” LAHOLMS :TIBNING. > > 7 maj 1969 No T 2 Onsdagen , den ; Hr Sträng Den'"”markerade . konjunktur uppgång, som började i vårt land under -fjärde kvartalet 1968 'och ' som fortsatt under första kvartalet i år, bekräftas i finansminister Strängs s k kompletteringsbud-' get, vilken offentliggjordes: på måndagen. Bland de glädjande inslagen i deriria kan! nämnas' att finansministern "nu räknar med ' att — bruttonationalproduktionen - kommer att stiga med 4,5 procent , 1969 mot en beräknad stegring på 4 procent i den statsverkspropo-. sition som presenterades för riks- dagen på nyåret. Denna ökning är den största. på fem år och en pro- "cent större 'än "i fjol; Samtidigt ökar stätsinkomsterna 'och finans- ministern kan därför späda' på glädjebudskapen i kompletteririgs= . > propositionen med att totalbudget- underskottet .minskar med cirka” - 1969 och med drygt 900 milj kr 1969/1970,. vilket: givetvis. betyder en buffert" mot skattehöjningar. Men hr Sträng ser sig: kanske : nödsakad "höja 'skatterna”ur helt andra synpunkter än budgetmäs- . siga, Han varnar nämligen för en sådan ökning av köpkraften att- prisstabiliteten äventyras. Skulle pågående avtalsuppgörelser med- . föra risker: för en påspädning -av. inflationen: är tydligen finansmi- nisterri beredd att dra in köpkraft” genom någor! forin åv'skattehöj- ning. Avtalsmarknadens parter vet alltså vad de har att rätta sig efter sett från hr Strängs höga "> utsiktspost.i... : Meles Det finns fler bekymmersamma inslag ::i kompletteringsbudgeten än detta”sistnämndas Ett. besvär< ” ligt sådant är arbetslösheten i nor- » ra delarna "av landet och bristen" i Mellan> och Syd= il månad fanns ex- torstadslänen tre obe- satta platser på arbetsmarknaden "på . varje arbetslös, medan, det i . 7de:s k.skogslänen-fanns tre ar-. betslösa på varje ledig plats. Den= ' na' snedvridning vill finänsminis= " » tern försöka rätta till så långt det ” nu" går "genorå' en' rad" åtgärder. : Han "tänker sig bl'a en viss sä- ''songmässig omfördelning av efter- frågan på arbetskraft. från 'som- . mars. till vinterhalvåret i.de. om råden” där ;-det : råders, brist I på. -' arbetskraft..samt ökad: geografisk rörlighet för” arbetskraften: Vida: re kommer regeringen att: ininska-. ” tillståndsgivningen "för! opriorite2s!s rade "byggprojekt i storstadsom- - rådena.: Hade” "finansministern samtidigt tillagt, att regeringen . skulle bli litet mer generös med - tillståndsgivningen. för ti pel bostäder i andra områ å - hade kanske ' detta ytterligare medverkat till bättre balans, men det gör han förstås inte; Däremvot bör det skrivas på >regeringens- pluskonto att den i syfte atf fö. bättra sysselsättningen” T sko; länen skall inventera möjlighe- terna att lokalisera. företag. till ok 2 konjunkturuppgånger '. i akut, > oc , .500 milj kr för budgetåret 1968/.. - Expressen ägnade Gunnar Hedlund .det mycket väl hända att jag's : nu, det har jag klart för mig. Och . bekräftar > livskraftiga orter i sysselsätts - ningssvaga , regioner. Hr : Sträng -- anser det också motiverat att s k' långa investeringsfonder, får"tas anspråk för lämpliga sådana pro jekt. I det fallet är finansminis tern inne på ungefär samma lins jer som centerpartiet tidigare re-.. kommenderat för att motverka arbetslösheten 'i sysselsättnings+ svaga områden, Man får emellers '' tid hoppas att det inte bara blir '::: större centralorter som hä mer ifråga. Det finns ä ligheter "att; nyetablera företag ÅA: mindre 'samhällen och to m glesbygder där god tillgång på .- arbetskraft finns. Tyvärr. ä sådan aktiv lokaliseringspolitik fråga på sikt' varför regeringen: ' borde . ha praktiserat den långt tidigare ” innan . problemet ' blev : Slutligen - framhåller finansmi. nistern, att för att trygga, forts satta snabba: framsteg måste en ökad investeringsbenägenhet upp« i muntras, I detta ligger även möj= ligheten att med framgång be mästra. låglöneproblemet -geno att de expansiva näringsgrenarna Hd "byggs ut. Hr Sträng förefaller |. alltså vilja lossa bromsarna på . investeringarna samtidigt som han > . tänder röda lampan för inbroms- ': - ning av konsumtionstillväxten, '' Hörnstenarna ' för fortsatt 'stan=" dardutveckling är för finansmi-' nistern alltjämt ett konkurrens-', kraftigt näringsliv 'och samhäll ekonomisk balans, vilket med till. fredsställelse konstateras, | + en intervju över två sidor. i sö dags. I :denna svarade centerleda-; . ren öppet och rakt på sak i sin -' karakteristiska stil, som han är '' ganska ensam "om bland" svenska ' politiker. Bl a frågade intervjua- : ren omr han -kommer att,stannä . ,. kvar ;som partiledare: och , Hed- lind ' svarade:” —" Just. nu; letar . jag' efter "en efterträdare: i mitt | skogsbolag. Hittar jag honom"kän + nar kvar. Jag tror det, tolv-.månaderna före - valet. 2 ägna: mycket mer. tid. åt politiken än .; det'skulle jag ju hinna brad.»; > Det bör inte vara omöjligt f Hedlund -att' hitta en 'eftertr: - re i skogen. Och då fortsätter hän - alltså som partiledare över nästa - års val. Ägnar han därtill mycket mer tid åt politiken än de'senaste ' ' ren, blir. han utan. tvekan en . illgång för hela oppositionen,” vilket så «väl, behövs - då - såväl Yngve Holmbergs som Sven We- ara : enligt" Sifo under det att Hedlunds befinner sig på toppen - bland svenska politikers, 1 MÖSS REGERINGEN OCH AVTALEN Krister. Wickman och . LO:s — förhandlingsombudsman ;' Lars ' Ahlvarsson'har gjort 'uttalanden som på sina håll tolkats som att det skulle vara dags för ett re- geringsingripande på ett för av- talsrörelsen nytt sätt. Det är nog alltför snabba tolkningar, menar Dagbladet (8): '-'- nn tI'den pågående avtalsrörelsen bör det stå klart att parterna förhandlar I full, insikt om att det är de själva som bär ansya- ret för om det blir konflikt el- ler inte, Har man en känsla av att regeringen i alla fall griper in och) förhindrar' konflikt, minskat ansvaret och inte minst arbetsgivarna : Vågar .vära omed- görliga. Är det emellertid så att arbetsgivaresidan — som det har sagts — av principiella skäl av- visar statsingripanden så tycker man emellertid logiken samtidigt kräver att man måste visa stör. re samförstånädsvilja när man nu har att förbättra låglönegrup- pernas läge; Gör man inte det, bäddar 'man för en konflikt och de ovissa följder en sådan för med sig för företag, löntagåre och hela samhället, ,. INTE MÄRKVÄRDIGT > i Det är.inte alls märkvärdigt att tanken på ett statsingripan- de kommit upp, anser Skåns- ka Dågbladet- (cp), Värt samhälle har blivit så beroende av de fackliga: organisationerna både på löntagar- och: arbetsgi- varesidan, att' det inte" kan fun- gera om, dessa fte.; kommer » Överensg: > -. : i a Gör de'inte”upp avtal om 1ö- ner och:"andra-'anställningsvill- kor, ' med '':strejk :eller lock-out som resultat, så 'skakar samhäl- let i sina grundvalar, för att låna industriminister Wickmans ord, Orgänisattonernå har 'bllvit så mäktiga att'samhället' inte kan fungera "utan' :årbetsfred. . Ger Inte" orgånisattonerna sam. hället denna” ärbetsfred ”kan' det: ta inte fungera, 21 denna fråga är besvärlig. "Både samhällsfunktionerna,, t ex' sko- lor, sjukvård och annat skall fungera och samhällsekonomin får inte" raseras,. Samhället är bildligt 'talat i händerna. på ar- betsmarknadsorganisationerna, De kan inte bli för mäktiga el Jer för avgörande för”att stats- makterna skall kunna. fullgöra sina ' skyldigheter mot. medbor- garna, " eft Ett ingripande från statens st- da kan bli nödvändigt., Men det får bli med lätt hand, något slag av medlarroll eller varför inté 'en'”påtryckarroll”, Per . Prästbristen är stoy över hela landet, ' skriver "Smålands- posten (m).'Man befarar rent av katastrof på. sina' håll: inom några år: cv: i | PRÄSTBRISTEN o£ Det kan säkert finnas många orsaker. till att ungdomarna i så Hiten utsträckning söker sig till prästbanan, Man får inte den. lön som erbjuds de yngre prästerna inte kan verka särde- les lockande, En del av de upp- gifter som i dag vilar på försam- lingspräster är också sådana, att mänga tvekar, Dit hör bland an-. nat kontorsgöromålen på pastors- heller. förtyckas' en del. av dem som gått ut ur gymnasiet, om : de inte heller känner sig attra- herade av tanken på:zatt med- verka 1 syföreningsmöten 'och liknande, = ov mir : Säkert. skulle [rekryteringen underlättas, om" mera av de nämnda . kontorsgöromålen , flyt- tades över till annan. arbetskraft så att prästmannen 1 större ut- sträckning kunde ägna sig At annat församlingsarbete, Vad By- "förenIngsmöten beträffar, så tor. de de många gånger ge så värde. fulla kontakter, att de, kan vara 'av värde även för de ungdomar som till äventyrs känner Big - tveksamma Inför denna form av -församlingsaverksamhet,; .Och de som händelsevis tvekar inför dem, bör. komma ihåg, vilket Samhället eller statens roll I utomordentligt - värdefullt arbe. . blunda för det förhållandet, att]: :expeditionerna, och det bör inte |. | > Det är ingen överdrift att säga att det dräller av insamlingar till ' alla möjliga ändamål, och vi får .väl i ärlighetens namn erkänna ; att vi lite till/ mans tröttnat på ' att lägga en krona här, en femma där bara för att det är ”välgö- renhet”. Men det finns fortfa-: "rande insamlihgar som är 'ange- ; bort med ett ”är, det en insam- "ling nu igen”. Det är den sor-' ten där vi kan tro, att våra bi- drag verkligen kommer till nyt- it tror vi CKF:s: pågående in- 'samling under motto ”Världen an- år oss” hör, Stig Dagerman präg- lade devisen ”En hungrande män- iska- mindre betyder en broder er”. långt . innan u-landshjälpen fått den aktualitet den har i dag, :<Imen innebörden är dagsaktuell. Det : "gäller bara att sätta in u-lands-' "hjälp, och CKF-insamlingen är ett slags påbyggnad till CUF:s Backo- "projekt i Etiopien, som hittills 'vi- sat 'sig vara en riktig väg för hjälp till självhjälp. SR ' CUF kopplades in på Backo-pro- ""jektet: hösten” 1964 ' och startade en .tjordbruksskola, där det sedan 1965 ..jgrundläggande kurs i "Parallellt .med denna förmedlar .Iskolan också undervisning i korta- :Åre ialk , d ionsda- gar m m. Sedan drygt ett år sva- -'Irar skolan för rådgivningsverksam- "het. genom tidigare elever vid sko- "lan, som. anställts .som instruktö- s!rer,. Till skolan hör en farm som . under de här. åren uppodlats och enligt planerna är det meningen. att överskottet från farmen skall täc- ka ! kostnad för -utbildni iverksamheten.: . so ora | för CUF:s åta "att det skulle: ord- + ,Backo ingick " "Iden startade för två år sedan, Hit- tills: har hushållsskolan fått hålla sx Hill "F' tillfälliga "lokaler, ' Intresset ..sför: dessa” kurser här "varit så stort att, det inte' varit möjligt att. ge .al- la som kommit utbildning. Den för- » sta utbildningen -var: en -kurs - i ' »,lägna, och som vi inte bör vifta =; "hjälpen så att den verkligen blir 4 varje år ; arrangerats en längre & jordbruk, Z Än Fru Gunhild "Johansson, representant: för . CKF:s di kKoppas att den aktuella insamlingen genklang så att Backo kan få sin hushållsskola, Utbildning av kvin " norna är ett. viktigt led i allt utvecklingsarbete. eftersom det fram för allt-är kvinnorna som till den nya; generationen OR ii ost i skaper. och seder, .: i lingar, Men den här "insamlingen sation visat intresse för att |) till med. motivering: att de. tycker nas” med, hushållsutbildningen, och |känslor : därför, att: vi -har: sett. att |det. är. u-landshjälp som blir -till har inte mötts av, några trötthets- Backo-projektet 'med' sin praktiska verksamhet blivit. verklig hjälp tilll" '— självhjälp, gett" folket - där: möjlig- heter att rätt ta'till vara de':jord- bruksprodukter- som 'frambringas. Glädjande:her också varit;att mån- ga'smänniskor; utanför vår organi- = mén inte om detär angeläget. 4; Se SS striktsstyrelse, ”Världen angår oss” skall väcka ::: -för över. kun= > errors ' Eömnad; och efter den lyckade'star> ten har. också påbörjats kurser, i N bårnavård, näringslära, hygien, läs- ning och skrivning. Våren 1968 kom man igång med en längre kurs som gav undervisning i matlagning, nä- Tingslära, tvätt, hygien. och hälso- jvärd,. barnavård, sömnad och 'träd- 1. kld. samt änbildande : ämnen, Erfarenheterna av den kur« sen var när den slutade i'decem-] enbart: positiva, och en lik- inande kurs har startat i år. V:5 ; ” ) Verksamheten i Backo har gett 'bra resultat. Men projektet är inte " färdigt ännu, Biståndsprogram av " iden typ som jordbruks- och hus- -. Ihållsskolan' representerar "kräver en ganska lång inkörningsperiod så att verksamheten” hinner stabiliseras och, därmed få bestående värde. -' När det gäller jordbruksskolan kan man säga att verksamheten på all- var varit igång tre år, hushålls- . skolan "däremot "är ju endast i ” starten av verksamheten, + Hushållsundervisningen , bedrivs «ffortfarande 4 provisoriska lokaler, För skolan finns utarbetade planer "för . en intensifierad verksamhet, diksom byggnadsritningar för sko- ilan jämte övriga erforderliga loka- "ler finns färdiga så långt att det : bara är att sätta spaden i jorden, . Intresset för att lära på det området är stort bland kvinnorna, kanske inte minst för att de tidigare helt [varit utestängda från varje möjlig- ihet till utbildning utanför hemmet, Det är byggandet av hushålls- . skolan som CKF nu samlar inpen- gar, till. Man har: beslutat 'samla in minst två kronor per medlem, men överlag tycker man inte detta räcker, varför man gått ut med en vädjan till CKF-arna att an- "vända sin egen uppfinningsförmåga . för att ytterligare kunna hjälpa, :' . bor ot '- FALKENBERG ARRANGERAR . . VARSUPE OCH LOTTERIER - - Vad har gjorts i Falkenberg för den aktuella CKF-i; ? Vi i - ; steringen i kom: a-anläggningar är, kr, / Omkring en .fjä dédel. av 'tätörtsbefolkningen: (1,6 -milj.” personet) saknar ännu helt är fördelad. på 250: tätorter. Man räknar . med ' att. ,om . några: år ningen skall 'ha avloppsrening i taterar. avdelningsdirektör:. Ake ledberg I en artikel i Väg- 'öch vattenbyggaren, , + ..= ran od "De; sista 20. åren .har en. om- fattande ' utbyggnad. skett av: av. loppsreningsverk för biologisk re. ning, Sålunda” har antalet :biolo- giska "reningsverk" ökat från om- kring tio :stycken.; 1950 till" ca 1100: år. 1968. 0 nada : Med de utbyggnadsplaner som finns: redovisade kan. man upp- skatta att ca 1,;5 proc, av tätorts- befolkningen . saknar -”avloppsvat- tenrening vid utgången av; är 1972. De avloppsreningsverk som nu kommer till utförande.:för tätobterna byggs praktiskt taget uteslutande .. för jämförelsevis långt : driven ; rening — således någon , form >» av biologisk eller kemisk rening,” säger hr Lied- berg. Möre fr . : Behovet av: kemisk: rening: av tätorternas - avloppsvatten , har: i hög grad accentuerats. under de senaste 15 åren genom den sam. tidiga ökningen av tätortsfolk- mängden och dfosformängden avlopnsvattnet, Sålunda har den specifika — fosformängden i :av- loppsvattnet från .1950-talets bör- jan : ökat från ca 1,5 g till ca 4 g fosfor per person och dygn. Detta medför. att fosforflödet från. tätorterna under samma tld genomsnittligt . blivit fyra gånger större. Denna ökning av fosfor. mängden, som » fortfarande visar ; ställde frågan till fru Gunhild Jos hansson, . som . utöver Iokalavdels » ningen - också ' representerar = di- Btriktsstyrelsen, . I | — Vi har redan skickat in 5,25 per medlem från Falkenbergs- avdelningen, men det har styrel= '6en förekotterat, För att få in pen= ”'garna' kommer vi bl a att. ge en sv vårsupå —" under maj månad '— "då hela behållningen skall gå till , insamlingen, . Dessutom tänker” vi försälja lotterier på våra . möten « till förmån för hushållsskolan i -.Backo, På torsdag har vi möte i då vad vi eventuellt » Vi skall diskutera » kan göra mera, hn I = Vi har diskuterat den här in« med avdelningarna runt ; om Falkenberg, och de tycker som. "vå, att visst är vi trötta på Insame te som utförs vid d : d kan, för fattiga linder oc 10: "behövande i vårt eget land, ' "En .större stötesten. är säkert der; allmänna 'sekulariseringen, vilken: säkert allvarligt minskar "ungdomarnas... entustasm , inför | ”Prästkallet, tror Smålandspos- ten, 2 : en uppåtgående tendens, . beror till större delen på användningen av fosfathaltiga. syntetiska disk- och "tvättmedel, '” - : ie Den - kemiska" reningen innehär utöver. en - god . fosforreduktion även att avloppsvattnets halt av anhan , förorening : såsom t; ex smittämnen ” (virus, ' bakterier, tarmparasiter).. till. avsevärd ; del reduceras... Den. tekniska. ' utveck- lingen "på "området har nu 'hun- mit så" långt att, kemisk rening kan krävas.t de:fal] behovet. av långtgående -reninig är uppenbart, konstaterar ;artikelförfattaren. : Frågan" om att Aterställa starkt förorehade '. vattenområden + har aktuallserats . under de ' senaste åren.” Detta beror, 1 stor utsträck- ning » på-- de": svåra skador, !som utsläpp av kloakvatten. förarsa- kat I vattenområden med begrän- att många sådana vattenområden sad” :reciplentkapacitet, och " på att många sådana vattenområden genom Tegionalt samordnad :av- loppssanering nu helt kunnat fr. läggas . från "avloppsutsläpp,! : För innevarande budgetår finns 1 milj kr. reserverade för restau- reringsprojekt under. posten stats: bldrag — till "avloppsreningsverk. Utveckling: av flera olika meto- der, för restaurering pågår för närvarande. Med hänsyn" till. be hovet och det kommunala intres- set för restaurering torde inves- Na : praktiskt taget' hela "tätortsbefolk-; någon ' form. : Kraven på renings-I'- verkens. prestanda skärps, kons-| rer terihgarna” för "denna "verksamhet löka avsévärt "under de närmaste i .. och till nya upptäckter — allt'så- . 'Hallandskonstnärinnan Inga The - .. Lundberg utställer separat .i Ga-" lerie : Christinae "i: Göteborg.j Det är en fin -samling målningar /från '"flerar år, bon visar. upp. Och den "omfattar ' så . gott: som alla 'måle> F > riets tekniker:' olja, tempera, goua- :' che, ' pastell, 'oljekritor samt ; en ' bländteknik' med olja och tempera, <'. Hittills har hon varit mest känd . för sina landskap':från kusten och . sina parkmotiv från Halmstad,' ett - antal av dem finns' med också på” denna utställning; men dessutom finns det flera figurer 1 landskap, stilleben, ' ett "porträtt - och . några självporträttskisser. cos : landskapsmålningarna från dy- ner och stranddungar är hon ju "sen gammalt suverän — de är all-- ” tid studerade och starkt upplevda. . ""Koloriten” i' dem "är: genomgående "personlig," Den'-har sina karaktä- .manér. Hon har gåvan till nysyn "dant ..som bevarar från slentrian .-' och ytlig rutin, Man ser och kän- "ner, . hur friskt och obundet hon upplever, Många, av hennes impres-, "sioner ger, en rent' betagande ut- ålning från ett ogrumlat målar- ix Hennes, mjuka, känsliga. pastel- - ler är ju mycket omtyckta nere i ' Halland. Här. uppé 'i-Göteborg har ;-det inte heller varit brist på .upp- ckattning av. dem! Man har sär- kilt "lagt : märke ' till hennes: be- 2. mästrande av tekniken, -Pastellen de flesta målares sorgebarn: an- ” tingen ”mjölar” de av sig och läg- . ger, upp: färgstoffsdrivor innanför "> glasets underkant eller också fixe- ras de så hårt med hartzlösningar, -att de misier den verkliga pastell- « lystern --— vars- make inte -finns i " annat' 'målningsslag; Inga - 'Theo- - Lundberg har trollat med sina pas- -teller: 'de ”mjölar” inte "av 'sig men ”har dock lystern kvar: En 'av Gö- ” feborgs mera kända" konstskriben- . ter uttryckte för signaturen sin sto- -ra belåtenhet med dem. +, 7 » Beträffande. iandskapen; med fi- gurer,. låter. hon oftast: landskapet dominera, Figurerna: stiliseras lätt " eller tas -summariskt. Allt för' att ” färgen ska” få huvudintresset. "Ia goda koloristers 'frestelse;' 'och sista åren heter ”Dockan i dynen”. |”.Den varslar, om. något nytt och 7 orginellt 1: den konstnärliga atti- » tvden. "Men boppas att av konst- åren, '” sluitår ”avdélningsdirektör Fd närinnan snart. få se flera skapel- istiska accenter utan att stelna till / väckte . 'påvisbar > uppmärksamhet '- | hos utställningspubliken, rn "Ett mansporträtt : och 'självpor= trätt måste få beröm — person- tolkning ' och ', kolorism i lycklig ” förening." .- lg oa : ; Fin > karak ingskonst finns det" också . i” en ”tigurkomposition, ”Kohnvalescens”.'- Dehn täcker helt : ' rubriken, Det blekt, ja sjukligt ro=.; sa, iden 'kvinnliga' figurens blus . samt ansiktsuttrycket stämmer bå- de', psykologiskt och." estetiskt 7 väl överens; Den, vita. insättningen i: det .fadda: skära skapar. något av. sjuksalsair kring figuren. Sen: den lilla : fattiga biten "strandremsa... : Det vilar 'styvbarnssti held duken.” " .Omtolkad , så 4 lan, ' verka . psykologiserande, men det -är, deri ändå inte. Den ligger klar-kolcristisk linj i ; vill jag nämha. ngsblommor”;. där de. kalla : sliga" Theö-Lundb "född: $. Laholm och dotter -till' framlidne rédaktören”. fö; :amgång "också. ägnat. sig åt . ser av. den sorten, - Denna. duk p av bla noveller, . : «> HÅ rovell avloppsreningi Denna” befolkning] Efter :en sen 'och kall: vår har växtligheten. på . våra . betes-. och slåttervallar "nu kommit igång. Gräset "är. gtrax -tvärhandshögt och går 'att "bita" i, och därmed är också'-tiden inne -för djurens utsläppande. För att få god eko- nomt på betesproduktianen ford- ras bl.a. en rationell gödsling, och”vid den intensivt drivna be- tesproduktioner: > tillföres "-istän- digt stigande . mängder ' artiftei- ella konstgödselmedel, Detta har motiverats - av .en . gynnsam , ut veckling av. .animalieprodukter- nas bytesvärde'l förhållande till konstgödseln, : och relativt :kraf- tiga: . konstgödselgivor . betalas 1 regel väl genom 'stegrad. produk: tion och höjd kvalitet. lö Övergången från en - relativt växttrådrik. offa > proteinfattig vinteérfoderstat till spätt protein- och: ikolhydratrikt + bete: medför oftå, särskilt för” kalvarna, , men även för korna, allvarliga diges- tlonsrubbningar:' med” .nedsatt pro- duktion och stundom totalförlust av: djuren som , följd, Betydelsen av en /stegvis, mjuk övergång till betet kan därför ' inte kraf- Ugt nog understrykas. so .. «I samband .med. bete läppning- en brukar även den”"sik, betes- krampen ' uppträda, Även om ex- perterna. anser, , att sjukdomen tfinnu ef fått sin fulla. förklaring, visar dock vunna erfarenheter, såväl 1 vårt eget land -:som an- norstädes, » "att » -fodrets innehåll v det bl. a... för. de gröna. väx- förna oundgängliga : 'grumdämnet agneslum är av väsentlig. bety- delse för "sjukdomens uppkomst, dock. syneg sjukdomen ofta ut- lösas först genom: särskilda på- frestningar, =,» w es : LIVS t MAGNESTUM ÄR "> VIKTIGT: 2 nl för 'de. gröna. vlixterna, i eme- dan. klorofyllet är "uppbyggt bl. a: av magnestum ' (klorofyllmole- kylen är uppbyggd A kring en mapgneslumatom). Dessutom. före. kommer magneslum, 1: växterna med okänd" fumktlon,. som regel 1 större mängd 1: andra! former, det Ingår ex-vis. 1 växternas stöd- jevävnader, Markens' förråd av magneslum . växlar » ino vida gränser beroendd på fordarten, I "aktuell -Mitteratur » ahges ” mat. Jordslagvéts "Innehåll växla från ett par: hundra kg tll otlotals ton, ” Framvittringen ""kompense- rar som regel förlusterna av upp. tagbart. magneslum,, Norska un- dersökningar ' visa - sålunda, att vissa jordar är”fattiga på upp- tagbar magnesium >oöch ' även svenska" undersökningar, = speci- ellt: i ' trädgårdar! och" plantsko: lor; "bekräftar detta, «= öv oc Professor" M. ödelin vid' Nor- ges ' Lantbrukshögskole Vollebekk har vidare” påvisat, att större de- len äv” de klormängder vi tinfö- ra: marken 'med ' konstgödselmed- len 'uttvättas ”tillsarmmars:> med ekvivalenta ” "mängder" metalljo- ner, "först - och främst” kalcium och magnesium, och att även sul- fater verkar. på samma sätt ' TI kärlförsök” har påvisats en :vä sentligt ' förhöjd '- urlakning ; av magnesium, vid gödsling med ka- Humklorid (40 9 kalisalt). Star- ka skäl svnes även tala för att det till klorofyllet bundna. mag- neslumet "på grund 'av' digetions- apparatens oförmåga att' sönder- dela .. klorofylimoiekylen, - icke kan + utnyttjas - av : betesdjuren, utan. blir tillgängligt först efter sönderfall genom blekning (oxi- datlon) eller inverkan. av star. ka syror, Då magnesiets kloro- fyllfraktion dessutom är rel, stor 1 det späda: intensivt. gröna. be- tet bl. 'a: därför att stödjevävna- derna förekomma i rel, mindre omfattning på 'tidigt utvecklings. stadium, ' synes - vårens: späda grönska vara mindre tjänlig som magneslumnäringskälla, . VÄXTERNAS UPPTA. : STGANDB oa nos av magnesium påverkas emel. lertid bl, a även av den s, k, jonantagonismen - mellan . västnä- ringsämnena, som "yttrar sig dä- ri, att' en "riklig förekomst av ett växtnärlngsämne förhindrar el ler försvårar (blockerar) uppta- gandet av ett annat, vartill det förra förhåller sig antagonistiskt, Sådan 'antagonism har uppmärk. sammats mellan. bl. a, : kallum och "magnesium - och mellan: am- monlum och " magneslumjoner. Sedd mot dennx bakgrund kan vi förstå, att mean på vissa jor dar, fattiga. på "upptagbart mag- neslum igenonv stark gödsling mod bl, av kallum, . ammoniumhaltiga gödselmedel, flytgödsel och urin, kan få mycket låg. magneslum- halt. och typiska : bristsymtom med bl.a ”störd klorofyliblldning på ' växterna. Detta: blir . särskilt framträdande på våren, då mar ken är uppladdad - med: nytill. förd iväxtnärlng, - eco. > Men " Jonantagonismen - mank festeras emellertid Inte endast N i a Ir de. . De: antagonistiska grundäm- nena': beter :sig "på samma : sätt, och sånnolikt: med ökad styrka på" grund sav den: större dispro- poartionén. ' vid näringens" 'resorb- ” tion” inom ”djurkroppen,; Då be- tet oftast" sörjer: för” nötkreatu- rens heta. lunda. en -gö nesiumbrist >F- strofal inverkan på djurens 'mag- nesiumupptagning" : (verkan i kvadrat), så vitt: man inte kom- pletterar med magnesium i mi neralfodret, "eller: på annat: sätt sörjer för er ostörd magnestum- ' tillförsel, tv ex. genom tillskott av- ensilage, hö och halm till det späda -hetet:: vo:s oc . Förekommer, beteskramp på en egendom, rådgör rinte endast med veterinären utan -även- med >» kon- sulenten -:eller instruktören, =Li- ka viktigt som att beteskram- pen förebygges : och botas med medicin är, att. jorden läkes och en för växter och djur MMvsvik- tig balans" upprätthålles, >". er PÅ VÄGEN ” Rut svarade: "Sök icke" Intala ” mig. att övergiva dig och: väns da tillbaka. ifrån dig. Tv dit: du går. "vill jag ock gå och där du stännar. vill- jag ock stanna: Ditt folk. är. mitt. folk,' och din, Gud är min, Gud, (Rut 1:16) - : Min 'mor var mycket noga med äktenskapets helgd, > Jag skall aldrig glömma” de ' | ETT 'ord hon ytt- rade MN. en otålig svärmor, som Inte" 'kuhde: låta 'b tt kritisera” sån "svärson, ” Mor: lyssnade till de klagande tongångarna, Sedan” viskade hon milt : till "sin, gäst: ”Jag har. sex gifta "söner; och jag har kommit underfund” med: att. jag måste, va- « ra annorlunda som: mor för. dem när de blivit gifta Noa > Detta samtat påminde "mig om de. rörande > orden ' från svärdot. tern som: blivit änka. Rut var villig att: troget stanna kvar hos Naomi, trots skillnader i--ras o, . Närhelst. den ena parten I ett äktenskap är böjd att kritisera” den andra är det nyttigt att tän. ka på att Gud är, bådas! Fader. Det är hans vilja att de båda skall övervinna svärlgheterna 0 vid växternas näringsupptagan: leva 'I' harmoni / >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.