N 'v > Minska riskerna för, en sådan ha” so + ÅA. LAHOLMS" TIDNING. . = = LT : , Måndagen den 2 "juni 1969 . LITf= , f - Den. "ekonomiska konjunkturen - pekar mot”. högtryck, varför en Vårriksdägen slutade med. ekonomisk ' debatt gående. Problemet kom ågen I i den ekonomiska debatténa : De '; het debatt” just: om samhällsek "måste våra ett önskeämne inte minst för en finansminister som” ” bereder, sig för stundande semes- ter. Produktionsökning ger öka- .de' inkomster även åt:staten, och underlättar -+ möjligheterna : att ' jämka sammän inkomster och ut-: gifter.” utan att tillgripa skatte-- > skruven. Men högkonjunkturen har även en baksida: Den' ökade . köpkraften — om nuv årets av- tälsrörelse'. ger någon. nämnvärd ' 4 sådan ökning. — . betyder. även ökad press på ”prisnivån och "ker för" en 'äccelererånde ”inflai 2 tionistisk utveckling. I. syfte 'att de mellanpartierna föreslagit s'k stabiliseringskonferenser, men så-" . dana vill inte regeringspartiet va- '. ra "med om. "Avsikten "med dyli- . ka: konferenser: kkulle vara att skapa ökat förtroende för. stats- makternasi: ' ekonomiska | Politik. Socialdemokraterna har "även . digare. sagt nej till sådana kon= ferenser, men efter de ik öv "serna ' gör sig starkast. gällande : just i. storstadsregionerna och / följaktligen bör k dskapet I mot +: | Skogen i > Under: läng tid har' från en: av tjänstemännen inom 'Träfackens utredningsavdelning, Tord , Ek- ström, ' framförts pessimistiska tongångar om sgkogsbrukets fram- tid. Det är ingen tvekan om att hr:.Ekström är uppriktig i sin argumentering, Dej, kan förmo- das att ins avsikt är att göra ett "uppriktigt inlägg i debatten. D = inflationen i första hand sättas in där, Si måste för heten i områden med arbetslös<. - het stimuleras. : Även - låglöneproblemiet ve Srännande i årets avtalsförhand- = lingar. Det förefaller inte troligt att det kan lösas endast avtals- vägen, Negativ beskattning. her. . "diskuterats som ett av de. medel ,. varmed man skulle kunna angri- pa: problemet. Men inte 'sheller :- detta förslag ville regeringssidan .” vara med om. För Jånginkomst-' "tagarnas skull får man hoppäs att.' "kravet på ' garanterad minimiin- MM komst verkligen tillgodoses inom : ramen: för: nuvarande söcials: och ; litik,' som” teten :; ansett möjligt . och. som "även . : regeringspartiet gav. sitt” stöd åti i riksdagen, , : "I debatten 'skymtade ”E' det >: höga ränteläget. Centerpartisten : jori= . ra. svårigheter som . föreligger i årets avtalsförhandlingar - hopp; des "förmodligen oppositionen” att, regeringspartiet : nu ' skulle” vara villigare att acceptera” d tta för-" ; a igare under den gångna vec= "x. kan har den bristande balansen -+ ”. mellan regioner med överfull syss .: : " selsättning — d v's storstadsre« » internationell” - bakgrunden. av riskerna för ny '! . överhettning ' 'Totsten B förordade en'v. "överenskommelse se för, att försöka ' hindra: 'räntespi- av , ralen att: fortsätta. uppåt: »Försla= get är intressant, inte. minst mot ! - konjunkturerna, som ' utan tvivel medför nya ris- ker' för räntehöjning i- vårt land. : : Många 'såväl' företagare som :en- skilda medbörgare anser räntelä- get, alldeles tillräckligt högt: som detär... = r Ng rikstingen] i Leksand: 1922: Salt föredra! en: av. ”hondm fö fattäd prolog: 7 Stämman : 1049.: i väl mest 4 värd - -att ul märksaf mma. av den satt: det: då skedde "ett skifte:i :partitoppen. -Brams- torp lämnade :över ledarskapet . stämma fick . därutöver. en spe- ciel prägel” genom att ungdoms- förbundet: firade 30-årsjubileum. I ,år.. kommer. man ; således .till- baka till samma : landskap för att fira” (S0:ärsjubileum. 1 LEVA SOM MAN LÄR Tyvärr är det inte så lätt att leva 'som : "man lär, - konstaterar tidningen Köpmannen med utgångspunkt från” Ikooperatio- nens förnuftiga riktlinjer ” för reklam, son i huvudsak ansiu- ter ' sig till köpmannaorganisa- "sent. I fimusvaruhuset;” ;En - rock-;på oy - skänka bort sina "varor, är.d "NUgen””en "nyhet, . Uppenbarligen by” holm, och fö riksdags LR sr tionernas källsinnighet till "pre - "tilläggs.:' och -kombina- Honserbjudänden.: Mot: den; bak- e; jdaga linnad en pet” till dem söm köpte "talades ' visserlige N Hiotisnämna. Men:sblir.reö faran- ; slet ädef” och 'nettoprise : uu är man väl med eten. ;om finhs "det, mer att göra på in- "hövding "Torsten. Anderss isori;. Vis landstingsrådef” Fritiof Pet. tersson, Stockholm, | Stina. Bäckman, Säter, rald ;Skoglösa, . önnestad. ” DET HUSLIGA ARBETET ” "Socialstyrelsen" förordar att lågstiftningen för husligt arbete | . upphävs” och, ersätts : med ' kol- lektivavtal. Jordbrukar- has. Föreningsbrad gör) söm några funderingar: - Var det någon av: läsarna sor började ' vädra morgonluft? En ”hemmadotter' med sängliggande far eller mor och utan alla möj- ligheter till semester, än mind- "re". lediga”, 'kvällar? . Eller :en I rera | Pappersindustrin, Ett annat skäl | kunrens har dock, redan: ot .| förbrukningen. +: Likaså) förefaller Stilla år 2000.” i Nici galven Opi- Det. : klimatzonerna; raj också sitt : erbjudahde:som - "I vekt knapphet på skog skall: ka - "I sor Streyffert: att” vi. inte. kan "I mande - a | bill "Nordamerika är "inte möjligt: re förefaller : det dock som om han vore tämligen 'en- sam 'om den djupt pessimistiska uppfattningen: ' Det märkliga är att-'han även nu, "när "skogakoh- junkturerna redan ' vänt, vidhåäl- ler" sin uppfi h ger" denna 0 fentligt . tillkänna! Xx En av hr 'Bketröms' motiverinr gar har varit nya : materia, som han "anser; kommer att. kornkur- alltför hårt. med. celluloga- produkterna i förpadknings: och anser han :vara utvecklandet av en. : betydande virkesproduktion "Det. är ingen. tvekan "om att papperet kommer "att utsätter för hård. konkurrerk En dylk2?'kon- länge förelegat. Vad som tycks ha un- | ferskattats Ihr Ekströms - utta- landen är den gigantiskt” ökande han, .överskatta ;: produktionsmöj- ligheternaå inom u-länderna... Vald beträffar ökningen ” av ef. terfrågan kan” erinras om utveck- lingen, i Europa, som" är det vik: tigaste uniderskottsområdet, . Det är. främst detta område, som in- tressenar ' oss även på grund « äv denn :geografiska ' närheten: +: ' - Underskottet; av 'virke' i Europå beräknades - 1965 till. omkring '31 miljoner "m”, mätt” utan bark. Underskottet ifråga ' beräknas ha ökat > till "46". miljoner" m? 1975 och ; 56. miljoner: m? , 1980, - : Prognoser, har även gjorts "from . Uppskattningarna tyder” på ett” ”underdkott inom Europa av; 120. miljoner ;m?' vid nämnda”. tidpunkt; .. Detta är: allt- så ett beräknat "nettounHers] skott' Klart är för! hela Europa dylik. Und kan dere tet: skall- kunna fyllas. genom till: från ,Kanada”, och Förenta a något'! tillskott: från HER SSA : da äv Sovjetunionen; -- ”Följaktiig kän: man sinte räkna. med att na .liggaztil grund för; en.mij ket: hög ; prisnivå. Troligt dock" vara att efterfrågan "blir an: torlek': att: skog. mäste tas : anspråk.; inom... områden;" vilka transportkostnaderna: : Häll förbrukningsområdena ökar. Kon: kurrensläget. skulle 'efiligt "denna bedömning "i" hög. grad" komma att bestämmas av. . kostriadsutveck: fö ta lingen. - sskogeh: å olika länder, Svid - ett. ”sammaät de Kunbl. skogs : 'ooh- lantbruk demten . framhöll nyligen : profes: vänta oss. något, direkt .knapp- hetspris av. betydelse . för den framtida” virkesaVkastningen från våra skogar. C.C 2 Att” exakt: bedöma : den kom. 'kostnadsutvecklingen I exempelvis Sverige, i förhållande småbarnsmamma som inte vet om andra fridagar än dem hon tillbringade på BB? . oc Dra inga förhastade slutsat- i ger; gnälla ni." Lagändringer: av- ser den krympande "yrkeskår som ' : heter hembiträden, '' och härmed "skulle få" en: liten "men". dock, -social 'Tyftning. : Att den skulle räcka för att göra larbetet attraktivare är , knappast troligt, . ar : Allt. för "många generationers nérvärdering har nog stämplat -yrket' en gång för alla... blickpunkten ttning och alltjämt]: z vilka i. Sverige. är minst, lika hö- . Hförutsättning att S vv vi kan göra. Vi är.inte, | marknadens, löveradri "från Intressanta : omständigheter är emellertid att välbelägen skogs- mark har kommit. upp i höga priser även i USA. Därför fär man även där i fortsättningen räkna med inte endast huggnings- kostnader wviden sik, Tovdrift utan även med markränta och beskogningekostnader. Nu- kostar skogenwvark i'vissa sydstater inom USA ca 2.000 kr per hektar, vil- som förekommer på sydsvenska höglandet. Dock är oNväxthastig. heten väsentligt högre . USA:s fydstater. . Jämfört med" stora , delar av klimat beroende på. lika betydande Ja,. snö). tt vi ej har ytterligheter: (ky- Stora delar. av. USA:s skogar . Is av. alltför- stor blandning' av olika trädsta i har genom. att . "skogarna, i .södra och mel!ersta Sverige: till " stor del är belägna. ett... utpri kulturlandskap . lämligen = rikligt med :<kogsvägar, i Äv stort. intresse: fö ua -körikurrensen . äl vis kostnadsutvecklingen för den s.k, fullmekaniseringen vid; den verkningen,. Alltjämt: kostar. full- mekanisering mer, än traditionell avverkning, Diskusstonen:. på "det. ta' område i Sverige föres delvis utan - realistiskt. underlag: =. Vaa |. diskussionen hittills byggt på 'är mer .en fråga: om- vad: som -tek- niskt kan åstadkommas än om vad. som 'ur: ekonomisk: synpunkt är), fördelaktigast,. "Ämnar under tång tid. kommer. motorsågen vatt vara .det. dominerande. redskapet vid, avverkningarna. Uttranspor- ten. av virket. til: bilväg kommer däremot ;'att i. snabbt ökande: om: Å den” fort. (2 näturligt- komma -. att öka "starkare" i: USA än i Sverige, Detta står' i'sam- band. med att: :Skogsarbetskraften bar "varit relativt dågavlönad. 1 USA. Samma” är. förhållandet . i fråga 'om-Jantarbetarnas - timlörier, gar som i USA, trots -att våra 'lö- pre. .i., Övrigt. , ligger lägre, må Starkt understr: 'yikar Mdens- skogsmaskiner — hur -des- sa. ,än. kommer att "vara" konstru: eratde: och vilken: "omfattning ; ;de än: kommer; att: våra. ungefär. 1i- ka. dyra: i alla. .ländep.. Ingen har sköta. och 'han- tera , dessa -maskjimer, billigare än kniker . än. vad man ä 'och; ': dey"..svenska konikurreniskraft en": europeiska munderskottsländier skogsbrul ket: exempelvis: prisern] ter tatt föra .. vå skogsprodul genomsnittligt «mera ' högföj stadium: I så: fall är det.i' högre grad: skostnaderna för. förädlingen och ver” hum Itaget: den. striella. »hanteringen : utslaget. i fråga. om förmågan, ning: vara..l.- Kana- "staten: en :; dskostnaderna, : ärvifallet ökar. den: kana- densiska massaindustrins- konkur- renskraft.-I- Sverige, däremot: får & stighets- ig: väntetid, vil- ket mr. ekonomisk synpunkt. före: faller ; vara "en: orimlighet; - Den för: en "näring med så” lång vän: tetid som inom skogsbruket vérk- lighetsfrämmanide :och avtgör själv- fallet: en: idke.: oväsentlig belast- ning, stor . : ? -Samtidti igt Jedes, betydande: skatteeffekt i 'på skogsbnuket : genom att. de .nu i stor » omfattning : förekommande planteringarna på mark; som ; för- ut. inte burit. skog ej är avdrags- gilla" i deklaration.. Inte: heller detta är: rimligt. — att. en skogs- ägare med beskattade medel skal: verkställa. investeringar, som han själv. aldrig kommer att. få nå- gon nytta av och som. heller: in- te kan återvinnas vid försäljning av marken, » soc Skogsbruket ' AA västeuropa har äver en, oviss faktor att räkna med "genom -konkurrensen ,' från den totalitära: Sovjetunionen, där kostnaderna för. den ena eller andra produktionen åtminstone ket är en prisnivå liknande den - USA har vi. emellertid ett bättre |" När. man : diskuterar sfkogsbru |- - Kets.: framtid bär. rådande, fastighetsskatter blir:]-,:; denmo- teaterstudio premiär Molieres pjäs ”Den inbilad ke”, "Den ges A "Teaterladan Margretetorp. och är. studions hit- tills: "största : satsning med tolv roller I kostym "från 1600-talet; fattning. övertas" av. tunga. spe |. — Att jag vågat mig på” ei: så - cialbygegda maskiner... Lönekost- | omfättande. pjäs. beror till" stor naderna ;, bedömes -i: allmänhet | der på abt den grupp jag Nu har är så ambitiös ocn ordentlig när det gäller repetitionerna, äger Harriet" Fledenmo, Någrd av'grup- pens mediemmar börjar > rentav bli- rutinerade” vefter: fem. sex; års mycket: onkel och latt ant yta ” och” ändra." ' en drag från" la förverklå iga; jen M I 1968 fick: studion: "gåämmal” nämligen; att Be nägra gratisfi ;j.blir det. € : stonärer önskan, é 4 "praktiken. att en angelågn. vägbyggen - i södra . Sverige. , framäl . "Konsekvenser k kännbara, n äg Gösta. Edström; I-rätt:” det: .ördina- rbetet ' alltmer | "riksvägar. Loch | koncentreras > till. pri virkesutbud. . På lång sikt torde man. dock. inte heller i. Sovjet unionen . vara benägen att bedr va en vivkesproduktion. till pr ser; som inte täcker produiktjons- löner i Sovjetunionen kunna på- räkna konkurrens ,på en högre prisnivå på lång sikt sett. - Någon utpräglad pessimiem i fråga om skogsbrukets framtid torde vi inte ha anledning hem- falla ' åt." Beklagligt vore det -för Sveriges del, .: om pessimismen: skulle . vara berättigad om Sverige skulle tvingas ge upp kampen inom ett: område, fär vi har enastående råvarutillgångar, som har den fördelen framför malmtiltgångarna att de. ständigt förnyas. Snabbare du. bättre vi hittills ” inte alltid har beaktats sköter dem! niska. résurser byggan: de å sksogsnärin, ytterligare indirekt är ill.nya «eller utvidgad får inte styras enbart . av arbets matknads-” och Konjuikturpoti | Det. krävs alltsa. ökade. tkono: för. utbyggnader goda vägförbindelser porttunga industrier. av' typ. såg- verk och' massafabriker, + Genom ett) ökat reguljärt södra . Sverige ens : konkurrenskraft ku fromma för 'sam- hället, de -anställda, skogsägarna och . alla de övriga. som direkt och skogsindustrin : och för sina. inkomster, IGösta Edström. ' jag lagt: märke un. något” ; Särskilt under, bönen; kostnaderna. Skulle vi på fräna av viktiga vägar i' det" sekundära "'S& berättade, han: för” -mig' att. fv” den "stigande ”levnadsstandar. | Vä8systemet, Man bör; -Också (2 | mannen hade " jämnat ,:sin. ; plats den och därmed förenade höga |speciell hänsyn till behovet av och. gått; rak ”Igénöm ” kyrkan. "till "trans Han hade "satt sig. ned, Hos "sin hustru och -medan han I tog, hen; rv K rt därefter lämnade de kyrkan; arm” | jarm och med as beroende avl|. - skogsbruket |. poängterade Mannekäng i | rött. KEIRENe jäv FOLKE MELLVIG : 2 ot 1 Vi kanske seg "igen? > Och så lämnade hon butiken med högburet huvud och målmedvetna steg och gick bort till "Anettes bil; egendomliga damen stängde dörren efter henne och lås- medan '.' den..: " te med dubbla slag. a -Kajsa körde Hem till den hillman- samtidigt kom John dit Han berättade vad han kommit fram till, och 'det var « + Bensationellt nog, och | sedan bidrog .. Kajsa med sina erfarenheter, Sedan : gatt de 'och funderade, och plötsligt var det en tanke som slog kapten "ska villan, och nästan ” rese Hillman. 7.3 3 or Det ver naturligtvis så "det mäste ligga till! ussisiss. os Och läg det, till. på Get sättet, « kunde det, vara. förbaskat brättom! . -" ' Han rusade upp och sprang fram|” Hustru Kajsa blev seket undrande, men så småning- - 4) telefonens N om klarnade det för. henne. Samti- digt var allting som förgjort, det tarvades många samtal innan John Hillman slutligen fick: det besked ban behövde. - «Och under tiden befann" sig che- fen för La Femme, unga tara Bir- gitta Lindell, på modehuset och tog avsked från sin älskade, Rikard von Hook, . RÖSTEN . et Pe Han hade följt henne upp till vis- Ekot från stora Uuppvis- ningen. på slottsteatern, den stora festen, den stora segern, hade tonat hort. Nu var det lågmält och nära, bara de två, bara Birgitta och Ri- kard, som dagen därpå'1 all tysthet skulle gifta sig. Lågmält och nära och bara några få steg: till stora é€n- |trén till Framtiden, =; : Han hade sitt att syssla, med den- na kväll och hon hade sitt; De tog avsked vid trappan, stod i stora vis- så N "och "hade" svårt! att lämna varandra. Stod i dunkel, några få lampor var tända, lampor. därnere, lampor. 1 salen, lampor en trappa upp över galleriet utanför smårum- ”jmen, Mesta ljuset kom från neon- -|skyltarna ute på gatan, husskyltarna som blinkade och glödde med sina olika färger, olika rytm, olika bud- skap till. trafikanterna, som vant sig vid att hellre: lyssna till-::de 'grälla ropen än till den stilla lågmälda rös- ten och som alltså sällan hörde, når gonting alls, Ännu var inte stunden” Inne, ännu var det bara kärleken .som var-:där, fam” sgets . värme, , tryggheten,.. ge- men...apen. Men så sköt Birgitta var- ligt ifrån sig Rikard, — Godnatt, älskling, ' : "= Godnatt, Gittan, Men: sitt "Inte uppe för länge och arbeta, + r . .— Jag ska skynda mig. Men jag måste ju stöka undan, så vi kan ta ledigt tillsammans, I morgon, 'Rikård, '— Jag ringer dig lite: senare'i kvän, sa. han, Godnatt, älskling, . : Han gav. henne en sista kyss, läm- nade henne, gick sin väg nedför den breda, elegant svängda trappan, och Birgitta / log och. vinkade. Ensam 4 rummet tände hon lampor och. såg sig omkring 1 sitt 'rike, Rikedomar jhängde t garderoberna, nya rikedo- mar skulle skapas, Att leka med ty- Ber. och. stoffer,. olika. färger, . olika material, att trolla bort figuren, att -]. Hon skulle bort till direktions- i”. framhäva figuren,” att” förvända - sy- nen på folk, att få till och med det löjliga att bli högsta. mode... Folk vande sig så lätt, folk följde så gär- na. Bara det fanns glans och gla- mour kring exemplet. Sitt rike. Och inte bara det. Var det inte en gammal filmtitel 'som hette ”Allt detta. och himlen där- till”? Så kände hon det, ty hennes kärlek till Rikard var sann. Den låg i hennes ögon, i hennes leende, hen- nes lätta steg, I morgon... rummet och arbeta med böckerna och direktiven, men "plötsligt hej- dade hon: sig. Ensam 'i modehuset, ensam Bedan porten därnere hade slagit igen efter , Rikard, hörde hon en :röst, : — Fröken Lindell. .. mna . En ,viskande, underlig . röst. Hon kände inte igen den, visste inte var- ifrån den kom, — Fröken Lindell, 5. Fröken Lin- dells..r 0 Lågt, viskande, kallande — som ett löckrop från en grav, där en död ville ha, sällskap i den tomma, kal- la evigheten... Vem var det, var- ifrån "kom den? Än här, än där, än från det ena,rummet, än ' från "det andra — från alla hörn 4 hennes ri- ke kom :' den hånande, påträngande rösten: — Fröken .Lindell.... Fröken Lin- Birgitta: snurrade runt 'och tittade, men ingenstans fanns det nägot att se. Hon brukade inte vara rädd, men detta var inte verkligt, detta var en mardröm, detta var en viskning från andevärlden. ” En spökröst eller — var det någon som satt inne i direktionsrummet och tryckte på knappar och viskade ' i mikrofonen till olika högtalare t oli- ka rum? Direktionsrummet? — Fröken Lindell... Fröken Lin- del... Nu var rösten högre och tydligare, och nu kände hon igen den. Hon ha- de hört den ofta förut, hört den kal- la, hört den håna och fordra... En iskall hand grep tag om hennes hjärta: rösten lvar Thyra Lennbergs och Thyra Lennberg var död, död, död! Nu var det inte bara röstert, nu kom också ljudet av dörren som stöttes upp, nu kom ljuset från 'di- rektionsrummet, nu kom. ljudet från den k rullstolen, nu kom åsynen av den svartklädda amen som = rullade fram mot henne med den vita kat- ten 1 knät och ett hånande hat i sina stickande ögon. Birgitta skrek till; Birgitta försök- te kväva sitt skrik; stack handen I munnen, bet I handen, stod som pa- stol, N dell dellass hennes darrande ångest. ralyserad med: ögon som: skrek- ut y Ja, ligt. närmare, fastnaglande - henne vid” golvet med sin stickande blick." Och -helt nära henne vek hon undan det svarta hatt- floret och visade henne sin av elden vanställda kind med sina av elden vanställda händer; >— Ni ser att Jag lever, fröken Lin- ki — Är ni rädd för de döda, fröken Lindell? sa Thyra Lennberg, ''- det var ju Thyra Lennberg, Som om ingenting hade: hänt, som om elden aldrig hade kremerat hen- res kropp eller gravstenen rests över hennes urna, kom hon där i sin rull- och den "hemska. "varelsen piskade; :Ihenne. med sina ord: - t "- Tack för sömnmedlet” som” la I teet den där kvällen nå var. ute ; hos mig. Att jag inte skulle” känna : någonting när-lågorna:' kom, det var; mycket omtänksamt :av -er.: Och 'så.' 4 blev det väl lättare för Bobbie att hånfull, Birgitta såg” det, Birgitta kände det i hela kroppen, I magen, 1 hjärtat, en pirrande vidrighet 1 hjärnan. Thy- ra Lennberg levde, men hur hade hon —? Eller var det hon själv som höll på att bli tokig? Var get ändå en vålnad hon såg? . — Lever, fröken Lindell, upprepa- de Thyra med ett hat i.sin röst som glödde ikapp med de vidriga brännskadorna. Ännu väntar famil- jegraven på mig. Eller jag kanske just har stigit upp ur den? För det är ju bara de döda som kan vittna mot er, fröken Lindell. "Birgitta ryggade, försökte komma undan, gick baklänges; domens dag | var inne'ooch hon: försökte -komma ij - undan, Men rullstolen följde efter, Jadsketull, mörda tant : Thyra. "Döda - henne, : Bobbie, döda henne, döda din foster- "" mor, så får du min kärlek '1 stäl- let”....Var det inte 'så?.. Men jag” . kanske inte brann inne, fröken Lin-' Sr dell, inte riktigt, det som hittades: kanske" bara var resterna av min samla" mumie? Askan”och"knotorna efter en tretusen år. gammal. egyp- : tisk prinsessa, det var Thyra Lenn- bergs lik, fröken Lindell. Medan" jag överlevde min skräck och mina ska- dor bos min enda vän i några små + rum - bakom en antikbod! Jag -fick - rapporter, jag lyssnade och väntade, 7 Vem ville mig så ont? Var det Bob. bie, var det Rikard, var det lilla G: brielle? Och så var det ni! a — Det var Bobbie! skrek Birgitta... Bobble! | Thyra Lennbefg” hänlog. orubbligt, >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.