I i LAHOLMS" STIDNI ING” rr i : Fredagen "den "28" maj "1969. =. Fredagen den 237 maj "1969" -Kommunreform med i tvång "Det gick som” "väntat i kommun- blocksfrågan. Riksdagens söciålde-/ .mokratiska, ” majoritet" segrade jöver de borgerliga reseryvanterna . 4 fråga om slutgenomförandet av den år 1962 principbeslutade kom- munrefo ren, Den då spikade fri "villiglinjen r-kommunerna blev . nu förkastad,' och reformen avses i huvudsak. vara. genomförd. vid .. årsskiftet-'1973/74, De .fuvarande 848 kommunerna 'i Sverige väntas : därmed bli reducerade till ca' 280; Komminblocksfrågan voch tak- ten för Sämmanläggningarna har « , under.de 'seneste' åren blivit fli tigt debatterad” både” på det kom-' :munalia planet och ; hos : högre : "myndigheter; Som väntat blev det ter Svarte Lundkvist, som” varit” socialdemokraternas "ivrigaste fö-' "vo respråkare för snabb. blockbild= ' N ning, har efterhand blivit allt otå- ligare, Ännu för något halvår. se- + dån ställde han -: sig” "någorlunda förstående. : för: " Nga, varken mellan enskilda män : princip föreslå sammanläggning den 1:januari 1971 "eller den 1 januari 1974, Regeringen får be- fogenhet att förordna om indel= | dring, vare sig k na tillstyrkt eller avstyrkt' läns-"” styrelsens" förslag. Bara om det absolut inte'finns förutsättningar för” indelningsändring, kan man . tillåtå att denna efter prövning ut- går ur planen, e Det råder i dagens läge "djupa u .meningsskiljaktigheter i vårt land ;. om det berättigade i en tvångsvis :. forcerad kommunreform, Dubbelt - - olyckligt är att det gått" parti- politik i frågan, varigenom man . kan frukta framtida motsättningar "i dét kommunala arbetet. Tvångs-. äktenskap har aldrig varit lyck- . niskor "eller mellan kommuner, . Storkommunbildningarna 1. 1952 gav.på många håll en sur efter- smak; och i. vissa 'fall har man inte "övervunnit motsättningarna . helt" ännu, De mörka moln, som ' "nu hopar sig vid den kommunala” fr : ” självbestämmanderätt i. 1: frågan,. ren iu. lät det'annorlunda.” Komrmunindelningen är "alltid i sista hand” en: fråga! som; avgörs Ei ; måttfullt ränteläge -- "av regering och riksdåg, framhöll ' han; Kommunerna kan” samråda; men ytterst är det någon annan "som fattar besluten, '. > Från de. borgerliga partiernas : id horisont ter sig ingår. lunda ljusare, - här sedan : gammalt ' varit krav. . inom; centerpartiet,: och den :lin=.. jen. är. man alltjämt trogen. Då ” partiets / förtroenderåd på: tisda=- gen ,. höll . sammanträde, » gjordes sida har mån! gång efter "annan :. följande uttalande i ämnet: . 4 hävdat de: enskilda I Å de 'oro på valuta-' . självbestä ätt. i läggningsfrågan. Att ett - marknaden: och -åtföljande 'speku-? - : förande av kommunerna i större enheter måste” "Komma, har." man Varit, väl. medveten om, men:man har inte. sett. någon: anledning” att : forcera saker. » Framför. allt" här ; Y .. man velat vänta på resultaten av. > den pågående länsdemokratiutre ' ningen,' innan: man i övrigt "rubs "> bar de: cormmöimnala cirklarna:; JAtE> Jatic g r att ytterli-' gare höja den internåtionella rän-' . tenivån. Räntehöjningar används i - "Aopp om. att. förhindra ett för='' sämrat könkurrensläge på valuta>, . marknaden i förhållande till and-". ra länder,' Ofta" leder" dessa - åt-,. . gärder: endast » till” mycket kort-.: : siktiga'- -fördelar;' eller - inga alle... Konsekvensen' -blir' en internati 4 munsammanläggningar samt «rätta. 2 tidsplan. härför; sDe. ska t att. Sverige, såsom också be ts iden allmänna debatten; tal syfte att: åstadkom=' "må en: "sänkning: och. en stabili=. ” ' pensionsäldern. från 67 . den: :kan inte en! sådan” rättvi . sereform' hindras.” ” . trots detta är Nvamedelsbered- - föll : Nå Palmes; de IN NS frågan om : vilken 'Feforim'. som |: . procent av vårt . är "angelägnast, En sänkning v år. ansägs vara den angelägnas- te reformen; Ret, - Pill? denna den: atigstägnaste reformen» har :. den -'socialdemo- |. ; TOBAKSREKLAMEN kratiska - riksdagsmajoriteten varje är under” hela 1960-talet sagt : nej... Senast gjorde man det..då man i april i år avslog om centerpartiets -partimotion sänkning, av pen jonsålder 65. år. vår ve la Sänkning av. pensionsåldern "till 65 år fanns också med som krav på skyltar. i.ärets. första- majtåg — några . veckor, efter det att socialdemokraterna;av- slagit centerförslaget. De socia'tlemokrater.: som 'an- slutit sig till ”centernå linje har hittils rönt Jiten. "framgång inom sin” ” partiledning:” Men "de kan "vara "övertygade om "att de så småningom får rätt. I : Svensk Politik. (0) BRISTER 1 BEREDSKAPEN ' Statens". .Jordibruksnämnd -” Jhar -avslöjat, "allvarliga brister I 'Jan- dets : livsmedeleberedskap. Den- na kartfäggning av den” social- 'demokratiska regeringens: jorå- verkligt. ala brukspolitik” äl Den socialdemokratiska jord- ,brukipolitiken” innebär. en sänk:- ning "av. produktionen "till 80 livsmedelsbe- hbv, - Därmed 'gkall en tredjedel av. åkerarealen . tas ..ur. bruk. .Detta ”nedläggningsprogram: .be- gränsar -. vävtodlingen i. stort till endast slättbygiderna, vilket avsevärp- försvagar ” livsmedels -beredskapen,'.De. bygder,. som I ett krisläge skall vara beredda att ta: emot. evakuerade" mänmni- skor från tätorterna, är 1: stort 'sett desamma, som genom den soclaldemokratiska jordbrukspo- Jitiken skulle” bli utan egentlig jordbruksproduktion. Det är na- turligtvis "inte rimliga: betingel- ser. för en peallstisk:: försörj- ningspolitik, . VI har nu: én” självförsörj- ningsgrad vid drygt 90 procent. Det. är. alltså ett stydke Kvar till "den 80-procentsgrad, . är målet för den socialdemokra- tiska jdräbrukspollviken. ' Men ”kerställa .en - fredisstäl 1 ande - någorlunda > Jivsmedelsf rsörj. ns 'sociald emokratiska' ”ringskollegor 'måste-ta sig, il.>. kragen ock försöka klar livs- - medelsberedskapen. | -. Äskall. avglamouriseras tin följd "av "den opinion: som gett sig tif känna” mot densanima.' Man "skal, - mässigt trappa ner reklamen har : Tobalksbolagets - chef ' Olof Söderström ' utlovat, En annon- "sering som' I fakta "kartlägger tobakensa skadeverikningar- vill .direktören , inte IT = "| kortas KR. "I tivare brukningsenheter, »län 20 hektar, Av mjötkproduce- m. soon i rationa rsaken till. .denna speciella satsning var att det norrländska” jordbruket i. olika avseenden. släpade . efter. i ut vecklingen mot större. och: effek- + Den ' genomsnittliga åkerarea- »en 1960 i de fyra nordligaste lä nen var mindre är 7 hektar per brukningsenhet, "Endast något mer än 1 procent avde ca 50 000 jordbruken hade: större åkerareal rande gårdar hade bara 3: pro- cent mer än 10 kor. Dessutom konstaterade; man att avkastnin- gen både, i växtodling och djur- skötsel: var "låg. Det: ansågs . att en - höjning av avkastningsnivån med 50 "procent skullé vara möj lig, . STORT INVESTERINGS- BEHOV 0 st Då: "många jordbruk ipphörd de som. ständiga . enheter sy ber dömde" man fönutsättningarna BO: da att: kunna . tillskapa. större brukningsenheter. rades. omfattande: --byggnadsinvé steringar' "och i, många. fall -kost: 'som'.:skulle göra "make lämpad för: .mastkindrift. ter: riksdagsbeslut 1960 på jades : KR-verksamheten, Man utrustade” och Investeringar i ekonomibygg- » nader och. markanläggningat | 3 projekteras,; och utförs. - Ändamälsenliga maskiner och MHjär av god kvalitet "köps ' Uppbyggnaden och "produk: .:tionsomläggningen : följs . upp "> med intensiv rådgivning. Re: ; Förändringarnå av ”dét enöki da ” företaget är ' mycket 'omi tande, I 'många fall dker en, fler- äubbling av areal, djurantal och omesättning..: Det kan gå åt fyra till "fem fastigheter av genom- IKörice ntre rad. 2 Av ”lantbrukskonsulent "Jan-Erik Bjäresten; - Lantbruks ä a » Östersunav. ve "Ar 1960 påbörjades. i Norrtand snittsstorlek för ätt skap en en helt ny form av statlig jord- KR- enhet... ös bruksrationalisering:, Den. .- fick ” renämningen koncentrerad ra- a BIDRAGEN BEHÖVS tionalisering som vanligen för- Nynvesteringarna ” under någ- "Men iför” "att nr snabbt. göra dessa effektiva förd-] ävande ' dräneringsätgärder, DÅ bygg! nad: : avi. ett a modernt d alt "bärkraftå ga] områden. Fö ) har . 15. milj... 4 styrelsen och skogastyrelsen' s skall god'käl va s, sultater: kontrolleras '. "gen dets” lämplighet” ur ” social: "syn: "att företaget "ansluts till bök- punkt,” dvs, » avstånd till” tätort; föring och ..produktio ko befolkningsutveckling troll. väntat antal” på' läng siat” bosta: ende: brukningsenheter . På läng mensamt av: relsen.” lisering imnden, ra få år kan uppgå, till: respekt- ng: ande belopp.' ” De” varierar från” något . hundratösenital ' kro- nor per företag till. närmare en miljon. Det skulle. inte Iäkviar tetsmässigt . vara ” möjligt : snabbt genomföra så benomgrk pande åtgärder om allt: kapital skule" lånas. Dessutom . är det förenat ' med stort risktagande för brukaren jatt på detta sätt binda" sig vid "låtigsiktiga inve- steringar. . Därför; lämnar. staten bidrag till: en "del. av. investe- ringsbehovet,.' De: största:: belop- pen. utgår. vanligtvis till bygg- nadsåtgärder, . där. "bidraget, kan uppgå till 40 procent av. kostna- den, . Men man, kan även få bi drag. till markanläggningar, ”ma- skin- och: djurinköp ">. och drift beviljade” bidrag "har: procent avsett ' byggnadsätgärder, Förutom J Ä I -jult 71968 beviljats ” 40. m som statliga; ; bjärag till 400 vå ngsenheter inom 140" utvalda / "budgetåret. 19050 statsbidrag - för lisering-=- "Lantbruksstyrelsen, . lantinäteri-| > de områden "där! sär- rationalisering - får” bedri- Man, - bedömer då förutsätt: ningarna "för : jordbruksproduk? tion i området, men även-'områ- skild lantbruks nämnden; lantmäteriet”. och skogsvärdssty- vara I EF med 'om. Möjligen ; nslag Al en |: fa sociologisk ' undersökning över . hur reklamen de, senaste "åren > påverkat” ungdomen; Ingen . vet egentligen, något i dessa frågor. "Byggnadsarbedaren. i Kommenterar: . . : Jaså, inte det. man. då. ner så stora summor ' på /dessa :anmon- ser, : Annars är det väl så:att om man .vill. öka försäljningen av en vara sätter. man igång en. annonskampanj. som i' alla fall också brukar betala sig, - När, .man speciellt” vill inrikta sig 'på ungdomen brukar de ef- ter sociologiska indikationer 'ar- : betande ; annoönsbyråerna gärna ge” (framställningen: en ton av . glamour, un / : | ETT ORD: sr: PÅ VÄGEN ||. 'Satiningens Ande”. "I kännen honom, ty hän bor hos-eder och skall: vara: ”hos' eder, (Joh. 14: 1) nes meg "Föreställ dig ett villstängt: num, Luften står /tilla.. Mam kan: fört farande, andas "där, men luften är”iInte frisk och uUpplivande, . :”Nu' öppnar, vi dörrar: och "föns- ter, Frisk bris driver: ut all: un- kenhet. 'De 'fladdrande gardiner- na "symboliserar den kraft: och förnyelse" som drar In” med den friska rena luften, som ström- made in. så snart fönstret öpp: nadesi» ' vera 2 Jesu använde : blideh ' av vin. | no " Detta är en av de förnämligas- we gåvor som Stockholms Stads- museum . någonsing fått, sade stadsfullmäktiges ordförande, fru den när hån samtalade" med Ni kodemis om den nya "födelsen. Han" sade att Guds ande liksom vinden är fri och osynlig, Men den som var” emot hans Ande får " uppleva = en : förvandlande kraft. ct : " S -Så verkar Guds ande, Likt den friska luften finns den altid där, liksom frisk luft är den alltid nödvändig, Låt oss öppna Förnäm' Engström-samling ', "landets näst största Albert Engström-samling Eva Remens : när. på måndagen överlämnades donatorn, Fru Remens föregångare: i ord föramdestolen, fen dade samlingen från . skingring. Donationen vär helt i hans anda försökrade direktören i Konsum Stockholm Lars Marcus. - vår själs fönster så' att 'Anden]|': får komma In. I ' av Konsum i: Stockholm. förre Konsumehe- Carl Albert. Anderson, räd- Stadsarkivarie Bo Lagercrantz t. Vv. berättade” att samlingen. om- rattade cirka 400 teckningar, 500 -—600 manus, många 1:a.upplagor ur Albert Engströms produktion samt en mydket Intressamt sam- ling fotografier, .|scenen i vetskap om, .att. deras” ”Pingern ”ringad: flickan ting-. ad” är ett citat av arkeologeti” "Ar- tur Nordén.: Och' mycken: sanning ligger : bakom" dessa” ord./”Ramsan kan. användas : runtom hela: "vår jord, : överallt finns ringen. med i förlovningstraditionen.; Cirkeln, d€ vs ringen har i alla. «tider. betrak- tats. söm: en symbol på: ett angivet löfte om ett kommande giftermål. . Förlovningsringen som tradition Redan i det gamla. Rom. fanns, KE dén att blivande brud, och brud: gum gav varandra ringar vid för: lovningsfesten: Dessa 'kärlekspan- nu ter var ofta. dyrbara" och prydda med” diamanter: "Därmed "var. de | båda: bestämda för varandra ' och ringarna. var ett bevis. -på att. de var Utingade”.: Det tidigare éxemp: let på irligen ss so rängera. sin, förlovn g på det” sätt ml de Helst” "önskar, "Tv tidningsspal- |. terna”? under - sfubrikenNYFörlova- |. "kan ' vi klart: -utläsa att de stora högtiderna, d. vs july nyår, midsommar .0 8 v. altid: varit: d mest 'populära förlovningstill lle- nå, 'Och "att det blivit "just högti- dernå,' berör; II "mycket" stor del på” ätt det är då” som 'famil- jerna ' samlas): och en rlövning kan' då firas” med” ite extra” "fest. ligheter; tillsamnmiari: "med tingar och ee OCkSÅ, "om det" Fr och då kanske sker på tuman 'hand. Mänga män- niskor föredrar”. kanske! att ensamrha "med varandra och r sin förlovning, kanske vid ett. ”ro- ett värde under. 750 kronor —" : guld ' och med sammanlagt tio vackert infattade diamanter. . är. mycket älåre än: vigselrin n. Jag släk- " ingar .med. diamant. . vanns av formgivare R. S. Opé, ng kören 0 en ring pryda med dia manter:' "behöver: Iimte längre vara speciellt. ruinerande för den bli- vande fästmännen. Det finns i -dag É örlovningsringar med "dia: mänt: som: "håller sig helt inom rimlighetens gränser.. i > För att verkligen stimulera till och försöka "skapa så moderna och | tidsenliga designs” som mö jligt:— och inte minst: "viktigt, till en rim” n gängen i Sverige en formg ni tävling för förlovningsringar med diiamant linigen hö gt rum, Den första täv- ja | passade i sina former, och med a pris kategori Stockholm, Ringen | per av n änniskö beror: Ed 2 stilvariatfoner som, bidrar till att personligheten: verkligen fått strä- da i förgrunden.” Ringar som kan passa olika" typer. av, händer, och inte minst viktigt också olika tr H Tävlingsresultatet ; visar . också att det fortfärande; faktiskt går att vara li ”extra”. personlig och "ort. giner' vad : beträffar” åin förlov. ningsring; "Massör av olika designs finns idag att välja I bland. Och. att just diamanten. -bland . alla ädla stenar blivit- allra: mest. populär, väl just på dess inneboende liv och ' gnistrande skönhet som bokstavligttalat varar 1 ”eviga tl. måga : Hill: ansvarstagande | bör tillvaratas i, S . De- ras” berättigade tt kunna påverka sin” mil . tillgodo- ses, . heter: det "i -ett” uttalande från Centern: Sr ring 'och. dem Äkratisering av 'he- slutsordningen "fom länsdemokra- tiutredningens förslag . innebär hälsar förbundet - därför :med stor tillfredsetällei er > i Politiska. . bestut.. bör. fattas så nära > som möjligt de människor som berörs av :' besluten. Refor: mer måste emellertid för att. få innghåll Också inriefssa -ettbe- fogenhöter överförs fån” centra- envis! regissör . och "åts! liga” vec kor för. att. v finna "den rätta” mil- at”; Indlanpöjken Willie Boy. På platsen . fanns-. jä gården där: den, historisk; kidnappingen .- ägde, num 41. "Ban ning, Kaltfonnien, Jen nästan ”odkså göre stället 1 "bergen där den / criktige: Willte : Boy höll, till. -under efter- spaningarna år: 1909. samt. t Joshua, Tree, Nationalpark. I nyckelsoen: inom; nawtlonalparkens gränser, - men, särskilt . tillstånd: mäste först. anskaffas innan: Uni versals' -lästibhar och - utrustning tilläts "komma dn, på :parkområ- det, + Inrikesdepartementets , tjäns-; temän ” förklarade -att. alla. slage? bilspår förblir synliga: på - -öknens botten 1- minst, 10 år, För att övervinna . detta problem -byggde Universal en väg på botten- av en uttorkad flod. och filmade där: existens skulle utplånas fullstän-, digt vid -nästa skyfall. i -Huwvudrollerna. i. ”Red ' Heat” spelas av Robert Redford, Katha- rine Ross, Robert, -Blake,. Susan Clark och Barry, Sullivan, Abra- ham. Polonsky /her "både regisse- rat och skrivit" manus och” pro- ducent är. Pnilip ÅA, Waxman, SMånniskorg: vilja . och” för. va ent " "Primärkomnysnerna är, och bör också. 1 fontsättningen:/bli,; självklara instansen för många betydelsefulla uppgifter: och hes märkommunernias- ” storlek ": bör syara. möt, dé uppgifter 3 som köm- mer att ligga på dem, Därvid kommer =”. kommunsammanlågg- ningar. att vara. nödvändiga. CKF hävdar: emellertid; bestämt: -- att. dessa skall ske genom frivilliga överenskommelser mellan ' berör- da -kommuner.” Vi-reagérar-kraf- tigt "mot . regeringens förslag till tvårngsvisa ” kommu mmanlägg- ringar, >? Fertaet Nu v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.