er|Ansläende sta ram | Umed två ballandsstg | Det har. sagts" att hallandsbön- men: vann | saabbt sto Stockholm den 16 mars” istern- Axel Porsson-Bramstorp. Där om "fån läsas i i den Det-var vid ett "sammanträde i mi sekretariatet blir förlagt till Hal- 1929, besökt av bönder från alla delar, som " Riksförbundet ” skrift ”RLF under 40 år” .som riksförbundet. gett. ut inför derna. är. världsmästare. i jord- |landia Hotel,” y Landsbygdens Folk konstituerades. Ordförande: vid detta: ”jubileumsstämman i Halmstad. Det är ur eden ;historiken bruk. Även "om detta kan: verka |. a på . skrytsamt,-. så. ligger. det dock "ANSLAENDE JUBILEUMS- möte var riksd a stats- och .jordbruks- om "jordbrukspriserna samt vara med som representant för närin- gen i alla andra sammanhang då jordbrukets intressen; behövde till- varatas. RER Genom | initiativ från RLF fick jordbruket 1944 en egen för uppgifterna till denna artikel hämtats, ' 2å i mycket, sanning i påståendet. För hans ordförandetil fick. jordbruket d några år sedan. gick det genom a 1 len internationella jordbrukar= S centr i +; | det bekanta '6-årsavtalet med sta" |” pressen ett meddelande, söm be- STÖRSTA MEDLEMSSIFFRAN, |!en; 'som reglerade "'prisutvecklin- ; regl e z rättade om att världens högst av- noterådes under åren 1952 och 1954, | gen på jordbrukets produkter un- kastande mjölkko fanns” på en -Ider denna tid. Detta började löpa gård i." Halland. i Sverige, 1959, . - FESTLIGHET ” Piksorganisationens " 40-. -årsjubi- leum firas torsdagen den 12 juni på förmidda "med ett lående” festprogram. F 14:s musikkår spe- las, och förbundsordförande Sigge Oscarson från Jämtland håller häls- förandet, Han kan då väls Tanken på en facklig, rent yr- ” av ordb hade spirat upp på olika. håll i landet, klarast och tidigast skedde detta i Västerbot- "ten: "Redan 1928 bildades flera föreningar där, bla i Backen, med i Nordens. Bondeor; ners Centralråd. > Och när utländska studicdet . Verksamheten ' utvecklades . allt värilrån ' f£ ö riksorganisationens |skola på ”Sångå- by. utanför Inför. utgången a av detta avtal och | tioner. kommer. till. vårt land för |kömna ini bara de drygt 300 om- förste ordförande Viktor Johans- |Stockholm. : . = - -imer under. 1950-talet, då Jordbru-|d om ett nytt prissy att studera : jordbruk, . så - ingår buden fråri alla, delar” av landet, son ' senare hämtades, I Mälar- Nn kets utredningsiristitut tillkom med krävde RLF:s rksförbundsstämma nästan alltid en" dag i i Halland i Jutan även en lång rad. gäster, bl a dalen, i första hand på Mälaröar- FÖR ATT TILLVARATA RLF som medintressent. Redan ha- | 1963 ökad facklig beredskap. 1966 deras -Pprogram,."” ' Sveriges från samtliga nordiska länder utom pa ; bildades också föreningar, | MEDLEMMARNAS INTRESSEN |de man då en juridisk: avdelning | kom -en..k ling. till] 1ACT5S jordbrukareor Island. D .väntas.stor upp= fé och i Skaraborgs län hade orga |tvingades RLF på 1940- och 1950-!inom RLF, vilken bistod medlem |stånd i form av en reversinsamling. | Riksförbundet '"': Landsbygdens |slutning av jordbrukare som inte RUF-plonjärön Ake Gullöndör 10 Folk, i år samlas fill riksstämma för att samtidigt fira "förbundets 40-. -årsjubileum så är det säker-.. ligen inte bara slumpen som , gjort. att man .valt att förlägga detta i Halland, Da- garna 12. 2-—H juni går jubileums- stämman av stapeln i Halmstad; dit flera hundra” jördbrukare från” olika håll i landet väntas under: stämmodagarna, - rn Självfallet" står utflykter till. väl skötta hallandsgårdar och andra in- tressanta ' jordbrukareföretag på programmet under, RLF-dagarna i vårt län. Den sista av dessa ägnas niserats en facklig samlingsrörel- ler Pen om det.40-åri ige Fila .se, medan man i Angermanland startade 'en kombinerad facklig och affärsdrivande rörelse; Verksamheten inom riksförbun- det startade under mycket blyg- samma former, Förbundet möttes på många håll av både oförståen- de och motstånd, även inom jord- brukareleden, Många. av jordbru- >, karna: stod främmande för de nya, djärva idéerna och de fackliga me- : tod Solidaritetsk bärande: obrottslig ning kring gemensamma intressen, kontrasterade . mot den invanda . bondeindividualismen. Sifo Det tecknade kapitalet .översteg 30 milj -kr.. 1967 löstes reverserna in, inför hotet om en: konflikt med staten sedan 'det visat sig svårt att vinna 'gehör 'hos' statens förhand- ']lare - för” . fordbrukets ” de krav. Så” småningom" gav regerin- gen emellertid med sig och de sig- nalerade stridsåtgärderna” avskrevs, är. ombud.vInte minst blir inslaget - marna i:' uppgörelser med ' staten av halländska lantmän betydande. och andra om vägmärkjäntrång vid kraftverksbyggen m -m,. RLF fick också en avtalsavdelning och - -en elektroteknisk avdelning. ” t talen att förbereda såridsåtgärder och även varsla om sådana. 1946 varslade man om mjölkstrejk för att ge eftertryck åt krav på en 3-öreshöjning av mj ölkpriset, ” 1947 utfärdades varsel om såddstrejk för att vinna beaktande av krav på in- komstförstärkning åt jordbrukarna, Strejken behövde aldrig iscensät- tas, eftersom regeringen jså. små- ningom gick med .på: att tillföra jordbruket 32 milj -kro åtöver vad riksdagen tidigare beslutat. Samma år som såddstrejken' våt aktuell an- slöt sig RLF till den' då' nybildade internationella ' jord! bruksorganisa- kolång specialkurs på Sånga-Säby. tionen IFAP, som ul tyds,. Interna-|: : Åren. 1955—64 fungerade, lands- tional Federation , of : : Agrcultural | tingsman : Folke Edblom, Arnäsvall, Producers. Redan tidigare var RLF! som '' förbundsordförande. +. 'Under fält utanför Låkolm. Mon skall OCK: så bese höbrikettfabrikei i Kövlin ge och göl Båstad, | HALLÄNDSKA INSLAG - : ” Festprogrammet får ett par hal- ländska inslag. .-Jubileumsprolo- 'gen är skriven av landstingsman- nen, lantbrukaren och redaktös ren för Halländska Lantmanna-, tidningen Karl-Olof "Andersson, Tvååker, som själv kommer att » föredra - denna.-. Vidare -: kommer en -.av RLF:s pionjärer, både på " länsplanet ' och riksplanet; agro- nom Åke Gullander, Getinge att föredra en historik; om han kal- lat 40 år med RLF. ' För bundsordförande Sigge se Os- carsson håller 'seédan” jubileumsan-| . förandet, i viltet han" tar upp. det | svenska Täntbräkets ber - LANDSBYGDS- a KVINNORNAS DAG firas numera årligen; varvid ett 20- tal förtjänta jordbrukarkvinnor be- löhas med medel, som insamlats till förbundsordföranden Bernhard Ek- ströms 60- årsdag 1950. Avkastnin- gen av dessa medel går” "till :sti- pendierna, vilka består av en vec- okömakare” Yi Törrbacka Yo sig med ”fru” ehuru vigsel - aldrig : förekommit, Socknens kyrkoherde, : som höll mycket hårt på ordning och : reda, bland ' sina församlings= Y medlemmar, > sade" honom under ett > " U-LANDSENGAGEMANG : Under mottot ”Giv jord åt-In- dieris ' hemlösa' bönder” har ' RLF samlat in över en halv miljon kro- nor. Denna insamling ' genomfördes 1966-—68, . Resultatet” av den, aktio- nen har bl a. blivit att tusentals I helt åt sådan sightseeing... - hemlösa . kunnat etablera. sig som] Själva -stämman -hålles, i" "Spört- egna bönder. ; 1. suvi "cn Ihallen i Halmstad; "medan 'stämmo- eppet, in- håll detta” mnissförhållande, Y genm ide "= De lärde felar ock! Lö Nej, de lärde får ej innan; sade kyrkoherden, 2å Xx svarar utan vidare: - 250 AVDELNINGAR PÅ ETT ÅR ' Trots svårigheterna vann rörel- sen snabbt god anslutning. Eko- nomin .var' dock ett ständigt be- kymmer:” Styrelsens "= ledamöter fick själva gå i "borgen för. att få' fram pengar till: organisationsar-' betet. ' Trots. detta hade förbundet - vid.slutet av 1929 hela. 250 Iokala tal på. ca 30.000, Och redan i de- cember 1929 utkom första nu; et av förbundets tidning” Lands bygdens Folk.:Denna ersattes Se- nare med : : ELF-tidningen,'. som: tö sbundsorganet all jämt heter: MN te sterna att Aramföra. 5 > Vidare blir det” häls- framhållits gel Idiski jordbruksmarknad' inte. skulle: innebära -någon lösning för: danskt jordbruk och! att: en påketlösning] "ilinte får" innebära” att 'orimliga" bör- N 1929, då ' RLF bildades; - fanns. 310.000: 'prukningsenheter: och' 40: "proc av "befolkningen gnade' sig” åt. jordbruk med 7” binäringår. I» däg” finns ca 165.000; enheter och jordbruksbefölkningens andel har -krympt till 7 procent, Samtidigt : "har: jordbrukets "tekniska ”” och ekonomiska förutsi tningar” radi: sista punkten på. jubileumsfestpro- grammet. + 3 ÄMMOF ÖRHANDLINGARNA inleds på e middagen I samma däg och fortsät ter; även' på fredagen; då de avs red en bankett på Ty- De första åren av RLF:s arbete kännetecknades" för Jordbrukets då t framtidsuppgift” för RLF-atti” i-jna. fråga bevaka jordbi uk trésse. av--ett cbetryckt. ekonomiskt läge.| kalt förändrats, vilk RLF försökte på olika sätt få myn-|- ket 'stora krav" på an Til "På lördagen avslutas: stämmoar- digheterna” att förstå hur: besvär- |: förmåga. - ., konstaterar Halmstad 12 och 18: ;juni har. in- rängemangen med-en bussutfärd i ligt många jordbrukare "hade det.|- RLE,'. Riksförbundet »Landsbyg= "| kommit 44 :motioner.-: Bland : dessa | södra "Halland. Jordbrukskonsuleri- FÖRBUNDET-—RLF? ” dens Folk, i styrelscborättelsen märks '. i jordbrukets- "förhandlings- | ten. .£ länet, "Erie" ”Månsonj : har örtåget i. Halland Det ryktbara år ; Å ö : pa i början på 1930-talet, då RLF-are| för : 1968," organi: Inom den närmaste tiden tor- |rätt; 'naturvårdsfrågor, ' lantbrukets | or at. turen, nå: får fen lång karavan” "med Bilar, .som . verksamhetsår," de; lantbrukets; organisationsut-; informationsverksamhet,'”. 'spritre= |bl a besöka lantbr va Nilssons klain. och den" bland :lantbrukarna så” "impopulära propositionen angår ende traktorskatt, : redning: kunna redovisa” "sitt ”ar- bete, Sylet har' varit att finnå välskötta familjejordbruk, :Björke- gård I Söndrum, -samt” de ”stör- dekorerats" med ; smördrittlar .- och |: banderoller" med slogans: för smör, drog upp till Göteborg, Här ställde de invaderande - bönderna till med [+ ett "stort agitationsmi öte "för ökad smörkonsumtion. : Vid riksförbundsstämman 1932 reglerades RLF':s ställning gentemot den ' befintliga” ekonomiska : för- eningsrörelsen ' , inom jordbruket. Man slog då fast, ätt RLF skulle medverka till, bildandet av modernt organiserade " ekonomiska förenin- gar och till att jordbrukarnas för- gäljning av deras produkter skulle . ske genom dessa föreningar, ' vm STÄMMAN 1932 övertogs förbundsordförandeskapet av dal och nä C G: Johansson från Lövnäs. Or- ganisationen började nu -också ' att gripa in vid upprättandet av av- tal på arbetsmarknaden, där med- lemmarna "hade intressen :' att be- vaka. Bl a gällde detta avtal om skogskörningar, "vägbyggnadsarbe- tenosv. Vid en konflikt 1933 mellan RLF och Vikmanshytte Bruks AB rörande skogskörslor gjordes en insamling för att bistå de i kon- flikten. inblandade. Sedan 'stri« den, avblåsts återstod i ”kamp- fonden” 5.859 kr, som sedan fick bilda - : grundplåten ' till RLF:s stödfond. FÖRSTA STORKONFLIKTEN. 1935 utkämpade RLF samt Skogs- och flottningsarbetareförbundet en gemensam strid med Stora Kop- parbergs bergslags AB. och Kors- näs sågverks -AB om drivningsav- tal. Den här konflikten gick under namnet Dalakonflikten och med- förde fullständig arbetsnedläggelse £ skogarna mellan den 2 november «1935 och den 19 februari 1936. Upp- görelsen träffades genom en stat- lig medlingskommissions medver- kan'och' innebar en seger för ar- ”betstagarparten, Nv FANN SIN FORM cc När | andré världskriget utbröt hade RLF, funnit sin. form. Den var erkänd .som -en jordbrukarnas kamporganisation. och - vann - allt större — anslutning. ': 1940 över- togs " förbundsordförandeposten ” av landstingsmannen Bernhard Ek- ström, Äsgarn. Tillsammans 'med Lantbruksförbundet fick RLF vara med. och förhandla med regeringen världsmarknadspriser.. v Någon ut fyllnad av inkomstklyftan mellan & familjejordbrukare. och industriar- betare torde :dock jiäte: ha” skett. En ' omräkning av? 'fordbrukarin- komsterna till normala 'skördeför- hållanden utvisar en"stark' ökning E av inkomsteftersläpningen. 2 Förhandlingarna om :priserna till lantbrukarna, d v s producenterna . och alltså inte de priser'som kon-" sumenterna får betalä"i butikerna, har liksom för två 'år 'sedan. varit hårda och segslitna. Centralstyrel- sen måste konstatera att jordbruket också vid årets förhandlingar mötts Ssurser, inte minst vad gäller den ”. HÖ allmänna näringspolitiska intres- heval a; L och. att or; ganisationsstrukture; gens förutsättningar, och | behöv. Man kan vänta sig ett samgående H mellan ” lantbruksförbundet och kv " Förbundsordförande” Sigge Oscarsson. 2 relativt: sett allt fler blivit beroen- de” av arbete vid-sidan om sitt fö- retag. Den” allmänna : arbetsmark- rfadssituationen - får - därmed ökad ; ningen. Dö ( ELF som ett resultat av. utred "Under : 1968 "har fråga ; nordisk "tullunion; åter; kommit : i blickfältet.”; En "sådan ” union "mtd ' en mer eller mindre väl utvecklad gemensam jordbruksmarknad skul-= ' le' radikalt - förändra: jordbrukets" ekonomiska förutsättningar i vårt land. Från" RLF:s sida har starkt. av ringa förståelse från /statsmak- ternas sida, Kraven: på jordbruket att minska produktionen: och sam- tidigt genomföra en: rationalisering |..:'! och effektivisoring av? "produktionen står inte i rimlig proportion till de insatser /som göras från statsmak- ternas sida för att underlätta den- na anpassning. Ej heller beaktas de konsekvenser för sJandskapsbil- den och näringslivet gi, & en omfattande nedläggning av åker måste medföra. Om .arbetskrafts- resurser skall kunnacfrigöras från jordbruket måste realistiska alter-|- - nativ erbjudas dem ' som” vill, läm- na näringen, När det käller äldré arbetskraft — som det”; i huvudsak | är fråga om inom jordbruket -— finns i regel inga möjligheter att]. Ne få annat arbete, vtler få rd ne DE NYA RIKTLINJERNA för rationaliser: 'ngspolitiken ger in- te familjejordbruket ' le möjligheter till stöd som RLF begärt. RLF har också beretts tillfälle, framföra vis- sa: synpunkter 'på rationaliserings- . .tillämp-1. ningsföreskrifter i anslutning tilll kungörelsen och. dess' en översyn som Lantbruksstyrel- sen genomför. Centralstyrelsen fin- ner det synnerligen angeläget att denna översyn leder" till konkre- ta förbättringar för familjejordbru- ket. Det är en förutsättning för att rationaliseringsorganens verksam- het skall mötas med förtroende från jordbrukarnas sida och för att RLF skall kunna lämna den sitt aktiva stöd. Dre Em konsekvens av” "strukturför- na 'och den" tekniska ut- ändri vecklingen inom jordbruket är atti” + — Oh nej, ett giftermål i i tea ter- och filmkretsar går aldrig att hålla hemigt.. Förr eller senare blir skilsmässan känd! | : m en. H Hasslöv 13.30 (OBS 'tid .Istenas. Fyrtio år senaré vär de Iskräckas. Tahohn 10.30. hgm, komm, ' Sam- dell, 18: aftonsång. . (fam.gdtj). Skogaby 9 hgm,-'komm." .Samdell. Ränneslöv "11: hgm,' kh. Arögard. Ysby 9 -hgm, kl” Arögård. Våxtorp 9: higm, kh > Vv ten) 'hgm ;- nattv. gång. .. Konfirmandjub. "|velnge « 10: hgm, pr- Håland, Tjärby 13.30 hgm. pr; Håland.; ' tocka 10: hgm -m. natty.gång kh Nihlén. Knäred : 9 hgm, kh ” Ceder ind. Kyrkbil >. fr.: Svenshult. > och ':Egernahult.' Tisd 14. 0” andakt i: Solhem: ; Hishult '11 hem sorre men nattv.gång, ferT ORD - - PÅ. VÄ IGEN. Världen. har aldrig. helt saknat gudfruktiga'. förebilder ' ens” "un och kvinnor har stigit fram och inspirerat ' till. tro' och seger, ' Gud vare tack; att ingen tid har "varit utan vittnen för honom! nt Kaleb .vaär ett sådant. vittne. Han och 'elva andra gick för att utforska 'Kanaans "land. och rap- porterade till: Moses om dess ri: kedomar! Men de varnade föl et för dess; invånare som .liknade jättar. Detta var sorgliga . nyhe- rer för Israels barn som ankla- gade Moses för att ha. fört dem ub ur Egyptens land för att dö 1 öknen. Kaleb' och . Josua skämdes för folket och sökte uppmuntra dem, Men folket föreslog att de skulle alla döda och en ny generation hade nätt mogen älder. Under Kalebs och Josuas ledning tåga- de de in I, Kanaans lant Kaleb förstod, 'klart . uppdragets .väldig- het men ville inte låta sig för- utan ”förtröstade på Gud... re gårdarna, Månstorp. och Anders- SS "ISkummeslöv: 11 der de värsta nedgångstider, "Män . Knäred Baptistkyrkan sönd. 14 se Veinge Markaryds kyrka: Denna jördag Markaryd FFS Kapell fred 19.30 . Cederlund, Kyrkbil nåda turerna: - Månd: '19 -Kyrkobrö Östra Karup 9. hem, kÄ Flodin |" gäng » kh Flodi: Eldsberga : lörd: 16 : ikonfirm " Ådahl. Söndl 10 hgm m nattv;- gång: för ' .konfirmander "äldre. Kh. "Adahl, 12: sek. l Trönninge "Konfirm. Se E'dsber- "Ba. 11.15 ssk, 13.30, hem nm; F nattv gång >, för: konfirmander |. - och' äldre, 'KIh Adahl.. 'Tönnersjö Konfirmation "se >Elde-” «> berga. ..13.30 "hgm: kih-Nihlén:- Bästad 11: hgm, kh. Tisd. 19.30 (OBS dag och vaplats) kyrko- " bröd,” i” Prästgård Hinneryd 10 "dop och: hgm: (OBS tiden) :: Pastor B' Andersson. . 14.30, -andaktsstund '- på Ek] den, pastor. B Andersson, Bärn- : Därefter anordnar .Hinne: yrkliga” syförening sam- " kväm för pensionärer, och. per; sonal, ” Salemkyrkan, Laholm: sönd 15 gdtj, ”nattvärdsfirande, försmöte. Växtorp Betel Lörd, 18 bön. Sönd 14' ssk " sommarfest. . Program av barnen, Servering, Trånget -Saron''Lörd, 19.30--Bi- belläsning --: och 7; : Sönd. I ssk:s utfärd till ”Arhult, Der or Ekeryd 'Baptistkyrkan ' sönd 14 sskafest på ' Gullbramna ung: ”domsgård; - Onsd. 17.30 - GK. 19.30 församlingsmöte. » Ekeryd: BK. Tabernaklet ”fred UK. Sönd. 14 ssk-fest på Gull- branna "ungdomsgård. 17:30) kl 18 Helgmiålsbön. : Hel. Tre- ”. faldighetsdag, hgm 11, km Mår- . tensson. Kyrkbuss från N. Hag-] hwult 10.10, Inskrivning av hös- tens konfirmander 'kl 10. Sam- ma "dag 16 : Andaksstund -på Sjögånden, kh Lindstam, Onsd|. 14 V. Haghults syför, hog fru och | : 7 darebefordra b «”Rådlös” därförz - att diskutera? - Köp. annars . kontakte Pe Brita. Olsson, ha hjärtligt tack f intresse, Tyvärr :k; ag inte vi- t. till signaturen ätt, den frågande "mamman inte uppgav någon adress, Antagligen ville:hon 'vara anonym — som- dé flesta frågande. Jag ska citera "ert" brev; så; kanske -”Råd- lös” hör av sig” till: mig och jag "kan förmedla” kontakt, mellan er. ”Kärå "Rådlös”, Ni har en flicka som ängslas för skolan: Skulle Ni inte vilja skriva till. mig? Det finhs äl många; olika”. skäl till att är : ”mammiga”, så det pro- blemet måste man fundera grund- RN "ligt över. Ni är säkert en bra mam-, ma, eftersom 'ni.så. väl tycks vilja förstå ert barn, det' finns Dog äv: dem i vårt land; som vill ”slippa” besvären. med” läst en hel del: bärnpsykologi, haft , fosterbarn seget' "barn och nu dag- ' barn, Tror:ni inte vi kan ha något barn- läkare Bertil Söderlings bok Ut-: « veckling:-och Personlighetsbildnirig” i Tidiga Barndomsår”. Den är det bästa jag någonsin läst, och jag har kaft utomordentlig + hjälp av ten Blir "glad -om Ni. vill höra av er. Brita > Olsson. Och; jag' kan bara älkommen' med svar ”Råd-"' . Damerna får säkert utbyte av Anna Johansson, Torsd 18:Ex- hults syför. hos frk. Agnes on. Lörd 18 Hel Alsbön Alliansbön 'i "Filadelfia." Lörd 19.30 Ungdomsgruppen, Kapel- [> let. Sönd 9 kvällsyf, familjeut- fänd med buss från Kapellet. Månd 19.30 styrelsesammantr., - Kapellet, Tisd 19.30 börjar ' Al- lianstältmötena vid Stora Ho- tellet "under. medv. av försam-|. ”lingarnas o. föreningarnas pas-| » torer o. predikanter, samt Arne SEE kasa TEL a TN EA Hagströms. 0. gällanssångarna. Onsa - 19.30 Allianstältmötet: vid Stora, Hotellet.";Torsd 14 Dag: "syf, hos Anna; Engman i Boda. 19.30 ' Alllanstältmötet vid Stor ra ; Hotellet, : s 4 namne; Jag har .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.