Aon | ” | | 20 LAHOLMS TIDNING ooo De se seer sees ass a se ns sn a sus Lo Fredagen den" 11:april:1969 - —= JT. reset at 190 IT -= |Vi satsar på människor! = - ORaNES SCC a säger Estelle Bernadotte | — NN gering: gör så gott de kan. Men ändå räcker deras möjligheter in- -te till på alla kanter. Deras in- tresse måste i första hand vara inriktat : på - de stora, allmänna frågorna. Det är därför förklar- ligt om vissa problem kommer i. skuggan... oo ” Möjligheterna att effektivt stöd-| ' E ja . forskningen är otillräckliga. De statliga anslagen kräver en lång och prövosam procedur, Sta- tens kassakista skall dessutom "stå öppen för så många och det kan därför inte hjälpas att an- 'slagen på "många hållt icke räc- "ker till: H | En . icke "statlig :organisation är: inte så 'klavbunden av. stela "föreskrifter — här kan man ef- ter en snabbehandling av ären- en organisation. kan ha. ec det ge pengar till forskare, som Så enkelt och distinkt redogör |ärbetar inom ett viktigt område. sänkning av mjölkpriset. Då all-| priset, Egentligen borde ju inte grevinnan Estelle . Bernadotte; ku ker GER Sat ne ting annat, -bland annat--brev-| mjölken kosta: någonting, när ordförande. i -Nationalfc ingen Få skonomiskt stöd för sin venlk portot, stiger starkt, bör ju] allting annat går upp så be-|mob Hjärt och Lungsjukdomar, - het cte. franihäller ovin. någonting sänkas; och närmast] fängt Li pris: Folk behöver" ju |för denna" organisations verksam- sam NR e till hands ligger då konsumtions-| sina pengar till så mycket 'an-|het: : : [P2 totte, mjölken, eftersom man redan är! nat; T: ex, till 'att betala alla van vid sänkning på det områ-| tomma ölflaskor,. plåtburkar och det, Det gick ju bra för ett år] annat skrot och skräp, som ' vi sedan,. och" för "två är sedan|' slänger i naturen.” ' : gick det”ännu bättre, Då' sänk: | '" Konsumtionsmjölken ” ' kostar tes konsumtlonsmjölkpriset 'med| ändock — trots sänkningen 1967 fyra öre tern, Dricker-'man] och: 1968 .— det; svenska 'hus- i När Staten höjer priserna I > är det. inte. fråga om några|. befogat. Ingen kunde Klandra småfuttigheter. I varje fall Inte] detta. Det var ju dessutom ba när brevportot höjdes , den. 1| ra en fördubbling. Produktions- mars 1969 från 45 till 53 öre | kostnaderna hade väl'stigit, Det betydde 22,2 procent på en| "Staden hade' nu gjort så väl gång, 'Och ändock var det Inte) ifrån sig att man kunde vänta länge sen sist. oo med nästa Iyft till 1965. Men, då = "Men det fanns ingen ”konsu-| tog man ett ordentligt kliv igen. rentdelegatlon” som blandadel Man höjde 25-procent. Vatten- . sig 1 affären och förklarade] priset var uppe i 75 öre, - höjningen orimlig och outhärd.| . Hösten 1968 var det färdigt lig för konsumenterna, Det är| igen, Priset blev då riktigt tids- endast f andra: sammanhang, | enligt. Det steg till 105 öre per som en konsumentdelegåtion] kubikmeter. Det betyder ett in- kommer in 1 bilden. När staten| dextal: om 350, då priset vid skall göra upp med jordbrukar-| slutet av 1960 sättes lika med na och, staten helst vill sänka| 100, En rekordhög prisstegring. mjölkpriset, . medan allting .an-| Konsumentprisindex 1968 var nat stiger, då rådfrågar staten! med samma bas ”endast” 141. den konsumentdelegation, som När vatten och . brevporton staten själv' tillsatt. Delegatlo-| stiger så här kraftigt förstår nén svara mycket riktigt, att) man konsumentdelegationens be- man egentligen helst vill ha en| tänkligheter ifråga om mjölk- " Estelle Bernadotte. at — Vi satsar på människor, Det är den viktigaste uppgift, som "Här 'gäller. alltså inte att kon- kurrera med staten utan. att: ge ett "handtag, där de statliga 'am-| slagsgivarna kanske. ser sina re- Bernadotte, 'som 'satte sig i spet-|9urser begränsade «: cv. runs da sen "för den deputatior,' som; upp: |... Det tycks många gånger. som |” vaktade ' statsrådet ' Palme"! med om: man uppfattade det privata | => Jr vanståcnde s om. förevisas av fr v' mycket mjölk kan ju en sådan | 'hället' omkring en miljard. Det anledning av ”lyxtelegramrevolu- | Initiativet som. sota SISpeNn ” F egårdh,' skogsvårdskö sänkning: kompensera -åtminsto:; är mycket pengar, då vi dess- Uionen”Da a Sv - : ä VÖg oofatta dö i med tare . My lg : av höjningen | "utom skall>spara ihop 1,5'mil], — VI har i Sverige. förmånen sar "dö6k: att Vi" tyvärr HH IH . d. k j I TIN på ärkoäryckerna och ölet. och Jarder fn ör och läskedrycker. av ' en . socialvårdsorganisation, heten. visar. Ack! 2 Mi RAR z [44 ” An h SJ 00 aänelt ra blobiljetterna och annan service, |. Och tre. miljarder till sprit' och) som - är: unik .i världen, . säger | ännu inte har "öst. a a problem, j =: FÖR Pren pine "Att sänka mjölkpriset är jul och starköl Och -:25 miljarder| Estelle Bernadotte, :Staten .tar|att allmä na medel inte. räcker or bekvämt även ur en annan, syn-] till:-tobaksvaror. 'Undra sen: på|hand "om ' och övervakar "att 'den [till mer än det fortlöpande. Forsk- punkt, Det. är. en liten -grupp "att konsumentdelegationen tyck- eriskilde får den värd och "hjälp; | ning: och" förebyggande, verksam 4 | samhället ' som | producerar | teatt ett oförändrat k-mjölkpris han behöver, Ingen. behöver lida het. kän! då”. genöm enskilda uni mjölken. Mot' en liten minöritet| var i hårdaste laget: ee If böd. vo. I ST tiativ få uppskattad stimulans. -: stor majoritet vara hur övie ve Mi Tvärtemot att konkurrera med söm: helst. Särskilt >söm . staten, går vi alltså" statens ären- lilla 'minori- ' Det ger också förklaringen” till hennes "eget "brinnande intresse för: sin uppgift : i. Nationalföre- ningen." (Det: var faktiskt Estelle ökad planteri g på de "befintliga skogsmarkerna i Halland fram lent Anders "Ekberg ol h jägmästare Lennart Rydbe iför:an häremot,. planterad: med barrskog. gör man t ex inte ed mer pap= | Detta ; framnölls > frå åda . .delper år än som motsvarar mängden | nämnda -organehs' företrädare - vid li ett ordinärt brev. Det flins alltså en "presskonferens 'i' Halmstä stora outvecklade ;behov. av-papp Sgmiästare "Ni er, |5å -den ;internati 3 | Skogsägarna: har | ning "att" värd" det” gå än staten” här, är ela' 30. av, Askogsareal: av 'skräps då samhet, , g t | nisk -ocheteoretisk: forskning,' kan |: vi förhindra "att människor: blir Ka," Vi kan nedbringa "sjö . expropriati stiftning 'för att underlätta im r tt skaffa sig mark inara "den ”väld: att plantera frå-|. , sä' men framförallt "til det. önsk! |: dn fe; rligen: :mer: |. värda 1 att-hans efterträdare: fe; | daninwfår.ta itu med forskarut- bildningsreformén. Dn Det .är 'en förlust. för, svenskt tbildningsväsende,: när: hr: Ro: sén. drar sig" tillbaka, :Ett önske; EL > mål bland--många'. nämner, han er-också håll . särskilt. inför. uppbrottet: att, de tt "vattenpriset | suniversitetsktuderande:: mer > än iga-' konsum "Hittills. får komma :-1i" kontakt delogattonen har mänga "av. sina [, fae pråkttakt > ärbetes Det. hål; "> bkyddslingar, 1:,chuvudstaden. i Det stora a. med om. Och där har vattenpriset ökat | "pitta en efterträdare. Det är inte på” ett "oroväckande -sätt. "| så många" som" passar för den |: Så sent som vid - årsskiftet]. krävande uppgiften och hos derå 1959/60 , kunde ' de -soms bygger | . som kan komma ifråga torde 307 fe ce KRA tusiasmen' vara måttlig. i "Striderrnia'i 'studentvärlden och stormarna kring UKA måste hå att. kontrollera” och ' "hålla. på ndei intryck ”zv de ju liga "nedgång | vi ens; insstser i 3 :.mot, tbé;:hax: haft. en erkänd” och avgörande ; betydelse , för sjuk mens É E iptimismjroch! FAO, vsmedels.: och jord- on;> har” presenterat | te Y"virkesbalansén "i FLASKPRO Det finns” »':;>Världsproduktione: - långtifrån. att. förslå. fö -- att mätta ; efterfrågan; och i Eu- ropas; ;skommer :. EEC-marknaden: satt <allt mer: behö importera" li ; "framförallt -massa:. Och” då :ligger> | enligt ” sam'iå ”prognös, "att" vara]. "vårt Inde niycket bractill-i den" | Skändinaviet ”med'110--milj :kbm;l + hårdnande internationella" 'kon- |] och Centraleuropa "med 3 filj kbm konjunkturuppgånge » kurrensen att få så r medan” de: viktigaste undérskotts- | området. fitws det &ll marknaden, '.. i oosenskivde i Ä "ning "för skogsågarnä at et är. emellertid inte bara” med Ja sina skräpskoga å "den "myckna skräpskogs- bestånd., Heia å räv . lands 'skogså det"sunder .de. närmaste 7 åren lav sådan mindre'vi -kommer att: bli gott, utrymme, för : |'60 : procenteii "den svenstra skogsindustrins pro-"- bättre area "dukter; y på: den .Västeuropeis-"|komira :ug en Vi Han fortsätter en ä gjord av 'polyvinylklo- rid, PVC..-Skall” den . förstöras, -måste- den. brännas, Vid'förbrän: 'hingen frigörs från varje: flaska ||: |: -fem. gram; saltsyra; som; välter |"... «- Ut'our: skor: tenarna. och; fräter och" bor. i Stöckholne och 'désé förstäder 'köpa vatten av-staden till det facila priset 30 öre ku-|, bikmetern, +4 Leyérerat” F.: kran] en p. ut Ilubelle; . met, -TIl både biltvätt, annan ler. I 1 : kåälle 4 ningövenarna sn |S | tvätt och förtäring. vt Par; av. styrelseledamöterna vatten, : Jeldppen. kan mm I "Jag frågadé en v notat, för 1960 köm,-hade stat] gränd av bristande i tid. Men] syran: Då återstår. emellertid att |Peravningsplats.'och' ropade. Lar : "hittas på nå äl xt-| samtidigt pigtesterade må göra sig av :med det'förorenade |SArtS ut från de : et och den "upp: den hitta; på något alldeles ext samtidigt pr otesterade de . mot 8 e Miri vänn svaråder:” än hd vternationella konjunktur 1 H 3 nni I är | iNte.:Lasarus, men. jag. vets-ju Å. ski 'S. områ "man" fråj | fört en vattenledningsavgift av om > förbränningsugnarna; -.. för I på. skogens. område som :man precis samma storlek. som. den "YOR atti Lasarus : hade. .bara: varit d fy : 2 FE gon rök så att de k ra. dagar. 2Jag hade | varit;:död skogsägareorganisatione omi priset” steg med en gång: med " "Fem "gram sältsyra per” plast: pedrövli + . rg | tering. Omläggningarna'a "får 'räknä d: bård "kohkurréns- "Kar vi. sc 3 : ON SR ' tv ekar . PE Pas gt tillstånd, Aon sen MB rnadlava Tar räkna med: bärd” konkurrens" | Och dessutom har vi, som nämnts, exakt "100: (etthundra) procent, | kanslern; De har protesterat häf. | -fläska.' Det låter litet." Vi” dric- Allting - hade: gätt. -sönder .för| bruksdriften" genom 'deri:fortgåen-| från USA och isynnerhet" Kana-' den friställda' åkerjorden att tänka > | - Mycket bristfälliga "demokratin j . flåsKor' öl-om året. De: finns de i ilj! van: splittrad, | tér bidrar också”i' hög! grad -till att|'Jerti vå bl a . ; dem. saken. iversi ä änna ll Som - räknar” "en" milj ten... Min. familj. van: splittrad, | tér bidrar också”; hög” grad till att | Jortid, gott,. med fanke' på bl.a. | onekligen an!edning att .redan.i vår y inom 'universitetsvärlden, Ännu | : rä med, - en” miljard | min. hustru och mina barn hade nman”ämnar slå ett extra slag" för |. närheten till 'avnämaremarkna-' | fundera över” vilka marker," som priset,. .så "var det: naturligtvis] UKAS. Men för universitetskans- | Jard :glåsfläskor,' och "saltsyre: ]; konkurs. Mina.vänner hade dra- - Mo rusass a SN en. sJur l - | lern bör det ha känts värre att | Mängden blir fem miljoner kilo git sig undan. . d Fd edist erinrar om, att « nadsutveckltingen inom '. svenskt tre: -genom + ;nyplanteringar, :, me= BARA FILOSOFI? En enkel c altand :: under ;-perioden |..skogsbruk, :] nar man inom” Skogsvårdsstyrelsen | FIL ? - och de övriga som arbetat. med Mn enkel användning av multi. | jag fick "liv. Nu är. min familj| 122X 2 H or SN a én ' Tage". Erlander | har talat i) -förslagen ryggen -så snärt.kriti | Plikationstabellen ger: aningar | tillbaka. Mina - vänner: har -jag| flon'ca-7.500 hektar åkermark, Och |-' : I ÄVEN F D-AKRARNA i NORRAN Nerikes Allehanda (fp) | ligen har. Det går inte att rycka | Jag ;vet inte mycket, om : Lasa-| att:fortsätta i ännu snabbare. takt, |" Så längt' experterna” alltså. Men | ' sista statsministerafton. Han ta- . . på axlarna åt problemet. Det gär | rus, "men en sak vet jag säkert:|' ehligt lantbruksstyrelseris- progno-|i sammänhånget har under. senare - -M an ki : i - . Ivpt? > ne : login 1 sina svar och återkom en m an "också uppfatta || tin i morgon. livet”,.: 4 oo ' rutsägelser ."' ytterligare | svenska-lantbruket ifrågasatts .lön- |. till sin nu ganska kända tes om | av båda "parter, för att et ms | : se : I fäke : > ge" det | men bara ett'av.de mån, Nr KG TN AT arean "Jå : 5 skapandet av ett starkt samhälle. | mindre framgångsrika statsrådet | til AG : 82.50M |" LANDSORTSTIDNINGEN so os ibrt IN: Jåkrar, I -detfallet: menar Skogs- 5 tillsammans -bildar ett. mycket | ”” ST FA vide nämnda ' 7.500 "hektaren | vårdsstyrelsens- och skogsägareför- v svit a. alltför ' mycket liknar> en. förvis- |- oivili / N 7 sej år: bl alltför "my r>en förvis- |: civilicerad. I åf . FT 4 V nare år blivit konservativ eller "ning." En" förberedelse till. "the ra Svensk lämnar hund-|. ifrån spelat ut-sin roll. I TV-äl hektar, d v s omkring 'en tredjedel | att- det. är. vanskligt att diskutera | ' av. ' åkerplänterin? ' hemma i köket och i bådruri- : I . M och. :rostår: -Använder;. man Lt "Men. när. den första vatten-| UKA: Formellt gjorde”de det'på| 'Visserligen.rena röken. från sall | Verkligen ätt "Jesus: gick "Ull en särius' ut från 'de”döda i net och den" uppå + ra och. fllfundigt, Man hade in:| det.sätt varpå försöken med stu | Vattnet. När man. en gång byggt ill' insti ' närvarande :är de flesta inté:ut- vad. Jesus har gjort:-med:. mig. skogsvårdsstyrelsens . och... lö tidigare vattenavgiften. . Vatten. i fyra: år och. befann ett >» NU: vill 'propågera fö - ka niarkbaden, Detta" även om vi | den. halläadska '; ;skogsexpörtisén. 2 ; Det blev, frte' mycket tatat om tigt mot den enligt .deras åsikt |. ker emellertid mer än miljarder mig:—: jag: var. alldeles . nedbru- |. de 'miriskningen 'av'bruknihgsenhe= | da; Vårt konkurtenslä emel-" | på: Varje 'skogsägare i -:länet har: . När; Stockholms stad höjde] mer::har” de ' protesterat mot | Plastflaskor istället för i'en' mil lämnat mig.. Min firma hade. gått skogsnlantering. . Jägmästa- 1. den' och "den ' sjunkande .. kost-. | skulle "kunna. "göras 'värdefullé regeringen 'snabbt vände honom | .— om fem år tio: miljoner kilo. |.., Då. kallade Jesus på mig, och La H > 6 togs ur 'jordbruksproduk- och skogsägareföreningen, Lund : inför studenterna, på sin| Ken gjorde sig påmind.: '. -:-.; om vilken vidd problemet egent- | återfått. Allting 'har blivit nytt.| nedläggningen av, åkerjord kommer BÖR 'PLANTERAS vac felc vt So ssd så anser oim avgången: :: H 5 I H lade mycket om” jämlikhetsideo- gäng .inte att skjuta upp dess lösning | Jesus kallade mig från döden till 11 1980 kommer enligt |år ofta. från företrädare för. det|” -det som,en: åtgärd," acceptei . j NN oh ess; sägelse c a - Eg - accepterad | "> PVC-plasten: är. 'ett problem |” Je a ora t'40.009 hektar" åker 'ått tas ur) samheten i att” skogsodla nerlagda] Men antingen har Erlander, på| Moberg en reträttpost som inte I 'större:.. / a idni i NV . g op törre:..soporna . efter. oss.- Varje |... :"Landsortstidningen . har långt åker; som nedlagts, torde, ca '2.500| eningens representanter i vårt län) ' on 2 ”ratals kil "si - 4. Sn - : också "har: han svårt att förstå | great :purge” — den: stora ut- o sopor efter sig, Allt-| dern har den nya uppgifter. TV | ha skogsodlats: Högst, samma. areal | lönsamheten so oda . L mer av” i get fundamentala i jämlikhets- rensningen — som ska ge den |. ur den cykliska proter ykAr . sig kommer med de heta nyheterna, | kan beräknas ha gått åt för bebyg-|garna'” Det tår” bli -fråga- om : bet ; ideologin, kommenterar|S k än s- Nad statsministern lite friare |. turen själv återskapar det män-|' Pressens uppgift blir. att .kom | gelsö,vägar etc. De återstående ca|dömningar med utgångspunkt: från ka. Dagbladet (ep): : 2] DERder PCC EE. cc | niskan förbrukat. Industrierna |: mentera' och förklara" bakgrun-| 2:500.'hektaren:vet-man"inte-rik-|trender.och progrioser. Men redan” .En'. studentfrågare undrade RN - «| är, de stötsta avfallsproducenter-| - gen ti ä . | tigtivad” de använts-till. -En "stor | början”. på ' 1930-talet; när: hur man skulle komma till rät. | 2CÅS RÄTT TILL BOSTAD | |-na. Vi han dock-alla ansvar för|. CM tll de händelser som all| geltay- dem håller förbicdligen på | plantering ' kostade" i" genomsnitt + ta med skillnader i utbildnings- | - -Underströks. kraftigt på den|-alt den miljö vi lever i inte skall |, mänheten redan känner till ge-| att' växa igen av sly” och 'skräp-|120—130 krper hektar, ifrågasatte| - möjligheterna mellan olika indi. | Kongress, som det franska hy-|-Pli giftigare än den redan. är, |: nom eftermeälia, skriver Små-] skoglt, TN man lönsamheten' av sådana plan- NG -mellån socfalgrupp 3] resgästförbundet Confédération De sen vet har vi mot. varand- landsposten'(m): ''. zz Gc ME SAMMA - teringar. Utvecklingen har emeller- |: s cent av i . SE .vära barn, rad YNN!: - oa RT r- högskolestu. denn den Pn 2 kom. Nationale des Locataires nyligen] 'så de inte tvingas växa upp i en reset fordras emellertid. väldiga FRAMTIDSUTSIKTE2 - början 04 030 ter Pjanterade i mer ur socialgrupp 3, sade Er-| NÖll i Macon. Andra krav var| alltmer . vedervärdig, sjuklig, | samhet av detta slag, och där-| ... Skogsvårdsstyrelsen och skogs-iledning ångra ä tta, ot mhåller N lander.-För femton år sedan var | trygghet i' boendet, kamp mot « kanske livsfarlig milj a vidlag kommer landsortstidnin, . | ägareorganisstionen vill alltså en 1ä Ing re a v t 2 fram åller siffran: två procent. Skall alla få | frigivandet 'av "hyrorna : 1. det | ', Millöskyddslagen — som riks! 'arna. ohjälpligt på efterkälk : tusiasmera ' jordägarna till krafttag länsjägmästare ieslander, — Så samma möjligheter, som 1 andra | Äldre bo: tånde SST] - dagen. nu har att ta ställning | trots I illgåns NA krönikemate. | för att få de. nerlagda åkrarna, |. 00 I kostneden i dag ligger vid]. socialgrupper måste vi satsa or- ire .bostadsbeståndet samt en | -till — ger inga normer eller vär- | , rial Mr 18 en få krönikemate- överallt där Veda a ca 600 kr per hektar, så finns det dentligt, menade statsministern. . stark ökning av det sociala bo- den för vad som är tillåtet eller "och inte r tion la rö vävenska Jen id: S sciella skäl i atar | 21 anledning att se optimistiskt på - Förutsätter Erlander utifrån | stadsbyggandet genom det stat. |.. förbjudet ifråga om t ex ölför- |. . Landsorts ress a byråer et F andra speciella skäl inte talar framtiden val det gäller räntabi- sin jämlikhetsfilosofi att skillna. | ligt :stöäda "allmännyttiga" -bo-| 'Ppra ningar, deras förmäga' att| ligger på ett helt annat. plan. Htelen av sådana investeringar. derna mellan social, erna då sfö | :Skräpa ner. eller förstöra. I le a ; . . skall stå kvar? . Erupp Stadsföretaget HLM, -'. i |:och 'vatten.. Så vad händer om kvens goa den. att. konse- | 7 ce . "" STATSBIDRAG : Om sedan både utbildningsmi. |' ' På kongressen, som samlat 350 | : fler bryggerier går över till plast med det, som te- Så sant "|| >" KAN ERHÅLLAS i M gp | M dan tidi, it — VIEN 2 oe - | nister Olof Palme och 'statsmi- | Ombud från hyresgästföreningar så som saft- och stilldrinkspro-] ha Jiligare Med främsta upp. - "Två luffare har det skönt i grön — Pappersförbrukningen ' i "ela näisternt. talar vackert om att det'| i hela Frankrike; väckte ett re- rogen erna d stor utsträckning | gift: att presentera nyheter och | Eräset med 'sol, värme och: mat- | världen stiger. I USA förbrukas 340 SEN att komrna till rätta med | ferat av den nya svenska hy- gjort, : evoTa bevaka begivenheter från det| säck. Den ene filosoferar: ..":" - ;]kg papper per capita, medan vi i rr Aes ytor na, är Ju allt | reslagstiftningen stort intresse] " » Ett får inte, hända: att företag | egna spridningsområdet, att| — Här får vi nöja oss med ljum- |Sverige ännu bara ligger vid 170 Sofia är me . ja ikhetsfilo- omtalas i en artikel i Vår bo. som ansvarsmedvetet tänker ef-] kommentera och gärna kritisera | met renat och ostmackor medan |kg. I flera sydeuropeiska länder MI s - Md ”] ter före en d' A - Vad som händer i bygderna, där | kapitalisterna sitter på Operakälla- | ligger förb.vkningen så lågt : Hur det bl t 3 : - Produktlanserin, frn inder yg' » där a si 3t som r det blir i praktiken och | stad, organ för HSB och hy- BE "tidningen läses, att väcka Iokal| ren med kaviar å champagne, : "vid 10—15 kg per person och år,|. hur de nuvarande orättvisorna | resgäströrelsen, .' "debatt och att ska ini " Ifö i i: H e he t mlar or på. N pa opinion i| Paus, i . för att inte tala om vissa arablän- skall lösas är dock långt vikti. | ' I Frankrike strävar man ef. inte tänker sig för. Tillåtes det,| frågor som berör den egna byg-| Du, är det egentligen nån större |der, där maa kommer ner i nä - kommer i Kläm mellan dem som a — Jag saknar faktiskt någonting lödigt, som jag kunde sitta och tite= = N ö männi. ik N lär det -bli svårt” att' effektivt | den. Di i ” OA : | - gare för den vanliga människan, | ter att få en liknande lagstift- a ektivt « Den goda landsortstidning-| skillnad? Man kan ju inte bli mer | mast - mikroskopiska tal för för- i slutar Sk D. ", f ping och-så är- förhållandet 4| Skydda vår miljö : on oli På så sätt en slags spe- | än'fulli alla fall,..v ' brukningeri, I något sådant land] filmenr — oo cn en dumma. PV. | . : flera länder, som tillhör den In. | konstaterar Vi, efaltidning :för- den -egna -regto. | fr en potens een ae mere te reser —' Få . e + . , ys ” N ' t : » a ” NN i : i N x
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.