ola. LAHOLMS. TIDNING - förr re neon Lördagen den —= LT. 31 maj 1969 - > Presidievalet i i Gunnar Hedlund, stannar kvar som ledare 'för centerpartiet åt- '. minstone över 1970 års val. Detta dan han nu'rfeddelat valbéred- ' ningen till riksstämman, att han kandiderar på nytt till. ordföran- . deposten i partiet.. Beslutet är in- te alls sensationellt även om cen- terledaren närmar sig de 70 åren. I en rad opinionsundersökningar har han framstått 'som hela op= "Positionens starke man och inom det egna partiet dominerar öns- kemålet att han stannär kvar som Jedare, Hur det sedan blir efter 1970 års val återstår att se, Skul- - 1e oppositionen "lyckas i sin väl- lovliga" avsikt att besegra rege- ringspartiet har förmodligen inte den nya regeringskonstellationen råd att undvara honom åtminstö- ne under en övergångsperiod. Men ' den tiden, det problemet. ; + Det största intresset då det gäl- ler centerpartiets. presidieval vid årets riksstämma koncentreras nu , : kring vem av de främsta kron=, d; som kt att bli förste, vice ordförande. Denne har "nämligen såväl prak- tiskt som psykologiskt sett ett steg närmare rpartiledarposten då Hed- lund en gång drar sig tillbaka, än andre vice ordföranden. : I en enkät bland distriktsord-' förandena i centerpartiet, kvinno- . förbundet och ungdomsförbundet, . som publiceras i den i dagarna: utkommande boken ”Den unga centern”, leder' TEorbjörn Fälldin . över Johanné: Antonsson, I den " kan "man anse Ar klart se- ' LT: = centerpartiet ;. allmänna debatten om dessa två M ition har Joh Antonsson oftast placerats först, varför det är ganska överraskan-' de att, 52 av de tillfrågade håller, på Fälldin som efterträdare: Hedlund och endast 25 på Aritons- son, Däremot betraktas båda som” självklara = till presidiepostérna: närmast Hedlund. ' Nu förkåller det sig på det sät-' tet, att det är riksstämman i Bor-i länge som måndagen den 16 juni väljer presidiet, d v s i huvudsak de av distrikten utsedda stämmo=' buden Joh A har sina starkaste försänkningar I de sydsvenska landsdelarna där cen- terrörelsen har det största med- ;.lemsantalet, varför dessa distrikt— även har betydligt fler stämmor! ombud än de mindre norrländska, distrikten, där givetvis , Fälldin av. - naturliga skäl har sina starkaste - "sympatier, Följaktligen kan inte valutgången bedömas enbart med utgång . från --enkätsiffrorna 4 ”Den unga centern”, Förmodligen » är de båda kandidaternas$väljar-; underlag mycket jäm ntfördelat bland . stämmoombuden och jut-' gången av valet måste därför. "bes .traktas som synnerligen . bviss. /> Det finns även en- geografisk; aspekt, som tidigare spelat en be- tydande roll då centerpartiet Men : presidie. Då Gunnar Hedlund val-i des. till partiledare efter Axel; Pel B Pp var mycket noga med att fördelä pre! . idieposterna till olika ländsdelar.! Lars Eliasson . blev de mellan=; . DET TALAS PA"”LC-HALL: - softa och gärna om” att” arbets- kraften skall överföras till ”hög- lönebranscher”,- d v.s så ana verksamhetsgrenar, som ger hög vinst och därmed också "möjlig: att : betala höga , löner. nskemälet. om "att över Det; glöms så ofta bort i: de: bätten . att det också blandiföre- tagarna:” » och" " 'företagsledarnå |" finns” en .ständig-strävan "efter att) byta ut"icke eller dåligt lön- samma; delar. av. produktionen mot mera” Jönsamma: Det- finns oändligt.” mänga exempel” på hur olika: företag vinriktåt sin pro: duktion";:på områden, | som 'gi- vit: bättre avkastning, bättre vi +och därmed också" ökade möjligheter att -sysselsätta ar. betskraften, .Denna .”ordivantli pågår 'ständigt. Man har :fått::se |: hur exempelvis en flygplans |” ' fabrik. 1 allt högre grad inrik- tar sig: på . bilpreduiktion/' hur t ex en spikfabrik gått över att|- tillverka plastbelagt- glasbruk som. gjort .s k nymt 'glas övergått till” konst: glas. Exemplen kan Pmångfal gas, Företagarna är'och ra” som en :'ekorre som” k när: grenen sviktar under de Den mäste hoppa till en”. gare gren, Det-finns mång dana ekorrar i svenskt: närings: liv och det kommer ätt bli: fler 1 framtiden. . a HÄRLIGA VATTENRED: KAP — MEN FARLIGA ce " Snorklar. som är fastsatta vid cyklopögon är: rena: självmords- ' redskapent - +" De flesta snorkla j farliga för barn. "> Simfenor haren förmåga att dra "ned kroppen > under . vatt. net, " Det är fakta som ”ädningen” Vi Föräldrar ger OS. i sitt - majnummer.' Många föräldrar > och "barn känner oftåst inte till. de' ris- ker som. är; förknippade med en badutrustning som simfenor, |) snorklar. och cyklopögon” och marknaden är full av” ibland direkt livsfarliga redskap. -: " "En snorkel ska vara så Kort |- som ' möjligt, . högst" '30 em för vuxna och 20—25 cm för barn, Är ' snorkeln längre bör man . såga av den. En för lång ånorkel medför att man inte orkar andas ut all luft ur den. Resultat: man "andas använd iuft,.: vilket, så småningom kan leda” till - med: vetslöshet och koldioxidkörgift-|. ning. Simfenor bör bara användas. av riktigt duktiga simmare. Fe- norna är till :för. att. ge god art vid crawl, men skulle man t ex ..vid en 'kallsup börja: sim- ma bröstsim: är det risk för att de drar ned kroppen: under vattnet istället, -Använd absolut inte en snor- kel som är fastsatt vid:ett cyk- lopöga, råder Vi. Föräldrar. Svå righeten. att bll av med all an: vänd luft blir då i det närmas- te oöverstiglig. "efters rsom; själva masken) också är Nfylld . med luft. Dessutom ska det inte va- ra vanligt glas” i cyklopögat. utan härdat glas eller plast. På cyklopögon för äldre barn, 12.—15' 'år, bör det finnas ett uttag. för. näsan, Detta för att kunna. tryckutjämna vid. dju- pare dykningar än tre meter] Då ökar nämligen Ärycket "på trumhinnan och" en ' utjämning |: av detta tryck åstadkommer "mean lättast genom att hålla I näsan och fnysa kraftigt ett par ganger. .. 3... Skegrie .de sydsvenskas. Där-j > Utömåktenskapliga barn får arvsrätt fr centerpartisternas , givne, representant och Nils G Hansson, : för kan man utgå ifrån att - "stämma ogärna väljer två ånger manlänningar som partiets « ord: förande respektive förste" vice." ordförande, En fördelning mel- ” Jan norr och syd av de två främs- - ta posterna förefaller mycket, tro- : lig och det betyder "att Johannes: » Antonsson: blir. förste” vice' ordf "rande. Naturligtvis är personväalet viktigare än geografiska synpunk-: : : ter,' men då en stämma håritvå' : ” så? jämnstarka: kandidater: som. Antonsson > och ', Fälldin tippar”, vi: » .den.: förstnämnde" som - Gunnar" > Hedlunds härmaste' "man efter pre- ; sidievalet i Borlänge 'den' 16 juni efter i: fadern ; . och dennes v -släktingar .den-1 januari 1970; om étt..-förslag” från justitieminister' » Herman Kling antas "av riksda= . "gen; vilket :det inte finns. anled” ning betvivla. "+. | ” Det är 'en inte oansenlig 3 'mino- : ”.ritet på mellan 125.000 och 225.000 människor i vårt land, som sak-= .. " nat denna rättighet. Motiver här- "till förefaller ganska dunkldé Vär- " för” skulle "inte ett utomäkter- "skapligt barn ha samma rätt "att .' va sin biologiske far som, halv: syskon i inom äktenskapet? , mån. . ga. fall har de utomäktenskapliga . barnen” saknat den trygghet; ett.. ; intakt hem ger, där båda föräld- rarna. har ansvaret för barnens ' fostran såväl Ur. eko.somiska: som -- andra aspekter. Genom . bivsrätt "efter fadern upphävs. ytterligare en väsentlig kvarleva av dén; dis- ”kriminering som drabbat utomäk- . tenskapliga barn, vars enda bidrag ' . till sin situation varit att de lå- . - tit sig födas av föräldrar, som "av. olika anledningar inte förmått ge ”, dem det arv ett riktigt hem”utgör: Sr FER / AN 2 å : AR ort PROBLEMET MED ARBETS: LÖSHETEN ola H 'i "Norrland tas upp av” ia. ningen: Vi: eng Det finns tyvärr "mångå usom betraktar . Norrland som" & på det övriga landet tärande :del, När man tittar på de? belopp av skattemedet som pumpas in "1: norrländska :kommwuneri "på kostnadskrävande lokaliserings- projekt etc, glömmer man gär- nå "inte bara att det är produk- ter”från. Norrland, järn eh, trä, «SOM skapat” och " alltjämt bär . upp mycket av vår välfärd, Man " glömmer också att denna.i mer än geografiskt avseenda .stora. del- av landet wumder en följd av år på löpande band levere- rat väl skolad ungdomlig ar. ' betskraft till. det övriga Sveri- ge. Ambitionen för utbildning har varit mycket hög i de nord- ligaste” länen.” Den "har kostat kommunerna och därmed skat-|- tebetalarna läruppe. stora. sum- mor. Det är i stor utsträckning det "övriga 'Sverige som profi- |. "terat på dessa investeringar i kunskaper. En jokkmokkbo har i boken ”Vad sker i glesbyg- .den?” -formulerat sin -syn på "situationen så här:. ”Ja, : vad alla. ungdomar härifrån: blivit? Det 'är gom en näve grus, dom är slängda öven hela landet”. Det skule wara fel att tro, att? man i: fortsättningen. skulle kunna helt stoppa denna. sprid- ning. 'Det vore -knappast: ens önskvärt, A andra sidan är det orimligt, - att; Norrland ska bli en 'landsända av. gummor: och gubbar: - Det måste finnas ut rymme till så pass. kraftfulla lokaliseringsåtgärder, att en an- senlig, del av ungdomen »kan - stanna kvar. Sådana åtgärder måste "emellertid ha - ” längsikti- ga perspektiv, En rekonstruerad Dannebrogs- fana från 1600-talet kommer; att överlämnas som gåva till Lunds domkyrka. på den danska flag- gans 750-årsdag söndagen den 15 juni, . Via "Föreningarna Norden innebär jubileet bl a, att: de gamla "danska och nordiska lands- delarna Skåneland och Sydsles- vig förs närmare varandra. :Gå- van till Lund kommer nämligen från den danska minoriteten i Sydslesvig i den nordtyska del staten Schleswig-Holstein, där det .] också finns en avdelning av' Fö- reningen Norden. , : Givare är Den slesvigske Kvin- deforening och De sydslesvigske Husmodersforeninger. Fanar blir Jen slesvigsk Dannebrog med re- lation till" Skåne. I slaget "vid Lund 1676 deltog på dansk sida ett slesvigskt regemente, vars fa- na erövrades av svenskarna och senare hamnade på "Armémuseet i ' Stockholm, där/ man är intres- serad' av att en 'rekonstruktion av det illa: åtgångna »riginalet kommer till stånd. En flaggfab- rik..i Köpenhamn är nu i gång med detta arbete. Fanan, som är kvadratisk, skiljer sig också från en vanlig nutida Dannebrog ge- nom, att det" slesvigska vapnet, d vs två blå lejon på gul sköld, finns” 'T. ett ' av de' röda :fälten. Under vapnet. står ”Constanter” som - närmast betyder "med fast. het”; Fanan skall hänga i én Stang i och kommer enligt domkyrköra- dets: "beslut: att placeras ti" dom- kyrkomuseets kyrksal ' "Men tän- ken lär. "att. den: varje är på Val [Lunds domkyrka får Dannebrog — på danska flaggans T50-årsdag. demarsdagen, som den danska flaggdagen” den 715 juni - kallas, stär vid. ärkebiskop Andreas Su- nesens stensarkofag inne i dom- kyrkan som en "erinran om Dan- nebrogens ursprung: ige mottaga- re. Den dagen brukar f ö också danska katedralskolor skiftas om att sända blommor i de danska färgerna till hans sarkofag En- ligt sägnen var det Andreas Su- nesen, som mottog den röd-vita korsflaggan, då den som ett jär- tecken: föll ned från himlen och gav. Valdemar Sejr och den dans- ka korstågshären segern i det s, k Volmarslaget i Estland der. 15 juni 1219, ' : : Via Föreningen Nörden i Lund överlämnas fanan , vid "en högtid. lighet i samband med högmäs- san, i domkyrkan kl 711 den 15|” juni." Ordföranden "i Förgningen Nordens '”' Sydslesvig-avdeming, pastor Christian B, Karstoft, Tarp vid Flensborg, skall predika. Han är en av de cirka 25 danska präster; . som jär 'verksamma i Sydslesvig. En Ykör, ke Folkekor, som den 28—29 juni skall medvenka' vir' Föreningarna Nordens ”' "50-årsjubileums" i kör- stämma I Odense. på Fyn, kom- mer "med, sina .-30—40 . medlem- mar att: sjunga . både I högmäs- san och ” vid : "invigningsKögtiden efteråt, Kören, dirigeras av Hans Werner. Hansen; ” som är "överlä- rare :vid det danska: "gymnasiet ' Flensborg. "Den « dänska' jubi- leumsdagen i' Lund ”ävslutas medl] tt. skänsk-sydslesvigskå samkväm -:Andreassalen:' i Domkapitel ur | E"Iokaliserfögspolitis skai nöalserna. - Det ” "konstatera; departementssekretefare :Bengt Tikfvessön ue tirikesdepantemer | teg. 1 jen ' artikel" i senaste num: I äv Kommunal tid” "Skrift, Han, talar. också : om "Vilka. block han - -syftar på: I. Norrbotten är. det. i hand; Gällivare, i andra Arvi jaur.. Kiruna anses ha :tillräck: . lig, spontan tillväxt för att:kun- na; klara sig: utan -: koncentrera: i de insatser, . ös «I. Västerbotten. -: | nämns: t Block, -nämligen/i. tur och ord: ning. Lycksele, Vilhelmina och :. Storuman/Sorsele, "Sammä r Fer. för: Jämtlands" län, där ÖS 'tersund sätts i första, Strö + sund I andra och, Sveg i tred. hand, : :I Västernorrlands, Gävlebor. «och - Kopparbergs län kommer "Insatserna ' att koncentreras ' till respektive : Sollefteå; : Ljusdal soch -Mora, + .Departeméntssekreterare: "Tuf- |. yesson.- har « också jämfört .. de olika - prognoser. och - utveck- + lingskalkyler ' som föreligger. ::flertalet fall stämmer" de, olika -beräkningarna ganska bra över. i ens, .men 1 några fall:noteras markanta avvikelser... : -+I Norrbotten väntas” således enligt. länsstyrelsens prognos en : betydligt mer :negativ. befolk- |. ningsutveckling än den som den för, hela landet gemensamma . befolkningsprognosen = förutsät- ter;+Den största avvikelsen på ::andra hållet . visar > Västman-. .land,. där länsstyrelsen förut- : sätter ' att ' utvecklingen :. går "snabbare än. Tiksprognosen . vi Sar. + I. flera fall är det stor skill . nad, mellan den. utveckling som situationen -i dag pekar mot och. den som de lokala och Te- -gionala myndigheterna: 'anger som . målsättning, Hr Tufvesson » visar dock att: kommunerna in- te, som det ibland hävdats, rör "sig-med orealistiska ramar i sin » planering. : - ningsnivån- över vad riksprog- nosen visat. Den största -avvi- kelsen "förekkomer -i' Jämtlands, "Västerbottens, Uppsala och ös- :tergötlands län, lc: En annan: punkt där länssty- -relsernas bedömningar avviker från den nationella. gäller in- dustrins : tillväxttakt, Där är länsstyrelserna | genomgående mer optimistiska än långtidsut- redningen ansett sig ha anled- ning att vara . . NM Detta faktum måste" också 'be- aktas när man försöker över- blicka behovet av nya, ,icke - spontana, + arbetstillfällen, / Det beräknas: att: man behöver ine- mot 60000 nya arbetstillfällen fram till 1980, varav i runt tal . hälften, i Norrland och i Svea- lands skogslän,' Tar man hän- syn till. den - optimistiska be- -dömningen av industrins mwt- » vecklingstakt ' måste ' alltså det talet räknas upp ganska väsent- ligt för att man skall komma fram till en korrekt bedömning . av vilket stöd som behövs, X äl de,..så använd dem" inte” Spr 1. samtliga kän ligger målsätt- i hushå? Isförpackning; AM man satt gränsen. vid årsskiftet berör "ju inte” DÅ att medlen: skulle -bli 1. sommar. bli att köpa de spray- burkar med DDT. och andra .klor- kolväten som” kån' "finnas. kvar på; butikshyllorna några” sådana spra urkar stäen- ället litet” fotogen på Tnyrstigär. na och sätt. ramar. med. mygg- äl i- fönstren. Det..kanske' inte Ir fullt lika: effektivt; men: hell re. en mygga för mycket än dag- liga ”giftdoser Ä for. le I intervjun värnas "bla för de med det om DErvgas. påminnande I | insektsmedlet: diklörvos indränkta plastremsor som.-det gedam en tid pågått reklamkampånjer för! (Ma- tu, Strip och Sektivap Strip. he ter två av märkena) "Docent "Löfrotih miner "söm exempel på meder” som skulle kunna accepteras ämnet pyre- trum-medel för hushållsbruk som finns + handeln: innehåller emel lertid" även andra ämnen. Dr (Sedan denna artikel skrevs a Råd och Rön hår reklam för så- dana medel — 'vilka "dock inte Består av” rent. pytetrum, —in- letts. Råd och Röns redaktion vill i det sammanhanget påpeka att der ” trots ” allt är: bättre ju mindre "man anvärlber' även av ett "relativt ofarligt medel), > "Sydslesvigs-] : "ur Thé 4 Å 4 De stora regissörernas' lilla . festival” — bättre kan årets Can> > nes-festival knappast karakteri- seras, Uppenbart valde. festival- : ledningen: - årets - tävlingsfilmer med utgångspunkt. från. regissö- rernas namn. Ju mer välkänd eh "regissör :'var, :dess ' bättre.” :-Men , » också Homeros slumrade ibland The sAppointine |öroträmmet, TTR 'A ket! förvisso” inte” svar: meriingen. 1 Lägg: därti i spansk film (Espana brasilianskt, . ;blodba Di en: revolutionsmusteal- av stor kol reografisk styrka, När det här skrivå återstår "dessutom ett par festival- dagar med' — ryktesvis — intres- santa filmer på programmet, bl & den franska ”Z” och den' ameri- | kanska ”Slavés” Den "slutliga sam. manfattriingen får . alltså: anstå: till nästa" vecka, Men hittills har man |" hört få applåder men många buan- deni i festivalpalatset.; centrerats till: så filmhistoriskt : viks tiga ting: som att.Bo Widerberg och hang. »gäng -sjöng: "Internationalen? palatset "gapa semifinaler den: hittills mest: Cgivand och spän: ningsladdade: Cannes-kvälle dem sorå tittade på, me chen; p så antalet partyn, De senare gonting för sig. Mar. bjuder in vid pass, :200 människor, "skaffar sittplat. Ek broduceni och, , näng- miljonär. smyga .s niljgläss. tillräckligt: berusade , pet" tillbaka till - fstivälpalatset i bussar, : v > Typiskt & är också. att: vesset kon? : Men; som nämnd ledarn: välde, flotta : |friden: i I en har: än gi- t av, amerikanen 5 idney Lumet, EN ; Katastroférnas festival. RR a Filmkrönika av "Gunnar Oldin . ör gerna till biodukarna, där. man. vis sar' alster som ”Romeo och , Juliaa hemliga kärleksliv”, ”Utan en tråd på kroppen” och Lesbiska temat man snarast bl én hjältinna : fi och oberoen a-|pen 'San Martin” och en , chilensk - | Cochrane gick till angrepp. och kag=.' 3 tade: spanjorerna: ur. landet," Men '- i San? Martin tvingades snärt" lämna det; land han befriat och överl or ”Nakna änglar"; så vanligt att verraskad, när ntressera: sig Så långt för. yeckan, från "värde /. dens största filmfävling”. arades Peru, som mn. republik, De" nya skyndade : att. :proklamera å slåveriets"” upphävander! indianerna erkändes” som. de», vi Peruanerna : -hade ' Kraft "att "befria : från Spaniens en betrielsehär frå under-; engelsmannen, lord : blev. förstås inte. långvarig, : S . inelen fock på "jorden. denskull ut och gören: alla] tolk till; "lärjungar; -döpände der i Faderns: och Sohens déh den" "het - Järande I ger | lige Andes. namn; eder. , "Och ” se. je är med i alla: dagar intill” tiden; i; " Vilken underlig sten. En; IM tare, som för en : händfull” jungar pekar, ut. över jorden” - tenhet;” Vilken ”därakap.., Det : sär "rätt, - -Missionen. "en: Guds kller, att Guds där: skap. "är. visare. människors visdom; + vOch., historien : bevisar detta... Huru . -har. inte apostlarnas illa, skara vidgats ge- nöm. århunäradena; idag bära en | '”Kommunikan Den blå -”kommunikan sommartidtabellen. — har utkom- mit. Redaktionens ambitioner att göra kommunikan vöverskädlig och "lättläst är intakta; Den här gången har' man bl a gjort ett radikalt ingrepp på fa bellsidorna med”de flesta” fjärr- tågen, nämligen sträckan .Stock- holm—Malmö/Hälsingborg, - Man har helt enkelt gjort 'en special- tidtabell ” för långresenären ' och som .kompliment = till - tabellen finns en översiktskarta. Dän kan man med lätthet epåra numret på önskad delsträcketabell, som lämnar upplysningar om anslut ningar och tågtider på såväl stambanan som sidolinjer. Del- sträcke-tabellerna lämnar en över-' skådlig bild av trafik och förbin- delser på berörda sträcka, . - ätkommen. Bland andra” Hiyheter; man. mär- ker, i den. nya ”kommunikan” må nämnas "en gemensam! tidta- bell: för. "tåg .och -: busstrafik 1 Värnamo-området '' med. - anslut- ningar. till stambanan. ' Specialtidtabell med anvisnings- kartor finns även: för Göteborgs- linjen från -Stockholm. Flera 'ta- 9: omredigerats för "att bättre:äskåd- liggöra. anslutningstäg. och :tider med rikets: fjärde: stad "Västerås, Tedckenförklaringen : för: olika serveringsformer- ombord på tå get har ändrats, Man" Kan nu: ut läsa om servering: förekommer på” tågets” "hela Isträcka” ”etler. del därav; Detaljer, «Om; servering, resgodsbefordran m.m. finns som Hätgare.d ien vagnförtsekning. .|de- han: då männe ; verk .|Herre? Det:finns många som in. Tkommit föratt: tända en eld på beller -i ” Mäl rdal:omräfdet : har g hjärtats frid, Och I dag: har vi / förvandlande försyånde. Ha: Misslonens Herre. N i: missionen? Lyder. du, -Missionens te förstå sig -på - mission, De går i ;kyrkan, De vill. höra” Herren till. De -känner . Honom. men in- te. som ; -Missionens . Herre, / Och ndå - är; det. alla Jesu lärjungars I plikt, att missionera, «Helt enkeit därför att. plikt, en; befallning, Om jag så inte vet: :någön? rimlig "anledning att: missionera, så "må "det" vara nog — Herren har befallt: det. Vilken Jesu lärjunge -wågar säga att denna” befallning. inte gäller honom, ”..- 2 Missionen- är ala Jesu lärjung- ars. uppgift. Ty” deras Herre är just Misstonens” Herre. "Han har jorden "och det. är ' Hans” Kyrkas väsen att draga allt fler: männl- skör och folk. in'i>hans' eld till tro på Honom: och till: livet i Hans Ande; Den”-söm ; icke - har Kristi Ande, han hör icke, Honom till, säger aposteln. ;: Missionens : Herre tänder den |. missionerandes kärlek till nödens sådant väder. . Som vi somnämnde. i vårt förra xtskyddsbrev, RÅ. kommer som J första åtgärd. mot mjöldaggen en kombinerad ogräs Y bekämpning- ifråg. ostadiga ' väderlek, som till. stor = del medfört” 'atti ogräsbekämpningen, . och mjölklaggs- .. Nu har den: varit rädande under maj värsäden ; blivit fördröjd, Detta ökar” klart utsikterna. till ett gott utbyte. av mjö! jdaggsbekämpning! och "väckert väder, Det är” när vi har” ' en. väder! ek med varma, . . [soliga dagan dor kyliga, fuktig-' 'hetsmättade / rätter , som vi. kan befara" att "angreppen blossar upp. Vi har: nue "nått.-s alångt : fram ielt : aHmänt - Vi-anser att det” finns: skäl att särskilt påtala: siiuattonen och att man passar på' att utnyttja. den- na" genom att bekämpa. mjöldag gen i :samband "med ogräsbekämp- ningen gärd: het gäller: detta. 'om Vvinterkorn: finns, i; närheten, ” 1. sent. ”sådda fält; "och ”särsköt "da" om. det är fråga 'om' en tidig kornsort. Helt allmänt - ningen: främst aktuell: i områden där man under senare "Ar noterat svåra” Angrepp. : : i skornfält;. där denna åt- nu ej vidtagits. T ”synner, är. mjöldaggsbekämp- ; (Forts. rå eld. ” barn. Och: nöden är stor, Inte endast den kroppsliga; Där finns fördomarnas . och. vidskepelsens nöd,” De sociala” klyftörnas "och obarmhärtighetens. > nöd... - Och värst är omöjligheten att finna allt detta närmare Inpå. 088: än tidigare: Ju mer jag lever med i Herrens stora verk på jorden ju'-mer--övertygag Jag om- Hans storhet, Här: Gtisam: kan ge njär- tat frid iP” ingeniannan finns frälsning”, Peta e "Saliga rikedom att. få. höra Ho- nom "till och föra: det "nya; let i Honom till" längtandé" människor och folk.” aa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.