N - - rige ne Onsdagen. den 1 maj 1969 ' uu: = -|LÖNSPARANDET FYLLER 20. ÅR "LOKAL IDÉ BLEV FOLKRÖRELSE- årändet kan i år eclebrerä sitt 20-årsjubilenm. Det är lätt etygstri skola B - att finna skäl för ett firande i de anmärkningsvärda framgångar ”Skolöverstyrelsens- förslag här- : - Från ”ädöveretyselsen ”under- « som vunnits. 'T. ex. genom, att ange siffrorna för antalet lönspar. omdagén, till regeringen om slo- = strykes nödvändigheten av att de rare som vid årsskiftet 1967—1968 var 841. 000 personer och allt- pandet fv bee I grundskolans kontaktmöjligheter "mellan skolan så motiverar beteckningen folkrörelse. Det sammanlagda belopp ört sv vårteninsbet ety br och föräldrarna som erna - som fanns innestäcnde på dessa konton var 1.907 NN pet vär | a 3 och > nebär måste genom. bety ne å miljonen deltagare och en summa . många års diskus omer om ce TR AE dnr Kontak < öva vå miljarder SR den delse in inte detta uppnäddes redan - många års diskussioner om bety- liga föreskrifter om hur :kontak- +" 2 skar inte TA cen en ber. fen hem—skola ken kunna upp: . Allt starkare krav p / las, I och för sig är det ; tygsfri skola har rests inte minst ! i beklagligt om betygen utgör den: "" gedan skoireformerna visat att; nära nog en da kontaktlänken —' förhoppningarna och t-o m uttala- Na om så är är det tänkbart att, de löften från ansvariga om att vilket på sina håll hävdats, en, : Kd eleverna dille slippa belygshets ' buyer da kunde medverka systemet =. i n dialog mellan och poängjakt ingalunda: infriats. ' nm "som: uftersträvas.. "När för-, En stark föräldraopinion har krävt ildrar vill veta om sina barns ut--', . att betygen avskaftas i'samtliga veckling i skolarbetet. kontaktar -- årskurser utom avgångsklasserna e skolan istället för att;avvakta "inom det förberedande -skolsyste- I betyg -'och därmed /' skulle den ., met, d v s grundskolan och gym- > önskvärda dialogen kunna åstad= - i; nasieskolurna. ' Skolöverstyrelsen : 2 : stannade i sitt förslag vid, grund- : skolans låg- och mellanstadier, "Även om man kan instämma i uppfattningen 'att betygen kan bidra till vantrivsel bland, elever, - "till ett:slags. ”rangordning” inom ; skolan, som ur många synpunk- ter är "olycklig, är det svårt att reservationslöst tro att avskaffan- det. av betygen simsalabim kan -- återställa "trivseln ” och- elimine=" : —= = 11. över två miljarder — för den hä under fjolåret: : DD Ls och | ordning. och genomförde på dessa orter i nära samarbete med |” de fackliga 'örganisationerna och mälsmännen ett. lönsparande inom bolaget för dess unga anställda; " Disponent Granström gick tom så. långt” att - han: med” fack öre- ningarnas och mälståännens' stöd satte ett regelbundet" sparande ge nom .avdråg på önén som 'ett vill- kor för anställning! Med detta sys- tem ville han” råda. bot för ”dels den oordnade” ekonomi som före- kom 'hös. ynglingar: i ”LÖNSPARANDETS ” FADER” I som idé är lönsparandet närmar re '50-.än 20 år. Numera. står det under statligt överi inseende ge nom” Lönsparkommittén;, som på allt sätt. uppmuntrar : denna spar- form. Ursprungligen var' högell- gen privat och ' högst "personlig Förre disponenten i Grängesbregs- , | bolaget "C G' Granström: kan 'ept- teteras som ”det svenska Lönspa- randets fader”. Han beklädde'" pos- terna. som platschef för. sitt. före- >"gens avskaffande på ett, markaht' > |tags " anläggningar "1: Kiruna, begrepp att, gifta dar över Lite ; sätt kan bidra till en bättre tin- ...: | Malmberget och Grängesberg i tur från: föräldrar nas r i gens ordning. Även under nuva= "]llisse so nooal 05 Mrs lyte tande. vilja hos” de unga "att trots ; rande förhållanden har ju föräld= goda " inkomster ; bidra ”Ull hem: > rar möjligheter: att kontinuerligt ”miets i omkostnader och äels'ung- kontakta VåP döm så gä et domens” slöseri "med pengar. till AV AME ot dö Ad 3 en och inköp: av lyxartiklar”. fö ; tiva effekter: Det fi RO TT hem med eo. "annan äv Oe! grunströrmoka > finns också eleve iva e ka bety- ' när eleverna kommit hem med si= en. : finns också elever för vilka bety- na betyg och i synnerhet i de fall -"., spar-teserna talades ' om "behovet Öd in uppleva. den betyge- av. ”ekonomisk' fostran och stärkt kbara för-.: den betygs- ' då dessa uppvisat märl ; a fiser AR ätan: ås sämringar i studieprestationerna. moraliskt penningansvar”:-> 3 gl + got slags ”bevis”. för sina presta= "En betygsfri skola ställer krav i tioner; .som negativ för fortsatta > på ökad, aktivitet från hemmens blo Mot detta 'r ; sida snarare än den automatiskt : hem—skola alltjämt mycket brist- : fälligt när.man. kan anta att bety='.: Det v var en N Vi! glömmer sö fort.” -Vi är ny- fikna.-på. framtiden - som: barå som vill! veta fortsättningen på en saga; och som om: den skapa- "Ibland 'ser man "att 10 öre” om 1 dagen ger, ett. barn: mjölk; Litet meat. till en människa". i Nigeria / Biafra"' är: mycket : dyrare, petf: SPARANDET BLEV” a STATUSFRÅGA : har invänts, , att det i så fall skul- le gälla ett fåtal elever, att den "nya skolan inte skall vara någon. ”pluggskoia”, att de. ambitiösa ele- -hem och skola bör. kunnå se. till: : verna' alltid "klarar sig ändå. etc. | Dessa invändningar. strider mot ålen om och strävand "att I skolan skapa' en. meningsfull | . tillvaro, för alla elever — en ti stimulerar till en mer positiv, för=. ' äldraattityd..De kraven bör hem- - men' kunna: uppfylla liksom både att dialogen inte förs över ele=""' vernas huvuden, Och kan: sedan - den betygsfria skolan dessutom ge större trivsel och arbetsro för ele= i verna själva bör SÖ:s förslag fö : Lönsparkommittén har i sin nye ordförande : riksdagsman; Torsten ? Fredriksson; funnit; en man med erfarenheter. och .: minnen”. från just den tid, då. sparandet genom löneavdrag ' ännu "bara var en 10- kal. "företeelse, framsprungen ur des helt-utan oss! Vi gör många som vi: vill iha. den. Det, ger: oss besvikelser, men också glädje och innehåll i vårt. liv. Det var: en "gång ett kr Snart” kal vi förmodligen: an- vända imperfeltum som kriget kostar er krona: om dagen! '. ansträngningar för att. forma den]. miljoner... människor. mat '— var fjärde skulte det vara i. Sverige, Genom - : Röda korset. får. två + (ETT ORD Ave .derina summa: måste Svenska röda' korset finna: 22 .milj "kronor för att "den" svenska "hjälpen 'inte : skall minska. För” att göra hjäl mellan. Nigeria. och, Biafra. För många; är "det "redan ;'ett.” glömt nöden: kommer 4 att ber l varo som. enligt det nya. skolsy- .. jas upp och betygen' slopas även stemet för övervägande delen av -i grundskolans högstadium och de 'ungdomar:.skall vara i 12 år. gymnasiala skolorna: en idealistiskt. inriktad gruvdispo- nents :uppfättning om personal- sparkommittén riksdagsman Torsten. Fredriksson, : PA VÄGEN |! hag” Herre: 1 Kom. fög" han mycket ntresserat : del av” våra” bibelkurser - -och blev: på det klara med” att. han. kände ta bädde. Dét - | ansåg: att: 18 tt han Dn. brännm rke'av de Stora karate nr ”evangenist påjrä R är. in jördbruket;; utbildade. > > sig "vill i Det: fi Hjskattéuttag. I Polén: fick” ket'4 genom tvängsleverdns did till: åtgröppbyggnaden äv: der och; industrier. "Systemet, har tjänst .på sändes, hustru, in- centuttag:. - TUr, denna E hösten: 194; rande” som g tippodliny om: Vissa torrd: "områden; bl di "om "den | K 2 i: Vi. arbetar på. ett hårt |; Ad "Rajasthan. = (En :gammai stat i. Indien): Men männidkorna krowv. hem gin: 0 ifjol” kr;: på. vilken sumnmia 11: 375: del- tagande. vinnare. i lotteriet tick sammanlagda åkerarealen..På .de små" lotterna har ernellertid fun : "riksomfattande a orfrådet. 1'Buröp ; ”s | sparrörelse för ana personer un: dela Det innebar. att var.13:e spa- | är Intresserade och: läsen bibeln Slutligen " här fördkblnnie frl vad N ta IG i s vre der. är rbetsmarknädens ör HG - ists För AN. ivrigt” - Or 4 eg 2 Ica nustjev viss ganisationer LÖ, TCO, "SACO och ) rare fe en vin: umma.. För Samuels br innekön mivoket | prisbllaning. för" de produktkvan- de dekreterade, i fråga om indrag lunda fanhs för någranår: sedan omkring hälften av alla kör i Sov- jetunionén i de' sma : pijvälbösätt- ningarna -:med -en ko. i sättning: Liknande” procenttal - uppnåddes i fråga om svin, getter 'och fjäderfä. En liknande roll spe- lade” produktionen av grönsaker på de små privata lotterna... Varför utvecklades - dessa 'små enheter; och-- "varför aomhuldades dessa av sina innehavare” under en tidsepok, då den. officiella in- ställningen fördömde ” allt: privat Initiativ? Förklaringen "ligger. helt Gärl "att. människorna ägnade ett betydligt. större intresse åt. den privata - hantering som kunde. ge - €tt omedelbart : och" påtagligt .bi- drag till den egna knappa försörj. ningen. Detta 'underlättades i sin tur ,”genom" det prisgystem "som kännetecknat = det. socialiserade jordbruket. i både Sovjetunionen och de länder som tvingats ta, ef- ter den ryska ideologien, . Man- har- genomgående haft tre olika prisnivåer för jordbrukspro- dukterna.- I botten tvångsleveran- ser med låga priser fastställda av staten avseende normerade kvan- titeter, som måste "levereras allt- efter arealens omfattning " och skörderesultaten inom olika om- råden. Vidare kontraktlevéranser, titeter, .som - ”jordbruksfolket pro- cucerat på de egna arealerna. Det är under dessa” förhållåfder inte underligt latt bönder och. lantar- betare inom Sovjet : dch > andra kommuniststater har gnat .stor omsorg . om den "til tna. privata Produktionen. : Naturligtvis kan man ställa” "frågan hur. ekvationen gått op. Tre procent äv arealen har” ;Privattäpporna "omfattat, På dessa tre procent av, arealerna har man hållit: en djurstam,? som för flera + djurslag. motsvarat... halva djurantalet F Hela Sovjetunionen. Hur. har' foderresurserna kunnat bli tillräckliga? Förmodligen: har foderleveranser i en ' eller” annan form ägt rum: från. Kolchoser, och sovhöser, Enbart , den bättre : in- tensiteten på de egna: arealerna kan inte ha' varit tillräcklig. ” ning av rätten till privat: produk- tion blev Som så "mycket. annat i den "Vidsträckta: Sovjetunionen n- te helt genomfört. Efter, maktskif- tet. . blev Krustjevs åts amning upphävd, Under tiden därefter har villkoren för de privata jordlotter: na successivt förbättrats. Bönder- na har t ex fått hjälp. av'. stor- jordbrukarens É transportredskap för. ått > frakta privatprodukterna in till'städernas' marknåder | Nu vänder) man fullständigt 4 upp och ned på" begrepp igen" och fastslår i” nya” stadgar ollek- tivjordbruken ta bönderna. för egen räkning får. bruka” och inne- ha upp till én halv hektar åker per familj. Dessutom skall man få äga ett antal kor,: grisar, får, getter, höns och kaniner.' De: nya stadgarna, som godtagits av cen- tralkommittén,- "offentliggjordes för någon. vecka sedan: Det före- faller 'som. om dessa" skulle” "inne- bära en väsentlig ytterligare. utök- ning av det privata" initiativet: in om jordbruksnäringen!' : Det har vidare sagts ifrån "att man” skall ” uppmuntra ; insaser i jordbruksproduktionen ' + genom högre . löner, anordnandet a av pen: sioner 0.s Vv.” Ett" märkligt: inslag « a de. -nya - Det är självklart att den "Privata jordbruksproduktionen har. varit de och. ;renläriga kommunisterna. Tillståndet "har : ju inte; "rimmat med Åideologien” och den rena. lä- ran. Förvisso har avståndstagande ibland varit smärtsamt. Därför har beller. inte gjorts någon, propagan- da «eller ' ens. lämnats några: om- fattande . upplysningar ' om det från grundideologien avvikande SAF ställde” sig bakom tanken lik- som -affärsbankerna, + postbanken, jordbr ukskassorna, ” HSB, KF:s sparkassa m' fl; Redan första året anslöt sig 28. .000 sparare, som för- band: sig att" "genom lägst 10 -pro- cents avdrag på sina bruttolöner (eller ” genom regelbundna direk- ta insatser på minst'150 kr i kvar- talet)” samla ”ett kapital .för. fram. |.. tida beho Första. årets; totala sparande i denna. nya sparform hädde” fem" miljoner. I. dag är 162.000 ungdomar anslutna, till rö relsen". och deras” . sammanlagda sparbelopp . är 207. milj. Under ären 1949—1968: har över 570.000 ungdomar Under. 25 är delkagit 1 denna sparform.” : 2 vt "ALLMÄNNA. Ve LÖNSPARANDET « Ungdomens ' lönsparande. fort- gick ända in på G6O-talet i samma former och. under" ständig utveck- ling, : Framgångarna ” -— och krav från tidigare "sparare, vilka passe- rat : den. nominella åldersgränsen — tedde till att Allmänna lönspa- randet ': startades "1962, , Denna sparform stod. öppen för. alla med- borgare" över, 25 år och" den. ut- vecklingen av. lönsparidén” blev till en från sparsynpunkt ännu Ttill:en stabil och hög framstegs: männa lönsparandet "gällde samma är att :1.311.300 kr stod till förfo- gande. för utlottning, Den summan fördelades .mellan 15.789 /sparare. Var” 18:e. fick "alltså-vinst. I båda gäller, att utöver högs: Inom; lönsparandet liksom inom alla: -sparformer gäller att. sparmå- en: 1 nägon . mån förändras. Ut- ning. "och "utbildning, som främst gäller, :-ungdomssparandet, : kan man numera , konstatera "kortsikti- stugor," utlandsresor etc. . Från samhällets synpunkt är sparmålen egala, Det .är' däremot inte spa- randet. Det är viktigt, om den saken är”alla ense, Möjligen kan man anlägga 'olika värderingar. Realisten finänsminister ' Gunnar Sträng lägger i uttalande 'huvud- vikten ' vid « de möjligheter till in- vesteringar inom” som allt, sparande ger och därmed takt i samhällsekonofin. --Ordföranden i Lönsparkormit- tén; "riksdagsman Torsten Fred- riksson,-ger' uttryck: för en mind- om-de "olika. tjänster han. måste ra namriet Jesus ket. han till tjänst: Genom vårt ja, finner viloss ra sig utföra för att kunna fö. vidare til föl "så kallar| - 82 Gud | älvar. : "När Gud "kallar O5E, över: de traditionella: målen bosätt-1. gare. sparmål — bilköp, ' fritids- | ” näringslivet : Biafrä. Mer här-begärts och: nr generös. inställ- Yr tr "=P IF ft Von, kunnat utnyttjas - av ae systemet. Det har emellertid varit stadgarna är att:man' "skall: efter- Sa? oc större” framgång. re krass syn; ”Se inte till wvärdet .olchoser resp sovchoser,'- sö effektivt. och. de" små. privatjord- sträva att artäret anslöt sig ' hela Å placera ut en del mindre : hos lönsparandet I'summor — se haft en skicklig ledning och kun- | bruketri och djurproduktionen vid | industrier > inom kollektivjord- 336.000 personer, söm innan årets det "moraliska värdet i att lära MAMMOR 8 PAPPOR, LÄS HÄR? ” Tet åstadkomma en större produk. | dessa har tvivelsutan' lämnat ett | bruken. - Avsikten: är att kunna | : ; : ungdomen: spara”, i oas. Barn tycker om i perioder. Gäller ve a värdefullt bidrag till försörjning. åstadkomma en Kontinuerlig sys vata sektorn inom Sovjetunionens | c - | | dettex korv, ska det var. en under en i försörjningshänsen- selsättning, Olika utgångspunkter och vär Sa mycket. För framåt folk” järldsmästar. : kvali - Väl Otamen till a Cykel Conn Storgatan: 10, "Tel, : 102 85 de delvis brydsam tid. Till histo- rien hör också att försäljningen till storstäderna från, de privata jordlotterna ock djurstaharna bil- dat underlaget för en svarta-börs- betonad handel med livsmedel där den bättre situerade befolkning — naturligtvis bl a "partihierarkien > kunnat utöka och förbättra en under vissa tider knapp tillgång . Det är tydligt" att man lärt åt- skilligt. Man har lärt sig att de stora enheterna inte löser Pproble- men, ”sävida man inte kan ästad- komma entustasm ” och initfativ- kraft hos den enskitde arbetaren. Detta är måhända särskilt känne- tecknande för en aktivitet sådan som jordbruksproduktionen, där man handskas med levande väx- På livsmedel, särskilt animallepro- dukter. För Nikita Krustjev blev syste- met med tiden ”för mycket”, Han Inskränkte under sin fbgeringstid ter och levande djur. Man har tyd: ligen även kommit underfund med att den jämna Sysselsättningen. är en nödvändig förutsättning för en rimlig inkomst inom Jordbruket, undan för undan rättigheterna tfll Privatproduktionen, Under de sis- ta ären av Krustjevs välde förelåg på grund av att växtodlingsarbe- tet är synnerligen säsongbetonat. jordbruk, har detta , säkerligen skett därfår att man varlt nödd och tvungen: dels" för att genom att tillämpa mjuka linjer inom en känslig sektor vinna gehör för led- ningens idéer hos jordbruksfolket, dels för att få fram produkter til städer och samhällen. När man nu, efter att en tid Ha. prövat en ät- stramning, åter är villig att lätta på banden för det privata Mnitia- tivet, måste detta ha sin grund 1 att man till fullo Ånsett fördelar- na. Det är väl inte helt uteslutet att detta med tiden kan komma att leda till ytterligare, avsleg från ”kadeverdisetplinen” 1 avsikt att göra produktionen effektivare och « När man förut godkänt den. pri ÅA arbetet intressantare, Få ma resultat, i SS . Rune Gustafson SOLGÅVAN - TILL BLINDA : - 810 900326 deringar.' Men 'de leder till sam. |” av korv allenast. .. - .gott och nyttigt.) . På tal om mycket korv. ns Köp en som inte | "är så dyr. HOT DOGS t ex. korv — ofta. Tyvärr lever man inte : Har Ni barn i ”korvåldern” behöver de få maten kompletterad med bl a grönsaker. Var uppmärksam på den". punkten. (Korv och en sallad är r både HOT DOGS gillar barnen ver m——— — APA RV i ur
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.