nets es ser Ar Re "LAHOLMS 'TIBNING = ST Fredagen den 2 maj 1969 oe KN till réklam-TV- -bolag'. | madt. och . ”televistonsverk | samheten har, åter. varit före- mål för, diskussion i riksdagen. Än en gång slog folkpartiet och moderata samlingspartiet - ett slag för vad de kallar frihet I etern, Även 'om de på senare tid i någon män försökt hyfsa sitt” tänkande är deras förslag om ett från Sveriges Radio fri- stäende"' reklamfinanslerat: före- tag för program" 2 I TV inte något bra förslag. Motivet för fristående --företag :.säges-. vara att man vill bryta det nuvaran- de monopolet. Men det'vill man göra genom att skapa' ett nytt monopol, '; Det nya företaget |” skall fär sina inkomster genom försäljning; av " -ahnonstid och den verksamheten ' "skulle" före- taget vara ensamt” 'om. »Det skulle bil ett monopol för eter- reklam, '' "Genom att ' de företåg « som. de båda partierna vill ha skall” fi nNansiera sin: verksamhet på oli- ka sätt det ena" geriom i av. gifter och det andra genom an- äkter.— blir "det heller inte någon: konkurrens på. lika villkor.” "Variatignerna i lusten att annonsera” kan: medföra, att det s k' fristående. företaget får ojämna inkomster och det är klart, att” det i ett läge med "sjunkande: intäkter; men efter presumtiva annonsö- rerg önskemål. Det kan'också.. tänk," att ' det. kommersiella bolaget får mycket mér:pengar att röra sig med -:än Sveriges > Radio får In genom, avgifterna. Inom närimgslivet "finns "det tydligen . en. det ” som arbeta? ägen. till "reklam | sat Jm mellan 2 vrolkpartiets inte Sveriges. Radio kringst ära, 1 avtalet mellan; staten "och Sve riges Radio ngående rundra- dions” programverksamhet "heter skrift "Ekohomisk' "apropå ” "kreditätstramningen svärigheterna. att få låna, peng- "ar, som ma H övergående : början av 1950- -talet tycks ' ha eller” blivit: mer ; manent: ' - Från : bankernas, sida ' finng. princip" ingen--invändning mot, att. kreditpolitiken "stramas;', åt, om och när "den: interna.:éller externa "situationen. så - kräver, Detta var ju något” som: ban- kerna . under" de. första": "efter: krigsåren : ivrigt”. pläderade "för . mindr e: per: = dock utan att vinna. s gehör |- hos myndigheterna; & När: ban-]. kerna "nu på nytt > läggs ' att jaktta restriktivitet iösin : uttå- ning ligger. detta helt. i Ninje ]: med deras « principiella : sinställ- |. ning till hur : den. ;ekonomiska politiken bör: föras,” NI gori aa Bankerna reagerar: "alltså var- ken inför ätstrammingen i och för sig, tidpunkten eller. ens motiveringen: MT .» Däremot har man svårt att acceptera den: hårdhet” med. vil- ken. riksbanken. . gått tillväga, Räntehöjningen . beledsagades som bekant. av” att likviditets- kvoterna skärptes: genom "att -.den förutrarande' rekommen- dationen "förvatidlades: til lag. Redan detta har :den 'konsek- Vvensen, ''att ett , understigande av. kvoten " automatiskt är: för- bundet med, en ekonomisk sank- tion, svs v Det säger i sig . självt. att en sådan ” omläggning . av . kreditpo: litiken. inte kan un gå ått bål reda - bankerna” och därmed de- ras kunder. "betydande: s8vårlg: heter, ' konstaterar tidskriften, ' kan väral. frestande: att anpassa program-|. ' "de, .samtällsfunktioneri . terna. ska ICenternej till: ad > mot kommunerna. uttalade : -sig - för 1962 skall: stå "hand Kan -väntas. växd bå grund: » från. statens. sida. enn Ara, ett streck över riksda- : LT= + z, grundläggande - "demokratiska värdena”. Det är "givetvis av väsentlig ' betydelse, "att olika meningsriktningar - får . komma till tals i Sveriges Radio. Nämn- da avtal -innehäller - också be- stämmelser om = detta, ' Ändå brister det då och då i def: här -avseendet. ” — Centerorganisatio-] nerna har t ex ibland ;tyckt sig Inte få den uppmärksamhet | i som: de ansett sig böra få, Det kan också tyckas, att! ylssa hög- ljudda.s k radikala, "grupper fått alltför stort utryreme i. ra- dion . och 'televisionen " medan ungdomsorganisationerha,; i som bedriver en samhällsgagnande verksamhet något mindre ljud- ligt, kommit i bakgrunden. ; "Ten: - denser av' det. här slaget "Skal! I sjärvfante) 3 påtalas, men man dö ser inte, det”. problemet. på det "sätt. som hr Carlshamre och hans: d » åsiktsfränder förespråkar, Det . behöver ” ingalunda” . heller som” bl "a .HUF-ordföranden An- ; ders" Björk krävt ' bli förhand- lingar mellan Kungl” Maj:t och "Sveriges, Radio.' Det fäck er att hänvisa tur avtalet; - "Sedan var: det reklamen, spelar en "mycket . "stor? "roll masskonsumtionens... "samhälle. Man vet säkert inter allt... om den roller. Reklamutredningen nåller på att skaffa fram mera kunskaper. Tanken : på, ett fri stående ' reklamfinansierai tele: .vislonsföretag måste! dillbåkavi- "sas. Man ' måste också ställa :sig mycket, tveksam till frågan om «reklam i; Sveriges: Radio.: Att " tillåta reklam . där "kar 'vara ett sätt att undvika” alltför" äyr Å diö- och TV-licenser men 1 "det sammanhan et: finns. OCKSA = -en i ningsvill- flockrout -- "fungera utärn, arbe :G Yr int skolor, sjäkvärd och ån I bilaligt talat” i händerna på a :betsmarknadsorganisationerna, "De ; kan bli. för . mÖKDeR a eller "för! avgörand 4 rigripan "sida kan. bli > I hand, nå- got slag 'av medlarröll/eller. var- för inte en Tpåtryckarroll”,: ok :sCentern - yrkar avsläg". på .re- ”.geringens försläg « tilk s tvångs- " mässigt ” genomförande” äv. kom: "den frivilligtinje ” som" Tiksdagen fåst. Det " är. göntern: av- den N "riksdagen. 1963. beslut. ork: kommunblocken :gjor- Hes :samtidigt ett. uttalande där "det: -heter--att-.det . är. angeläget att: med: eftertryck :betona : att den: indelningsreform s som efter. val -av. "blöckindelningen avses få helt ; frivillig . karaktär, Kom- munerna . själva bör ha ett av- görande inflytande .1 frågan om eller, när en sammanslagning |, skall komma till stånd, Även om "utvecklingen. i.: fråga om sammanläggning av kommuner |-: eller samverkan "inom kommun- blocken skulle ; » ske. något läng sammare än beräknat bör detta inte få motivera tvängsätgärder - Så klart uttalade sig riksdå- en- beslutades,. Nu vill regering- .- na, utgöres' dels av "svenskar. och a ,. boplatserna ” genom” deltagande ” i &en ; alltså. när. blockindelning- " OF ler: förs tollärare: 20 men "Arligen rekryteras 1200, för-' skollärare. Men bristen är allt- jämt .stor. Ett ökat antal lärare räknar mån ska bidra till att- fler förskolor kommer. till stånd. . Det 'anses önskvärt att till van- liga .daghem få förskoleutbildad personal; men förskollärare är in- te pigga. på den uppgiften. De vill inte «ägna .sig åt: itillsynsuppgiftér den :gråd som måste förekomina] på daghém med. 'småtting i: I åldern 1/2—5, år Åv naturliga sk ropats, vid åtskilliga tillfällen när daghems-7 och förskolefrågor- varit på täpeten: br ai riksdagen. "Ut: redning pågår ju”; sägs det, Och sen brukar det inte sägas så mye: vuäsekreterate i Tårarutbilaninge- sakkunniga (LUS) :bland. mycket a var: är förskolan? | kommit igång ännu, SkKolöversty- relsen är inte representerad i den. Fast vi nog tycker att. förskole- verksamheten börde . lyda. under Sö och inte som nu tinder social- styrelsen, — Ingår. det i utr redningens . di- rektiv att utreda. frågån. om all- na: med ätt ångå] fler. bärn "kunde Kanske tidigare: Och! göra det un: der” pedagogiskt riktiga: former. Men Ingvar Carlsson,: som . fått giften se till att ”missen” på den- na i punkt; il skol-Sverige snarast s ter "alltjälnt o och fun- ka- Naturskyddsföreningen , och andra: örganisationer på "området har i dagarhå sänt ut ett' upprop, där, de söker vårnä om våra vilda "fågelarters .öch: i . synnerhet. rov- . fåglarnas -ägg'.och : bon, :Vid "in- : venteringar av bl:a havsörn, pil- - grimsfalk och 7 berguv har..det nämligen kommit en rad rappor- ter om boplundring, som visar att olagligt äggsamlande. fortfa- rande pågår i vårt land. Utländs- ka naturvårdare har meddelat att rovfå bjud. England, Västtyskland och andra Tänder, : : : -Äggsamlandet 7 fortlever "alltså i " sin" allvarligaste form: i, kommer- : siellt' syfte med inriktning på våra mest. sällsynta : fågelarter, , Samlar- Å .: dels av hitresande. utlänningar. De kan med, bil operera inom ':stora områden och ger sig ofta ut för att vara ringmärkare, forskare eller i fotografer. fn : Vissa äggsamlare ” går: så. syste matiskt till väga, att. de lokaliserar . ornitologiska” exkursioner, stulium av "facktidskrifter ' osv, Till och med inbrott i Riksmuseets äggsamlihgär "> ingår i bilden. "2:00. NI ltt "Även om boplundrarna, är ganska få! till antalet,.-kan : :skadeverknin- ' garna bli ödesdigra. Som" exempel rapporter. till SNF fanns det i i Sve- "gens mening och ta tä Ytvångs: : Atgärder, H ” rige 1965 endast 16' par "häckande pilerimsfalkar. Av dess misslycka- des sju par med. sin hi Jäven förekommit vid, falkbon” i kan nämnas pilgrimsfalken, "Enligt |nämnes "de .' stora Sjöarna. 1' södra merområdet, Mälardalen samt vissa > ckning, varav! - fem Par; genom besök av väggsam-; larel.. så Så gott " + numera fridlysta under häcknings- tiden, och. flertalet. rovfåglar : "och ugglor. är' dessutom fredade" under hela året. Skyddet gäller: även 'den fridlysta | fågelartens ägg och. bon, Straffet föratt ta sällsynta fåglars ägg. är numera. strängt och kan medföra böter eller fängelse under. så "lång tid .som ett år.: Den som; hjälper till vid laga jakt kan "råka lika illa ut; s Polisen” kan : givetvis Ante vaka fågelbona överallt, och därför: . måste allmänheten” hjälpa till som övecvakare, Markägare” och andra, ; som bor,.i närheten av "fåglarnas häckningsplatser, måste skärpa” sin vaksamhet, : ; speciellt: mot okända . längt att särskild vakthållning ord: nats kring” rovfåglarnäs bon. 'Så har Mark, ” där ”medlermmar "1 Södra Älvsborgs. ornitologförening Ordnat dygnet - runt-bevakning -kring : ett bo "av" pilgrimsfalk." Bevakningen väntas fortgå från: april till. början av juli, Liknande ' bevakning har Halland, + . "Bland andrå' områden; som anses - särskilt utsatta för :äggsamlare, Småland, Halland, Bohuslän; - Vä- yd-” och Mellanamerika & är ett a av världens” mest" oroliga hörn, De sex självständiga” staterna" på näset mellan: Nords och Sydamerika: Ni- ” caragua,'. Costa , Rica, : " Guatemala, Honduras,” Salvador” och” "konstruk= "tionen Panama i Columbia) "lever" på käft » nanodlingar. ;' Storbolaget :: United " Fruits kapital. dominerat: 'markna- ..den:1i samtliga stater, Bolaget" har >. ofta kritiserats för sina hänsynslösa | i -: metoder men: har likväl ordnat 'upp : ländernas "kommunikationer ; :med :- mera. Hela'konrtinenten känneteck- nas-av: politisk" instabilitet "och re- " volutionära omkastningar har. kru- | . pit inpå 'stormakten USA:s knutar. "Vi vill i en' koncentrerad artikel ”ge en bild av den rådande situa- > tionen: SA : Av de ”Ungefér 3 300 Tuiljöner män- niskor som 'i dag utgör Latiname- . rikas befolkning är 99 procent fat- tiga." Och? när jag "skriver: fattig” till Latinamerikas små stater: å armnla uppfatt- -, man ”också placerat. "de. viktigaste |'s Städerna, iadustriörna « 'och: Nygfälr Nu är kätte den vi iktigaste pro- dikten! på "hela I can ralamerikänska uridantaget). , Kalfeplantan : "trivs fint på höjder "mellan" 600"och : 1400 meter”"ö h. > På låglandet d ar.b Ett: ganska. fantastisk... arbete. har Anförts', av inflyttat- kapitel: Mån A har röjt. den: tropiska regnskogen, byggt järnvägar, hamnar, städer för -" alla de tusentals indianska” arbetare | na. "inte. "enbart koncentrerade . om Venezuela, d|' 'Junder Olympiska spelen 'belyser:5 et, I och: blodig och iman möter namn |: reform: i Mexico ,men ett dl edömpel som” ligger De var. år 19025 som - USX köpte j itideny,. Det; det: franska kanalbolagets Tättighe- ter för byggandet aven kanal över | Pananianäset:: Efter” Ferdinand de ”.sedän” 1839, den. blivande tvungen - ren biänskt” ” i sith.insåg.att Sydame- fika” erbi öd flera illfällen till .”big LT le en banän= janderätt” av den S. k” ”känalzonen”. En åtta: kilometer; bred -landremsa tt årligt arrende till Panama' som iw delats mitt: itu ge- nom 'zonens existens. 'USA har vi- dare > ”garanterat ”fepublikens obe- roende”. Det var en iysande, affär ma orde” Föregående år; paåsse- rade: över: 12.000 fartyg kanalen och planerna på en ny; och: ännu effek- tivare panamakana alltmer Riens huvudstad Sar; Jos v ”Stenen”. . hade. bi jo dbruksföretag Fruit Company". "och utvidgade” sin intressesfä å : : den.” störa makifak lilleputtrepublikern: na utbrött: Händelsonna i'Mexitol- tuationen, De sydamerikanska små- I: både sorglig | Pancho -' Villa och ' Emiliano. , Zapat: (legendariska : de” i”sanningens”namn”g ”extraknäck” 's 1934 försökte älbehövlig - jord= i I Sydamerikas” länder ” har. Å (. som bansnindustrin största delen har dett veslerals av United Fri it. IN sorligt nog — militärjuntörna och den katolska kyrkans; represenign- "ter ' såmarbetat:” alltför; intimt, vi Körkortsindr. ågningar som straff för förseelser av' olika slag: det gäller "som. bekant :inte- alltid: tra- fikbrott :— bedöms efter. mycket skiftande "praxis av länsstyrelser. | na, "Efter. TV-rättegången i' ett trafikmål ' bekräftades : detta -."ge- nom in tervjuer ihos' olika länssty- relser,.-' i Även ont det Kan sägas att många länsstyrelser tar. stor hän- syn till. omständigheterna : kring respektive, fall och föredrar. att vara milda I sin bedömning 'kan inte "den -: nuvarande - : Ordningen med krökortsindragningarna - för- svaras, För det'första är regler: na för "indragning 'diffusa ”och svårtolkade och ger: därigenom stort utrymme för godtycklighet. För det andra'saknar den drab- bade möjligheter att försvara sig sedan straffet utmätts, Detta kan självfallet inte sägas Vara” fören. ligt ' med .de grundläggande ' prin. ciperna i-ett rättssamhälle, - Genom : ett domstolsförfarande kan ' givetvis bedömningen: också bli skiftande, men den väsentliga skillnaden är att' de drabbade' får alla möjligheter att själva kom- ma till tals. Det är. orimligt att ett så-kännbart straff som kör- kortgeindragning . skall ' fastställas på administrativ väg, Den utredning som lär. med dessa frågor bör snarast se till att sådan ändring: vidtas. 'att - syssla ffgelrika a områden i i Norrland, ärenden om ”åomatog, — "ningar hänföres til .domstal, N drsftsbenenn en timförtjänst. 9:84: inom vår ortsgrupp/: . Den: genomsnittliga timförtjäns- ten : för arbetare” inom” industrin som- "under: november: i fjol för första gången klättrade över en magisk. gräns, tlokronorsstrecket,' och uppgick till kronor: 10:03; under. steg .i ' höjden.. Beloppet -var då 10:21, vilket: innebär: en stegring som” ”tyder” förekommit. . gör rie "industriarbetare; "alltså såväl vuxna. som : minderåriga” och så- väl: manliga.'som kvinnliga. . Det avser dock. endast tid då” arbete pågått — semesterlöner, semester- ersättningar, '. olycksfall. och. teringslöner o, räknats in, .«-. tjänsten "under" månaden förekom | — inom - tidnin, (12:54), ” gruppen :” Industri .än. bokbinderier, kerler, aceidenstryckerier ningstryckerler”: (12:06), varven ' (11:88) "samt ' bok- accidenstryckerierna' botten låg trikåfabrikerna (7:95), sömnadsindustrin' (8: 19), fiskkon- servfabrikerna (8:20), och” fruktkonservindustrin - (8:25), hatt. och mössfaprikerna (8:80), get-att: ta väl T-akt varje lägligt” tillfälle, Det "betyder, inte" att det är. lätt)” Men 'det innebär att vi skall få "kraft':-vär: dag: som vi behöver den, "Att "leva i vår tid är. säkerligen. lika” svårt - söm det var för: de. första: kristna,. men vi har samma försäkran: 'som' de, nämligen 'att allt :samverkar till det. - bästa: för” em, :som välskar Gud tog december « ytterligare : ett på” att. ;löneglidning Nämnda belopp » ut- |. an det vara | svart att .genomsnitt:: för alla Kkatgo- ta. vara på" tillfä lena, men att ' vi försitter. :dem.' kar "vieinte skylla: någon annan än: oss själva för, . Ett grått dintressant lv är vår egen skapelse, eller. kanske . snarare brist på : skaparevilja. s Vad än "vet bjuder oss så kan vi göra 'det bästa av det genom att söka det: goda: ch tä väl vara på: detta, : ersättningar. vid jukdom, permit- har alltså : inte Högsta genomsnittliga". timför: skoindustvin' (837), linne "och ju teindustrin (8:38) - "samt torvin- dustrin (8:40) väven "mellan de "olika dyrorts- grupperna - förekom : stora "”varla- tioner.:: Inom : den dyrortsgrupp som bl: a. omfattar Laholms stad, Båstads," Markaryds: och Traryds köpingar" samt 'Hälländs,' Skåne och; Smålands landsbygd var den genorasnittliga” -tlmförtjänstem kro nor- 9:84, . ryckerlerna : (kro. raomalmsgruvorna ”annan grafisk boktryc- och tid- skepps- och 1 (11:82), grönsaks-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.