i "LAHOLMS" TIDNING i 3ovVDS: "Torsdagen; i LT Torsdagen den 17 april 1969 LT -— LO och lokaliseringsfrågorna 'LO kommer att hos 'regerin- gen kräva en översyn av lokali- seringspolitiken, omtalade Arne Geijer i ett-tal vid ett socialde- mokratiskt partimöte. De nuva- rande stimulansåtgärderna för fö- retagsetableringar i industriglesa områden ' är villräckliga, ansåg LO-chefer. och menade att läget kräver ytterligare insatser. Något lokaliseringspolitiskt program har LO inte ännu skrivit ihop, men « av allt att döma är arbetet i gång . för att så småningom presente- ras för regeringen," rr cc No Det är inte otänkbart att det ektuella förhandlingsläget tillförts aspekter,. som fått hr Geijer på överraskande , positiva.” lokali- , seringspolitiska tankar. I LO:s programbok från 1961, som rå si- na håll betecknats som , den : ialdemokratiska handlingsprogram, dekiareras bl a ett JokaliserIngspolitikens huvud- ” uppgift borde vara att ”uppmunt- ra till en koncentrering av ringslivet till de 'expansiva om- ' rådena inom / landet” - varvid Stockholms-, ” Göteborgs- . och Malmöregionerna = skulle -- vara! "synnerligen lämpliga som -lokali- seringsorter. för många - slag -av industriell och annan verksamhet”, - - Den socialdemokratiska lokali-' seringspolitiken har 'som bekant” ända till' 1964 års Iokaliserings- reform i huvudsak följt rekom- . mendationerna jom. koncentrering . till de tra storetadsregionerna och andra större tätortsgrupperingar. Genom lokaliseringsreformen fick Vårlandstingets. val,i i. mokratiska tveksamheten om re- jälare ' satsning på 'den inslagna vägen lika anmärkningsvärd som den negativa inställningen till det ' faktum att stödbehovet alltjämt är långt större än medelsramen. I princip bör målsättningen för en aktiv lokaliseringspolitik vara - en socialt och ekonomiskt så jämn spridning som möjligt av närings= - liv och bebyggelse över hela lan=" det, Även relativt små tätorter kan i många fall vara lämpliga lokaliseringzorter med hänsyn till '; - bostäder, skolor och servicean- . läggningar som dessa orter förfo- gar över, Medför strukturrationa- liseringar sysselsättningssvårighes ter i sådana områden är det sam- hällsekonomiskt oförsvarbart :att inte med " lokaliseringsöolitiska medel. stödja . nyetableringar: av' företag till dessa. äts .- Hr Geijer påpekade att man in- om LO inte tänkt sig några tvångsåtgärder utan ökade stimu- | lerande åtgärder, LO-chefen tor- . "de därmed "avse en utvidgning av” det lokaliseringspolitiska 'stö- det i form av ökade ramar för både lokaiiseringslån : och "bidrag. Det är krav som centern; senast » får ställt i riksdagsmotioner 'men 'scm "avvisats av. den sociäldemo- kratiska . regeringen. Huruvida: LO:s aktiva medverkan i dessa strävanden kan leda till en rege- ringsomvändelse återstår fatt se, 2 15 det ekonomiska företagsstödet vä- AV vice or df ör ande" fr sentlig förstärkning 1'form' av 10- kaliseringslån och ”lokaliserings-- bidrag, 500 miljoner'respektive 300 miljoner "kronor att fördelas. un-= der en femårsperiod till 1970.”Ut- " vecklingen visade emellertid ”att ' "behovet var långt :större än' de' sammanlagt 160 miljoner: per år . som principbeslutet förutsatte; fAv :de', politiska partiern; ” centern” som" gått i : ”en vaktivare" Iokåliser ingspol "tik och" som "också "hårdast 'kriti="' ;. Serat:regeringen för.bristande. in- > ” tresse och handlingskraft." Visser-' - " Halmstad till den vakanta posten ", tecken,”I hr Israelss efter £ riksdagsmannen. Gustav '' Nilsson, Göingegården, som avgått. "ur tinget, skedde efter.vedertag- nå pri att presidi en 1 tinget och. förvaltningsutskottet ' ” fördelas mellan partierna i tinget, Moderata såmlingspartiet föreslog ” £.. rektorn” Hampus" Israelsson, : ach :valet gick: he ."enighetens "ligen "har regeringen "att : ' Sprungligen 7800 -riljo | -femiårsperioden' men j garna ' har inte "tillnärmelsevis tivt. goda resultat so " gens nya lokaliserings ågot' vidga" ramen. på” de. ur ” ade. nämligen sin > 1 är sgånska sent. Hu- vudpärten: av sin offentliga verk. samhet har han emellertid utfört i landstinget, 'dess ; förvaltningsut-. skott" samt” i, olika styrelser” och ETT . gav redan under - - tfögen -med 'landstingsarbetet/ öve. > varför. han' är väl hela'dess omfattande register; " . 'värnpliktigas - ". matstrejk . + Lr ev RN Matstrejkerna ; bland värnplikti- ga har föranlett ÖB att ge de -lo- kala milltärmyndighetérma' rikt- linjer för hur man skall ”förhimd- ra strejker samt ' för, vad, .man bör iaktta när en fall har inträffat, . inryckningen le" bestämmelser ; athållningen och möjligheterna "att sörja för "den inom: den 'kostfiadsram som getts. Han ', skall ; också : .oriehteras : om rätten att'klaga. och skyldigheten att armmäldjönskan att utebli från som gällef för i måltid. i h sammansättning >: samp. kommani- assistentens”och ide + nämnden in: .; Ändringar: i' mathällningen meddelas . vid; förbändsnämnden sammanträden "av intendernten el- ler annatr>som 'syéslar :med” Mivs- medelstjänsten, :- Förbandschefen (pressofiiceren) «bör. om ' möjligt komma : överens. med ortspressen om "att 'den skall ta kontakt med förbandet innan något som berör mathållningen vid :förbartdet pu- bliceras, och ortspressen- ib mm möjligt 'ges "tillfälle: studera ' för- bandets. mathållning "under 'ojlk förhånland ; strejken "dock ett fak. tum. skall strävan” vara. att. sna- rast, söka " eliminera -amledningen till händelsen: . Andra: åtgärder, främst: disciplinära; bör som re- gel: vidtas sedan, matstrejken i dess helhet utretts, Plan.-för. . åt- gärder" vid matstrejk skall finnas och ha delgetts-den” personal som kan. tänkas behi ingripa. H ger serie -exbrnpel "på lämpliga åtgärder och'anmärker samtidigt att dagbefälet med hän- syr till vittnesfaktorn inte bör gående värnplikvigas ' skyldighet ee . En del håller :' på sin rätt fast domiinte har någon. 7 trafiken. . . 'T ex när man kör i en kors- ning där dom korsande har - skyldighet att släppa fram . en.; Då tror man lätt att eftersom "dom andra har skyldigheter; så har man själv rättigheter! ” Man kan bara gasa på hur . som helst!.. ooo. > En farlig missuppfattning. Vi måste vara försiktiga joch generösa i trafiken. Ganska vanlig företeelse i Vi måste släppa fram varanni fat age t.; "Den. första punk- ten i -rekommendationerma säger truppen: genom ” dagbefälets örsorg 'skall” ställäs upp. och ori- enteras om” att matinrättningen på grund av matstrejkeri kommer att. stängas fön:inspektion; .För- band den — utspisningsut «Ike. Nu har man hunnit till -malk- | rillen, - som ges | Här: kartläggs . | Göteborg... Speciellt :-värdefull. "Fisk mjandets - (till höger) ”; Sedan det. hållit sig meg en' årsfisk, som des behamdlats Ötförligt både ur biotagiska och sportfiskemässiga aspekter i förbundets årsbok FIS- KE, dels presenterats med'emmar- | i na som "ett trevligt hatt/rockmär- ett "betydande text-- och bildutrymme i. FISKE 69." Om” makrillens biologi: ut- bredning, ' : vandringar, bestånds; förändringar 0, s; v. skriver Gun- nar Otterlind, laborator vid Havs- fiskelaboratoriet i Lysekil. Otter- lind redogör också för det yrkes- mässiga. makrilfiskets veckling, alltifrån 1500-talets landvadsfiske inne i skärgårdarna. till "det wo derna ringnotsfirket,-som nu tar stora fångster bli: a. i. Nordsjön och ' Skagerack! Totalfångsten av makrill i. det -svenska fisket var 1967 "cirka 15.000 "ton. ct Saver 7 "Sportflket "efter ' makrill: be skrivs av -välkände: Olof: Johans: om att anse: makrillen” so enav. våra” allra: finaste kar, it örihållände till kanske starkare: och snabba någon - annan; : Fiskeng...så.varie- rande" beteende gör också: r sisket utomordentligt omväxlande. antingen man fiskar. dem på”dyk” under "fönsommåren. eller: genom trolling "på "hösten, "då: den: 'van- ligen går djupare: . St + Dem" som tänker ' jakt: efter. "makrilt.. summa att i FISKE 69 ordförande, ' landshövding ' Karl Frithiofson studerar Fiskefrämjandets nya ärsbok. FISKE. 69 stern Ingemund - Bengtsson.” tillsammans med ' nye jordbruksmi ena MAKRIBLEN 0000 FISKEFRÄMJANDETS ARSFISK” länge har Fiskefrämjan- 140 ha” stor: sjö" sydost” ont Häll Norrbotten har sex. nya. kortom- råden bl. ”a.. Junosuando. byalags |. vatten med öring, röding och harr Jokkmokks 'sockenalmänning står för. tre. stora. fiskeområden bl. a. Sotaure-Sjuggljaure område med j öring, regnbåge, splejk m.. fl. ar- ter,' vilket "kunnat 'brdningsstäla sgenom-s. k,. regleri nyhetem SolNefte-ortens: fiskevårds- område - med: ".1.900 -'ha. sjöar, 150 knv åar och : bäckar samt 20 km av Ångermanälvert. Landets -areal- mässigt störata enski råde. . . Sunnamsjö-'” fiskevårdsföreningar 'Uupplätit ett antar vatten med gäd-' da," abborre, sik och öring... lands. Ein presenterar i-FISKE. 69 var sitt nytt 'kortfi r; sannenligen inte .en:l a; i; ett - områd finnis bl.a t | fiskägmmen. "I bron: i sporfifieke-" och. kommit -på "den" fyndig avstänga.'ett; fångstbar' :regni «I ' Södermanland, keln "om havsfiske" I Bohuslän: |: med - bl.: a. kanadaröding. en märgd" sjöar. och. -bäckar. ” hög teknisk standard, men tek- - niken är också en av orsakerna : Halmstad. Konferensen var an- ” för handikappade i Hallands län ningsvis. en halv miljon människor med olika - grader av: handikapp. Många av dessa kommer att förbli | '; handikappade för resten av sitt liv, Det finns. mycket; vi kan göra - för ; att decimera dessa människors han-. . dikapp "på andra ”sätt än: de rent + medicinska. "Ett: mycket.stort. pros: . blem för rörelsehindrade är den Arkite miljö de tvingas leva :i," en fniljö” full: av: för dem oöverstigliga hin- "der. Offentliga 1okaler är exempel. vis ofta byggda på ett sådant sätt att människor i rullstol. inte kan besöka dem. Det finns" besvärliga . trottoarkanter; trösklar, trånga dör- «+ rar, trappor, telefonkiosker, badhus, så diskuterad på länskonferens'i-Halmstad- I Sverige har vi. sen niken är inte bara av godo. Tet till att vi har så många handi- kappade, sade landshövding Ing- var Lindell i' sitt välkomstan- förande vid den konferens om de rörelsehindrades' situation i Sve-” rige, "som på tisdagen hölls -ordnad av samarbetskommittén länsarkitekten, . m till EN HALV MILJON +" RÖRELSEHINDRADE Det finns i Sverige "uppskalt- smedel oa I ' Västernorrland :är den stora Ida fiskeom- |. I Kop Västmanlands, Örebro och Värm- 'eområde, bl. "har" Örebros Vnersbo Eg, kitekterna," byggn stadsplanerarna. och andra berörda instänser får försöka lösa, I. so — "informerade om dé olika former” av handikapp, ' sc «i dag-:dominerar-.i | > . Sverige; Han sade 'bl ; mycket svårt att säga, vilka grupper. gom: skall. kallas handikappade. Det gäller; ju inte" bar: 'son i ol dskonsul na. oh ; Westerström "talade. på :den . länskonferens m'deskandij « Arkitekt >. -Ston Stockholm; talade dels, om. para". graf 52 i byggnädsstadgan och SIS Sten : Söderström; "Stockholm," och arkitekt Sten: Axel almstad, tuätion som på tisdagen höll Där finns '. BÄTTRE PLANERING ' tiftymmen. Söderström, der skall; plancras' för» a rörelsehindrade skall ha. tillgång ' till dem,-Många nybyggda om . biografer och mycket annåt, som gör | dels :om "all Å ålsättningar, ' den har redan: börjat- planera -fö att; rörelsehi rdrade personer blir vad, "det: gäller planeringen de rörelsehindrade: med svagt Ju : helt a ti sö da från. det normala » handikappade. Paragraf 42 a ins |:tande ramper: istället för trappor, . samhällslivet". ee oe anslag plogas ne SR 'tröskelfria portar, Tättskötta' his=" Det blir, desså problem, som de "Nehåller bestämmelser och anvisz. sar Os v. Flea ont till konferensen inbjudna stadsar- | Mingar: för- större "ombyggnader "|." fort a och : nybyg "av offentliga: nzen de ' med, 'att änsläkare. Sten Axel Westerström | — Det. är miskor,. som. ist åge, "något äAsfis- | planerade” och byggda”pi söm. gör Isehindrade; I ka mycket: svårtillgäng- de flesta - : om hur. våra offentliga! bygima=" " alt äv de": olika: lämp g fiskeområdena från. Strömstad redogörelsen: för. båtservicen'.u efter : bohustkusten: Denna sär: re-1.. dan, så väl utbyggd att man” od-| så "utan tillgång till eget: flytetyg kan skomma ut på havsfiske inom nästan, vilket. område man önskar: -w. :43 NYA KORTOMRADEN I -FISKEFRÄMJANDETS >' " ”ARSBOK, svs öov oe > 43. nya kortvatten bjuder. Fis kefrämjandet'i sin "årsbok FISKE ni och. för sig: imponeran- |. i de: ökning vad gäller: antalet vat. |: tenupplåtelser; . men ändå” inte riktigt . lika stor. som: under. de närmast tidigare åren. Norrlands regionen, som tidigare :brukat :1e- da fiskevattensligan, visar en klar avmattning, . vilket torde. bero” på att större delen "av fiskevattnen nådom odlingagränsen nu är upp- låtna. En hel del intressanta nv- tillskott. finns: dock, ".exemme!vis det av SCA öppnade Sjougdälvens- Saxälvens kortområde + Jämtland med 4.000 ha: sjöar och 40 km strömvatten.- Röding. och öring dominerar här,: men. i vissa av vattnen finns också bra gädld- och abborrfiske, 'Inom renbetgfjället presenteras: fem . nya. fiskeområ- - Västerbotten redovisar för åvet tre nya områden; varav ett 'ovan odlingsgränsen. För ett står MO och : Domsjö, . vitket utgörs av en skottet — : sammankatlag .om det är .möjligt, Förbandschefen eller annan som han beordrat inspek- terar . tillsammans ,med 'förbands- nämnden eller utspisningsutskot- tet matinrättningen och provsma- kar maten. Om det” anses lämp- ligt får representant för ortspres- sen inbjudaa.' "De. värnpliktiga s sedan upp och orienteras om vad in- spektionen gett "vid handen och vilka åtgärder. gom vidtagits. Ge- nom ' handuppräckning 7 eller ' på annät lämpligt sät, klarläggs vil- ka" som vill äta i'rhatsalen. De får tillträde dit. De övriga beord- ras lämna. området 'kring matsa- len. De som inte Jyder eller” på annat sätt stör ordningen amteck- näs och tas om det anses behöv- ligt i förvarsarrest, Fn Fortsätter matstrejken skall man övergå till måltidskort och endast värnpliktiga gom har så- dant skall få tillträde till matsa- len. Även här kommer ”ortspres- Sen in.— om. så anses. befogat skall. den informeras, . . .. - : Den utredning som görs när en strejk har inträffat skall om möj: ligt ge svar på en serie frågor: Vilka som deltagit i strejken, om denna varit organiserad 'och I så fall av vem eller; vilka, Anledning till matstrejken och åtgärder som vidtagits för att avhjälpa even- tuella brister, hur ortspressen in- formerats om och beskrivit. mat- strejken" samt i vilken. utsträck- + TRAFIKSÄKERHETSVERKEN 3” ning disciplinära åtgärder. vidta- Bits, a | : | mån röst. ' (Ps. 55:18.) [ETT ORD cs: i PÅ VÄGEN "Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra Mänga' av bibelns författare ta- lar om nödvändigheten av bön och visar hur de själva brukat den, ' Också andra har upptäckt dess kraft. Tennyson skrev .en gäng: > se 5 ”Mer har uträttats genom. bön "HD denna värld kan drömma om”. "När vi ser på vår kristna erfa- renhet. «å instämmer vi omedel- bart i sanningen i ett sådant ytt- range, . De som har mottagit Guds led ning genom bön: har fått vara med om mydket i livet. Tänk vil- ken effektivitet som fanns i pro- feternas, lärjungarnas och de första kristnas liv. Verkliga bö- nemänniskor idag uträttar också storverk genom att hälla "sig 'nä- ra Gud, Profeten Daniel levde nära Gud. Han höll kontakten med honom genom att avsätta bestämda bö- netider varje dag. - : Kan vi utav de tjugofyra stim. mar vi får av Gud varje dygn sätta undan rågra få minuter till bön? Vi inte endast kan; vi behöver det verkligen för vår egen skull ' Gud kanske inte lö Ser oss från bördorna men han Kd hjälper oss -att--bära. d : baden, 2 em om: vi Scans göda ärtsoppa”... ' 1 klipp-kläm-värm-förpacknin Med fläsk eller utan fläsk. "=". kläre'och godare kan ärtsop gu på inte bli..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.