Mae a åk mn ere RR ra "LAHOLMS. 'TIPBNING äre = LT. IT= = Jämlikheten främst 1970 : - "Välrörelsen 1970 - "kommer produktiva gärning. något eller. : gannolikt "4 ännu högre ut- några år utöver den stipulerade . sträckning ' än -Önder ' 1968" pensionsgränsen, beredes tillfälle att präglas av jämlikhetsfrågorna = göra detta. Det kan vara önsk- och de internationella problemen, värt både ur mänskliga synpunk- framhåller statsminister Tage Er- = ter och av arbetsmarknadsskäl.. . lander. £- en” artikel $ Sveriges . Det finns naturligtvis en rad ; Kristna Socialdemokraters För- andra jämlikhetsfrågor, inte.minst s-- bunds : tidskrift Broderskap. Hr då det gäller berättigade kvinno- Erlander ; har ' säkert: rätt, :Jäm- . krav. Men de två som här berörts Ekhetsfrågörna' ä är långt ifrån lös- . Litet. närmare är mest aktuella i: ta på en rad områden, trots ett ' nästa års valrörelse. De är detta "mer än. trettioårigt . socialde- ur den synpunkten att även den . mokratiskt .regerande. Men det politiska oppositionen driver dem - vore orättvist att säga tack va- hårt. Rättvisare pensionsålder ak- ” re detta, ty uppriktigt sagt tror 'tualiserades ' av » centerledaren ” vi inte heller att någon annan re- Gunnar : Hedlund vid fjolårets: gering lyckats därmed. . partistämma i Visby och har se- I förgrunden för dessa olösta dan dess fallit åtskilligt framåt" jämlikhetsfrågor " "står, givetvis - sedan fackföreningsrörelsen. bör- låglönegruppernas ' problem. De jat intressera sig för den allt mer dominerar. årets avtalsförhand= och :mer, Givetvis kommer cen-'. lingar och vi har fått starka be- tern inte 'att försitta chansen att vis för hur svårlösta — eller .olös- föra denna jämlikhetsfråga vida- .; liga — de är avtalsvägen, Låglö- re i 1970 år: valrörelse och. det In « negrupperna 'arbetar i regel i de skall bli intressant att se om ne: ekonomiskt ': mindre ' bärkrafti- = gativisterna i andra partier fort-! ga företagen;' Ett 'rejält Jönelyft sätter hävda sin mening inför väl för de anställda inom dessa skul= jarna. Låglöneproblemen ”inbju- ; 1e medföra många företagsnedläg. der också till verklig politisk. ak- . gelser med alla de problem såda- = tivitet och statsminister "Tage ) Er«l; . ma skapar, Man får emellertid : landers prognoser om kring vilka ” hoppas att avtalsuppgörelsen skall - .huvudfrågor nästa års valdebatt, ” Bli ett första steg'på vägen mot "kommer. att kretsa har alla utsik. större lönejämlikhet, som sedan ter att stå å sig, oa : , successivt kan byggas på. Men den måste säkerligen följas upp på det politiska planet: bl.a genom en för låginkomstgruperna" för- delaktigare , skattepolitik, kanske med 8 k negativ beskattning där löntagare upp till en. viss minimi- Inkomst. får någon: slags. ntjäm= . ningsbidrag. cs En annan betydelsefull jämlike hetsfråga är större :rättvisa be- träffande pensionsåldern.” Det är ebsolut : ohållbart ur." jämlikhets- : synpunkter. att. « den . allmänna” pensionsåldern ; 67. år , bibehålles för” dé stora :.medborgargrupper: ” som i regel har de: mest fysiskt ! ehsträngande ; yrkéne Vänder. det ' ” abt ändra grupper ”pensibneras vid -"YYRAFIKSÄKERHETSFORSKARE: Sr mäste ta. ansvaret ' ; H . | Länets biodlare ” NM o .e | har haft årmöte " Hallands Jäns biodlareförbund höll under lördagen årsstämma å MHF-Motell, Herting, Falkenberg, "med valda ombud' från förbun- dets lokalavdelningar. . Av årsbe- rättelsen för 1968 framgår bl”a satt förbundet redovisar 22 lokal- 1 Årets h körd "par varit god och enligt inkomna ;- rapporter uppgått till 84.368 kg' + utgörande en medelskörd pr sam- khälle av 22 kg, - 38.100 kg' socker har åtgått till i fodring. 320 samhällen har förlo- >; | rats av olika orsaker. Av rappor- terna framgår att 41: möten och kurser hållits, I juni. var samtliga tillsyningsmän kallade till en fort- bildningskurs som ordnats gemen- samt. med Lantbruksnämnden.. En - lyckad utflykt har varit anordnad. - De styrelseledamöter som var i tur - att' avgå, Torsten Wranning, Falkenberg och David Gustavson; Tofta omvaldes. ' Ävenså. omvaldes” revisorerna. Albert Nilsson, Grime-! ton och Konrad Brehmer, Varberg.- Årsavgiften för nästa år bestämdes' till 15 kr mot åtta kr tidigare," | ; Beslut fattades om att hålla en tllsyningsmannakonferens i. » Fal, kenberg 'och att anordna en biod- ;Jardag i juli på Hallands "Väderö. - "I 'skrivelse från” Sveriges riksför-:.. bunds 'styrelse framhålles bl a att vi nu två år i rad fått omkring dub- bel skörd. Detta är ju i och för sig . glädjande, men har ställt organisa- : tionen i en svår situation, Bl a har ; likviditetsfrågan varit kännbar. För att biodlarna inom rimlig tid skall få likvid för sin levererade honung; .vädjas om' biodlarnas stöd i form ' av lån antingen mot kontant insats eller . mot innestående "likvid ' för 1968 eler 1969 års skörd ' eller bå- dadera. Medlen som inlånas. räntas med.'5,5 procent och måste bindas i två år, Länsförbundets. styrelse "framlade vid årsstämman förslag om "utlåning av 4.000 kr till riks- förbundets utvecklingslån. Försla- get vann enhälligt bifall, z » Av .länsförbundets : räkenskaper framgår. bl'a'att anslag har erhål- . "lits' med :600”kr. från 7 landstinget och”? 300 kr: från 3 hushållningssäll- : Tisdagen: den 29 april” 1969” ke mindre än” 37 sorter av'vår-|: säd: upptagna om statsplomberba- a Inom: landet. Detta. ger i — äni | dag fattas statliga, kon. munala och enskilda. beslut som innebär att mänga . människor kommer att dödas eller trafikska- das på grund av olämpligt utfor- mad trafikmiljö. Den oförmåga att värna om den .medborgerliga' sä- kerheten som : samhället visar på | vägtrafikområdet är; upprörande. - På. andra områden 'strävar .: sam. / hället efter: att ge medborgarna sä- kerhet och trygghet och satsar av- sevärda belopp på åtgärder i dessa syften, men när det gäller. säker- heten på våra vägar har samhäl let hittills undgått att ta sitt' an svar. : I stället har man lagstift ningsvägen ordnat det så att in- dividen' får ta hela ansvaret för de olyckor som uppstår, . . Men kanske behöver man ändå inte se så mörkt på situationen, I och "med att informationen till all-: miänheten : ökar, uppstår automa- tiskt ett större tryck på statliga ' och :- kommunala :mydnigheter, Ökade kunskaper gör att det inte längre går att 'fata : vilka : beslut som helst — att det inte längre går att övervältra ansvaret på tra- flkanten och "lägga skulden på den mänskliga" faktorn, » Så säger laborator S Olof Gun: narsson, Göteborg, i en intervju om trafiksäkerhet i senaste num- ret -av .Hansakoncernens ' tidning Vi försäkrar. Tidningen ägnar en stor del av sitt-utrymime'" åt trafik- säkerhetsforskring med huvudvik- ten lagd: på den s'k. Scaft-grup- pen . vid : Chalmers ; i Göteborg: Scaft-gruppens” '-förskning, "som leds. av professor Sune Lindström och laborator S' Olof Gunnarsson; siktar till att åstadkomma en ökad trafiksäkerhet : genom. bättre. sam: hällsplanering. döctirhön ätt" välja lägre: : bland. Så 'mellertid egentligen ickd. failet.” Granskar: man. sorter- na. inom varje sädesslag närmar re, så framgår; ätt. en; viss” sort lä kommer till sin" rätt först under q vissa” förutsättningar "ifråga. mn klimat; jordart,' skördemetod osv. Detta. gör 'att. antalet sorter, .som |: jördbrukaren? verkligen: kan: väl a” méllan, blir högst begränsa ve Toma, - ”Hollas, Herta; nh Pallas "Rika. -och rmant' I, "Kärn' II, "Pompe; Prins, Ring, . Snabbe och Svenno ” upp; tagna som. orginalberättigade; sor- ter "inom ”ländet,:- Tidig mognad, god >"stråstyrka;> hög . proteinhalt; god, baknin japelener resistens i "moget | stadlum viktiga: egenskar Då" kort; många "gånger ” oc skilda- åt: från: bilarnas: ningsplatser, : >: on - Vad' skulle: då en: Samhällspla- nering med' Scaft-standard kosta? Har vi” alls: råd" ätt bygga trafi säkert?» «ov :— Har vi råd att inte göra det, invänder -laboråtor ” Gunnarsson. Trafikolyckorna' är : inte- bara en fråga..om' lidanden 'och -ohyggliga tragedier, för enskilda "människor —- de är också en samhällsekono- misk: fråga. Naturligtvis» -har vwvi|korn.s SAV; .sexradskorn- Minns två även. försökt: studera” vilka, ekono: orginalsorter, nämligen "Edda": miska. konsekvesner - ett realise- |« k rande av. våra idéer skulle med- föra. Genom «kravet på en trafik- separering, : som" kräver : särskilda .. | Bång. "och "cykelbanor ' och plan- ' |Iskilda -korsningar :ökar/naturligt- vis 'anläggningskostnaderna. Men å ändra sidan: drabbar hälften" av de "svåra" personskadörna. fotgäng- are, cyklister. och. mopedister' i kollisionér : med ”bilat. "En reduk- tion av. dessa' olyckor”skulle inne- bära "minskad ' press "på sjukvårds- sektörn;- poli ” ornsortiment gr Upper, ' sexrad Å berättigade sorter, nämligen] p och; Same; il den; -mycket. -tid!- KOMMUNER, TYNA AR BORT? "Bostadsbyggandet ' och" hyres- «kostnaderna -var på. tapeten; när riksdagen i. onsdags inledde de- batten i andra. kaimmåren.: > :Per i Bergman (es) ansäg . att Centerns” talesman i ; kamma- -ren- svärtmålat :verkligheten i ;kring de. tomma: - lägenheter JA sor: finns... I: Göteborg t: och . Stockholm finns - det: några men dd "Malmö inga" alls, — Vi. mäs- + 58, hr: Bergman, ka t räkna med jatt en del. kommuner ty: Skall, iman blunda der" och ' trafiksäkerhétsmässiga effekt. Detta arbete kommer--att |Ssv pågå till: och "med "1973 — fem" år | hs är vad: man' anser' big :behö a för I ha att kunna göra ett. bokslut. : ch "Till; försöksverksamheten: bidrar också” försäkringsbölagen genom : tillhandahålla vissa uppgifter imband med ' inträffade trafik- - olyckor, som anrhälts-till. bolagen. 7 I Dessa ställer" bl 'ä sfotostatkopior. M fav inkomna 'skadeanmätningar: till forskargruppens” "förfogande; Det! är” "på: detta” olycksmaterial:: $0 gruppen baserar” Sina” försläg: åtgärder.” "Till att" börja! med var det” Polisrapporteradez ;traffikbly Kor: söm studerades: Detta.småté rial "visade sg emellertid -snärt | vara alldeles 'för' ofullständigt och |. frän ock med I oktöber' 1 fjölr kom |. försäKringsbolagen in i'bilden.;De- ras 'Olycksmaterial sf är närä” fem: gänger sä” stort” som' "Polisens: h ove SAKNAR ORDNING: "Dagens tratikmiljö saknar” ord- ning, förtsätter laborator Gunnäars- £on; och: det enligt min uppfatt- ning effektivaste sättet att upp- nå en högre trafiksäkerhet är, att förändra ”trafikmiljön.: Med andra ord "att arbeta ' för att.:eliminera risker" ocH, störningar: i den. 'Hit- -träfiksäkerhetsforsk- till. sto del-inriktats : på att>anpassa >mä niskan efter: tra- fikmiljöm,, men själva verket "| borde: man "ju, hellre: göra tvärt- om; /Att änpassa miljön" efter. män- niskan är "visserligen - ett arbete | På -lång: sikt, "men, bör ge-bättre resultat "än' att. försöka . nå. trafik- säkerhet genom att: ändra på den mänskliga" naturen, . . "Det kanske. mest påtagliga - be viset för påståendet att dagens tra-. fikmiljö saknår ordning är att den hårda biltrafik fortfarande obe- hindrat -blanid. med "den mjuka gäng: och. -.cyKelt järnvägar " byggdes från. början te :bii”en, påtaglig : korimas.:Sedan är. det” 'en'”annan. . hället "om man -kan - sak. om? "de borgare, i som orkar! skar fortsätta : "sin en sämhällsplan principer-skulle, kunna, minska an- talet” fotgängar-, och” cykelolyckor med. .80 : procent . och: övriga dlyc- kor "inom tätbebyggt. område: med 50 .procent. I Det' får, väl: anses'”vara ömse + ra skulle. bli så | ddad, "fort — Men; sade genomföra detta. måste en -samord- formätion 'och' des lag "vid: värderi FÅ gjorde man ätskillhad ””mellan denna trafik "och, övrig: landtrafik.' Biltrafiken ligger fortfarande kvar i gamla. spår och inkrä så länge: hu- vudsäkligen varit. inriktad: på hur man. "vid > -nyplanering - i .tätorter ska ..ordna.:en. trafiksäker /miljö. Prineiperna- för: detta:.kan :i.stor -J utsträckning - även. «tillämpas .+ vid replanering. -av-räldre: "bebyggelse j' och vid: sanering av. trafikmiljön. -.Hur..man ska förändra. dagens trafikmiljö +' våra tätorter. är vad I Scaft-gruppen närmast ska: syssla |' med., På: uppdrag: av -kommunika- |- tionsdepartementet. påbörjade” man |. i höstas försöksverksamhet-i :Väs- teräs, Skellefteå, Kalmar, Kungs- backa och” Svedala. I arbetet in- går blid analys av trafikolyckor, prioritering av" åtgärder, utarbe- tande av "förslag" till Åt äirder samt studier: av olika åtgärders” kostna- " vände” sig tillhr Pålsson 0. undrade” " om det var riktigt dra'in statsbidra- "gen" till biblioteken” vilket skedde 1965." Roland Pålsson svarade, ”ja” å frågan och ansåg att bidrag mås-: e "utgå: som . punktriktade sådana, . till vissa sektorer: inom : biblioteks- «« verksamheten, -om de överhuvud= taget ska utgå. . Vi har sedan flera år haft en ' trend mot mihskad använd ning av+jordbrukstraktörer för vägtransporter.” Om nu«:en: lant: brukare tvingas punga. ut med flera hundralappar! varjeu: vägskatt kanske han också: ner. sig tvingad att taxtillsträk!] torn för vägtransporter--igen: - Det -. borde päskyndarn denna Skatt tänka påse gängarnas områden. ': Kl ge” skall. svältag " Je med |. ”"bostadspolitiken, OHerr? Andersson; KOSTNADER | MASTE TAS - Hur: Scaft vill. förbä n 'dä- liga" trafikmiljön skulle föra" för längt. att i: detalj" gå in på. här. «| Huvudpunkten' i. :forskargruppens program är i korta drag att'skilja olika slags trafikanter åt. Medlen att åstadkomma detta är bl a skil- dä vägar. för" gående. och" bilister, korsningar'. mellan gångvägar och hilgator utformade. som gångtunn- lar eller gångbroar och lekplatser ÖOr tsystema "dets "en viss: dél. ihöp vad” Kan fär tili reta. dagen" i: var-vecka må: : MARKNADSFÖR MUSEER A. Varbergs museichef Bengt Arne Person” sade i: sitt anförande: att Nor museerna måste marknadsföras lik, som andra artiklar, oteå >= Museerna. har ' fram till : våra "dagar / varit en kulturlivets heliga Ko, som nu omgående måste stak- tas. : Om de rikiutställningar so som hål: les' på prov sedan en tid tillbaka räs "genom ”telekomimunikätioner, exempelvis bi dtelefoner, och data- länkar. På -ol håll med att Non fram transportsystem som är en kombination av indi |-fö viduellt "och Kohextivt trafi | del, reglerat? | hjälpmedel och "& ; handlingsprocesser' under ' frans: Porten sker helt 'utan inverkan"av: den mänskliga” faktorn”; Ett så. i. gruppen, + vittnade | för Oss om hur, hon. första”. tiden som" tionde- Har Po6S Te Ch menade han att- museerna måste få reda på utställningstider mycket " tidigare — ett till två år innan:— för att man ska kunna räkna med dem i budgeten," : Hallands. nykterister: : 4 kamp. mot knarket dant. ' trafiksystem skälle ” kunna tillgodose vår önskan ” om såvär snabba som -helsäkra : -transporter. i tätt befolkade. regioner. Genom- förandet ”av” säkra "system kom: givare, inte märkt, "någonting, Hon fick ingen älsignetse' Av det, rättar, att en, dag när läste, bibelti stod "det klatt som en affärstransaktion. Om "hon mer dock att dröja. Vi har 'där- för all: anledning att-lära:av. gam- la misstag och se till att "dessa inte upprepas. . > 5 gav sitt. tionde skulle. hon ock-. - Rektor Bo Walli ägnade sig åt . gel Men det fick hon frågan 'om vad som kan göras för . att få fram konsulenttjänster. Hän . - ansåg att det kunde genomföras om folkhögskolorna användes som bas, och bildningsförbunden som organ 1968 blev ett år då missbruket av narkotika blivit skrämmande även i vårt eget län. Det har , visserligen gjorts mycket för alt motverka "missbruket men myc- . ket äterstår att göra. Både: den son, , Halmstad, omvaldes. : , Det beslöts tillsätta en” "välbörede': ning, och ill ledamöter i. denna ': valdes Nils - » Andersson, ' Derome, Ingvar Pau Isson, Falkenberg. och Ingemar Lieédborg, Halmstad, med .: "| bara, sätta undan 'en. slöt . ett förbund Nee Gud. Allt nisatörer, profana och kristna" nykterhets- |den: sistnämnde som en vad hon. hade vax Herrens och i — Om statsbidrag Inte utgår är rörelsen har stora arbetsuppgif- i lande, . för act L h oln Tidning bon "lovade ati” vara fö det il so ha att landstinget hjäln ter och upplysningsverksamheten i . Ut MN a 1 ins: Vä valtare. ät honoi Nar er ti Sö in, oe to re / feta le . - jord , Pp a behöver mer och mer utökas. = | ”. GEMENSAM SATSNING PÅ : da = lokalti dningen.. rn naden dn e "Ovanstående: konstaterande görs rv Hallands läns nykterhetsförbund i dess. verksamhetsberättelse för "förra : året, : vilken : lades: fram: vid - årsmötet, som hölls iNTO-lokalen - lå Kärleken i Halmstad' på lörda- - Ben, Nykterhetsförbundet är sam- » arbetsorgan för nykterhets- och " frikyrkoorganisationerna -i . länet, " när det gäller strävandena för ökad . folknykterhet. . sent 1. Välk hälsni till ”å öte hölls av värdföreningens ordf för- ” FOLKNYKTERHETENS DAG. "Mötet beslöt söka ett "oförändrat I anslag på 40.000 kr. från Hallands läns landsting, och vidare besluta=' a de man att ev gå in för en evens .- tuellt . gemensam. annonsering . av. Folknykterhetens- dag i länet 'den . | 15 "maj. Detta' dock endast under ol. >. förutsättning att ' arrangemanget - - t hålles på minst sju platser i Hal= : land, I så fall' kommer länsförbun= det tillsammans med försäkrings" bolaget Ansvar att bekosta annons«= t . "KINESISKA ORDSPRÅK "Nils Roth talade sedan 'om 'bib- lioteken och halländsk .kultursats= ning. ' oo "Jag ska börja "med ett kine- siskt ordspråk, sade han, Nämligen: En: liten bildad man är till stor nytta för staten, i men vad en stor man utan "bildning ä är till nytta 5 det vet ingen, ""Länsbibliotikarien tyckte att Jet var "synd att departementsråddet Pålsson — som då avvikit för att Hill- "bäcken = "sen av. Mor, jaså ti Den hade” inget inamni :var ? "bäcken" blott". «den. rann. dörhemmavid” då var. vå egen. AN MAMMOR & PAPPOR, LÄS HÄR: > | Barn tycker.om i perioder. Gäller ”. Om! ärendet. var jog nog smått” dette ådsmästa Gösta ” Pet : ev Korv Ex Ke Tyvärr ler Vara mycket joo hinna med tåget till huvudstaden— |: Hobnatad La rada Sd utgiftarna för samtliga arrangörer + men likväl hade" Mor. det lätt förstått. - N y r lever man inte "inte fick höra de kinesiska vis- - : n inom förbundets område, Man bes. Mi 1 hod. fisk lan fö rått: - NR . Na : . |. - riksdagsman — Alvar . Andersson, n rustning hade fiskeplan ö Ne + av korv allenast . ... . . Dn domsorden, . Knäred, inledde med en oriente- slöt att sådan annonsering skall. ; -. : De anmälas till :länsförbundets sekre= «en, knoppnålskrok, en fev, och ratt, en.seg en. terare Fridolf.Nilsson- eller styrel< seledanioten Carl Holmström senast SM den 3 maj. - N Folkskollärare Gunnar Hägnefel + Söndrum, lämnade rapport om stu= diekampanjen för ämnet Narkoti- ring om dagens nykterhetsläge 'och : berörde även det allvarliga narko- tikamissbruket. «Till att leda förhandlingarna ut sågs riksdagsman Andersson; Arvo- det till styrelsen bestämdes till "oförändrat 500 kr, ' Sn , Nils Roth talade därefter om bib- Har Ni barn i ”korvåldern” behöver - re iotekens stora uppgifter för vuxen- de få maten kompletterad med bla ' utbildningen. En uppgift som han grönsaker. Var uppmärksam på den DS hä ie. underskattas från statligt punkten..(Korv och en sallad ärbåde: Mig Efter & ' Efter en diskusslons-' och över- gott och' nyttigt.) >: läggningsstund evslutades därefter Nu vändrar i jag till" parkens. damm, "och bäck. Dess 'plaskand om"bar n viskar, och av dess vatten Jar jag hem” en. hink: : På tal om mycket korv. "Ikonferensen, | Till "ordförande . 4 länsförbundet kafrågan, som arrangerats av: Sve= + | > Just Köromdagon. korn en flicka” kä ick : ” t Köp en. som inte ., PA ee co > |. omvaldes Alvar Andersson, och till|riges lärares -nykterhetsförbund - och såg min hink och sporde: "Finns hör. fiskar" I är så dyr. HOT. DOGS:+t ex. FEL? | sa styrelseledamöter i övrigt omval-| tillsammans med . Hallands NBV- =" a "Ack nojt” — - Men kanske frågan var en vink?” 3 3 HOT DOGS vuillar bar ie Dagkarlen Persson hade gjort | - des, Östen Spetz, Sigvard Berg-| distrikt. si El KN h g nar a nen "ec en "tjänst åt den' erkänt .snåle|: kvist, Carl. Holmström och Carl-| Efter förhandlingarna bjöd länse, ) a . ' | ot é wa brukspatronen ' och bilr till sin |: Gustaf Pettersson, samtliga Halm- förbundet deltagarna på kaffe 'och..' S Ve - ' || |förvåning "bjuden på en cigarr. |” etad.. Kvarstå styrelsel sedan medverkade Anita och Bengt" . ler är Bror Anberg, Falkenberg,|från Aled med ett förnämligt sång= " Fridolf Nilsson, Simlångsdalen, Ake |och ikprogram, '. Ordföranden " : ”Åslutligens:. —-o.s.c Nolenstam,' Halmstad, och Gunnar]tackade :' slutligen värdlogen och Arvidsson, Halmstad. Även reviso-|de medverkande samt alla som mött” ' ä dä för fel påd den när ' rerna, Ake Järnliden, Snöstorp,|upp till' den trivsamma sammans + 1 Gunnar Willner och Roy PeMerselkomstens SN Persson" tar -den, vänder på. den) : Vad s säger min ; okända: frågorinnå, o om hon läser delta? "Ska -| beskådär "den noga" och utbrister : vi- rösta för inplantering 'av fisk i den nu renoverade dam-: : men i Stadsparken? — - dog. Jovar” att inte försöka mig på a N . fiske där. i . :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.