LAHOLMS TIDNING |: —= ET Onsdagen. den 28 maj 1969 2 Lönar "sig militärt. våld? "Den tyske generalen. och" mili- tärskriftställaren von Clausewitz skrev i ett, år. 1832 utgivet. verk att ”krig är: fortsättning av poli- tiken med andra medel”. Han me- nade att”militär makt också var ett, avgörande politiskt: instru- Efter den lysande segern” över Egypten, Jordanien och Syrien i juni 1967 förutsatte man. i Israel ”att det skulle bli möjligt att sluta fred med de arabiska grannstater-' "na och att denna fred skulle ut-" - formas på Israels egna villkor. . ment. Det var säkerligen sant dårar Inte heller i detta fall visäåde 'sig men är det sant också i våra da- gar,. Både, stora. och små"stater använder även nu militärt våld i Kopp att därmed i Uppnå. vissa på förhand fastställda politiska mål.” Men lyckas de uppnå-dessa mål? Låt oss granska tre. fall:i vilka militärt våld har. använts för att. åstadkommå politiska resultat, nämligen Vietnamkriget, : Sovjet- 7” unionens. ockupation av Tjecko- slovakien och. kriget mellan. Is= rärel och ärabstaternå 1967. "President. " Johnsons. militära + > och civila rådgivare var éniga om; att tillråda' bombning: av Nord-: : vietnam. Från' logiska, utgångs-' punkter. förutsatte, de, , att : reges.. ringen I Hahoi skulle ge "upp Nm kampen, då den : konfronterades med USA:s överväldigånde"” milis tfära.. styrka, - Nordvietnameserna skulle. inse, att FNE:s"och dess” - egna styrkor inte -skulle . kunna vinna : ey militär ' seger och: då. skulle: de komma - till Sförhand- "Llingsbordet.' Händelserna i :Viet-. nam utvecklade sig emellertid som vi vet på ett annat sätt. Nordviet=, . nam förutsatte i'sin tur att USA:s . arabiskt territorium blir bruta- » den «starkare. kunnat vinna--en "den militära makten vara ett an- " vändbart : politiskt ' instrument. ; Den definitiva fred Israels reg ring och folk såg hägra vid hori "sonteh' är alltjämt avlägsen. K 'nonerna dundrar: vid Suezkana- len «och Jordanfloden och de pa- lestinska nas :raider är intensiva. Den ”is- raeliska” ockupationen av” erövrat lare ju längre den varar! — älla ockupationer är brutala, På ömse sidor. bereder man sig på ett fjä de krig'i Mellersta Östern. Det ä dystra perspektiv, som efter juni krigets slut tedde sig absolut" otänkbara. ble Få VVS I samtliga dessa tre fall. förut” +: satte” den starkare makten att den : . Svggare skulle reagera. på samma”. .; sätt 'som en liten hud gör, när en stor hund 'visar tänderna mot «>: den. Men 'i'samtliga fall vägrade vil den . svagare : att. uppföra : sig, så ve : söm: den starkare hade räknat ut att 'han borde göra, Kanske hade - militär seger, om han hade satt in. : - sina stridskrafter mera hänsyns- regering skulle komma . till. för- '( löst! och" brutalt." USA. kunde "ha handlingsbordet;" då den insåg att de amerikanska. och sydvietname- : ,siska styrkorna inte kunde beseg- ra sina motståndare. Nu 'har ju : faktiskt förhandlingar kommit till stånd och då kan man. ju alltid + "spekulera över vem som. resone- ; . TFT fråga om Vietnam äi finns ofi . ciella "belägg .för att. man ,inom USA:s högsta politiska” och mit « Hrära Jedning: resonerade” på det ir kerna kapituletade inte'| sig "obstinat. till passivå Först efter -imånga mån: tensiva . påtryckningar lyckats Sovjetunionen I +" vissa mera väsentliga? delar” de politiska mål den" vil genom inmars en i . SOM; ETT BRA CP-F betecknar SS yida g lunds uppslag att -företage! te skall behöva betala, någon | ATP-avgift för arbetskraft: som är över 65-år: is Det är ett. känt faktum ätt folk, som kommer.: upp i :åren har' svärt . att få sysselsättning, om. .de en gång. lämnat en. ti digareÉ verksamhet, : Den ,stimu- lans som arbetsgivarnas + av Biftsbefrielse för äldre 'arbets- kraft skulle” innebära, förefal- ler. vara. en praktisk: åtgärd, som bör ikunnä få effekt; Tidningen” påpekar” att" hr Hedlund inte. tänkt” sig att en sådan reform . skall påverka ATP-inbetalningarna 1 stort. Motsvarande ' höjning skall. fö- retas för, arbetskraft som är astställandet av "det totala. avgiftsuttaget till ATP. kan. naturligtvis delade meningar råda” om hur: högt detta bör vara, En sådan. av: vägning ifråga om. det totala utgiftsuttaget bör. dock" , inte hindra införandet av den prin- cip hr Hedlund nu” lansera, fastslår SDS. ” Även Svenska Dagbla- det (m) anser att hr Hed- Junds förslag bör "beaktas när den äldre arbetskraftens prob: lem skall lösas: oe " Att hr Hedlunds uppslag prö- vas I sammanhanget : är natur- ligt och om 'det i någon form ter sig lämpligt skall det själv- fallet användas... Otvivelaktigt förellgger ett behov av åtgär- der för den äldre, arbetskraften alldeles' speciellt.:i glesbygdsom- rådena och 1' regftoner med un: dersysselsättning. "Nudiksvällsitlaning en (ep) finner" det angeläget | att centerri tillsätter en. studle- grupp som närmare "penetrerar den fråga Hedlund aktualiserat |. och fortsätter: - s Hr Hedlund har hittills. Iyc- kats bra med sina ,reformut- sänt ytterligare någon miljon man till Vfetnam och ockuperat Nord- -vietnam. Ryssarna kunde ha låtit "sina stridsvagnspjäv? spela mot .demonstranterna : på Prags och Bratislavas' gator.. Vad hade ame-= ” ' rikaner och: ryssar vunnit .där- med.. Ingenting — men. väl hade. '', . de framkallat ett ursinnigt hat . mot sig, Krig och militärt :våld. .x löser inga problem, skapar endast nya, Clausewitz tes. är säkert mo gen för omprövnin Y vad : som" upplyses,- inte "ansett ig ha” anledning ingripa, Den ven: lea av. Elfsborgs Jän: vannönsplad);” inte vill. vara. med de" BEX > redaktiorlömådlem- - marna har, hittills en ,sportjour- |: nalist- sagt upp sig. EN Chefredaktör Perslow upply- . ser att hän fått ansökningar från : flera håll och därför. 'an. |. ser: sig kunna fylla eventuella vakanser utan större svårigher ter, "Medan man vå ledande håll "inom . redaktionsktubben ” menar att annonsen skulle vara, ”neu tral” d v s utan avsikt att skändålisera, "betraktar chefre: daktör Perslow annöonseh tvärt- om som medvetet : försök. att skada honom och tidningen, gumenterade för en , bättre mil- jövård . möttes kallsinnigt av lyssnarna - i. riksdagen, Miljö- . vård var något de inte hört ta- las om 'Kan det "ligga något värde i att slå vakt om 'en. god miljö för människorna? Numera tävlar "alla om. att: framhålla hur miljövårdssinnade de: är. Dokaliseringspolitiken var en rätt ny tanke, när. centern på sin tid yrkade på att man bor: de söka skaffa arbete och: sys- selsättning för. människorna i den trakt där 'de levt.och bott i stället för att flytta massor av människor till stora tätor- , ler. Numera är en aktiv '”oka- liseringspolitik allmänt accepte- rad, , Sänkt ' pensionsålder. för alla vinner också terräng, Skal det lyckas för hr Hedlund itt - Också vinna gehör för åtgärder . Som 'på ett effektivt sätt ger den äldre arbetskraften en bätt- re chans? .n. da VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT att ge, ut. tidningar i: Göte- borg utom för familjen Hjörne? Är ' göteborgsklimatet — särsklit kärvt för tldningsmakare? Frå- gorna »svälls. I Industri kast, Hans inlägg I en remiss- depatt I vilket han energiskt ar I Me ar apropå: Göteborgs Handels. och ie .. flyktingorganisationer- i: . sl ätttänka påvatt hön: vs 1 kökoskakor. PÅ VÄGEN En gång försökte jag människa: i vrede, : i. Jag: kunde. inte möta önst: bedja om tålamod och förståelse, . Säkert skulle Anden ge: mig ett svar, När. jag bad kont: tankarna till mi "liten. åd människas! hjärta; «Vad skullé : hon "tycka. om? Jag kol Några" "daga "JArtikelförfattaren . a Sten lerström, f. d..Obs-redaktör men » Också" den . härt Jätte de "siste ”vårdaren”. "av. den ' "ngötebo ka Morgonposten, svarar i' en redo- görelse för de 'speciella : förnål. landena: itvom - göteborgspressen, gör. intressanta jämförelser mel- lan Göteborgs- Posten ' och ”Han: dels-tidningen” och: "en Hel del av insiktsfull" analys av” göteborgsandan över. huvud. ..Göteborgsandan. är , ju: minst "två saker: en 'sida: representeras åv, Silvaniders, Park Avenue :och sjösättningssmycket : till: jätte- ' gudmor, ; en - annan. av .ekörka, Lasse Dahlqvist: o: Kapp, AnRL: Den som: satsar, Meri dagstidn ngar i: sökommer 'siella ggrant akta tll: de. ekulle Hotar inte” "bara HT utan också för. upplage: jässen' . GP. Genom sina: ua tiska doktrint Ning ska: vars ä ina: den förhatliga. 2 korkufren- |. fältet |” ä Jour skett: i '. Stockholm - ” och ' - Malmö, ”Deh ;sämmanlagda "effekten av: GT:S. xpressens, . Aftonb'adets Arbetets - inträng” på ” tidnin -marknaden i.. Göteborg, d styrning "mot ungdomliga : vanor. och Jösnummerkörp :' föl . faller "ingen av: dem,, riktigt |; . Vuxer -att möta! ; Påda har bäddat” för, dennä utveckling; GP genom "att un. der mänga. år föra en -lågkul- turell;: göteborgsisolåtionistisk politik, och; HT. genom" en" iro- nisk' distans som-kan förväxlas -med. det skitförnäma. Visserligen ' kommer :'' Göte- borgs-Posten att förbli orörbar så: länge den har ;annonserna, Men ' annonsörerna fortsätter >. kanske inte 1 dessa mediavals- tider” att trängas Ikring en” åld- rande, läsekrets, Och GP, "som "ordnat." så ' många varmhjärtade utflykter för: de. gamla, måste I god tid .göra :tätare » utflykter till de. unga, ' Dessa positivare » til. HT, men väntar: sig troli- gen' en friskare, snabbare :och "fylligare" tidning, . Det är hög tid för båda Gö- teborgs morgontidningar, . slutar författaren, att lämna sina stel nade: medelålders | värderingar och . följa Dagens" Nyheter, Af. tonbladet 'och' Arbetet i spåren. :Vem av: dem "kommer först i startgroparna? > : nalistiken. än: vad "som. ETT ORD | nöd. 'Men jag fruktade hennes ?vundsjuka och . henne och; tala om: det svåra. Jag mås: här. också | « och Jå. 1 sense I B te, I sq ak leva förödmjukelsens bittra :nesa. tatorer)., Men. man. bortr i N som blev Frankrikes kejsare, dångar fortfarande . människornas fantasi. Under sin livstid blev han både älskad och hatad och han ärades som få men fick: också upp- Historiska gestalter omvärderas i vår moderna tid, Så har också skett " med Napoleon Bonaparte, Beund- : rarskaran har minskat och "man har pekat på kejsarens negativa sidor, hans hänsynslöshet 'och förakt-för] ..« '- människoliv, att han var 'en kall- hamrad egoist.; (Sidor som han ha- de gemensamt med alla andra dik- nya dan vid dessa'å år, "EN STJÄRNA I STIGANDE 7 Nap inledde. off tasi och viljestyrka, ;, . - Waterloo, " I. Vår? "värld : har <— I tyvär kraft och geni fängslar, oss Jännu, ler, Mussolini ned flera, +. - VÄGEN TLL MAKTEN "I "i”Frankrikes ' store! son” till Frankrike av. republiken Ge=. N ursprung ock"Napoleon talade helst . >]; sitt” modersmål; italienska. "Franska" livstid.. Hans: korsikanska läggning ' gick 'igenorn i många detaljer: häf. - tigt Kemperament, stark släktkänsla, - och” han praktiserade till 'och med. vendettan.” Dehn Körsikanska” blods- .hetrigen av" ”Enghein 'om inte en. hämndakt mot släkten” Bourbon” "ock, ning. både kadettskolan: i ”Brien? "ne och” vid: "militärhögskolan i På” s'rls. v Redan "då: gick -Napoleon in helhjärtat. för det” han hadé.. för händerna och: han: fick höga betyg]si i exempelvis" artillerikunskap,: ma- år gammal var han sekundlöjtnant. ;ns Han : fick snart ett. ”namh”. inom .det "militära. 25 år gammal så gjort "de han republiken: en. tjänst ger . nom att driva bort. engelsmännen | .-från Toulon, Han var då artilleri- kapten : och skötte sina batterier som en -expert.. Den direkta följ- "den! Av. hans ingripande blev. en "utnämning till brigadgeneral; - ”: Men Robespierre avrättades, I j kobinväldet föll och Nap satt « betydligt osäkrare i sadeln. Hans diplomatiska begåvning gjorde dock , att han tämligen. snart. efter sin avsättning. fått "kontakt. med den inte" hans militära geni, hans fan- Det har gått 200 år sedan” Na- poleon. föddes; på Korsika och. när han avled på St Helena år 1821. N så "drog -många statsmän” i "Europa '” en lättnadens suck. Man hade inte , glömt "hans ”come-back” 1815 från : Elba och .”de' hundra dagarnas väl: de”. innan: han ” åter. krossades; vid. fått uppleva andra och senare härskar: lyper i stil med 'Napoleon; men: vidden. av Napoleons planer,” hans: ” "Vad våldet må skapa är vanskligt, och” "kort," det 'dör” sori "en" storm=.. vind :i' öknen -bort” "skrev. Tegnér ' -i'sin"dikt!”Det eviga”: och "denna. sanning gäller både Napoleon; Hit-" äv det inte något av ödets ironi att om Napoleon. fötts bara ett år "tidigare -—' alltså 1768 — så 'skuile inte" varit :ifransman utan genuesare, För just detta ' år avträddes. hans' födelseö i : aldrig. språket ordentligt: under: sin i tematik" och historia, och> bara: 16 1ö världshistorien: ”méd, det. fä”! tslaget. | Givetvis ” så ”avgudade” hono! töra' — främst Bar- ras,' befälhavare över Paris gar« - nision. : Det:'skedde- en . rojalistre= , volution: 1795 och Barras' utnämnde Napoleon ' :till : stabschef - och den ' skicklige artilleristen rensade snart od med: hjälp av sina kånoner. gator- na: från alla -”upproriska”. :Effek- tiv -och "hänsynslös. när det gällde sina''egna- strävanden; Egenskaper '' sömn" kännetecknad Napoleon re= ns ”lycka”.1 var. "gjord. '1796" blev han: JÖB: för; den:armé :som , i mot. "österrikar-" > na ' i”Italien.: Han vann sin plats 1. Zz de tiohens” ”Iagstiftningsärbete men” ut-' . formades; ytterligare save. experter = arvs Lagen.fick' betyt fras för: Frankrike” utan > dén”fick"åter” "dyrka "sin" "Gud". som Ett 200-årsminne: Napoleon Bona ärte. = - korsikanen, som betvii noade Eu Josephine och gilt: om: österrikiske Kejsarens :s ""görande. släget. vid MA rike hade "nu" fred" na i brand "och. en” avgvär Sh . ' hyllades han 'som' v”dén”stor ;freds- "störa! fatiftäre” se Napoleon . Var: en : god: organisa- under den? kejserliga” arméns”. åter" tåg. Under" ideliga anfall '.å E, . sacker,: under artillerield: s de sig västerut i;den stränga FRK Nör: Inte . minst på :lagstiftni ” område. och även. om hans världs- - liga . - erövringar föll platt så var han. inom; ' detta” ” område". en före- . gångsman, "Hans "Peode" Napoleon”, och av:Napoleon själv: "Hans :starka | hävdande”, av: familjebanden:i i.den-). 1 " na'lag är. sannolikt- ett -korsikanskt tift- ””Konkordatet" = kyikliga sförhållan? » han själv. önskådé och genom ”code kså: vintern. Napol stol " praktiskt- taget under, .. pt "Trots detta” kunde: han. ba år senare på nytt stå” med: en' ny'armé,'Ha | raropae m (meå rands : "änlomatiska inledde ,sin. expedi 1798-1799. kämpade | gäves. Slutet kom 'när lord Nelson ”plåste den, franska flottan till hel- vetet" (förste” ;sjölordens "a målande Under åren hyllades han » -Vitsordat. I ” Det hände sig på ett bältre ho- tell att' en av de kvinnliga gäs- terna kom marscherande till por- tierdisken och i förnärmad ton & sa till portiern: — Jag rodde stt det här var ett respektabelt hotell! I — Det är det, svarade poxtiern, Är det något på tok? sog — Ja, sa kvinnan, när jag stod och väntade 'på hissen, så såg jag en man som jagade en flicka borta i korridoren, — Fick han tag I henne. "frågå> de portiern, I — — Nej, svarade kvinnan, vC — Okay, då är det alltså forlfa- (rande ett respektabelt hotell! . Kanske stank? ? Gamle kommiisarien K (för än- . ge sedan pensionerad) granskar en fyllerirapport som unge konst lyfter sina buskiga ögonbryn och sätter en vass blick i konstapeln, talar och säger: | — Hur många ' gånger skall jag behöva säga att det inte heter ”den hållne luktade sprit”. Det heter i stället ”den anhållne doftade sprit”. Ruttna lik och dynghögar luktar. Men parfym och brännvin doftar, ” t Ingenting för henne ;: Frun hade fått nytt hembiträde. Hon var duktig på alla vis men hon brydde sig aldrig om att sva- ra å telefon. Frun blev irriterad och sa åt henne att hon måste svara när det ringde, . Jen .segerrik.. general ; vid, makten rt olavå | smäderopen och, fördes ut; av, sina ' soldater. . Som ; därefter” körde : Med mer "pålitliga medlemmar: närva- rande trumfades det. nya 'lagför- "| slaget." igeriom' med Napoleon ;som första "man. och jen iny. författning H just lämnat in, Kommissarien |: som -hjälte efter sin: snöpliga ex- pedition till Egypten.” Man. ville: ha och, Napoleon var den som 'vågade försöket, .Statskuppsplanen, sattes i abbé Sieyes” och Napoleotis bror, Lucien. : Men':då Napoleon "talade inför: ”femhundrarådet”.: —'en av parlamentets kamrar : = i. n inget.gensvar:- Ned; med. diktatorn. Det är inte enligt lagen, Ut. med honom”, . Napoleon fick . en | chock "Iryckts bort. under denha epok: av ns armé för-|E "!stiftande,-Vi ; han -1804 En men Je lundar a hade: kanske :|sin karriär. Och gått till historien som en av: Frankrikes största -väl- görare, För freden bestod :bara ett år och kriget :var åter ett faktum, land . ledde : åndet .. mot fransmännen. William Pitt: fick, till stånd en ny koalition 'mellan 'Ryss- land och Österrike! Napoleons ar< mé : gick. i "ilmarscher, österut » och |: vid. Austerlitz : stöd:' det . berömda till derkastelse;: Han]. rensade -vidare-och 1806 fick Preus- sen. erkänna: sig. besegrat orh '1807 gav. 'Ryssland ' upp. . Napoleon : var åter fastlandets obestridde härskare, Men med 'en motvikt, .: I samma också : engelsmännen -'en : sjöseger vid; Trafalgar: Den: brittiska: flot-|" tan. under” lord Nelson var fort- Easland 2 av . de fick inte: önskad -effekt, Eng- land kunde inte ruineras; . NN Nanolh ut parl ip É välde började alt kna- ka i sina fogar. I Spanien bekäm- pades fransmännen både av engels- ka floltan och gerillaförbarid.” De politiska — förvecklingarna '- mel- lan Ryssland och Frankrike skärp- ÄN Det, ryska fi r — Asch, så flickan; det” "är ju nästan aldrig till mej, "Under. ideliga anfall av ryssarna kär oterut K den stränga Tyska vinte; MA öv : ' SN get innebar" börjon till slutet på Napol tes, 1809 h hade Napoleon — för att ”trekejsarslaget”, -Napoleons : största |": militära framgång | som tvingadel” Ö ike” veva-som slaget vid Austerlitz vann |: farande intakt 'och- kindrade ” en H mot "Napoleon ' var, trots: &llt -obru-|. - tet. .Den blockad: man - organisera- sd Förkyld” 1969 : ett's k antihiståmi inpréparåt, d v $ N det motverkar ällergiska "åkomm Hd av skilda slag. .: så SLA 4 »”Pillerburk”. ipå. ert' sj står just det medicinska för förhöjt blodtryck, dvs toni”.: ”Undrande yR . ttrycket sv "hype: makt, det betyder ”Svi ärt- : funktion. Förändringar i i kotpelsren såväl i , halsryggraden 3 som. i länd= N s Tyggen”. » ss ”07 04 06”, Signaturen hår. band med -läkarbesök "för 'smärtor = . + bröstet blivit' sjukskriven. tre jec- 'kor och även fått medicin" utskris ven; Det ligger mycket i vad ni sä=" ger, angående svårigheten» raltrave' göra huruvida det då är: medicinen eller vilan som; förbättrar: ert till > stånd. Nu'vet man dock att en tids vila i'sambänd' med kärlkramp kan ha mycket god effekt, Ni, bör därför - lugnt avvakta att se huru zoda verkan sitter i även sedan nå börjat arbets — men. då med medi- CJ den Vv Ihiund kontakt mpade sig den franska armén väs- ära [| Nera er doktor, är Viss r rekommens "=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.