» rinna 1 ett slumdistrikt gav en att den människa som ser skön- , heten så ofta fär vandra ensam? . LAHOLMS TIBNING . —= 1: I Fredagen. den 25 pril” 1900” Får kommunerna Källa vågar? na, ”folkpartisterna. och de 'mode-.. H -rata- samlingspartisterna. reserye- ör mitten- När statens vägverk i sin an- slagsframställning. . : till, , Maj:t för budgetåret 1969/70 re- dogjorde för behovet äv” anslag . till vägarna framhöll verket; att ' det kunde" bli nödvändigt att " överföra en del av' väghållnings= ' "ansvaret. till kommunerna., Beho- - vet av väginvesteringar var stort," Genom att anslagen till vägända=' mål under en följd av år varit i det närmaste 'oförändrat förelåg ' ett uppdämt ”investeringsbehov. "De samlade väg- och gatubygg- . nadsbehoven i. och mellan stads- regionerna synes komma att. nå en sådan omfattning att, om inte övriga investeringsbehov nästan "helt 'skall lämnas åsido, investe- ”ringsanslagen ' till den 7 statliga väghållningen. måste öka minst i. sämma takt som den genomsnitt- " ” liga årliga. ökningen” av samtliga statliga investeringar i vägar oci "gator åren 1958-1967 d v s med : ca 9 procent per år”, skrev 'väg- verket" också i sina. petita,' Om medelstilldelningen. - inte -. blev ” tillräcklig;: skulle behov” ”uppstå "att överföra delar av det. mera finmaskiga . vägnätet. -utanför de större stadsregionerna från" staten ' ++ skick skall" vila på ståtens' väg : till kommunerna”, ” Kommunikationsministern "sade .A statsverkspropositionen, att han : ""inte var beredd att.göra något ; uttalande i:frågan, Han menade i att konsekvenserna åv en ändrad 4; ' ansvarsfördelning : var ' svåra att : överblicka, och ' han” tillade. att ; frågan övervä et " Centerpartiet och "folkpartiet . framhöll i en gemensam motion vid början av årets riksdag, att . man inte kunde ansluta sig till . tanken på en sådan omfördelning av vägkostnadsansvaret, som an- tyddes I vägverkets petita. De an- slagsbeviljande ”-' myndigheter- : na måste tillse, ått medel ställes + till: förfogande i en utsträckning mm: möjliggö " bibehållande” . . Kungl. des i departmen- H ; portionella konstruktion" drabbar : De vaga formuleringar . .märdebatterna rade sig till förmån”, motionen, sx iv ' När frågan behandlades 4.ri! dagens kamrar tog regeringspar-. tiets talesmän lika lätt på saken. . Från" oenterhåll klargjordes där- - emöt, att man inte accepterar att väghållningsansvaret för, kommu= + 7 nerna ökar. Vi kan av principiella > skäl inte gå med på att kostna-. Sema för väghållningen :; flyttas ver på kommunerna, underströk > gren framhöll 1- medkammaren, > 'att "ändringar : beträffande. väg-".' hållningsansvaret i enlighet med vägverkets propåer irte får ske, > - anses ha, ett grundläggande an- vär när 'det gäller landets för- örjning: med. kommunikationer, Målsättningen måste därvid vara '- ; att förse 'skilda delar av "landet i med transportmöjligheter. I det ' sammanhanget '. spelar. ,' givetvis .: ; landsvägarna en väsentlig roll. 2 Och: ansvaret för - att vägnätet hålles ' i' ett" tilifredsställande' verk, Riksdagen får se. till att del ställes till förfogande för - än damålet, Att lägga över aänsvåret ; för en del av vägnätet på] kommu” ; nerna” kan inte . vara” en; klok > åtgärd. Man torde inte” kunna få :; ; väghållningen billigare på det säts : tet; Men kostnåderna måste be- stridas genom kommunala skatte- medel även om ståtsbidrag j skulle utgå till större eller" mind=- ::7 re del av. verksamheten, > och . ; kommunalskatten med: bin. pro- :- dem med lägst inkomster; hårdast. "Ingen vet vad man. kommer ; M sålunda Torsten Bengtsson i före. > : ta kammaren, och Aridérs Dahl+"" "Det är klart ätt staten mäste : >: | Bortåt hälften av årets halländ- ska studentkull 'på 500 elever fel att till hösten återfinnas i Göteborg för vidare studier, Se- dan två år tillbaka har Halland en nation t Göteborg — en na- nad från vad fallet är i Lund ker sig de flesta till nationen som inte bara erbjuder kontakter och ". förströelse utan också hjälper no- . viserna till rätta med alla de pro- "blem som hopar sig över den - som kommer till ett universitet. " Under de första veckorna i' ma för. der”. i Hillberg — varbergsfiicka " —'S > vid Göteborgs' universitet” och hör nationsledningen. fråm. till vid sina övervä > 4 1 verkspropositionen:;' och tyder å- att” man; kan. tänka" sig ringar > > och öka "kofimuner=, ifrån att väghåll ing . Tisdagen att. "göra "något: ut- : talande Å frågani Centerpartister! angelägenhet som staten skall 7 svara för. ";: ”dielust.>.. ; > 0 Men. nationens uppgift är inte" ; enbart koncentrerad. på” den si- . dan av universitetslivet utan ock-: ”så på många andra sidor. Hjälp" mvisningar. på bra och" lämpli- ga matställen," den alltid lika ak- well bostadsfråga hur: rdna: kommer om inte alla tecken slår: fion där anslutningen till 'skill-. och Uppsala är frivillig. Dock sö-. "kommer medlemmar i Hallands Na- "tion i Göteborg "att besöka de hal- "I ländska gymnasierna för att ta kon= "ÅA takt med dé elever som ämnär fort- "sälta sina studier i Göteborg i höst, — Vår avsikt är dels att tala om vad Hallands Nation :kan '7. erbjuda” och dels bistå dem: med de råd och upplysningar ' de” kan "önska, berättar fröken; Anna-Käfrin 2 >gedan i höstas studerar” engelska i Ls -— Många av studenterna, j ja, rent ' av. de allra. flesta, ser utbildnin- > gen som något nödvändigt ont un- "der den första terminen vid- ett universitet, "fortsätter fröken Hill- berg, och det är här nationen är till stor , hjälp. Dess uppgift är nämligen dels att- samla eleverna till avkoppling och rekreation ef- "ter studierna, Den gemenskap man får på nationen med kamrater och skapar trivsel och stu- - med: uppläggning "av ; studierna, ; Bortåt hälften - AO studenter: i i Halland läser vidare i i Göteborg vo - Hallands. Nätion' 2 år/—: . ”Jämpliga studielån . och mycket, mycket annat är problem som in- ställer sig för varje studerande. Där vill och är Hallands Nation med och hjälper - sina .medlem- mar, Med. andra ord: ationen spän- ner över ett vidsträckt arbetsfält — vilket man faktiskt måste göra eftersom anslutningen. är frivillig, Detta innebär också alt för att nå resultat måste alla hjälpa alla, 4. " FÅDDERVERKSAMHET ; "- STARTAS I HÖST " Hallands Nation i Göteborg kun- de för endast: några. dagar. sedan fira sin tvååriga tillvaro. en stor dag för. de c:a 200 medlemmarna. Många arrangemang av olika. slag har'nationen kunnat startd och ar- ] och många nya planeras, via I höst startar man en ny och intressant gren; ' failderverksam- het. Det innebär att gamla-”be- prövade” om 'de nya och hjälper dem 'med råd 'och då' alltifrån studier ' till | nöjen. Nationsledningen satsar på den vägen som en väg till förs; bättrade studieresultat och där», "med. också en 'drägligare tillvaro, N En annan "sida av det vidsträckta : arbetsfältet - är den "lånefond man ' kört igång med. När terminen lider : mot. sitt .slut. börjar också pengar- : na att sina för många.. Genom na- : tionens lånefond kan man då få 1å- na högst 500 kr på tre månader. Allt man behöver da borgensmän, - FULL RULLE I” : '"NATIONSLOKALERNA ; Hallands "Nation / residerar: på Andra: Långgatan 21 där man har störa "och" fina nationslokaler; där" man”. samlas till «sammankomster och träffar.: Onsdag -och fredag: är: det : danskvällar. och: bjuds” på visafton: några uppskattade inslaj Centerförslagöt " om en: "ning av pensionsåldern till. 65. är för alla, de som: hu pensionierats . slagits av. riksdagen. så här skett - regelbundet” varje år, sedan bör jan av '1960- talet, konstaterar "Svensk, Politik ICA "Det borde "vara självklart. för dem, som säger sig driva på för "att få ett" rättvist samhälle, att "stödja kravet: om..en ; sänkning : av pensionsåldern.- Den. nuvaran- de allmänna pensionsåldern: har varit oförändrad i :över 50 :år, -« Under tiden har betydande, grup- per "erhållit. pensionsåldern -: 65 år 'och vissa grupper-änniu -läg- re åldér.. De.som har de fysiskt mest" påfrestande 'sysselsättning- arna har den högsta pensionsål- dern. : Antalet." låginkomsttagare är också relativt. större bland dem som pensioneras vid 67 års ålder än bland dem som pensio- neras tidigare. 'De':som har .67 år. som 7 "pensionsålder - kan inte "utan "väsentlig. reduktion. av.sin pension'.pensionefas ti sionsåldern: upplavs Å grupper" som en -stor "orättvisa. Inga på rättvisa grundade ' vär- deringar kan ligga till grund för de "nuvarande förhållandena. Inga undersökningar” som veten- " skapligt kan” motivera gällande förhållanden" har. företetts av dem som har gått emot en sänk- ning av. pensionsåldern.” Centerlinjen - vinner emellertid allt starkare" stöd för varje år ”och”det torde” nu” vära”en tids | ö fråga innan förslaget accepteras även av riksdagens majoritet. | ETT.ORD PÅ VÄGEN ”Varför var det 1 gingen ut £ öknen? "Var det för att se ett rör som" drives hit och dit av vinden?> (Matt. '11:7).; En klok :och förståndig lära- dag vårt och ett av barnen en brun lök. Hon sade dem, att om de planterade den t.en kruka, vattnade och skötte. den så skul- le de till” våren få se på ett un- der. Genom derag trohet skulle det komma fram något vackert, En elev tog detta mä allvar. Han planterade. den och skötte den noga, Med. våren kom und- ret, Den 'fula löken: hade blivit en skön blommar; Han hade fått vara Guds medarbetare, : När hans kamrater såg den, gjorde de narr äv "honom, ”Det är ju bara én gul: krokus!” Det ögonblicket hade något dött in- om den pojken om inte en gam- mal man sagt: ”Gud välstgne. dig pojke” Ibland kan en enkel sak för en enskild människa innebära ny inspliraitön; Men är det inte sant i blockeplaner debatter samt: i” "geografiska områden,” som fungerar Som. enheter? ur. arbets- marknadssynhpunkt, ur "ållmän:. ser- vicesynpurikt; ur kommunikations- synpunkt och "ur fritidssynpiunkt”; 5 framhöll. 'stätsrädet Svante: Lund: Kvist när han häromdagen” 'pre- senterade ' "regeringens, förslag om | skönj tvångssammanläggning + Resonemanger” framstår för den skull; mte. som mera : riktiga . eller ', berättigade. Även om någon mot förmodan skulle” lyckas med, konststycket att klart” och redigt definiera och avgränsa dessa 8 Ik. näringageo- grafiska regioner skulle .de--ändå lämpa sig mycket, dåligt med” un- derlag : för! -"kommunbildningar. Med. den rörlighet som. utmärker klingen, näringslivet kulle 'vi få diäs med fortlöpande, upprepade: och upp- slitande indelningsändringar: Den näringsgeografiaka principen om den. nu "överhuvud Taget kan upphöjas till princip a dess ext stens' inte bevistatg.: = "faller så lunda på sin egen orimlighet; l Det. vore frestande att mera" in. gående" granska i” komimunbegrep- pets tillämplighet på sämtliga dg områden - som . kommunministern räknade upp d v'9 årbetsmark- nad, allmän service, kommunika- tioner och fritid. För” inget av dessa områden, gäller” . hämligen några fasta odh fixa! gränser I dag och än mindre' vet vi. var de gränserna går 4 mbrgon,' Hur fungerar” arbetsmarknaden? : Det finns fortfarande exempel på om- råden : (platser). där: en enda in- dustrl. dominerar, Närlngsliv,. be- folkning och service” "finns på en enda liten fläck... Här finns inga pendlare,; Allt. och alla. finns -på platsen. Kommunen: blir liten så- väl geografiskt gom befolknings- mässigt. Det finns också regioner som kännetecknas avjmotsatsen” Nästan hela pitsköp, står, inför Jo, men det är Ju: Inte hela san- ningen, för. en" sådart "ryäinniska vandrar tillsammang. . med: Guds helgon.” ” ns storvaruhus ing ela som "naturliga Det. sagda rrlandslänen utan också på: framför allt: Stock: "Handskap mpning; på ex U holms "och Uppsala län, där. man | dess: med utgängs: sspunki från principen i om .härlngsgeograficka :. "regioner till 20-mil från 'bostadsor ten, Väl- jer: man iden Så; länge vanliga närbutiken (stadsdelsbutiken'; el ler ' länthandeln) i kan "kommunen göras liten: Väljer . man 'storvaru- husen: .NK,: IKEA,. OBS etc :som utgångspunkt behöver . "vin Inte mera - än: något. 10-tal ”kommurier 1. riket, Försöker man välja 'kom- munstorlek efter kommunikations: mönstret blir situatiorien ännu be: svärligare. Man” kan då välja mel Tan "flera" olika! "metoder;' Man kan exempelvis uppställa som önsk- värt att ingen ikohimuninnevåna- re skall behöva ha lähgre restid till kommuncentrum "än . 1 tim. me. VI får då en viss typ av kom- muner som kanh' variera :väsent- Ugt”4 . storlek beroende på det lokala trafiknätets effektivitet etc. Mar. kan” också utgå, från "ett visst "bestämt avstånd till Ikom- muncentrum,'. exempelvis 5 mil I båda fallen. rör det sig om fas- ta ' normer, "Men de gäller bara idag, 'I morgon kanske vi (mot förmodan) fått bättre vägar och kanske :vägar som förbinder oll ka områden med varandra på ett bättre sätt, Då står vi inför upp- giften att: än en gång utvidga kommmaunen, - Ser' man så slutligen på komelt ce. " fritldssyn- |. s nunindelningen. ur purikt kan nästan vad som' helst hända, ' Den .mera . vardagliga fri tiden har vi i allmänhet: en 'ö! kan att få tillbringa inom så nä- ra: avstånd . från bostaden, som möjligt... Om -sådana önskemål skall bestämma: kommunstorleken blir det tal om ganska små kom- muner, Kanske + 0 m I vissa fall uppdelning av de nuvarande kom- munerna, Avser ” ikommunminis- tern den" numera "ganska vanligt förekommande” - söndagsutflykten liv det fråga om Inte Hela block. planen måste 'ses över, Den tor- vständ avs upp > bör. då: gälla : vidd Iningen av "riket i kommu: som -blivit' populärt: miedlermar rangera under sin verksamhetstid å : medlemmar ' tar. hand > Tr godkän- | 4 En” korrinnin. sär inte bara ut och andra samlas en kväll smed- | tagande "olika ” instrument ” och ”; Spelar och sju nget., Torsdagarrias spel eller mil jövårdsdebatt — en cirkel i i | detta nu 'så lats speciellt rå. pojkarnas. fri-. tidsprogram;: bordtennis fin tiönslökalen = eller tränar löp- ning: "Det 'sistnänthda” högaktuellt just . nuv (Kalgt Friatonsnarnpen Göteborg harpatt. erbjuda. de stu. derande i'rikets' ndra stads; världens. Största lg 7 bygge; med 110-våningars; tvilling- Tskyskrap Idén: bakom - projek- pa. -ett 'koncentrerat” lobal « handel : av; :utrymmet skal disponeras. av "internationellt in- riktade; inhemska: fö procent. av. bli a...d delsrepresentation, "The , Trade , Center, "kommer; att ha eräknas. uppgå , till, 100.000 — eller' sammanlagt ; mer Malmö. . stads ir; a "dubbel «bemärkelse et. gäller. att: transpor- rdela. bortåt. «150.000 till” går i" princip ut ra att: man delat upp. vardera "skyskrapan 'i Fufökdelningsplan på 44:e,. och -| milj kg, dvs. .en. ökning ..med: 6 il Produktionen av. vegetabilisk olja Mängden. olja i 1967 ärs sköra |- slav oljeväxter. beräknas. till iltiteten, 33 milj, kg, Jämför 'mån I dett. "| cent: och .1967/68 82 procent... TAlands Försöksstalion | Ver > Hag” "] sök och ;b | ökat: med 30 procent. ' ett: ' gigantiskt; : 3 vertikala” trafikzoner. med tra-b "I Co; "New Yon J ördbruksnotiser |" Potatismarknaden soR I Försäljningen av potatis från [jordbruket :1967/68 omfattade: 966 procent. Stänkelsefabrikerna tog emot 213 milj. kg, -och "bränne- rierna 134. milj. kg. 87 milj. kg. Aret' innan var: kvan- med totalkonsumtionen av arin i landet blir" självför- ngsgraden 1966/67 . 32 pro m + Ålahds Försöksstabion "har "pub- licerat sina: resultat för 1968. samheten . har bl” ödslingsförsök, "odlingsteti ka» försök samt: art. och so celler; ” Mera livsmedel pr let . De. sista... tio. åren; har. iulände na balanseras: denna ökning tan helt av befolkningstillväxte oo In gsplänen våningar via 1 I pbE. "Inalles” odimfattar” vertikala "och "49 att "leverantö C de den.” första" hissen. je världen. [Året var -12853 - än' 1007, år: sedan. | liga företag med” ill mellanliggande Iokalhissvägar” med värdera '24" hissar ”sårht 'rulltfap-: byggnadens 208 hissar] j Danskt "Jantbruk” . miljarder - Dkr: N "Det".danska lantbrukets skulder 1968 beräknas till 43, procent av tillgångarna; "Skulderna: -uppgick till : 20 600 - milj. Dkr medan tll gångarna värderas till.47 600. milj Dkr, Är: 19672 var. ski ten sne Dänsk "export av Under :-1988 7 exp mark > 150-000 : ton” köttkonserver bill ett:-värde av" 1031- milj Dkr. Drygt 70" procent gick "tll. USA och England. "Till Sverige "kom 1800 "ton motsvarande” 215,6 : milj: DEr, ära Jordbruke ”Rumänlek St Det ramänska jordbruket drivs i. storföretag, Det finns 4700 kooperativa” företag med. tillsam- mans 9 milj. ha- och: 720 stät- 2 "milj, ” ha, Medelarealen ' för de bäda. grup- perna "är '2 00: respektive' 3 000 ha. Odlingen äv grönsaker :på fri land - omfattar .: 200 000, ha : och, göra på ds "endast "till 140. milj & I ton. Drygt: hälften” eller" närmare IS omi jiton maj j vete, 29 "milj: törn: sojabönor, 18 milj.” fon sorghum;,'; 13 milj. ton 9 "milj ton "korn. och, nära . i . Totalintäkten - ; för USA:s : jord- bruk”1968 uppgick, till :50 700 milj dollar.” Denna fördelar. ;sig. med 85 "procent: opg Invänar Dessa” svarar- för . 45 Procent väv bruttonationälpfodukten. ten : består.” till.""75 br träffande. risproduk- » söm”. bomullsprodu- cent. och. på tionde. plats. i; fråga ' rgan” för” "sådant ,s0cial omvärdnad vara ett: kontaktorgan :santhället: och «individen, Kommunen ett .i att” > förverkliga ..självstyrelsen. Man. kommer 'då fram till: att allt för -:stora "kommuner Inte kan tillgodose "kraven på "önskvärd kontakt mellan människorna lik som” att skapa utrymme för per sonligt engagemang 'och 'ansvars- tagahde, Ett - bättre "förfarlngsätt än, att ideligen ändra, på. indek ningen är” att fortlöpande pröva vilka samhällsorgan som Jämpar sig bäst för den ena eller. andra uppgiften; Gör man; så slipper man upprepade a -Andelningsänid- ringar” och "får på Iköpet kommu- ner som, fungerar såväl förvalt- nNingsmässigt som från kommu- naldemokratiska . utgångspunkter: För: sämhällsfunktioner av typen rundskola, social omvårdnad, fri- tidsverksämhet och”, traditlonel service räcker det gott och ' väl med kommuner: av ''storleksord- ningen : 5 000-—10 000 ; : personer. Man kan :'faktiskt tänka sig vä- sentligt "lägre befolkningstal' om "kommunerna kan tänka sig visst samarbete med varandra, est ”Raltlarer. Lä nton' skulle i en | klädesbutik inköpa: ett klännings- tyg att överraska sin hustru med Den : : kvinnliga expeiliten, . visade bl a störblommigt. mönstrat v och 4 Bal '— Här har vi ett mycket vac kert tyg. som kostar sju kronor metern, . soc i i - Lule. Anton nöp "och fingrade på tyget, sägande: : ; — Jahay,' då tar jag, för dä känna både : mjukt å starkt — så där blev nog bra te skuvfrasor sen, ” : rör: april: gäller projektet - i Tan: en” utan DS April an genom Rädda" Batnehs' olika” hjälpin, satser. mot lepra — spetälska: — uppgick 'whder 1968: till!.2,2: mil: joner: kronor. ' Den. "största: insat sen mot: folksjukdomen » görs i West ..Lake' Region $ Tanzania, där: aktionen tillsammans med er allmänt :barnavårdande - verksam: het förra året uppgliciy till en kost- nad ' av 1.386,000.' Kronor. Verk: samnhéten ' aktualiseras - denna mår nad»rgenom Rädda : Barnens :Gåvo: kalehder, -vars « "inbetalningskort r Det var” 1962! som” | Rudaa Bar; nen” tillsammans med "norska. Redd - Barna ' startade aktionen bland de. 620.000 människor som, bor 1 området, vilket är stort som' Skåne "och" halva Småland, Målet är att Wppspåra' alla” lepra: fall, få dem «under behandling o. undanröja + småttoktillorna; - Man har. nu fått sjukdomen under kontroll... området mom; vilket 06 ”dispensiärer upprättats och. re gelbundet , besöks av: de ,moblla rade leprafallen sin: segelbimdna behandling, 5 sl 1.350. patienter 'har > kunnat friskskrivas sedan verksamheten startade 1962, "Antalet nya fall har sjunkit från I medeltal: 441: per. vecka : till 'knappt sju. ” Ett utblldningsinstitut för. in- hemska" distriktssjukvårdare .(ru- ral medical aids) drivs inom pro-| jektets' ram, Kurserna är tveårli- ga. 'och 30 elever "kan: tas emot varje år,' vilket innebär en utök- : | ning av elevplatserna, 'Tidigare 'Jhar man endast kunnat ta emot en: elevkull vart tredje år. " Jämsides med lepraarbetet drivs ett allmänt. barnavårdande pro- jekt. vid sju :barnavårdscentraler som är spridda Inom området, Förra året registrerades 35.902 besök vid centralerna, vilket är nära 8.000 fler besök än närmast föregående är, Flera barn om: händertöogs för "sjukhusvård, I samband med den barnavärdan- de verksamheten undervisas möd- rarna 1 hygien :och enkel kostlä- läkartedmen; Där öv ade rogistro- ON ST SN en av. Rädda Barnens - barnavå dscentraler i West Lake Region i Tanzania. . ;Rädda” "Barnens: Gävokalender, gäller. denna. verksamhet, trippelva scinering (mot difteri, kikhosta .:- och stelkramp, 2.095 BCG-vaccinerades och- övriga vaes cineringar gällde polio. och smitt. koppor. + nt or Genom att am da >inbetals ningskortet -för - april anånad i: Rädda Barnens:' Gåvokalender vil ' ken, distribuerats till: landets hus : häll stöder man projektet I Tan: |zanta, GÄDDAN KANNIBAL I . ' "UNGDOMSTIDEN” Gäddan är 'kannibal "under 'sin . ungdomstid, Det kan den unge forskaren Christer Engman 1 Tre leborg intyga sedan han ägnat åt. : skilliga timmar, åt - att. studera gäddors "beteende i sitt akvarium, För sin forskningsinsats har .han belönats med et andrapris I riks. tävlingen unga forskare. Christer hade tusen gäddyngel, men bara tre fick uppleva" vuxenlivet. Res- ten dog genom glupska syskons försorg och genom: en 'epidembl X ra, Över 10.000 barn vaocinerades under, 1968 och" av Cem flek 4.664 Christer har ocKSå tagit upp-eu förgfilm om gäddornas Uv,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.