|, LAMOLMS TIDNING STA i Torsdagen den 10 april 1969" Torsdagen den 10 april 1969 - LT =— —=IT Biafra ur politisk synvinkel Nigeria än "det svarta Afrikas folkrikaste stat och ansågs för inte så länge sedan som dess mest stablla och "lovande, Se dan ett par år tillbaka rasar emellertid inom dess gränser ett inbördeskrig, som tycks" utgöra en: av de grymmaste tragedier som någonsin drabbat den afri- kanska kontinenten. Landets ekonomiskt och kulturellt mest utvecklade del, den östra tTeglo- nen, gjorde revolt mot den cent: rala regeringen och proklame- rade en egen stat under nam- net Blafra. Centralregeringen har sökt slå ned revolten med vapenmakt men trots -betydan- de militära framgångar har den inte lyckats besegra . Biafra. Tvärtom har 'blafranerna under senaste tiden lyckats återta ter- räng” från centralregerIingehs trupper. Krigföringen tycks på båda sidor vara hård och:'sko- pingslös och mänga civila har dödats, men 'största | antalet dödsoffer har dack förmodligen skördats av hunger och umbä- randen. - Orsaken = till fobördeskriget ligger 1 motsättningar. mellan ollka stammar, Liksom . flerta- let. andra nya: stater 1 Afrika fick Nigeria sina gränser . «Upp: dragna under kolonialtiden. In- gen hänsyn togs då till befolk- ningens sammansättning, stam- mar med skida etniska drag och olika. grader av ekonomisk utveckling. fördes samman; t enl... och samma :stat, Därför utgör knappast någon av' de nya 'afri kanska staterna er nationell enhet, derag tillvaro, karakteri- seras mera. av fiendskap -eller åtminstone misstänksamhet mel nå Jing, eftersom tbostariumen höta; des av. ”förintelse.” "Därmed me: nar man inte. ett: folkmord på ibostamimeh utan ätt nigertaner- na vill” utrota: ibostammens in- stitutionet” och ' och förhindra att "Sboerna - kan fortleva: som ett eget. folk. Om en sådan. fara verkligen ”hötar är-svårt att säga men ingen'lär kunna förneka, ' att ibostammen ”utsatts ' bade : för diskriminering och fsiski” våld från: det övriga Nigerias sida, Denna stam: krä- ver alltså att få bilda. sin egen stat, Biafna. Eftersom . befolkningen od er]: . hjälp f än bl, från”. ingland: ra "organisationer : många afrikanska stater är så heterogent sammansatt finns det givetvis stora Tisker för revolter. och ” irbördeskrig på andra håll än i Nigeria. ” De afrikanska staternas sam- arbetsorganisation AOU'” inser denna fara och är också med- . veten om att ändringar av grän- serna. £ många fak är befogade för att få till stånd en etnogra- fiskt riktigare befolkningssam- mansättning. Organisalionen sö-| ker - hindra ' att sådana gräns ändringar genomföres med våld, vilket skulle kunna ge upphov till kaotiska förhållanden på den afrikanska kontinenten. Av den- na, anledning motarbetar AOU Blafras utbrytning, emedan den är rädd för att den skall starta en kedjereaktion av ,inbördes krig. Samarbåtsorgamisationens hållning gör det också omöjligt för” FN att ingripa i konflikten Nigeria," Biafra, Formellt utgör konflikten en inre angelägenhet för. iNigeria och faller. således utanför FN:s kompetens. FN har . dock | tidigare, under Dag Hammarskjölds generalsekrete- raretid - ingripit i en liknande konflikt i Afrika, nämligen 'Ka- tangas försök att. bryta sig loss ur, Kongo, Då ingrep . FN: för att värna om Kongos enhet mot utbrytaren. Katanga och lycka- des också genomföra dennd upp- gift. Kongo är. alltjämt.en sam- manhållen 'statsenhet?” > Alla försök att lösa ”konflik- ten :mellan Nigeria” och Biafra ' på politisk väg har hittills miss- lyckats och utsikterna för nya 'medlingsförsök är: minst. > sagt » dystra. Biafra har överlevt. tack vare "humanitär hjälp: från Rö- > da! Korset-o: H:Kyrkorinas, världs- och” "ekonomisk JB Frankrike; Ni: erhåller allt, mt våpen och. "Sovjetunio- geria: Mite 0 fåt” ske gehom, väld; och vil dessutom” inite.: "medverka » till: ökat” yskt. inflytande” "i Ni .ietunionen. ”plir," ensam "léveram-]. tör av, krigsmateriel still Nige- Et. förutsättning” för "att odflikten. skäll ”kyhna;lösas? po: rde vara Jat! ö de samarb rbetsonganisätionen ynes” vara den "logiskt. riktiga isningen” men : man kan dock "Inte" heller. helt + avvisa tanken på. vidgad. självstyrelse för. Biaf: ra inom ramen för Nigerias nya” för fältning, "som innebär > upp: "rättande tolv: delstater. Dylik vidgad: självstyrelse” har: erbju Vv centralregeringen, n "sisthärinda” lös: ningen på längre sikt den bästa, eftersom inte heller Biafra skul- le bli” em etnografiskt: enhetlig statsbildning. Inom .dess områ. de > bor" också . ett ...par.. andra mindre 'stammar, som inte tycks vara de bästa vänner: med: bor erna, Seup pp fö rden här” Prestigevargen. | "Han har blivit allt vanliga: . re, Speciellt i korsningar- "na, Där är han särskilt far-... : lig! För han struntar i hö- . gerregeln. Och han tänker - bara på att komma först. ” Vi måste lära honom att se , lite sundåre på det här med " "korsningar. st vi måste släppa fr fram varann! ” TRAFIKSAKERHETSVERKET 28 STUDEN TREVÖLTERNAS "PROFET 4 :.Den tyskfödde USA: professorn Herbert Marcuse åberopas ideli- gen '".: som + studentrevolternas chefsidéolog. Han : presenteras " mindre vördnadsfullt av Ragnar "Oldberg 1. Jordbrukarnäs "Föreningsblad:' ' : "Om Marcuse: ständigt nämns i -spalterna,: är det desto. sällsyn- tare med någon åtföljande klar- görande eller förpliktande redo- visning. Typiskt för den trafi- ken är att när BLM-redaktören ”härförleden präntade en- runa över en pojkboksförfattare, som gått till. sina fäder, "så kunde detta' inte ske utan att Marcuse apostroferades: författarinnan :i- fråga hade hjälpt runoristaren ifråga ”att förstå vad som är så genialt ' med Herbert Marcuse”. Den" sortens" tungomålstalande omväxlar. när det gäller Marcu- ses alltför sällan. klara besked om vari de geniala tankarna be står, " Föreningsbladet ” är inte” en: samt. om att irriteras” över Mar- cuses oklara analyser. Men, he- "ter dör avslutningsvis i bonde- bladet, hur osammanhängande Her bert Marcuse än är, har han obe- stridligen utövat inflytande på studentungdomen. I den mån han är "begriplig, ' framstår han - Som intoleransens profet, vilket missnöjda grupper utnyttjat så "att de-åberopar hans auktoritet när de' gör uppror mot'de auk: toriteter under vilka de känner sig förtryckta, ' | NV iläta” att. Sov-I : missför: slag. rymn Ungefär ' 400.000" underjordscis-” terner för förvaring av eldnings- oljor, av vilka en stor del legat nedgrävda i ett par decennier ut- gör ett. latent hot mot vårt lands grundvatten, om de inte under- kastas ' "noggrann - och återkom- mande besiktning och värd, sä- ger. disponent Lennart Friman hos. Sellbergs Renhållnings AB, ett. av landets ledande företag för sanering av oljeskador. Lagstiftarna och -naturvårds- myndigheterna är väl medvetna om de risker ur. miljövårdssyn- punkt, som ' ett åldrande bestånd av oljesisterner innebär. Man vet att 8—10 procent av alla villatan- kar. på "grund av. bristande tillsyn |. år i sådant sirick att de redan läc- ker. mer eller mindre, Ytterligare ca 20 procent kräver omedelbara åtgärder för att hindra nedrost- ning, som "leder, till? läckag ler Efter eh” martatönsession om 36 timmar, tvingades de sex jord- 'pruksministrarna | i kEc ”Könsta- tera. sitt misslyckande; : skriver 3 engt: Göran: Gauffin från. Brys- "> Buden gick så” starkt: isär” som "från «höjning med, 6 procent för "vissa. produkter till ingen höj: ninig>alls eller rent av” sänkning: . I 'det läget tvingades Kommissio- .nen' att komma med ett kompro- Den kompromiss «som man i nattens ”séna' timma ;enades om var nog.en; av. de .tunnåste - Soppor EEC C Har tvin: " Bats svälja: "> Lösningen 'h nebar att. man förlänger kommissionen : 1968— "69 -med tre månader”. för mjölk- : produkter ' och " nötkött och. att ; man den ' 21 april skall. träffas . på-nytt för att diskutera priser- na på övriga produkter. Det be- tyder alltså att de- gamla priser- 'na' fryses fast under den inten- sivaste 'produktionsperioden och "att nya priser i vissa fall icke kan tillämpas från' 1/7.; Frågan ”är”om-det kan bli någon större förändring. - EEC:s jordbruksminister Sicco Mansholt: ”Efter ett beklagligt -beslut under den här maraton- sessionen har vi tydligt sett att - det. inte rör sig om ett prisprob- "lem utan” ett strukturproblem för . jordbruket.” ' Förmodligen kommer uppskovet att få stora följder under årets lopp. .Tys- karna hade velat sänka smör- Priset med 1 DM per kg (COPA hade föreslagit en konsument- subvention om 2.50 DM). Frans: männen fruktar att det skall bli nödvändigt med masslakt av "mjölkkor. Den franska mjölkpro- . duktionen har stigit med 10 pro- »'cent och det finns områden i ; Bretagne där den stigit' med 45 procent. Holländarna ville först. rösta "emot uppskovsförslaget men nöj- "de" sig med att lägga "ned sin röst sedan de fått. garanti att icke extra 'acciser för : ost, : mjölkpulver och kondenserad mjölk tas ut... : oo oc. : Något verkli spfall mot det europeiska smöröverskottet nu' 300 000 ton -—'"kan det alltså inte bli till sommaren. Det en- då beslut som nu kom med var, att 13 000 ton skall tas från bot- ten av smörberget — det är smör som har blivit så härsket ”att man inte kan putsa'skor med det”. Det skall användas som kreatursfoder, En mindre kantitet mjölkpulver skall också få användas som foder. Men man vet redan nu att smörberget kommer att vara större I höst än det är nu, ifall det inte kom- mer till drastiska åtgärder. "De "europeiska bönderna” fruk- tar ett kaos till sommaren, säger författaren; På bilden monteras ett s. k. över fyllningsskydd på en willatank. Med ett sådant kan aldrig mera olja fyllas på över vad tanken Kontroll av oljecisterner : nu med gårantiförsäkring "lagar och förordningar på hithö- Å oljetanken medföra: iutomordent: | ligen emligt'; Ner. formulerade och har' inte förrän på den alllra senaste tiden blivit föremål för revidering med sikte på en skärpning av kraven på re gelbunden besiktning. Inom en nä- ra framtid kan en skärpning av rande område 'vara att vänta. Ti- digare . har ”villaägaren" i allmän- het levat i den försetällningen att oljecisternen håller lika länge som hans fastighet i övrigt: :Så är nu |: inte, fallet, utan 'korrosionen sät- ter in redan ganska snart, och den genomsnittliga livslängden på en villacistern torde ligga vid om- kring 20 år. : När. den väntade skärpningen av bestämmelserna träder i kraft torde en stor del av det äldre cis- ternbeståndet få bytas ut, eller om "det. fortfarande är möjligt, re- paeras så att cisternerna " Bör, full- ä ckage För" svillaägareri Kan e ét ligt svära och ekonomiska. betung- «| ande, ] konisekvenser.' Han” är näm- gällande" lag'ensam ansvarig” förde. skador, SO hans, Forts. på” sid De Höjen, I portar. edra" huvuden, höjen dem I eviga dörral Ö It ärans konung må : drag ” (Ps: 24: 9.) Efter andra världskriget en iav' mina vänner som politisk fånge. Hon. bär. med. sig ett” av gélsetiden kunde fängarna inte riktigt fatta vad. som e Men . snart 'samlådes de alla" vid det "lilla sovsalsfönstret. En, kör och orkester -från :kyrkan stod uppe på berget så nära fäng- elset "som : de .kunde komma "och sjöng ut päskens budskap. .Fång- arna instämde 'i. sångerna” :och fylldes 'av hop; 1,0 glädje. ”Förtvivla inte, » Kristu ' uppstod för dig liksom för hela den lidande -mänskligheten.”..' Medan trumpettonerna : genom- trängde luften denna tidiga 'mor- gon fylldes 'hjärtana av--en. ny visshet som; talade till dem :om odödligheten, : REFORMERNAS TID ÄR INTE SLUT : Den nationella jämlikhetspoli- tiken är tema i senaste numret av. Politisk - Tidskrift (cp). På ledande plats skriver tidningen: .. Inom bostadspolitikén, utbild- ningspolitiken och 'socialpoliti- ken finns ännu mycket att göra för att ge större rättvisa. Det finns det också när det gäller arbetsmarknadspolitiken, En be- "ttydelsefull fråga är införandet av den allmänna arbetslöshets- " försäkringen, Denna fråga i vil- ken initiativet tagits av center partiet har fått drivas framåt under motstånd från socialdemo- kratin, framför allt från hr Strängs sida. De stora reformernas tid är inte slut, även om herr. Sträng har fått för sig det, De små re formernas tid är inte heller slut. Det är inte minst genom korri- geringar i olika tidigare fatta- de beslut som man kan åstad- komma större rättvisa. I 'de sto- ra reformkomplexen, t ex inom ATP > och sjukförsäkringen, finns mänga orättvisor ' som i . regel drabbar .låginkomstgrup- perna." Tyvärr 'har ' socialdemo- |- kraterna med något slag av stolt faderskapsprestige visat mycket stor ovilja mot att rubba någon- ting i de system som byggts upp. Med syftning på en artikel in- ne i tidningen av statsminister Tage Erlander, där han talar om ”motstånd” från de borgerliga Partierna, avslutar PT med: ”Jämlikhetsätgärderna kan inte vidtagas. pg a ”motstånd från de konservativa krafterna” I det soclaldemokratiska partiet. Landstin gets vårmöte går husesyn. i nya kanslihuset. : Hallands läns landstings vårmöte äger rum måndagen den 12 och tisdagen den 15 april, I vanliga fall öppnas landstingen kl 10 fm men i år sätter nn inte i gång förrän kl 13. Första dagen ägnas åt utskottsarbete och andra dagen blir det arbetsplenum. När man skall göra husesyn i tingets nya konto vid E6, . intervju med några av kansliper rsplats, £ d Malcus kontorsbyggnad ännu ej bestämt, Så mycket framgår dock av en kort sonalen, att man stormtrivs redan efter några dagar med de nya lokaler, där man ämtligen efter många års trångboddhet kan ”andas”, Vad vårtingets föredragningsli ta angår verkar det knappast fin- nas några mera debattinspirerande punkter på densamma, Tingets äld- ste medlem 'har begärt befrielse från uppdraget, nämli is-) för en lagd kost d av kr 777.000. SS ” LÄKARVARDEN I FALKEN- BERG OCH LAHOLM ren och f 1 riksdagsmannen Gus- tav Nilsson i: Göingegården,- Till hans suppleant att företräda Var- bergs stad samt Himle och Viske härader har inkallats fru: Margit Wadensten, Varberg. .: + För att säkra tillgången a av "mark för centrallasarettets framtida 'ex- pansion föreslår förvaltningsutskot- tet tinget -.godkänna inköp av en . sex år gammal villa i två våningar om sex rum och .kök av direktör 7 Stig Eliasson, Thomégatan 6, Halm- : stad, för 50 000 kronor.” | 'KÖKS- OCH SJUKHEMS- ! : UPPRUSTNING I FALKENBERG . . FÖR1 MILJ KR Förvaltningsutskottet > anmäler och vill ha godkännande av full- : gjort. uppdrag 'att: låta ombesörja +; ombyggnad av. köken vid Falkén- ' bergs lasarejt.och Nybyhemmet : 190.000 kr. Härtill kommer” em + lertid, att man begär: Uppdrag åt centrala' byggrladskommittén att lår ' ta" utföra" upprustning och repara- tioner av den äldre 'delen av, Fal- . kenbergs. sjukhem 'i 'enlighet rned "av "kommittén utförd” "projektering —' Jo, för "innan mån: vet, ordet/' det: komma främmande : anläggning i i ringe bys Förvaltni k anmäler, att om inrättandet. dels av en tjänst som överläkare vid Falkenbergs sjukhem med uppgift att tillika vara konsult i intern medicin vid lasa- rettet, dels tjänst — den tredje — som provinsialläkare i Laholms di- strikt, till vilken tjänst. skall kny- tas uppgiften som 'sjukhemsläkare vid Laholms sjukhem, Socialsty- relsen har medgivit inrättandet av överläkartjänsten vid Falkenbergs sjukhem men” beslut om tjänsten i Laholm hår ännu ej erhållits, För Laholms” sjukhem" kan: tänkas en alternativ anordning, enligt vilken de tre tjänsteläkarna i staden för ett år i sänder handhar uppgiften som sjukhemsläkare, ” .STANDARDFÖRBÄTIRING . ” AV LAHOLMS SJUKHEM : = Centrala bvggnadskommittén har fullgjort ernållet 'uppdrag "att 'pro- jektera och: kostnadsberäkna en re- novering av den äldre delen av La- holms sjukhem, 'De åtgärder, som föreslås,-är dels srandardförbättring dels! åtgärder. av! reparations- och underhållskzraktär,. Dessa ' arbeten ”] har kostnadsberäknats till 761.000 kr, Det synes” angeläget) att åtgär- derna "utförs "så snart” patienterna 210, 000 för. anslutning + av vårdhem- met Örihgelumd till:av. Veinge kom: mun anördnad/vatten- och avlopps det hos socialstyrelsen hemställt: I beslut i ärendet. om vårdhem med träningsskola i Söndrum: för psy«, kiskt utvecklingsstörda barn före slår förvaltningsutskottet att ett dy- likt hem uppförs i Eketånga i Sönd- rum. för en beräknad kostnad av 5.480.000 kr. I statsbidrag erhålles 711.000 kr. Så snart förslaget god- känts av tillsynsmyndigheterna kan arbetet met entreprenadhandlingar påbörjas, Utskottet föreslår därför att för ändamålet i kapitalbudge- ten för 1970 och 1971 anvisas 2,4 milj värdera året, = > . [9 ETT RABALDER SOM MV KANSKE TYSTNAT Förläggandet - av ett' planerat landstingets vårdhem för s k stö- rande åldringar, bland vilket klien- tel även inräknas alkoholister, till Årstads kommun - utanför Falken- berg har som - bekant väckt åtskil- ligt rabalder bland en del av byg= x dens befolkning. Nu har väl den värsta stormen stillat 'och om inte alla tecken slår fel torde landstinget ör ' ändamålet förvärva » Årstads 4 ål-dlerd, 1 SAalobed för 800.000 kr. Solgården är en en= plans -tegelbyggnad , uppförd 1956. "mycket gott skick och ' kan tillträdas 1 Januari 1971, , PSYKIATRISK ÖVERLÄKAR«. "TJÄNST I VÅRBERG . Överläkaren vid psykiatriska ve delningen vid centrallasarettet t. Halmstad Werner Silfverskiöld, vile ken även ledamot av Jandstin«'' get, hadé i detta motionerat om ut="' redning om inrättande av en över«=". läkartjänst inom psykiatri med pla«: cering 'i- Varberg redan innan de. psykiatriska klinikerna vid det nya. ' lasarettet där rdigställts, Förvalt= ningsutskottai” går med på utreda. ning, men påpekar, att inrättandet + a FHr Silfverskiöld hade också "till= med: partik; (ep 0) + "redaktör Karl-Olof Andersson. från > Tvååker. motionerat. om; utredning "angående information till, medbo garna' om landstingets" verksamh Förvaltningruts cottel den ändan en” utred Dn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.