. ”övriga” såldes : omärkt potatis. 4: om - LAHOLMS --TIDNING - - er vn = år Fredagen 18 april 1969 LT == ar LT " Fredagen den — Socialdemokratiskt stöd. för'centerns pensionslinje .. "Det är intressant att följa de- Yngve Persson fick stöd av fle- ra: partik En av dessa, batten, om sänkt p När centerledaren Gunnar Hed- lund aktualiserade. frågan . vid. fjolårets centerstämma i Visby mottogs hans propåer om en sänkning av allmänna pensionsål- dern från nuvarande 67 år för det stora flertalet' medborgare ' till 65 år som riktmärke mycket kyligt. Regeringens toppmän, ”rlander och Sträng talade, om de oöver- komliga kostnaderna en sådan re- form skulle medföra och bröder- na i oppositionen, hrr Wedén och Holmberg, verkade närmast choc- kerade över centerledarens initia- tiv. Men hr Hedlund återkom i olika sammanhang och vid årets ; riksdag fanns' bland tio motioner i pensionsfrågan även en center- . ” motion som föreslog ' att "frågan .om sänkt, pensionsålder till 65 år " skulle utredas, Centerris främsta argument härför är. jämlikhets- kravet, Det kan inte vara rimligt Lt att de människor som ofta har de tyngsta jobben och lägsta lönerna skall ha en i lag fastställd pen- sionsålder .som ligger minst två år högre än andra samhällsgrup- pers, som i regel har åtminstone fysiskt sett rnindre krävande yr- / ' ken och därtill högre löner. ... i . Tyvärr avslogs denna center- motion av riksdagens andra kam- mare för någon vecka sedan och : på onsdagen följde första kam": maren samma negativa linje. Men gårdagens " pensionsdebatt ' blev 7”, dock ett fall framåt för centern& jämlikhetskrav för pensionärerna. ' Debatten drogs upp av dalmasen och centerpartisten Eric Carlsson 1: Vikmanshyttan,. som: erinrade om 'att de:'tlesta. västeuropeiska: : , länder har pensionsåldern fixerad "vid 65 år: Hr Carlsson beteckna- , de . en sänkning 'av' :pensionsål- "i Sverige still 65. år som . största. jämlikhetsfråk nnen” och : LO-ordföra en; (Axel - Strand ji ansåg ' Er ” .Carlssöns. resonemang, orealistiskt, ' Jelt "ning av den allmänna pensions- Om det kommunala partistöd: >” Erie Norberg, framhöll att:arbe=' " tarna ofta frågar sig varför tjäns- temän får pension vid 65 år eller tidigare, medan arbetare får vän- "ta iill 67 år: — Ändå har, de se- nare tyngre arbete. Den allmän- na pensionsåldern måste sänkas, underströk han samt hävdade att det är hög tid att utreda frågan och att detta är ett »rbetarkrav. På samma linje var. vänsterpar= tiet kommunisternas stockholms- representant Lars Werner, som : yrkade bifall till centerpartilinjen, Erinras kan även om att LO- chefen Arne Geijer drog en lans för sänkt pensionsålder vid Stock= holms ' Jäns socialdemokratiska partikongress härom dagen. Hr . Geijer ” uttryckte - missnöje med , att jämlikhetskravet mest är bara prat och föga praktisk handling. .' Hr Erlander och hans regerings- kolleger kan knappast undgå att registrera udden bakom det ut- ": talandet, +. 07.0 | . Alltnog har frågan i om eh sänk- åldern från 67 till 65 år mognat åtskilligt under den relativt kor- :." ta tid som förflutit sedan jcenter=. . ledaren aktualiserade den joch till "nu, Det mest intressanta är den - kritiska ' attityd - som .fackför eningsrörelsen ' och vissa' sgocial-":' demokratiska - riksdagsmän 7 intar till, regeringens negativismi 1'frå- gan; Reformlinjen har dessutom i ett starkt stöd ute i folkets bre= :' da lager, vilket” utgör ytterligare .: en starkt pådrivande faktor ' för . déss realiserande, ; ng 50) det, "statliga ;'partistödet. samt om. k ha' exeh is, bestärm=".. . men han fick om t svär på. tal: från. bl a "den "inte" okände . ” stecd. Mi nen "och t + fackföreningstedaren Yngve Persson, söm uttryckte sin + stora” besvikelse" över 'hr Strands konservativa” resonemang, .— Om vi tar itu med frågan" och? ber stämmer. oss för att prioritera den, ' så går den att lösa, framhöll han «- och fortsatte med att understry ka att det knappast:finns "något. försvar” för den, splittrade: -pen=. "sionsåldern bland löntagårna! Men 'hr Perssons kritik mot regerings- och . majoritetslinjen. upphörde inte med detta. Han, gick ännu längre" och; klandrade. ;sta' . hög gra till denna splittring, Yngve Pers-= , sön slutade sitt anförande med att . tillv respektive . partier . -snitt;..skulle, fördelningen ;i, Hal--. '; """Soctaldemokraterna 240:000" kr, "centerpartiet 175.090 kr, moderata » tiet +. 75.000; kr, komm mer''sig för fem -krotior pr: röst ;genom- . ungefär | följande; .med Jand z bli; utgångspunkt från röstsiffrorna 'i:. 1 samlingspartiet 80.000 kr; folkpa ist 7.500 kr och KDS 4.275 k Att kommunalt . partistöd, allmänt vedertaget. även som 'ret blir trögt i portgången-är: san- nolikt. Kan detta sedan stimul skulle: kommunalpolitikerna . för- modligen acceptera denna nya ut- | - yrka bifall till centerlinjen, - DALIG . POTATIS Dålig" genomsnittskw. potatisen I ; Borås ffan. (statens pris-. ska tellnämnd): och Svensk matpotatiskondtroll (SMAK) vid, en' undersökning 1 slutet av januari, .Analyserna visade att'av ”totalkyantiteten endast: 30 procent 'var av SMAK- kvalitet och 27 procent av kva litet :Ordinät, Inte mindre än 43 procent vat ndern ig ' måste gå fem år til dersökningar” på. "andra orter för att finna en ännu -större: så- darr ande >; ? söt : Trots "mycket stora 'kvalitets- skillnader mellan SMAK-märkt och : annan potatis. var.!de ge- nomsnittliga 'konsumentpriserna för de bägge kategorierna ' lika. Prisskillnaderna mellan ' olika butiker var dock relativt sto. ra: från 72 til 80 öre per kg för SMAK märkt” och ' från 65 öre till 90 öre för annan pota- "I de undersökta butikerna -fö- rekom SMAK-märkt potatis en- dast; i Konsum- och 'ICA-buti- ker samt 'i Tempo. I'éft kon- sumbutik, de flesta ICA-butiker, 1 alla Vivo-butiker, i-Epa samt i alla butiker inom" gruppen Denna visade "sig till 70 pro: cent vara undermålig, För den SMAK-märkta potatisen: var förhållandet. tvärtom —' någon . undermålig vara påträffades -in- te och 75 procent höll SMAK- kvalitet, KEN + Försäljningen av potatis ilös- vikt: utgjorde: drygt en tred del" av. den. totala. veckoförsälj- ningen, över 50 procent av den- na -potatis var undermålig, Den = - färdigpackade , men omärkta potatisen var. till 93 procent undermånNg. Den var alltså av ännu lägre kvalitet än lösviktsvaram;; Potatis från. pac- karna under: SMAK-kontrolk in- nehölt, ingen: undermålig vara, medan nästan" allf potatis från övriga leverantörer av. fändig- påckad potatis var av dägsta kwvalitetskllass: ":. uret Den genomsnittliga -detaljhan- delsmarginalen för :all central- packad vara uppgick till 25 öre Per kg och för: lösviktsvara till 31 öre, Beträffande den 'central- packade: potatisen . var medel marginalen 22 öre för ”SMAK -| lar med oss : Yi. totala ' veckoförsäljningen var. ca 30 ton,. varav. ICA .sva- "radeför 50. procent," Konsum för. 15; Epa och Tempo - till sammans för 8,' Vivo för 5 och övriga butiker för '22 procent. Av. den: försålda "potatisen var |” ” ca. 81 procent King Edward; en sort: som annars hör. till de' me- ra -pålitliga i." kvaltetshänseen! | de Att utfallet nu blev.'så ned- slående "kan I första .hand ha berott på en otillfredsställande ' sortering. . Detta gäller: särskilt potatis från -packare som "leve. »rerar "varan" utan -kwvalitetsangi- velse. De för sorten King Ed- ward' ogynnsamma ,) väderleks- förhållanden . som” rådde. under |" . förra årets odling kan också ha Ånvernkat, :Tva o- i | JAN a [ETT.ORD -:> | PÅ VÄGEN -”Kommen' ach sén' en "man som har. sagt mig aNt vad 'jag har gjort: Månne icke har är Messi as”? (Joh, 4: 29.) PES När jag var på semester i Vin. | terträdgården i Florida mötte jag en äldre dam. Fastän vi var- full- ständigt obekanta inledde hon ett ivrigt samtal med mig: Hon be rättade att. hon nyss varit och "St besett en' sturistattraktion : i Petersburg och' uppmana alt så snart som; möjligt få s& den... > > i "Då jag efteråt tänkte' över" vårt |. a fo Arméchejen, general Curt. Göran samtal :insåg jag att denna dam var. .så överväldigad av de intryck hon. fätt attt hon var tvungen att dela dem med någon annan. : Tänk” om vi kunde -. vara så fyllda ”av ”Kristus' att vi önskade dela med oss vär upplevelse av honom” och . hänfört berätta- för andra vad vt funnit, > | . Själavinnande är aty göra. som, den samaritanska kvinnan näm- |: ligen "att berätta för stadens in- vånare om den Kristus hon hade mött, Det är av den Krist - levelse vi själva gjort, , 5 MENPP prima”, men 29 öre för: den öv- riga, I stort>set” undermåliga a : z LANE | lokaltidningen. ".Jarbete. när du och jag de- Den blåsiga månaden - - Jag kallar 'mars för den blåsiga månaden, därför att det blåst ovanligt mycket under denna må- nad. Annars har solen lyst näs- tan -oavbrutet under månaden men när så. temperaturen har va- rit en mängd grader under noll om nätterna har vindarna varit kalla och isiga. ännu när nu april inträder har' ej våren - kommit igång, marken är hårt tjälbunden, en massa is finns ännu och nere på Hallandsåsen "ser man vita ögon där snön fortfarande ligger. Alltså sammanfattningsvis, våren har ej. gjort några framsteg alls sedan den 1 februari. Ingen gröns- ka, inga knoppar och inget: vår- H Jag skriver ner några” axplock ur min dagbok för mars. Jag säg nytt vårtecken den 3:e då vinter- myggorna- dansade, och: lärkan sjöng den'7:e, ' jag läste i en' tid- : ningsnotis från Skogaby att lär- kan var kommen, detta hände nå- gon gång i slutet. på mars," två månader" senare än de första lärk- rapporterna strömmat in. Den 10:e inars :kom dä som omväxling ' på ået/evinnerliga 'blåsandet full or- kan från ter, den vanliga blås- ten” kom. i. regel” från ' öster. Så jäste jag .I "LT 'om' stårens' ån komst. både i Våxtorp och Alstorp nya. vårtecken, blom av små” insekter. ute i solen, sam: selprem: r”och söl;- det gjorde der verkligen 'öcksä, men "bara för en nöbyar: då och" rink. nere; M bäcken. Så i: månadens. allra. sistå dagar "hörde" ag nötväckans glada: vildgässen dock på väg åt fer håll, nämligen ”åt "söder. Vad '”det. var för slag av gäss,” kunde jag: ej. urskilja för ' att " hållet var för mande suödroppar och en mängd |' lev' alldeles ”börta. |” id vårbudskåp ' och, -såg rödhaken ”|samtidigt" som . jag 'såg'. de. första « FÅR MAN En liten pys från storstaden, som tillsammans med sina för- äldrar besökte farfar och farmor i Småland skulle för första" gäng- em få gå med i kyrkan och un- dervisades därför i de småländs- ka andaktsreglerna av strängt gammalkyrklige farfar. När pysen fätt reda på, att man inte fick prata högt inte viska, inte nysa och överhuvudtaget in te störa rummets frid utan sitta fom ett tänt ljus, vände han sig betänksamt tIl pappa och - und- rade: ov fs — Får man svälja spott? vet jag ej. Alltså en hel del vår- rapporter fastän våren själv har gömt sig fortfarande, Men vi hoppas! | . H Gunnar Svensson, Halland iktet av P Hård salva mot löftespolitiken 2 ” på pensionärernas distriktsmöte ade 'olkel d. årsmöte i Hal hade på: aktivitet betydligt, reda till de £ d.styrelseledamöter, . Yngve Lövgren sade i sitt förande bl a: lemmar, I landet finns 1.099 eningar. och vid dessa förenin; studiecirklar har under: året än 90.000 pensionärer deltagit. Distriktsordföranden Oskar Lars- son inledde med att hälsa alla väl- komna. Han vände sig då särskilt var inbjudna samt till: förbunds- + kassören Yngve Lövgren, Malmö, - - — P.R O har nu för första gån- gen mer än en kvarts miljon med- så stor aktivitet har vi aldrig tidi- gare. haft. under de 27 år. P R O existerat. . När ':pensionärsrörelsen som an- , SKRÄMMANDE FAKTA OM : "” PENSIONÄRERNAS " ." FÖRHALLANDEN : för- gars mer En Det I nfor mafiva. ”skodagar i Orebro däliga tidigare, I knar man med att verksa Tid 'eftér annan har. det i såv dags nande rov för de.men eller mind- långt. Om det sedan rörde 'sig. om kanadågäss,; grågäss "eller sädgäss' re 'dlämpXga skor, huvudsakligeh iv. fåckskohandelns, folk I he ilj svämmår.. den : svenska -markni- som" fackpressen höjts var: | den. Skor som framställts i låg- 10 länder och/som därför kan ljas” till" betydligt "lägre priser. än de svenska slö cen. ei ” Armédhefen, "general: Cunt' Gö- ränsson, hade mycket beröm att ge när ..han på önsdagen bl. a. inspekterade "hur . fyra” grupper värnpliktiga ' från: 9:e » kompaniet på I 16 i Halmstad byggde linje, Tjugo" minuter per kilometer är den föreskrivna tiden men snab- baste gruppen 'klarade av det he- Ia -på. blott :elvaå minutér 'och det resultatet var såväl arméchefen "SOM - övriga närvarande. potenta- av utländskt ursprung, som över. rer. — befäl från arméstaben och Västra” Militärområdet — nöjda med. Frågor och svar ingick, som vanligt är vid inspektioner, och de värnpliktiga kunde bl. a., be- rätta om bataljonens orgahisati- on och 'funktioher, ” : På onsdagen besåg general Gö- ransson : även övningar med ter- rängfordon, på övningsfältet på Nyårsåsen ' och” bevistade också en lektion med elever från Inf nsson, följde med stort intresse när en "paniet upprättade ' en telefonlinje, .-- i ska kunna begära sakkunnig rådgivning i valet mellan bra or! Mindre. än hälften av: dem visste överhuvudtaget något. om: hur. en sko stillverkas. men "genom en: brett. upplagd kursverksamhet .i regi: av. 'AB Carlson .& Aqvist i. örebro mt/kunna hjälpa fackskohandeln att rusta - landets 'skoköpäre,.- . "oi | fått:vetat hela landet till 'kamp- för. ökat kva mer « Olämpliga barnskor som: snara- re: uppmuntrar anlag: till" plattfot än - motverkar..; dem, -olämpliga damskor ; som - ger...hundratusen- tals svenska kvinnor främre. platt- fot 'och tåförträngningar, har -vi Naturligtvis.:har dessa -varning: ens ord från ortopedhåll:-fått. oss "| vanliga " konsumenter: att: tänka grupp värnpliktiga från KAS, innan han gav sig 'ut i Galgbergets terräng för att där följa, . hur. stabskompaniets .signa- lister övade sig i sambandstjänst. Och ' den" övningen utföll altså till. stor" belåtenhet, till lättnad? för. plutonsbefälet med fanjunka- re Sture Johansson i spetsen, Men vi förmodar, att det går lika raskt frånvaro! . : | dom och. eleganta, också! '.." Lågt prisen varni även: när generalen lyser 'med siv | -J efter litet grann innan vi "slagit till” med nästa jättestora barnskao eller. raffigt eleganta: damsko. till "lockande lågt pris '>— för: söta är Men hur ska vi-då kunna värja oss mot de o'ämpliiga skorna, > väl- Ja" de "lämpliga: för: harmers” och våra- egna fötter? 'Är det. enbart priset --som, skvallrar iom att en sko är mindre lämplig? För utan- på : ser de olämpliga skorna pre- cis' lika -snygga "och gedigna mul som”de bra och riktiga. skornat. ! startade i Sverige var det många som inte trodde på idén med spe- ciella pensionärsföreningar. Nu tror jag alla är överens om att vi fyl- ler en viktig funktion i samhället. är dock viktigt, fortsatte herr Lövgren, alt vi inte enbart funge- hus. Ett fyrtiotal ombud från lokalföreningarna hade infunnit sig liksom tf d styrelseledamöter och kas-" ” sören i förbundsstyrelsen, Yngve Lövgren, Malmö, Många intressanta 1: : framlades under förhandlingarna och det förefaller som om P R O synp på q även i år kommer att öka :si rar som Arivselföreningar och kam= ratföreningar.. Vi måste också ar- beta med 'de- sociala förhållanden under vilka pensionärerna lever i Sverige. I Skåne har vi nyligen av- slutat :en mycket. uppmärksammad dersökning. av. »pensionå boendeförhållanden.; Det var mån- ga skrämmande” fakta om pensio”” närernas situation, 'som framkom genom denna undersökning; Dåli-: 'ernas : I ga. bostäder, isolering och dålig fy-' sisk konditior. är skrämmande van= ligt bland våra pensionärer, Många gamla tvingas, genom butiknedläg- gelser, ' att gå flera kilometer. till närmaste butik: och miltals till järn« - ionen -eller busshållplats Om det är. så här ställt i:det tät- befolkade Skåne, hur: skall det”då - vara uppe i glesbygderna? Vi mås-' te arbeta hårt för att förbättra pen< hålland nas sociala fö den. ; +: KRITIK MOT LÖFTESPOLITIK : .Distriktsordföranden Oskar Lars+ son "levererade" en. kraftig kritik mot regeringen och socialdemokra-! w terna: : - sin ..,— Före valet var. det många av... "'oss'-pensionärer,'.som trodde och litade. ; på! .; socialdemokraternas, löften .om kraftiga förbättringar: --för pensionärerna, I "vår , för=, ; bundsstyrelse finns många 'social I demokrater, och "de gjorde” före - valet: sitt. till . tro på 'de för + mokraterna u bättre..'Re + -"En-motion' från Erik J > Nizsaström;: om; tillsättande; "5 Det'verkställande utskotte! Å av ordf "Oskar "Larsson, sekr: Ivan Bengtsson och "kassören" Alexander; Joharisson; David » Gradén;'. t "stad; som vär 1 tur, att avgå, "om-; "väldes- till; revisor, Kvarståendi Emil: Carlsson;” Faholm'>och -Teo dor Erlandsson, Snöstorp.. Som stu dieorganisatör. omvaldes Ture tavsson, : Halmstad,'. och > i komrnittén omvaldes, K'G Nilss " Skottorp, ” medan -. Gunborg" Ha "son, . Varberg;' nyvaldes efter; av: gående Karl Bernieson, Varberg. : + Valberedningen omvaldes, och. står "av "Karl 'Berntsson,:'” Sten : "Wallberg": "Laholm 4 Torsten :Olssön, Oskarström; «> Till (ombud vid: riksorganisa- tionehs 'årskongress i Malmö ut- sågs Agnes " Eriksson, f Märta Pit; ..Bdvin .Södentunid,. KG Nilsson, - Ture "Gustavsson ' och Prik ' Johansson; vy sv aöusettnut "UP ÖVmen inte alltid.:s Vv . Det är klart att priset är et sätt att spåra de skor man inte bör "välja: — men det är inget säkert sätt! ' Det finns" faktiskt svenska skofabrikaniter com låter tillverka sina skor. utomlands på svenska läster och "med svensk kontrott och noggrannihet' för att "Ipå så sätt kunna erbjuda först klassiga produkter till samma lå- ga priser som 'de sämre '—: och 1 den. övermäktiga utländeka konkurrensen. « > oo MAN Bästa . sättet att välja rätt är — och blir t' än högre: grad! — att vända sig till fackskiohandeln, för det är där man tveklöst bör ha de-wetörsta förutsättningarna att leda rätt. i den. svårforcerade skodjungeln! - Ne Inom fadckskohandeln. — som ju också får kännas vid den kris svensk . skoindustri befinner. sig och som dessutom får: vidkännas pris- vor | | vidgad 'konkurrens -från . varuhus och andra icke specialiserade bu- iiker — har man nu klart insett att det bästa sättet att motverka denna utveckling är att satsa på information - och kunskap, Kort sagt: att verkligen leva upp till begreppet fackekolehandfaret bör Mer än 50 procent av fack. skohandelns folk vet inte hur en sko tillverkas! sm Att vi vahliga konsumenter in- te" kan skilja ”de svarta fåren från "de vita” i skohyllorna är förklarligt — men att mer. än 50: procent , av facksikohandetns folk inte heller. kan göra” det därför avt de inte vet hur en sko flverkas är minst sagt betänk- igt. - pirr Kunskap om skotillverkning, materialval, mode: contra fotrik.- tighet 0. s, v. är en absolut nöd: virka rer vändlighet — och kunskap är. just för att överhuvudtaget klara sig |? inom : fackskohandeln. inhämtat vid : en serie '. brett ' informativt upplagda skodagar hos AB, Carl- son &. Åqvist i Örebro, lär ', Rex- och : Master-skorna tillverkag. Just detta "företag "har fi ämnts som ett ljus I det mm skpindystri- befinner i sfackskohandelns « » Ut allt-om . mode, ' "och material. «c ert UTiN de här 'skodagarnd enga- gerar, man. sådana experter: som Skiobranschrådets 'koneult ; 1, "mo- défrågor; . fru: Ingrid” Giertz-Mår- tensson, ” Skoforskningsinstitutets | ledare; direktör: Bertil Ljunggren och en' av landets kunnlgaste. ut- bildare, :könsuwlent. Lennatt La tning”. , :semlade > ei pertis vet åtminstone” 200 medar- betare i fackskohandelm "åtskilligt mer vid det här laget om skomo- dets ' utveckling "genom! tiderna, om' vad. man vet 'och tror, om'det "Tack "vare: denn kommande skomodet och det Internordiska' och intereuropefska samarbetet i. skomåödefrågor --som Ingrid Giertz. ständigt' bevakar och vidarebefordrar till ”facksko- handeln. : Man "vet "också mycket mer 'om "det internationella -stor- lekssystem, som - håller. "på "att växa fram och - som "äntligen".ska göra det möjligt att :säkert, välja skor med såväl. den rätta läng. den 'som "den" rätta vidden .— en sensationell '"myhet:" som Ljunggren kan, avslöja för” publik, Vad det är för skillnader mellan ” nubuck, 'hästdhevrå,” rihd. box. och. många - andra ;skinnkva- (Forts, på sid..6)'”. tt exempel.påt den: 18-aprit-1909:7 = vad ett' par "hundra. medarbetare > Tandets främsta experter lär . a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.