prose sä rs "LAHOLMS "”TIBNING ; 7,7 Lsnsdagen 'din-6 maj 1969" —=1T Tisdagen den 6 -maj -:1969 IT: = iYtterligare trafikproblem... Det är inte endast den starkt orden trafiken på våra vä- gar och gator som ständigt ökar trafikproblemen och ställer stör- re och större krav. på resurser- na. Även den tyngre trafikens vidgade varusortiment medför nya sådana. Nu har länsbrand- inspektören i Växjö slagit larm , om brandkå bristande re- besvär vid omkörning av de ofta långa tankbilarna, och förarna av - dessa har större svårigheter man-” övrera sina fordon på smala och ” krokiga vägar, där dessutoni: väg- . banan som på E 6 ofta. är av oi mindre god beskaffenhet. " I stort sett är tankbilsprqblemet dubbelsidigt ur: trafiksäkerhets-. ' kter; för att minska risker ;- surser för att klara tankbilsolyc- kor, där lasten utgörs av explo- siva eller livsfarliga vätskor. ktör Stig har gjort en' utredning för att kartlägga de resurser brandkårer- na har till sitt förfogande för att ” till exempel kunna bemästra en tankbilskatastrof, Av denna ut- redning framgår att bara hälften av brandkårerna i hela. landets städer och kanske 20.i landets ö har tillfredsställande re- surser härför. Det totala brand- försvarets materiella standard är. icke acceptabel då det gäller släckning av större bensinbränder, räddning . av vid: kollision .fast- klämda , människor ' eller: vid läckage ' från behållare med frä-: "tande vätskor. Därtill kommer att antalet utländska tankbilar stän«- digt ökar på de svenska vägar-' na, vilket medför att'språksvå- righeter uppstår 'varvid ' det kan vara besvärligt att snabbt få klar- lagt vad det är fråga om för slags flytande last en i trafikolycka in= blandad tankvagn medför. . "På starkt trafikerade' vägar så- som E 4 och E 6, där tankbilar- na blir alltmer vanliga i trafiken, kan givetvis en trafikolycka som en sådan” bil blir inblandad i an-' tingen' detta sker direkt eller in- direkt genom andra fordon, med- föra rena katastrofsituationer för trafikanterna, ; En häftig brand, .kansre med explosionsartat för- lopp, som inte snabbt kan be-- .mästras eller begränsas, kan. bli ödesdiger. Och ju sämre. vägen är ur trafiksynpunkter, desto 'större blir givetvis risken. för "sådana olyckor." Övriga trafikanter." har 1 Br: 1 'MAJ- TALEN : - Som en röd” "tråd genom Yr Erlanders. och övriga statsråds tal gick varningen, för kr . reformer utan; att.h. täckning, "skriver, Götebö r ge s- Posten (fp): ; ' Hr Erlander talade. digare, om' hur socialdemokratin misslyckats i andra länder, för att man där glömt bort de eko- nomiska 'realteterna,. Hr Sträng -sade'i bryskare, Or: | dalag .i' Borås att socialiserings- aktioner" påfordras inte. för - att det -finns motiv. för dem. utan mer för deras. egen skull. Han gycklade med udden riktad mot SSU om förslag angående ”kon- fiskatoriska arvs- och förmögen- hetsbeskattningar . och andra djärva uppslag": Samtidigt Var: nade han för: prisstegringar. som försvårar Sveriges utsikter att konkurrera: på värlåsmarknaden. Ärets. upplaga sav;förstamajtal' kr hör till de ointressantare skriver | »-Handeistidni-gen:(fp)ö”: Inte kände, man mä å av "dem att aktiviteten var större än når gonsin inom. partiet," vilket, hr Erlander försäkrade 1 sitt tal i Göteborg. Det. var betecknande att statsministern tog hr Strängs budget som. ett exempel på” den kraftanspänning . socialdemokra- tin var; mäktig, denna. budget som förorsakade sådana missnö- Jesyttringar inom. de egna leden, . därför att: den var, alltför intet sägande. Det hjälper inte Hur många visioner man kan pres- tera. Regeringen är för sin ré- formverksamhet bunden vid den ekonomiska framstegstakten, Det är 'et svårsmält förkunnel- se för alla dem inom partiet, för vilka kampen för jämlikhet I första hand tycks vara. en frå- ga om fördelning hv: 'gällande nationalinkomst; Skall man döma av de utsända auktortseradé' Yeferaten är "det i varje fall svårt att. nitta' kon- |” kreta nya frågor, som regering- en säger sig ha för avsikt att aktualisera skriver; 5 venska Dagbladet (m): - NIE Vad socialismen beträffar. får man inte veta. något vannat än att regeringen enligt statsrådet Wickman 'är -beredd. att. utreda och eventuellt. förstatliga eller statligt auktorisera — kreditupp- lysningsverksåmheten! ; Statsrå- det' Aspling vinkar, ehuru något obestämt, med socialisering - av .apoteken, Men annars talas det inte mycket -:om socialism :med sakinnehåll, .Socialdemokratiska vänsteryttrar och andra extre- mister måste vrida händerna av förtvivlan '" över denna + tunna anrättning, : . Det är hitta anigrepps- punkter scPå majtalen, skriver Dagens Nyheter” (fp): När Tage Erlander framställer det som 'söcialdemokratins' verk att jordbrukarbefolkningen” och | textilarbetarna uhder efterkrigs- tiden hår minskat” till hälften medan , huvudparten av närings- | livet har : expanderat kraftigt och industriproduktionen' ökat med 140: procent är det svårt att | hålla sig? ållvarlig: Just" detta skulle i”all rimlighets nainn ha hänt. på "ungefär samma 'sätt all- deles oavsett "vilket:'parti. som . suttit vid makten, . beredskap i händelse av. olyckor i Men: dett” annat. rik na för olyckor krävs 'bättre ”vä- gar samtidigt som brandkårernas där sådana bilar är: inblandade behöver stärkas avsevärt för' att. kunna utföra ett effektivt" rädd- ningsarbete. . Hold . KALV-.OCH UNGNÖTSUPP: Å FÖDNING : : LT:s förlag." en . Denna bok bör särskilt. jtresse ra ”sydhallänningar” ty ”Huvudför: |. fattaren' , Eskil tjänstgjort som husdjurakonsulent I Hallands län och tabellerna och många bilder, i boken är, hämtade från försöken .på Brödalt. - - Nu är de: ju "så; att vårt land Ö verskott på” mjölk” (produk: och brist . (eller väntas få) på" "nötkött. Boken behanälar, -0li- ka' vägar för att försöka kommå till” rätta med ' dessa problem. " . CY 2 BUSLIV I vå . Ett ”gäng” har roat sig med att vandalisera den -fina gamla kul turbyggnaden Enskede Gård. DN den 26/3 lämnar eh detalj- och "| färgrik men till alla delar trovär- dig skildring "av den ungdomliga - laktiviteten och dess följder. "I sådana fall ligger det nära till hands att skylla förstörelse- lustan på ett verksamhetsbegär, som har svårt få naturligt utlopp Ji den strängt reglerade storstads- miljön, De politiskt aktiva kom- mer också att göra gällande. 'att aktionen har politisk - grund ”— medveten eller ömedveten -— och riktar. sig mot kälkborgarnas och "I storfinansens mekaniserade. kon- sumtionssamhälle. -. - - . Förmodligen gär en och annan så. långt att. de lägger ; "skulden på tätortssystemet i sig- och : till- fogar: att. något liknande” aldrig kunnat ske på I landet. Fel. Grund- fel . Redan för, hundra” år. ”sedän' 'kla. fade ”hedervärda personér” I lantsocknarna över ”tygellösa yngre”, . som drev, "omkring och gjorde - sattyg ” och "retade ” och skrämde med oborstat tilltal. "Kring .ordenshus, och frikyrko- lokaler i -bygderna' under; arton- hundratalets: senare. del samlades genast flockar av ungdom under avsikten att föra oväsen och störa, "Dansbanorna drog till sig lik: ;. nande hopar, vilkas beståndsdelar > g0 erar.vdet > kära”. fogats hotellrummet,” hotad : avi "si lands” "ligister: meny g mmer” "på Zindérmans Göteborg... DEE är ”ett Fi reti.'öch. förläggaren "begriper. $ä- kert "varandra, De arbetar :i: myc: ket. på "samma sätt Författaren Uno Eng verkar" inte" så ;livsnä- ra,-: han tycker: inte om att. bli am och. bror: med livet; "så" att örläggaren : I därömot står ti : sista -blödsdroppe att få: fortsätta”. ge' ut, ä no- Eng borde :vata" garanti- för :hans fortsatta. exi j i höjes "skyarna ” men '.som'! $lömmes |: av. "publiken. Också" förvåhansvärt många: - bibliotek -- glömmer -i.bort att. hålla: hans - böckerl: Det: är skrämmande” .1969... « Varför läser då Inté de ”bok- intresserade" i . större » utsträck- ning ” sin Uno Eng? E ; Svaret " kan” knappast :, än ett: hans drunknar i imassan: av under- hållning. Ingen har: gett: Sig rik- tigt tid att smaka på den" anrätt- ning . som erbjudes, :I.-så. fall skulle läsarna snart märka. att man ' har roligt 1: sällskap" med Uno "Eng, :Man--får odkså: veta mycket om livet, inte Soväsentli- ga ting om mr Bister, det alter €g0: som" man snart blir vän med. Inte på det himlastorminie; sät- tet, mr Bister är inte, 4 en Hjulen man,. ha H | Men hans IT kantskapen. med. honom Di «| traktar med” sådan ' misstro. | någon” annan, :. "Tpå' andra breddgrader: 'och"doöck: reserverade och” "den ibland" "syrliga san- för... aldrig-'det'' vill.” undvar: heller en - och "annan :sar- drabbar ' en-.mei sikt bör "detta "vara en: god 'sats- > bok” isom .; Uno ning. Med'.varj Eng. gett jut”-har, Ihan.s : breddat Täsårunderlaget. Hans mr .Bister » inte ”en” man "som, mar'blir bekant” med - över . en natt; men li sammanför: man” "honom: med". kasinnade tillräckligt gånger så” kan de till undvara + honom. 'Man-.är::bel gen att tro att mr Bister.så små: ningom snarare” :tvingas:: hålla igen för att inte' få för stört .um: från den verklighet: :som " hari'.be- «Mr Bister är något: av ett. unikum i svensk prosa» Han: är. inte” lik han: hör > hemma visst. har han, ursyvensk Det, säges att svensken inte. är 'SärskiN undejrhålländea, sant, -då--är "mr. ”Bister - inte" svensk; Men eftersom man tvivlar "på. den; gamla fördomen så tvivlar -man -också på att mr Bister har sydländskt påbrå, Han är tillräckligt. sval och ”balanse- rad för att vara nordbo, men han har .- lärt i mycket >av sättet att leva; livet . från Frankrike och andra. sydliga länder. ' ; Det har: ofta sagts att. Uno Eng skriver' den” bästa svenskan av..alla.. författare..i. vårt: land idag, Det må vara sant eller inte sant, det intressanta är hans sätt att formulera: mr Bisters erfaren- heter. . Redan i sin. debutbok ”Skioptikon” (1921) har Uno Eng sitt absolut egna sätt att be- rätta. Hans historietter är berät- .tade. klart och utan nägra : ärr av Per Olof "Ekström - ENSKEDE ML varken kunde' eller ville dansa |- men". som "löste. sysselsättninge-]- problemen genom att supa häda och” bräka inbördes oc gjorde vad de' kunde för att störa de övriga. När de politiska ung- domsrörelserna expanderade I socknarna under: 1920- och 30-ta- len och bygdegårdarna” växte upp com svampar efter regn, drömde landsbygdsidealisterna om en ny vår i kulturens' tecken: och” ord ning och reda: inom nöjeslivet. 7 Effekten blev . att.” ””busarna” flyttade ' från - buskarna” ; kring dansbanorna till skumrasket utan: för. bygdegårdens väggar. Cirkel studier och "biblioteksväsen" "retade de födda ignoranterna lika myc: ket som det retade majoriteten av" prästerskapet ' "och" andra .kon- servativa, men. detta förvånade inte; Mer.” anmärkningsvärt: var det” att: rena ” nöjesaktiviteter tycktes ha 'förargat, ”utanförung- domen”, .- lika: mycket." Det - fanns och finns ovedersägligen många, som aldrig” läter sig engageras. till någon form. av positiv. verksam; het utan bara” stiger ur sin apati när de ser en” chans att förstöra sånt, som andr. 1; bygga upp. I samband, med. kravallerna å sedan gjordes. gällande. att ”bond- fasonerna har, flyttat. till? stan”. Detta var fel då och är lika orik: tigt nu. Det handlar inte om Näg: ra utpräglade Jantliga , fasoner. Man kan inte ens påstå att feno: menet skulle vara typiskt svenskt, Livsyttringar ; av. det : här. slaget förekommer 1 'alla "länder — i bå de. öst och väst. : Tyskland: lika välrsom "ivUSA: och? Sovjet. Det HEN sharast' typiska för vissa indts vidér. och” tonar” då' "dessa; fun nit' "sig till "rätta. i 'samhället eller snarare tvingats! in! under” "tvång: Som. -j ofog.” Här" får "det som”. hä förmedla känslor till -läsarmar Det är ett bra sätt "att. ä är Unö: Engs." eget: rekta.. känslor : . På: gotalet teg Uno: Eng i bortåt :- två decennier. .'3 Varför? ra. Kanske ' fann.:han svär ,hös läsarna: Kanske”, berodde det "par jur t yrket.” 3 7 liv'öch hän kom igen med" mänga lika "små," lika -bra.: böcker. Ännu ”hade-han- ingen resonans hos läsarna, Vid” denna tid blev han..-inte : heller--:altid "så ;UDp- märksammad ., av "kritiken. - Men för" "varje 'är:: vann: han? nya” an: hängare; Zindermans förlag; "Jan: cerade . honom. till en -kanske: ten "mer kräset urvald' läsarkrets. Den är stadd i stark ökning; idag: Uno :Engs:' ”mröcBister= ären flanörstyp av Söderbergska mått. En 'slags typ: av. människa," har Eng skrivit: på något ställe, -söm väl alltid: måste” finnas men som sällan -märkes' och för det. mesta anses som intet. Men «detta .hind- rar inte att typen -'som. sådan tvingas:: till .fakttagelser och 'av- ger synintryck;: I', Engs «små ' hi- storier ryms sällan dramatiskt stoff, Som'i början antyddes är det snarare en slags lekfull filo- sofi med många bottnar och söm efterhand smittar av sig. till:lä- saren .. och tvingar, honom, . till engagemang. ON Flanören är på ett sätt på jakt efter "orsaken - till: att han .lever och är flanör samtidigt som han inte finner "det möda värt att "som ”avsmakare av: vinet, ' >” Märker: man därtill samla ' i: -ladorna' i: onödan, det kan många gånger ge lika myc- ket med nattsudd -:och. . älskog. Flanören som han. formats av Uno Eng är en älskvärd men än. då bitsk. person, en skeptiker som inte ger mycket: för: varda- gens trivialiteter. : Men att . läsa en spiritåell bok ' eller "föra ett intressant samtal intresserar ho- nom. : - ' Tråkas han ut,' kan man med säkerhet veta att han hittar på något : jävulskap, ' En, av... Uno Engs personer tråkas så.ut på en middag att han vid desserten h : placerar en sked glass innanför värdinnans klänning - innan: han lämnar. huset, ' - Han >tackar', på sitt sätt " för något han inte: bett om och som han inte: kan acceptera. i Med ' sina senaste ' böcker: Kar Uno Eng förmått ge ”det egna|l- kära" ' jaget”... nya : dimensioner. Men man kommer” inte . ifrån att hang mr Bister passar bäst som beundrare av snygga kvinnor och som läsare av goda böcker, Där- till kommer att-mr Bister förmår upptäcka svagheterna i ”det. kära jaget” på ett sådant sätt att lä- saren 'å sin sida också överras- kas "till ökad självkännedom Det kan vara viktigt nog. <> att. mr Bister ' ingalunda saknar .världs- : samvete blir man fort och också "(förefaller . det mig) — tämligen snart hans vän och vill gärna " njuta av hans kunskaper. Sämre sätt finns att fördriva tiden. Man kan också I ro avnjuta sin des- ad — Sert och ellpper frestas att offra den som ett tack för den sam varo man bjudits, N S ja iskt stött v > gårdsförbundet. Dess verkställande Kj Rikgerbande e - (BJ äte Ardre. stksförbund, tmvoreanbsationen för landets s bygdegårdst AA någon form. Detta kräver Hallands b FM land. till. bör ena | krav « revingar. mr oägid a et dets "styrelse,: som +, -. + riksförb > den 14 maj skall ta ställning till topporganisationens framtid. RLF. och. Lantbruksförbundet : hars hittills : "men från nästa år drar dessa organisationer in sina bidrag till, bygde= => 04 jänsteman går då också i p a b .. hölls 1 Snöstorps : åa so Jofsllt " I det med M "ter höjdes för att ha kvar åtminstone en.nerbantad riksor Vid Hj llandsdi: som oo d sdegå it fråmtid. Många rös- degårdsfö är stöd då man. skall renovera 1; : hand i med 1 - Ett: - hundratal representanter "för länets 29 bygdegårdsföreningar ha- :de” mött upp. De hälsades välkom- na till Snöstorp, av -bygdegårdsför- eningens, på platsen. ordf Konrad "Nilsson, Röinge, som även Presen” "terade' sin "förenings lokal." Denna ” uppfördes 1930; och renoverades sé- nast för två år sedan, då man sat-)- sade 30.000 -kr' på att” få :lokalen G » tidsenlig och trivsam : 2.689 UTHYRNINGAR bn Vv. Bygdegårdsdistriktets ordförande Bengt Gustavsson, Holm, , erinrade i. sitt öppningsanförande om: det gångna årets verksamhet. pe: "anslutna bygdegärdarna 1 länet hade i i fjol i hyresinkomster ' ="149.860 ' kr, vilket i: : genomsnitt blir: ca 6.500 kr per lokal, '3.689 sammankomster har hållits i byg- ” degårdarna! 'uhder samma tid, Ut Vinberg, . Revisorerna, ökningar m m, hävdades det son. sv även ' att konstklubben "hade 240 andelsägare, - och > att: 20 konst- "verk utlottats. ' och: till kassör" Bertil Johanssön, Långås. Omvalda blev vidare. Evert Andersson, Äträn, Konrad - Nilsson, Snöstorp, Gunnar V Jönsson, Elds-| : berga,' Rickard. Andersson, . Heberg och Fridolf Nilsson, Simlångsdalen. Nyval blev det på" Per Pålsson, Tölö, "efter. Erik” Toftered,: Kungs- backa och” på - Bertil Andersson, Vinberg, efter Roland Svensson; dreasson,' Ullared och Bror” Anders= SON, Gällared, dmvaldes;” Till repre- Aa dan ” Bengt Gustavsson valdes: att 1e- "Tgar, . Till ordförande omvaldes Bengt dels " ustavsson, till sekr Arne Nilsson upp: med : Sven " An- vid utsågs " hyrningen ' till k ia sam: ' "mankomster, biblioteken m pm ut "gjorde lejonparten, med” 974 'ut-" '' hyrningar. 694 :' gånger ' uthyrde . man” till "idrottsövningar, 616 till: ” föreningsmöten, : 238 gånger" till: " familjefester, 246 till gymnastik; : ': 280 till styrelsesammanträden, 141 ', gånger till biografföreställningär, framgick" det ' bl 'a av: styrelses ' berättelsen, - I "denna" redovisas TB I ge Larsson, Källs; delarna "i konstklubben' från nästa år med fem kr till 15-kr per: andel. degårdsdistriktet - på :kaffe, och se- dan. visade, red . Arvid” "Johansson, Halmstad, färgbildsprogrammet 'rael — köntrasternas land”; id ertil. Johansson, Långås, och Hel- r Mötet' beslöt höja priset 'på' an-[son; Efter förhändlingar fick" Mg Jsom "För lokala by " Nitt ni "distriktets x narna fick i tur da förhandlingarna; och 'med ordi- ut”sina' vinster vi narie' sekreteraren '' Arne " Nilsson, | jistan t Falkenberg, vid protokollet, .” Bertil Lindekrantz” Stranden. Långt välja i i hämnd ordning. ; . "Karl. r Larssön;' Dalalund, Ske oe dalagårc Mn föreninge: N Falkenberg, Axel Kris. tiansson, 1 Andersson,. Kärret, ' Långås, "Einar Svenss hansson; Ingemar Vallin,' Skogstorp; Falken= , Tölö bygdegård; Harry' Jans=' Undangömda stigen, Panderyd, : | bérg, berg, Epnst.. Johåhsson, Långås, Hel- ge Persson; Liagård; Eldsberga och! .. Ljuhgby CKF-ävdelning. Dessutom . konstverk, som utfallit på ndelar) sina I kaler h klara alla 'KONSTUTL NING 2 n konstverk fördelades: se- mellan de ca 250 andelsägar- kanstklubb: Vin- dels Barbro" Jönssons Cafeteria, : Hallands-Ljungby-konstnären på -prislistan återfanns även bl: a' en ulltavla av" författarinnan Astrid Pettersson, Harplinge. Följande. andelsägare hade turen”, Vr sig den' här gången och fick | "Yngvar” Olsson, Central "Särdal,' H plinge;' Rut i Nyhbo; Holmy,' Bertil Jo= : Stranininge; Långås, Ing- Andersson; Fack" 10; Vinberg, . ' " bygdegärdsdistriktet <:-fem distriktet innehade; 4 = et ag fungera friktionstritt för. att livnära sig: själva och en växande familj med en knapp lön för”ett ansträngande arbe: ön Växtvärk” nga k "generationens Je," störa; vidsynta: ”e tt. . brömsås. .upp., Sådand som. a härjningarna; i En: affären - Enskede" 'Gärd-: är :ett- ut varje iädivid men = som förs vidare. i'obruten. tradition: till: nyå ärskul- Iles IP övrigt är bara ått tillfoga att je Sverige? Schweden” He m svensk sängväård. om” vår” allians: lar. a — Enligt den. senaste SIFO: op ereökningen har centern ökat sin " andel. v ".ungdomsväljarna från 12 till 30 procent. :Detta be- ror på ' att "centern allt rher kom- mit att framstå som "huvudalter- nativet ” inom” oppositionen. "och som ett realistiskt "alternativ till socialdemokratin, ' framhöll / föranden: :i- Centerns - i student; bund, Roland Björsne vid för bundetg' årsstämma”? I Göteborg.? — I synnerhet: i Stockholra 1 de aktlonsgrupper' om ? verkar för en. bättre. milj man. "Helt inne' på. centeridéerna 'om ett decentraliserat "samhälle "och" om em aktiv :lokaliseringspolitik;. som skapar ' jämlikhet i simellan "olika delar av. landet. . "Ungdömen : här förstått '. de- "nackdelar bäde för .störstadsområdena'. och| glesbyg- derna” som den: fortgående ocen- trallseringen Innebär, sade hr Björsne, : St En: annan "glädjande tendens är "att den starka . Polatiseringen i, ungdoms-. och: . studentvärlden i någon mån är på väg att mins: ka. > Det är: troligt att UKAS- der I. batten ' I :viss' mån bidragit, till ävspänningen. Hr, Björsne farin det . emellertid beklagligt att ”de idéer: som präglat hela''samnhällg- utvecklingen under : socialdemo- kraternas regeringstid "segrade. o, UKAS-reformen ' gick igenom",". : KOMMUNALT! PARTI "STÖD, Lö. skiftet hade ' 600 medlemrnar vi inkommit. ä motioner; av: ? vilka en rad berörda u-landsfrågor. I motion -från” Centerns ; ; student: komminalt'- pärtistöd samt ' snabbutredning", om "möjligheten till insyn i: Statliga ker Lund; sti tenterna t omordentligt :; Viktigt F diskussion om ånsyn;' inte. glömmer : "bör de "företagen" Göteborgs centertudenter rår ver i: motlon:, "att! suppleantinsti- tiutionen ' inom: "kommunala nämn- der och styrelser» utvidgas. så att en suppleant. i; princip” får. sam; ma "möjligheter : att-, driva” olika frågor "som 'ördinari ;ledamot. vid i förétag | "allmän; ' avgöras av. ett "betydligt" mindre -antal personer . än: it de tidigare pri märkommunerna ” "vilket" - motive rar .en sådan” reform, heter: det.; versitets- oc fillalörter " i'lan: det; Av verksamhetsberättelsen framgår. att '. förbundet -vid : ärst ket: innebär; en ökning: med .cå 100 | Jämfört: méd föregående avi et.då tyskarna-vjll: vatt ifbaun,? bresente- jöge. Btsnden. Se frihet och ' neutralitet, och 'om hur | , til. Mörtumsäri. täten Om Här- jedalens lockande Vildmårk berät- Nn. läkar Pp til.en- baby som. håde svår luftrörskatarr.r”: Han ordinerade ;på -- barnen, ””Men dok.» vände hön, 1 det. är ju ett: så: gammalmodigt. I Boten del.” Läkaren - replikerade: "Ja, men; bables..: -ganska' gammal mödiga Också” "Förbundsståmmaän - "Det. upptäcks så cket "nytt också, förslag; till ? Rd] så" vi har så tätt! "för "att bétrak- lingsprogram,. - '« i Jta "allt gammalt som "oduglig. En -Centerns” udentförbund ' "är | av””vära ? äldsta ägodelar, . men representerat vid samtliga ud ä Dec: ädervlsndt > kan tillämp. också på vårt mo.” derna levnadssätt, - i Mycket. av. i det. gamla förkastas, Som kristna får. vi inte, förkasta varken - nytt. eller, - "gammalt? för att det är. annorlunda. Vt skall använda. de. gamla, stora san. ninganna "så att'.de:blir-oss til hjälp. tt. leva. rätt I ven iy värld, | Med tro och. förtröstan kan vi TIL. förbundsstämman > naåel F gå den nya. dagen til) "mötes, allades ä. sjukbe- N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.