på jor- dar, som . visar . försämrat. kali- tillstånd -rekommenderäas. ca 15 kg : KO i (300 kg 50 96 ikalisalt) per; hag I högre kalil mkl min Skår” gödslih gsbehovet” oci 'de högsta ' klasserna! omkring [1 150—100: kg: 50:20 kalisalt per ha. " Numera använder :ca-90 Z:av sockerbetsödlarra =; sammansatta "Inget Här ingsämne”har så snabb änv.ett! -kvävegödselmedel, ji Den varligaste : kombinatiorien : är. chi; | lesglpetér som: sprids: före sådden ochvkatksalpeter ' som” sprids" vid 24; bladsstadiet,; " ; vilket,” "också 'stödg: avi” försöken? 5 Man ; har? medettat. "fått :.7 procent högre Jå skörd om: chilesalpetern." sprids före" sädden, och” det: andra” kvä- vegödselmedlet vid. 24 'blådestå- diet, än” vid "motsatt " spridnings- ordning. Senare: kvävegöv sling "än gallringsstadiet bör undvikas: Det sänker. sockerskörden, Vr w grödor 3 sony : Kväve, : Kanske det därför' som många odlare till- för: mer än" vad -som är. ekono: miskt' motiverat, Man får: en grön och frodig utveckling och till: talar. ögat. os - När det gäller sockerbetor Då verkar. kvävegödslingen inte: bara rot: ; och ”blästskörd "utan" också sockerhalten, 'Rotskördern: stiger" 1 allmänhet : med ad kvävegöds- ling tills" givari når upp till-om- kring-150.kg:r äve (N) per ha, : vilket. 'mötsvarar- ca: 1000 kg 187: 90. kvä egödselmedel.". Högre givor ger endast. obetydlig ök ning. av: rotskörden: Blastskörden remot starkt även vid be- tydligt. "kraftigare. kvävegödsling. Även. vid "givor "på .200—250- kg rent.” kväve: (N) per” ha" 11 200-— 1600 "kg 116 "'Z kvävegödselme. | en besvärlig skorpa. Vad som. är del; får man en: kad blastutveck- effekt.av. gödslingen och i vilken £ utsträckning. ahldra' orsaker bidrar "avgör | är oftast > svårt vatt.-avgöra. En i -Dvärgstinksot en fara för höstvetet | [ agronom Karl- Ärno' Hedene, Statens i fökyddsanstalt, "Solna. : nämnvård groning, medan sen temperatur under 05C endast för- dröjer" groningen. Låg "tempera- tur är dessutom en förutsättning för efterföljande infektion. Vetet måste vara utsatt. för. lägre tem- peraturer: än + 1000 under 2—3 månader innan det blir hämnyärt angripet.. Veteplantan infekteras lättast mär brodden Bryter igenom jordytan... Ju äldre plantan blir desto: mindre sannolikheten för att. den skall bli infekterad. ff. Dvärgstinksot angriper ett fler- tal gräs, Förutom höstvete kan dessa blir 'veritabla Ogräs. Och kommer! att: ett. ojämnt Dvärgstinkuot "to å höstvete : odlande områden, över hela värk den. Enbart i USA beräknas den orsaka" ärliga: förluster. på. ca 20 milj kr. Sverige / ; "upptäcktes dvärgstini MNösten / 1966 71 höst : vete -på Gotlånd. Enligt. senare undersökningar. 'vid Statens växt- skyddsanstalj tycks Gotland, nor ra Kalmar län, östra : delen. 'av Östergötland. och . Södermanland ' samt Uppland vara värst. utsatta. Sporer av: sjukdomen har i be gränsad omfattning hittafs'i höst- veteprover., även från övriga de: upp tält markytan” där de gror och sedan" angriper ”veteplantorna, Aterkommer:- höstvetet ' i'/växt- följderl med 5—6 års! mellanrum, hinner många s Br i väntan | därtill: jen "ojämnare: "mognad, Så” vitt nu 2 kän! bedömas" får "man ra ; Vid .sådd : med::: låga 'uts ide mängder . et; viktigt: att fröet får; bästa: möjliga... uppkomstbez tingelseér.. Många" anser "att chile- salpeter. lätt förstör en god struk: tur i såbädden' och man ; kan'-få . Sjukdomen sprids framför allt med vinden, Vid" skördetröskning- en ' krossas ' I sotkärnorna. och spo- rerna. slungas upp. i: luften. Med vinden : förs . de: långa ' sträckor. Sporerha blir: liggande. på mark: ytan färdiga att' gro "Sår, 'man PK-gödselmedel. Vanligast är. PK distrikt: PK 15-15, inom - vissa 20—20. :: Dessa -, båda : ersätts nu av PK: finns också andra” sammansätt mn "oftåre "orsakar igerislani- Jordbearbetningen spelar ev Vad” som emellertid: lar av Syd- och Mellansverige, Ner få även råg, hundäxing och. kvick- rot tjäna som värdväxter, Vär | de ' sedan höstvete". på: det, nedsmitta- tås på följande fem munkter:. rande för rätt: avvägd kvävegöds- "ling "är, sockenrskördens ::storlek; stor "giva. av: chilesalpeter kan; ge upphov. till. skorpbildning. på jor- stor 'roll! En finbrukad jord slam. : mar lättare igen än en jord med lt- : området. kan ett'angrepp. bli |: Lämna längsta, möjliga "uppe | eftersom" betorna' betalas - efter | dar: som- lätt - slammar igen. Den |grövre: bruk, Likaså 'kan en vält. 25 "DANGLIVADE SPORER. sådda grödor angrips däremot in- | följden om temperaturen är gynn- | par: + växtföljden mellan höstve.|sockerhalten.” Sockerskördens'stor-| risken kan undvikas; - om :man Kör DeRvrlg skor pa Et Sr te: sam för sporerna. Spridning Kkån v = lek: beror. av' både rotskörd- och | delar: ”gödselgivan :- och” sprider svärlig rpa. . Dvärgstinksot är. nära släkt 5 po + SP tegrödorna, . 1 kat rot |t två tredjedelar före sådden > pö kså ske med: nedsmittade skör- - be sockerhalt, ' Som vi'sett ökat rot- ex, två tredjedelar före & med vanligt stinksot. Namnet har sr EE lg a ! : Ahvänd endast insynat: och be skörden till” en” viss grad.- med | och en tredjedel: efter.-gallringen. z det: fått. efter. det dvärglika utge- SPRIDNINGSVÄG: AR + 20 detröskor, » vagnar, -rensmaskiner tar utsäde. stegradkvävegödsling,' men sam- | Om -: man: använder både: chile. endet hos en sjuk planta. I axen på angripna strån omvändlag ve och kvarnar. ”Sotig- halm” -kan- också vid” försäljning , och. trans- Bränn” halmen- efter- "sköra av fält som är eller” misstänks vara tidigt "sjunker "sockerhalten. Vid salpeter. och. kalksalpeter:' är det låga kvävegivor ökat ' rotskörden naturligt ' att spridningen sker vid . vid tröskning blir kärnorna in- pudrade med: sporer. Smittat ut: (TRE AV FYRA HpnONN Il) enar Cntlkör . starkare än. sockerhalten miskar olika : tillfällen; även omv delad. gi tekärnorna till ”sporfyllda sotkär- säde kan emellertid saneras i viss port lätt: föra, smittan. vidare. till | smittade”. : > vilket" betyder, ' att även socker- va ' emligt-: försöken inte..ger nä: av de reumatiskt sjuka nor. En'sådan beräknas innehålla utsträckning genom "vicksilyer nya trakter, Nn a Undvik | gemensam maskinan: skörden" ökar” oa gon”: skördeökning - jämfört: med ÄR KVINNOR upp. till 4 milj sporer. Spormas- enom "Kvicksilv : vändning, | : je) Den mest: ökonbmiska -kvävegi- spridning av. ; hela givan före .Ssåd: san har en stark lukt av sillake, | Ping. Det fåtal, groningsdugii: - BEKAMPNINGSUETÖDER vu entuellt, med .Brasssi- | Vän "till" sockerbetor : ligger i me-| den. år d. h ke, Mu k a sporer som därefter finns kvat "Spruta: eventuell me a. KASSE k : Mån få O, Dvärgstinksotets sporer” ligger | 5. P än " Kvicksilverbetningen : har . viss dre ANITA gä00, kö rent kväve en JORI groningsdugliga . 1 marken flera år. Den enskilde sporens gronings- förmåga: avtar snabbt efter 2—3 års lagring i jorden, medan livs- dugligheten "1 nedbrukade hela sotkärnor och ax är god även efter 7-8: år,. LÅG” TEMPERATUR a KRÄVS FÖR /SPORERNAS : GRONING Förutom" Jämplig "värdväxt . är ljus och låg temperatur: ett vill kor för'sporernas groning. Tem- Pperaturer. över. -+..10"C ger. ingen får under: normala säningsförhål- |” landen. sällan ” sitt ljusbehov till: fredsställt, och gror- därför inte. Risken för spridning med: betat utsäde till nya ompaden, är 'så- ledes liten. De sotkärnor och sotax som plöjs ned i jorden utgör däremot en fara; ;:Den kanske" är minst första året då huvuddelen: av spo- rerna nere i "jorden saknar ljus och följaktligen inte kan gro, Men vid. jordbearbetningar längre fram smulas kärnorna och axen sönder, . Sporerna frigörs och blandas in i jorden. En del förs effekt mot: utsädesburen ' smitta, men.-. är -helt verkningslös. mot mearksmitta. Enligt utländska, er- farenheter . kan god effekt, nås mot marksmitta genom besprut: + ning - avr fältet "med : quintozen |. (Brassicol) 1-4 veckor : efter sådd, : " er ” man mildra verkningarna ”av ”dvärgstinksotet genom att använda resistenta sor. |] ter, För, närvarande : finns ingen sådan : sort ' som är wvodlingsvärd under svenska förhållanden! Be- kämpningen" får i stället" inrik. col efter .sådden, -.] motsvarande .:600—800 "kg: 1696-ig "kvävegödsel per "ha. Den "mindre största 'skulden ill :skorpbildnin- gen och : förbiser: då, andra. fakto- öd Riksins | mat uma 1 900 I främmande hus av Lesley. on 41 Hon såg med bekymrad min på te- legrammet och tänkte på faster He- len, som : var gammal och sjuk och ensam och längtade efter henne. — Hon — jag är.den enda stäk- | ting hon har” kvar. : Ån , oo — Då mäste du. natdrii vis resaj i till henne, sade Althea kort. — Men arbetet -- gården. . vad ska Patrick ta sig till — och Quentin — med räkenskaperna och allt. '— Det kan vi nog sköta om. Althea negligerade totalt hennes . Invändningar. — Inte får du tänka på oss vid ett sådant tillfälle. Packa nu ner vad du - behöver, så får någon av oss köra dig til Arderhampton. Det gär ett tåg därifrån till London' klockan tre... vart är det du skall resa? = Min faster bor i, York. "= Yorki;.Då .måste det, finnas nå- sot sent tåg, jag kan inte tänka mig annat. : Jag ska gä och slä upp det tidtabellen. Gör dig resfärdig, Bar bara,- och oroa dig inte. Barbara kände med sig efteråt at j hon aldri skulle ha rest-den dagen: om det inte varit för Altheas skull Hon var så hjälpsam att hon gjorde det alldeles klart hur glad hon va att -— om ocksä bara tillfälligt — bl 3v med sin svägers sékreterare. ' Det var Althea som tänkte på at packa ner smörgäsar och en termos kanna ned kaffe för den händelse Parbara inte kunce få tillfälle att äta! något på vägen, Althea som slog uppl. tåger i tidtabellen och manade på Patrick att köra 1 tid till stationen Althea som stod i dörren och vinka de farväl då bilen guppade bortå uppkörsvägen och slirade på den ha la snön, — Kom tivaks igen snart. . snart... ropade Mandy, som stor bredvid Althea, Detsamma sade Patrick när banf stod på pörrongen "med det' mörka håret rufsigt i blåsten. Han höll sin hand hårt om henhes då hon lutade sig ut genom det "Öppna fönstret. : — Kom tillbaka - snart..: mycket| snart. Vi kommer att sakra dig, Jag] kan inte säga dig hur mycket. "Jag tycker det är så tråkigt attj resa "min väg på det här sättet och lämna er alla - det är.s mycket arbete, som mäste göras! — Det kan. ju inte du rå för, barn lina. Jag hoppas att din faster är| bättre när du kommer till henne. - — Det höppas jag också Hans grepp om hennes hand härd-' nade, - — Och — du Kommer tillbaka? Hon log ner i hans ögon... — Det är klart, sade hon mjukt. Visst kommer jag tillbaka. Så fort jag nånsin kan. En vissling ljöd, stinsen signalera-] de med sin flagga och tåget ryckte till. När det började glida "ut från per-| rongen lutade hon sig längre ut ge-j nom fönstret och ropade ivrigt till honom: - Patrick - Patrick! Jag har glömt] en sak! Snälla du, ring upp miss Ste- wart och hälsa från mig. Jag skullej ha gått >ch hälsat på henne i. dag...| snälla du, förklara : varför jag intej -Ikunde. komma. I dhenne bort från honom. . "Hän: nickade, ' och hon horde :ho- nom ropa tillbaka att han skulle skö- ta om det. Så ökade tåget farten pech: förde -Hon lutade sig ut genom fönstret till dess hans långa gestalt bara var| om ni 'kan. Vi ska försöka / (undvika ett återfall. ' -- nt Hon var Barbaras' enda kvarlevan- de, släkting, men' hade aldrig brytt sig särskilt mycket om sin brorsdot- ter, så att. hon sökt kontakt med henne. — Ed än en försvi de fläck på pej När -hon sedan slog sig ner gick hennes tankar framåt, till hennes fas- ter. och den” långå :resa, hon häde framför sig innan hon skulle vara framme hos henne. - ve Men fast hennes tankar gick fram- åt kände hon det som om hon hade] lämnat kvar alla sina ömma känslor] och alla sina intressen på herrgår- den. När Barbara kom till York var hon glad att se att hennes faster när allt kom omkring inte var så allvarligt sjuk som hon hade befarat, ” Visserligen - hade hon varit ganska illa däran med lunginflammation ef- ter en svår influensa. Men redan när telegrammet avsändes var hon bätt- re, och när Barbara frågade doktorn försäkrade han henne :' att 'det intel längre var någon fara med patienten. — Men jag: tror att hon blev rädd, sade han, Jag skulle tro att hon kän- de sig rätt ensam I världen med ba- ra tjä Iket och sällsk Hon ville ha någon av sitt eget '-ött och blod + sin närhet äå hon kände sig klen och-dålig.- Stanna kvar-hos henne. en liten tia, a "När mör dog hade mr| South skrivit till sin syster och före- slagit att hon skulle komma och bo-| sätta sig hos' honom 'och bjälpa ho- nom att uppföstra den lilla dottern, Men miss South, som var mycket fäst vid sitt eget hem beh inte kände! någon större längtan att ta hand om en disträ bror och en flickunge, ha- de hittat påven massa undanflykter| för att slippa. >” Kanske ångrade hon det nu, äng- rade det försummade tillfället att gö- ra sig nyttig £ världen. Hon bad näm- ligen Barbara' enträget att bosätta sig hos henne i York. ' - — Det är juslöjligt att "du ska ar-| beta på den där gården — eler vad det nu är, sade hon kort efter det Barbara hade kommit -tin henne. Varför kan du inte säga upp den där platsen och kömma 'och:' bo här hos mig? Huset är bekvämt och jag skall: betala dig ett. personligt. underhåll. Miss Dawlish är nog bra, men jag, skulle bra mycket hellre vilja ha min brörsdotter (ill sällskap — det skune göra mig gott med lite ungdom i hu- set. - - sn of re 2 sr rå få "Du kunde. få en bil, och vi kundej »« |vit en liten : kuschad ' sällskapsdam; jag föredrar att vara oberoende. . baka till herrgården tyckte bon. att det minsta hon kunde. göra var: att stanna kvar och hjälpa. till att vöral stanna för - alltid, och trots Barbaras] göra turer tillsammans. Och det finns mycket ungdomar 1- York, du skulle snart '-göra » trevliga bekantskaper) Och du skulle få ärva allting efter mig när jag. var död. N Men' Barbara tänkte Inte kåta över- tala sig. Hennes fasters hus var myc- ket riktigt bekvämt, som :hon hade sagt," och : vilka fel faster Helen än hade, snål med pengar hade hon al-| drig varit, s..c Barbara skulle bl b rtskämd och omhuldad och inte behöva göra ett dugg annat än roa sig. Och, hon skul- le tycka att det var odrägligt led- samt, "det visste hon. = - Om tio år skulle: bon' bara ha bli- troligen med" pärleoNier om halsen) och en pekingeser att kela med. s— Det är så gränslört rart. av dig Men jag trivs med mitt arbete. Ochj - — Såna 'dumheter! Att vara obero-| ende är :väl inte allt hellert " Men det betyder en hel del. och Barbara tänkte : inte så lätt uppge sin jälvständighet. Men julen ' närmade sig, ' och fast] hörj längtade efter ått komma till-| julen festUg för sin fasler. NN Hon visste ,att miss South boppa- des- att hon--skulle > ändra sig: och mänga "nej ' fortfor ' hon. att hoppas det. ända till. en vecka efter jul, då hon följde "med : Barbara till statio- nen i.en' droskbil och tog, adjö av henne vid: tåget. '.. .: lilla,. sade hon 'skarpt,: men :eå vek- nade. hennes gamla ansikte, och ögo-. nen skymdes av tårar... -. .— Men om du skulle ändra dig, kä- ra barn, sade hon i betydligt lugna= ' re ton, så kommer jag alltid att bli glad när du än kommer... det vet du." Jag har gått miste om. mycket i livet, uch det kanske jag börjar få klart. för mfg nu som först. ' Barbara kramade om : henne. Hon förstod hur svårt det måste kännas för den gamla stolta damen att er- känna något sådant. — Jag- är verkligen ledsen att jag inte kan stanna, faster 'Helen. Jag tror I alla fall att du förstår mig. Men nu när vi hear lärt känna varan- 4 dra: kommer' jag tillbaka och hälsar. på dig igen — mycket snart. - Det kändes svårt att resa sin, väg och lämna henne, men Barbara var övertygad. om att hon gjorde rätt, att hennes far. skulle. ha gillat ' det, och den vissheten 'hjälpte, henne." M Det var rätt av, henne att hon ville ' behälla sitt arbete, leva ett oberoen- Ide liv som självförsörjande kvinna. nte 2 vt NS ” (Porta) .— Du är. mycket oklok; min. flicka -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.