LAHOLMS TIDNING —= IT Tisdagen den '20 maj 1969 IT = " Traktorbeskattningen ' Enligt de principer som 1963 fastslogs - för. , trafikpolttiken skal! för varje fordon erläggas en avglft som motsvarar de kostnader, som samhället &sam- kas genom att fordonet använ- der £ig av vägnätet, Därigenom uppnås konkurrens på lika vill- kor mellan olika fordonsslag, Svårigheter uppstår amellertid, när man ska tillämpa denna s, ki "kostnadsansvarlghetsprinc!p. Det har finansministern erkänt I sitt förslag il traktorbeskatt- ning — men han har inte ;heit tagit konsekvenserna av den- na Insikt, " Förslaget innebär nämligen att alla” regtetrerad? traktorer och motorredskap ska beskattas efter en behandlings- metod men davsett om de a vänds på allmän väg eller ej! » Bevillningsutiskottets —. social- . demokratiska majoritet har följt. upp - propositionen ned den geniala tanken, att det nog ”j många fall saknas anledning att behålla gummibhjulen på en traktor”. Därmed skulle regi strerimgskravet bortfalla liksom bezkattnIngen. Med denna brist- fälltga kontakt med verklighe- ten faHer det sig naturligt. att utskottmajorketen inte 'fastnat för centerförslaget om en sär- skild skattefri klass; för jord- och skogsbrukstraktorer, som endast i begränsad omfattning framförs på väg. . Med denna ståndpunkt har centérrepresen- tanterna i utskottet hamnat. be- tydligt närmare en praktiskt o. vettig tillämpning av'de rikt- iinjer, som det trafikpolitiska beslutet från 1963 innepäp, Av samma skäl bör ”natyrligen de traktorer beskattas som. utför ett. "med lastbilar jämförbart transportarbete. or hn ee "Skärpning av fastighetsskatten ; ” Fastighetsskatten har alltid vå= rit ett tveeggat svärd. Den har utgjort ett visst gäranterat skat- + teunderlag för kommunerna, men samtidigt en, orättvis beskattning av ' fastighetsägare, speciellt skuldsatta sådana, "Centerpartiet "och - dess föregångare "bondeför- bundet har gjort åtskilliga , at- tacker mot denna skatt. och, så sent 'som 1960 föreslog 1957 års fastighetssakkunniga en fortsatt partiell avveckling av densamma, Argumentet var då, liksom tidi- gare, att skatten strider mot skat- teförmågeprincipen, ; > vilket som bekant den kommunala beskatt- ningen 1 övrigt också gör efter=. som den inte är progressiv som - statsskatten, Riksdagen har också; « hetsskatten. bör. avskaffas så snart. N förutsättningar. härför föreligger. £ ; Tyvärr? ser det inté ut'som någ -r ra "sådana ' förutsättningar ” skulle”. ". kunna 'skapas i framtiden. De nya N "regler ' för. höstens fästighetstax-. Större trygghet "4 princip uttalat sig för. att'fastig- för. fotgängarna terligare "exempel på ; hur en . skärpt. fastighetsskait drabbar de minst bärkraftiga 1 samhället, Många äldre människor som nått pensionsåldern och som" ”tryg- gat” sin bosladsfråga genom att - under många år spara pengar i ett ' eget hem, kommer också att drab- bas av skärpt fastighetsbeskaätt- ning, Atskilliga barnfariljer be- . finner sig' en liknande situation, "Det finns alltså starka argu- ment mot en skärpning 'av fas- tighetsbeskattningen och : skulle regeringen gå in för en sådan får ' den säkert räkna med hårt mot ; stånd.» = oc : ; En regel:.om att :bil= och: and-= rå. motorföratre -är, skyldiga,” att. stanna för, att låta fotgängare, pas-,-; sera på obeyakade. sätt markerade kommer ' att - införas + ering, som rikssk för" . > vöslagit, innebär nämligen om:de i skall bli normgivånde,' en, betyd-, "lig: skärpning, av, faslighetsskat- . ten. ' Nämnden föreslår: nämligen ” att. taxeringsvärdenä” anpassas. till försäljningsvärdena,' "vilket inne.” : bär "en. avsevärd höjning av'de nuvarande Taxeringsvärdena. Med nuvarande regler" för. fastighets- ; beskattningen! är! Ffåkeringsvän et; " på de allra flesta villor och: egn hem, lägre än 100.000 kr: Den av. - att åtskilliga / av "dessa "kommer ” över 100,000-krohörsätrecket”' och hönföres till den" fvarände, Å Avsikten måste” då: vara" + att låta villaäbarna. och jordbru> karna, ensåmma svara för denna" nya pålaga. j N IOrimligheten häri kän e fierås på flera sätt. De flesta vil- laägare har betydande skulder. på' sina villor. Deras: inkomster, som de - betalar skatt för, stiger inte på något sätt genom att de" äger - en villa, ' varför fastighetsskatten .Å betydande omfattning är en ext- ra beskattning på ett fiktivt vär- de; I vissa regioner där befolk- ningsökningen är. särskilt' stark, pressas villapriserna upp av bo- stadsbristen, En skärpning av: fas- tighetsskatten skulle alltså förut= världs ionen; om vägtrafik, talade] Svante , Lundkvist i ett: Interpel- e lationssvar i i riksdagen härom da- gen. "Han”ansåg också att bestäm imelsen kan införas i Sveri ge nan konventionen ahtäs. ot "Enligt den” "skärpning 'av, tail 2 reglerna som genomfördes för nå- ' ot år sedan: måste: både” förare h ångtrafikanter: iaktta? "särskild uppmärk het vid öv täl- lena; Det. är, förarnas skyldighet nä att stanna om" fotgängare börjat ” emellertid inte, eliminorat den osi kerhet hos trafikanter. sorn alltid rålt på dessa platser, Särskilt risk= fyllda är: övergångsställen | på mer! ' än: enfiliga vägar där trafikanter i' den! ena filen saktar in far-" "ten för"ått släppa fram fotgänga- 1e men därmed kan skymma sik- ten för bredvid körande itrafikan= I ter som fortsätter utan att åbser-i vera de "passerande fotgängarna. N Många : dödsolyckor. har inträffat ' just, vid sådana tillfällen, Själv- fallet är det förarna som bär skul- i den:-för «att. de .inte . visat den nödvändiga -- "uppmärksamheten, . men: den . grundläggande orsaken ligger I de vaga regler som gäl- ler ifråga om övergångsställen. En regel om skyldighet att stan- na inför övergångsställen ger stör-. re säkerhet framförallt sför fot- om:de dyrare I del säven medföra 'en ytterligare be- skattning till följd av denna bristsituation. Men det finns yt- gängare och eliminera? den råd=> villhet som rått hos trafikanter på dessa platser, ' na , KOMMUN An "INIDSKRIFT Statens” . regionalpolitik ” > till- drar sig: stort - intresse. I tre artiklar. i Kommunal Tid skrifts majnummer : behand: las : dessa frågor, ... Planeringschef "Göte. Svens- son, Inrikesdepartementet an- ser att statens ansvar för. regiö- nalpolitiken "innebär inte" näå- gon inblandning, i vare. sig” pri märkommunernag eler ”sekun- därkommnyunernas ' inre 'angelä- genheter wutäver dem som. föl- jer av de styrande och kontrol- lerande ' funktioner 'som stats- makten redai tidigare utövar. Departementssekreterare Bengt Thhufvesson presenterar det -regionalpolitiska . handlings- progranr ,som länsstyrelserna -o. Planeringsråden fått i uppdrag att utarbeta.: Han avslöjar ock- så vilka, kommuner, i inlandet som är. värda att satsa på ' Vad "gär vi åt glesbygden? är rubriken på : ”kanslirädet Olof" Peterssons artikel. Den är] en redogörelse över: det omfat- tande arbete som utförs av. sta- ten » vilka berör glesbygdernas problem. . SN M Mjövårdsfrågorna har mn: der det senaste ” året ägnats stort. intresse... En ledare. be- handlar dessa frågeställningar från. kommunal . synvinkel MISSLYCKAD MYSTIK. Periodvis händer, det. att det blir populärt med mystifieran-' nonser, berättar tid). kriften Info.i gitt senas- de te nummer: NI vet de där man försöker -öka' läsarnas -nyfiken- "het: med anonyma medåelanden av. typen" ”På' lördag kommer hon”. Just: den idén- fick ' för några år sedan en nöj appa på skånska ' landsbygden. Inför ett uppträdande av en måttligt känd, sångerska, fyllde” han" 10- kalpressen ' med . budskapet: SNART : HÄNDER DET! Men han blev gahska snopen när han en dag slog upp Ystads Allehanda och läste: ' . Nu HAR DET HÄNT! Vi "har. sänkt priset på ga- Joscher med 15 procent Jönssons Skoaffär - ost MENINGARNA ÄR DELADE 'om Vindelälven - konstaterar Byggnadsarbetaren et ter att ha noterat att inte 'heller den = socialdemokratiska — riks- Zz ruppen kunde ena sig om tU ståndpunktstagande, Däref- "ter har en kompromiss antytts i frågan och en sådan hör i och för -sig samman med demokra- tins arbetsformer: Hur kompromissar r man då i en sådan fråga — det är svårt Mt se att det kan gå till på an- nat sätt än alt man bereder likvärdiga arbetsmöjligheter . på HAR KRÄVS MASSOR Av TTBILDNING — OCH ' TALAMOD: Kenyas småbönder börjar vakna "13 tunnland jord, ; kastning som ' panjen - skall pågå i” två år . ; liga 4 tt satsa på itivign ; En” halv: miljon ; kronor "an sågs av” svenska fstaten . vara nog som bidrag till den” kam: panj, kallad Sverigeaktionen, som + Svehska -' Turisttrafikför- - bundet planerar starta nästa år. Avsikten - med , kampan: I att. vända" på svenskarnas" tu- ristattityd, "ast få "oss inse vil ka värden värt eget. land er- bjudér ur: turistsynpunkt.' "Kam: na visserligen ”senkomna . men inte. därför "mindre viktiga. ak- tion: för FTSE Ss frå jande mimuner och" näringsliv vat "för sig skall” satsa. mina” be- lopp. som staten gått spetsen - med. "Det skull vIbli”hela en och. en halv. kronor ätt spendera” för en mpanj -av så stor: "betydelse. Självfället mås ste: dessa pengar. i anses vara t : om ”ambitio- 3 aktionen ef : De pengar man. > vill : mäste ses mot” bakgiutiden av : vilken investering en ic duvist; "kampanj, rätt. "gehomförd, . . kän ; utgöra på längre sikt, Den valutaimpörten : til land” genom” turistande wu nipgar: — "förutom nordbor — beräknas till ca en "miljard "kr, Men större" "belopp! förs" ut til andra länder "genom det - alt livligare. 'svenska turfstandet utomlands, ” Önskemilet , bör. in- te "stanna vid att man : når ett "slags balans. Det gäller att "gör ra: turismen till en lönande så- väl" export som 'hemmaräring. "Detta kräver härd satsning på både "informationen. utomlands och på ' målmedvetna - insatser här hemma. no ärt "Debatten kring " Vindelälven .har på. ett markant ' sätt visat hur "man ' på regeringshåll” ser på inte bara miljövärdena mtan också på ' förutsättningarna för att just "i berörda bygder gö- ra' ” turistfrämjande - insatser. Man har; bl. a, i: Aftonbladet (s), tagit den svaga turismen i, 'dessa trakter. som ett argu-|. ment för -att en utbyggnad av älven ur den' synpunkten "sett inte kan vara till någon skada. Det är utopiskt tro, anses det, att turister hux flux skulle börja strömma in i dessa byg- der som inte tidigare visat sig vara attraktiva nog, Istället är det ju så att man försummat att utnyttja de re- .Surser som funnits — och finns -— för en stark turistnäring o. för att den vägen också- skapa sysselsättningsobjekt, Fattiga kommuner har små eler inga möjligheter alls att själva ver- ka för en gynnsam utveckling på området — 'här är det sta- annat sätt. för Vattenfalls an- läggningsarbetare — om det nu är . möjligt — och låter älven vara. I så fall skulle ju båda in- tressena bli. tillgodosedda, För det är väl ingen som hatar -Vin- detälven . som . sådan, Två konsulenter från - Kenyas jordbruksministeriun en kenyansk 'bonde, .Denne bonde . (i: ”chaufförsm 'varav fyra för "här redovisas. Bondhustrun. ser förväntansfullt på det mesta Jobbet, bäde på" experthjälp för ökad: marknad | På begäran.” äv” kenyanska staten . har de nordiska, rege- ringarna sedan ctt par år till: baka ställt” ett 50-tal experter - till förfogande - för - att » hjälpa till" med” utvecklingen" och för- stärkningen av jordbrukskoope- rativa projekt i Kenya på bred front, Visserligen har: koopera- tion i modern mening förekom- mit i landet sedan början av 1900-talet " men. endast för 'de- priviligierade' vitas stora plan- tager - och 'rancher::' Nu” skall kooperationens, samarbetets idé inympas hos : afrikanerna';; som till” allra” 'största' delen "är smä- bönder, "Det sker: under: starkt statligt: inflytande. Och "det: sker inte, -utan'. stora + födslovåndor. Mannen hen,» som: inte kan 'skriva namn och: myc- ket mindre - lärt . sig var. ”spa- ra”. och" "investera? + betyder, skall nu fogas in :i' en process, : som' syftar till: att göra det bätt- :re för honon och hans familj — både. ekonomiskt och ' socialt. Hur får man honom att och ta aktiv" del: i detta arbet ? att det är svårt : "och. satt det: "kräver. täla: mod av” alla parter, : Det. under strykas” att. det: här m-'en; krävan- utvecklings id: ödande. å iror "jag på "idén att lan: ;: marknadsföra” kooperativt .säger direktör "Sveriges. Slakte- "marknadsförings en; grupp "som une experter och . en OECD:represen: tant rest ruvt-i- Kenya och stu: derat ..det "nordiska, kooperativ jordbruksprojektet, "dvs. det:: ut vecklingsarbete, : som . drivs. med de”. nordiska” ”regeringarnas "bir stånd och experthjälp. Ve SMABÖSDER BÖRJAR : VAKNA sl H " Jordbruks, och. > boskanesköt. seln, i Kenya visar upp hela pro- duktionsskolan . —" från de hög- mekaniserade ''kaffe-" och tesplan- tagerna,: köttrancher. med: 20000 djur 'och' ned till de: många tu- sen. 'smäåbruken. på . 3-4 tunn- land, I dag stannar största delen av jordbruksproduktionen ”hem- ma” i. form av lokal byteshan- del och självhushållning, medan bara en mindre "del" (av majs 10 procent, "av kött 25 procent etc) 'kommer . fram till "markna": den i städerna” och på export. — Men: de- många småbönder- na börjar nu' få. produkter över som på. ett. så . enkelt och. prak- tiskt sätt som möjligt måste gäl. jas. De börjar ta steget över från självlhushållning - till: penninghus- hållning. : Det är här de stora problemen i -utvecklingsprocessen kommer in. i; "SPARA” DET? . Direktör Fernqvist ger grund och några exempel: De nu pågående kooperativa - VAD” än . bak: | zy ten som mäste ikläda sig det ekonomiska ansvaret. De -makthavandes . ointresse för turismen som märing ter sig obegripligt med hänsyn sfill de utomordentligt boda förut- sättningar landet har men ock- så "bakgrunden av. den. enor- ma satsning utlandet sedan länge gör här för att locka till sig svenskar. Tiden borde va- ra inne för ett- nytänkande o. räcker inte den egna fantasin till för effektiva åtgärder finns det gott om tips att hämta från mer förutseende" länder, Man behöver inte gån längre än till grannlandet finland, Men fram- förallt bör statsmakterna 'kom- ma till insikt om att en.verk- ningsfull satsning kräver peng- ar och är värd sina pengar. Vv: j—— männen vid bordet. — på besök. hos, mn”) hör : till: de' mera välsituerade med kaffeodling.. Sex. kor. här” han också, och: det är. "deras 'av«, gården och ute. på I projekten I nen som -en".tel ilka sogialiseringsprocess; en, -Rege- I det är hon som sköter: | Omtottar : a ”fäsentat |S s K . primärföreningar i. hela Kenya. De-kan ha- upp till tu: ningärna är uppåt organiserade I .:ett.. 30-tal unioner (distriktsfö- reningar).'. Redan vid. tillsättan- de ” av . föreningsstyrelser . -och funktionärer brottas :man . med en rad problem, I Sverige kan två län ha svårt, att samsas i en... gemensam föreningsangelä. genhet. Det ä olika stammai sätta styrelse i skall fö söka ti en "förening utbredd." Bonden . iden: lilla byn! är "ännu. inte-: mogen. at t ansvar ' och : inge. de: och --skyldighete | samarbetet” innebär, ' Men "hur har» aldrig" förr: hört”. tålag” öm r. nyttar med |. Skonornis en kapacitet; gången” En verk som". måste " komm vinsiella, . "Cooperative. "Wings verksamheten = Det; ärvängen. tvekantom Kenyas”; styrande se ngén har kort sagt ett mycket starkt inflytande" på de tk - tiva -. ; jordbruksprojekt ent a landet, konstaterar. direk qvist, ov: NN” — Men finns det dä. utsikter. till: en' :självständigt-- arbetande lr, jor dbrukskooperation,. av, modell. Sverige? , ol RISK . FÖR. BYRÅKRATI — I Svart” ätt svära på i dagens läge, .Jag anser emellertid . att ir på: "god" väg. "Vad" som Krävs är'att Kenyas regeririg: ut- formar. en klar policy, -en lång: siktig målsättning för det ” fort- satta: arbetet..-Och - den ” " policyn Jm måste - grundas på. en, noggran analys, av de gångna årens. erfa- renheter. Man. måste. göra "klart för. "sig. vilket. stöd. som : krävs och" hur. kontrollen: skall ske: F. NY, har. man ett 'kooperativt: de- i landet, som enbart har til? upp- gift att övervaka = föreningarna |: här i början, inte minst med tanke på bokföringsproblemen i de”Iokala föreningarna, . — Men i takt med utveckling- en av kooperativ utbildning hos befolkningen, speciellt då -: den nya generationen som växer in i det nya ekonomiska tänkandet, måste man lätta på:denna stat liga byråkrati. och därmed suc- cessivt skapa grunden för en självständigt. fungerande koope- ration. Samtidigt måste också de efter brittiskt: mönster . uppbygg- da. statliga ”Marketing Boards” lämna över mer ansvar för.för- ädling och marknadsföring till föreningarna, som nu nästan en- bart sysslar med uppsamling av produkterna från bönderna, Jättestora områden : fyra femtedelar av landets yta — är s Ik dry areas, torra marker, De kan utnyttjas för köttboskaps- uppfödning, men stora problem har "hittills lagg hinder i vägen: 1) brist på vatten, 2) insektsplå- gan, som gör att djuren måste ner i ”badgroparna” 1—2 gång. er i: veckan" och 3) ' den kraftigt utbredda mul: och kluvsjukan. Slakterier finns bara I de två största städerna, och sådant som : åkertrips sentalet medlemmar, - Primärföre- | än värre när två lgä Kenya ..— om. det. ”överhuvudta- get. går; Analfabetismen. är; vida | ska. han..kunna ; vara .det?: Han |" att >" bära] frukt: a Dessutom- arbetar 6 -pro- i på. den: nya koopera ativa | försöksprojekt, , med É ningar på : nägra. "han dvs. något partement. med .500 anställda. ute|; — sannolikt en, nödvändighet: så |! - ytan som" ett "dubbelvikt” . och boskapsskötsel, : U-LAND I UTVECKLING , EFTER -SVENSK MODELL "KENYA — am av. östafrikas ” nya självständiga: "stater, - till . Sverige och. "invånare, Tre fjärdedelar av befolkningen. lever, av .Jordbru Den” stora: massan” bestär av. smäbrukar Nmed 34 tunnland jord och hittills - med den ehkla. "själv. ; med. 10' miljoner . "som" lev : grunden - r bönderna; ' att. Jantun” till. penningshu "br ukskooperation- inte tu mavtryc! — Men människor landets att” is öra potentlella ” framgå resultat tecknas till. det: omfattande .ntvecklingsarbete, : sont : edan nägra år pågår : i Kenywv med nordiskt. bistånd, — ett. mycket, långsiktigt arbete . för att: skap. shållning. - a -efter : svenskt mönstor mi problem i ett utland, där en stor Fi mod + och. utbildnin g. och aier? ntbäntög Nvö N ils Ferivd vist," > varit i Ken inster,; Så kan” tall korthet bak. bättre» förhållanden . r hand 4 | en "jords ör "många: stora ; Men att es: Stakto: | tligt uppdrag Under de senaste daga nah "pätraffats allmänt västra. Skåne: uppkomna ei: begärlig värdväxt' för. åkertrip. sen, ' Betydligt bättre” "vänrdväxter är. I "stället" många vanliga ogr som. : äkersenap Akerkål, äkert til! -.betar, bara bystlaktar -helt -'”,enkelt . inga k naler Till "marknaden av , djuren; Naturligtvis och inte -efter vikt och kvalitet. Här, finns: "Merkligen” men änden". är. - "Tjänsterna - da men Herren, FE den kristna” är det ofta så att enpuridsmän. niskan ' känner . sig blyg och skäms för att Kon inte kan ut föra :det som ändra” "kan: På så sätt” försummar . många" att. bru- ka den: gåva: som de har fått av Gud, och gör Ingenting för "Guds rike. cs Jag I känner en kvinna söm iha- de fått -gåvan att-städa 'och' häl la rent -och -snyggt. .Hon” tog det som en. Guds gåva. Hön , besök- te olika . hem, .där 'nägoh var sjuk. Om det var "dammigt . och smutisigt när. hon. kom, lämnade hon huset skinande rent, Genom hennes, arbete .blav; människor glada. Med nytt mod leva ett bättre Uv. ” Om vi struntar I "ätt. bruka även: "de minsta : gåvorna ' vanär rar vi Gud som har: givit "oss dem.' Gud vill, att vi skall. bru- ka varje gåva: vi har” fått” an: naärs tar. han den ifrån. oss, ler: håller ka att komma app är |t utrymme | rt in Verksamhetén Må betalas i "| också. bönderna", ett : pestyckpiis fenitnötion - 'snabp "och: säker :ef- fekt..- Det. har även. effekt, mot förekommer si gebekämpning utföres,” Lämp- lig dosering ä 0,7—1,0 liter per ha: "Fenitrotion jär: emellertid också" "ett starkt biglft oc det får" följaktligen" endast användas före, blomningen. "och. under . för- utsättning att. blommande , under- vegetation - ej -förekommer som beflyges- av. binå och. humlor. Fe nitrotion ä "foregistrerat i "faro- klass 2-— behörighet fordras så- Tedes. ej "DDT. hö effekt, men får am nvändas "i 'blom. mande”gräda (för budet mot DDT träder: b, kraft + föfst - nästa” är); ”Andrå” medel" soft "kan användas Båda ångsammare :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.