Kd « Onsdagen den 4- som 1969” EAHOLMS TIDNING M Berthilemy, ingående i ögruppen. Små Antillerna i Västindien norr - Om Sydamerika, så bli inte förvånad om Ni möter en Monark- - cykel eller en monarped. Den fas 4tåend, [0] kunde manfa . och krögare ' från - den » Svenskön, mr Marius Stackelberg, berätta vid en pressinformation dägen, Han underströk att ön sat- gar a hårt” på - turismen, och med tanke på öns gamla svensktid, då . den onekligen var mycket blomst- «" rande, vill man på nytt gärna ha dit svenskar igen; De amerikanska tomtjobbarna frestar med turism, so co-> made in USA, men öborna är kall- sinniga 'mot detta. I likhet med 1878, då Sverige sålde St Barthéle- my till Frankrike för futtiga 80.000 franc '— det är ungefär . vad en fomt kostar i dag på ön — vill + öborna helst ha kontakt med Sve- ' rige: Marius : Stackelberg tillsam- Md -" mans med vackra 19-åriga "dottern + 3" Marie Elaine, gästar för närvaran= de: Sverige för - att propagera för ,'; Bin ö, och eftersom man hållit kon- , takt med ' Monark, stannar de här AA "Varberg ett-par dagar, för att " Ytterligare "utöka dessa förbindel- 2 ger." Han ' vill. gärna; prata om svensk turism, svenska båtar 'och » Er "brännande" aktuellt med anled- "> hing av svenskarnas pyvaknade in- .. tresse för det glömda. semesterpa- radiset, Det hari för övrigt redan «+ Varit” åtskilliga 'svenskar däröver, Och bla har genom . Flykting 67, kex svenska stipendiater fått åka över ' till ön, för :att forska och ”Uppteckna' dess "svenskhistoria, för pt bevära der för framtiden, ” 2 I SVENSKBESITINING I 100 ÄR - . För! att” ytterligare ' intensifiera " kontakterna har SAS och Monark/ Crescent i samarbete inbjudit: mr Marius till Sverige för att propa- gera för sin ö; och: vid pressinfor- ” mmationen I går representerades SAS av: sin: PR-chef: Olle: Nyman, me- " dan PR-chefen Per Grönwal tala- "de på MCB:s vägnar. ". i > . (St Barthélemy inrymmer. "en : - het del. svenskminnen, men så var också 'sverisk besittning un- : dör nära 100 /års' tid; 'eller från år 1784 - till: 1878, då. man”, sålde . ön ill Frankrike, 15 0 Lite faktiska data om ön kanske kan intressera: Den 'mäter 24 kvm, eler" ungefär” som" Visingsö i Vät- "törn. Invånarantalet uppgår tillcir- ningsvis en 'mörkhyåd gentleråan gamla | på Stadshotellet i Varberg på mån- /' " kvensk fritid på St Barthélemy, som hol SS - da "på Svensk turism på Små Antillerna Om Ni hi Adbsevis 'skulle komma till den ' gamla svenskön - Saint — dat ön, kommer att bli mera lättillgänglig led SAS i november må- via Kö och nad startar en direktlinje dit från S ta befolkningen där vill gärna ha dit svenska turister, och : den sägenomspunna'och' oförstör- turi: förfi di -ligen inte; .'-. santa X a ka Saint Borthelemys tiristambassadör, Marius Stackelberg, med söta dottera M varbprasbesök Monarks, båtar, som de hoppas få se på sin. man kan roa sig' an del. där. Ma- rius Stackelbergs . restaurant : har blivit något av ett verkligt samlings- ställe "för : både " turister : och "den bofasta" : befolkningen; och där träf- fas man 'och trivs och har. det ge- mytligt.: Någon gång i' veckan ord- nas med" dans. Så finins där ju fis- ke "och". härliga i-promenader,,. Och |" vidare kän turisterna” göra sina små upptäcktsfärder: på. den vackra ör pr Monark-cykel eller .möped; som ställts gratis till't förfo- nifikt örnnäste,. Under 'en': glad kväll knyckte Rockefeller. och hans gäster de svenska gatuskyltarna, som Svenska: "Barthélemy-sällska- bet med : stor möda Jåtit skruva upp på: Gustavias gator, . Om” detl; är för detta som öborna. säger nej till: USA och ja till Sverige. vet vi inte. Rockefeller. lämnade emel- lertid: tillbaka, skyltarna, . när fes- ten var slut, 'öch nu. kan - man alltså” åter : få" anvisning : om K Drottninggatan, - West direktlinje -; till 7 gande, ;varvid förhandsrätt. lämnats till svenska turister. Det är för rigt mycket billigt att leva på ka: 2.100,;Det är: mest .avkomli från frariska kolonisatörer 'och: ne- gerslavar. Slaveriet avskaffades år 'Huvudstäden har. det svenskklin- inde namnet Gustavia, men: ur svenska förhållanden sett är det in- "te mycket mer än en by — "den har rit odling av. banåner och ananas ""kamt-' Bomull, "men : dessutom... hår > manen ganska betydande saltpro- duktion, vilket sistnämnda sker på 2 ett. speciellt sätt. Man : har nämli- sas a gen -invallat. stora. dammår .med . vatten från det salta Karibiska ha- st . vet,: varvid saltet sjunker till bot- cr I ten,' "och två gånger 'om året grä + ver man | upp detta salt åa EN TURISTÖ FÖR +: enl HELA FAMILJEN ' På senare år har emellertid ön alltmera börjat satsa på turismen, och även om man ännu inte har > "så stora resurser, har har den blivit alltmera eftersökt, För när- - . varande har ön sex hotell med SS ånalles drygt 150-talet rum, vär- vid man emellertid inte slagit på "aa lyx, utan mer som familjeturism, : .. med "en" personlig service : från hotellägarnas sida, ” Det är så- lunda inte något ”hålligång” ur turistsynpunkt, uten i första hand ägnat som en vilosemöstér, PR och:h kan. man från 7 dollar och uppåt. Några = rå prisexempel:: En" drink; av vad slag detta" vara må, "och ' obefoen- de" av storlek." "det bestämrner |: kunden” själv i svenska" - nat, och; en] ': flaska Rhum sky, kostar -linte mer ink kostar Befolkningen .. är; "som nämnts mycket svensksinnad, kanske .be- roende; på "att. ön under den'sven- ska tiden, verkligen var' blomstran- de, och' då 'hade étt. invånarantal på 1 runt tal'5 000. personer, Se- "dan 'dess' har det sålunda minskat : med ungefär, hälften; Nu 'hoppas' man fi ut svenska turister, men mr Stackelber; g un- derstryker också att man gärna ser att hågon svensk ' industri etgblerade sig där, och varför då - inte "en" fritidsindustri? - Kanske något för MCB 'att nappa på. I varje fall ligger 'det hela vä för en omfattande båtförs ' SVENSKA GATUSKYLTAR - RE 5 NER MEN SATYTES > : TILLBAKA: La av "då få "amerikaner, som N lyckats etablera sig på ön är Da- .| rande funktion på det s.k' vege- ra Strandgatan osv, '; ; Det. finns '' emellertid Ika svenska' namn som minner om att ön har en gamrnal. frihamn . förl smugglare. Ön, är "ju helt skatte och tullfri och hiwvudkajen” nen kallas Sm ugglarbryggan. BEKVÄM” FLYGLINJE: "FRÅN. et STOCKHOLM. "Faktum kvarstår . emélle . De styrande på ön med 'Mårius Stac- kelberg i' spetsen satsar: hårt! på att" sveriskarna : skall" komma ' till- baka dit igen, och svenska företag Stockholm 3 via- Köpenhämn.— —Z rich — Barbados oc r ” sträcka, som avverkas på 12 tim- mar, I samarbete med Globetrotter anordnar "man ' även 16 dagars. pa- ketresor, inklusive allt” dit ner, till ” - lett riktpris av 3. 100 kronor, 1 t 'tMönark/Crescent vars' intressen ” il fritidssektorn sammanfaller ' med SAS, char. socksås' bidragit. tillsatt, sätta den” gamla” isvenskö nn. på hjul, lar alltså "på"ön och: "svensk bål industri - har: också goda framf - utsiktet 1 den ”antillerska övärldén?” ai | Så vem vet. Det kanske Cen"gång blir, lika, vanligt : för? svenskar, att det i dag? åka: till Antillerna, sol är till Kanarieöarna, - och" säkerli gen mycket intressantare; har Också tänt' på idén om att: tu- ristmässigt. erövra , St Y Barthélemy tillbaka. till Sverige" igen; ch: dä vidlag här & som sagt SAS och : hark/Crescent gått i bräsche ' SAS öppnar. den 1 novem t Doktorn. rarar : ”Frågaride fru”. Bellergal är en] medicin 'som mindre" ordineras för en speciell sjukdom än för att ha en allmänt lugnande och stabilise- tativa nervsystemet, d v' s den del av vårt nervsystem som”. vi intet viljemässigt själva + över och som påverkar bl a, funktionen hos de flesta ev, våra inre organ, omöjligt utan personlig I kontakt och .. J utredning att, uttala sig angående orsaken lill era högersidiga smär= tor. Ni. bör naturligtvis hålla viss | kontakt med er doktor för att! kun='; nå tala "med "denne ''orn » bes ären : skulle återkomma; TÅ d - ing”, Även signatu=" ren har. besvär. med värk i nacke > och hals, och den är av den art att... man, väl kan tänka sig orsaken, va-.. fa att nerver kommit i kläm i "| halskotpelaren. Emellerfid kan'rönt-" gen -inté. ge, klart belägg för detta . och jag tror därför att ni bör fort- sätta hos' er doktot och erhålla - muskelavsl-->ande , och smärtstils. lande medicin, et Du använder väl. Rädda Barnens Gåvokalender? ' Ziirich, och Monark har, som sagt "redan; ställl några tvåhjulingar till t — någon bilism eller bilvägar finns där näms. e- Bekymmersam situafion föl fö smånga halländska v ent "K.G, Gnst Av lantbr fs De av lantbr dens ort: ”avlä Arsväxtrapporterna | avseende Läget den 19 maj visar” att övervintringen -aYr höstvete, hösträg soch första ärets vallar varit I stort sett « normal i Halland, För de flesta socknar har noterats viärdesiffran 3 (= normal övervintring DD hud: a joker o iden sedvanliga femgraditga För | höstoljeväxternas det 'är situationen betydligt sämre. Från 45. församlingar, — där ' höstraps såddes. höster 1968, rapporteras 100-procentig. -wppharvning i 2 och i de övriga 21 är värdeom- dömet. omkring . 2 (= betydligt sämre är normait). och relativt stor -upphafvningsprocent. Höst- rybs hade sätts i 18 församlingar. Av dessa. har sju” total uppharv- ning. I. övriga elva anges över- vintringen. vara. 1,5—3 och upp- harvningsprocenten varierar mel lan 0 och 50. Av den i höstas kontrakterade "arealen höstolje- växter på 1015 ha återstår alltså mu shara en ringa del NE fbädect (r (rokåman . VÄRSADD +. : . Värbruket har fl erstådeg starkt försenats på grund av den rik liga nederbörden, I lättjordsom- rådena på slätten kunde sådder visserligen påbörjas i april men den: hary5 sedan; blivit. mycket » dröjd . och Sackerbetorna samt en skalan, pe : Noa det av: I värsäden och potatisen | har kommit:i jorden en 'månad senare än normalt. Betydligt svå- rare'är situationen inom lerjord:- områdena. Således hade” ätskilliga t ex i Harplinge, Rävinge . och Getinge den 19 maj ännu inte kunnat : påbörja vårsådden, Där man planerat att, så vårvete och vårraps, som är relativt sent mognande grödor, får man i stäl- let så-korn. eller. vårrybs.” Av det senare” torde: det dock vara svårt att” a itsäde.” ISTÖRRR.- -TRÄDESARE L sta BEFOGAD - NN Kvickroten ” har frodats,: må Irtngö fält, där "det vecka efter vecka ; varit . omöjligt att. komma ut- med traktorer och. maskiner. I många" fall torde det' vara' klo. för att komma tillrätta med: prob lemet,' En "annan tänkbar åtgärd på .kvickrotsrika fält är att,. efter Jtade ' växttråden > och: kast att” lägga, jorden "1 träda, relativt grunt. vånbruk, så havrels mot kvickroten. Men det börjar onekligen bi väll sent för havre. sådå'. 1 slutet av maj. | ae X 5 -LXGRR , SKÖRD Av VÄRSADDA GRÖDOR . Situationen - är alltså ganska bekymmersam "och det här. varit en påfrestande vår för de hak ländska jordbräkarnas Att en så stark "försenad" värsåda" Innebär ekonomiska. förluster . är” fullt klart; Hår stora: dessa kommer att bill” är-"beroende: "av väderle. maren "och hösten: Den. förkor- de "risker som" en sen skörd Innebär gör att "titsikterna, inför! växtödlings.. året 1969 dnte. är ”särskllt, godn vöka och z utföra : kemisk: ' bekämpning ). "Mellankaly väg. "över 100 kg samt! g B, ce och D samma avdrag som: a häst, : Höjt' pris: Gödsvi p, Pr. 25—74 st. 15 st. ell. fer flådd t..o mi över 5 öre, galtfläsk 5 Sänkt pris: Kor o. äldre. tjur, 10 öre, ; får. . 0, ;lamm 20—10 öre. Suggor Ir - 48 + Livkalvar:/ SLB tjurkalv '800/kg kvigkalv. 850/kg: levande vikt upp till 60 kg,' överskjutande svörg; : « SRB och blandras tjur- 650/kg levande vikt upp till 55 kg, överskjutande 3! i . SRB och blandras: kvig- . 600/kg levande vikt upp till 55 kg, överskjutande FOR ot mågrisar: Klass 1 A. 20 kg:s basvikt .550/kit. överskjutande , 250/kg. två - ” 300/styck, 1 1 = BO0styck. es ; Se AM . Mell,- Göd- kalv kalv ., 50 1100 >. 2 495 1010" 425 ” 1. Höst, "unghäst, föl Svin, 50 kg.o: "kg samma "notering som "slakteri För sckunda, sjuka ell, skadäde djur av alla: slag "gäller . särskild notering. Prima 'avräknar Scan, ett ti Späd a Får Lamm Häst - 9253 1155 : I 895 ' 1120 , : "850 1075” än > Fö) sv 660 "dä 30—49,9 el ;vinen, 55 kg och där. > illégg med 5 öre per kg, kg: M : " så Nattjänstgöring ” I och med sommi så "har: SJ-personalen: ' dtabel n man; Jagt n. godståg , som tidigare så är r järnvigsstationen 1, Marka- Markaryd gått. på Västkustbanan, men . som Ii ryd "bemahnad dygnet" runt, : fått nättjänst,: något som . aldrig ji. fortsättningen. kommer. att gå tidigare! inträffa vid Rockefeller, som "byggt ett mag=- : De: "startade! från” Nairobi i soluppgången ' och” räknade: med att” vara" "framme vid vattenbor: hrläger 17” fram på 'eftermid- lagen. Men de hade blivit "för- ne IFröjda ” på. vägen: Att köra bil efter': tidtabell : i" Östafrika är praktiskt taget omöjligt. I Vid ratten” satt vattenborrare > Sven Andersson," solbränd och " bredaxlad. Den vidbrättade hat- tén var, tillbakåskjuten i nacken och i han 'niungipa hängdé hans åtändige "följeslagare, den kroki- &h Mmuggan. "Passageraren vid : är ROMMERIUD : Nu KARAVAN 17: | " ÄVENIYRSROMAN an Ia mt MED MOTIV FRÅN AFRIKA SS hans sida : var. Jan "Lind, en gänglig yngling ... med 'rödblont hår som stack fråm 'under sol- hjälmen. Han höll en: modern | huskvarnastudsare -i knät. .Jan stortrivdes." Han" vår - på: väg till ett — otillgängligt -. vildmarksdi: strikt bortom . Kilimandjaroy och han såg fram mot många, spän- nande jaktäventyr. Sven Anders- son var inte utan orsak ansedd som vattenborrarlagets. "mest framgångsrike storviltjä ägare. De två 'passagerarna 'i baksä- tet föreföll också öjda med till- ”varon. :Den svart -| de boyen Josel berättade "senaste skvallernytt : från ” Nairobis in! födingskvarter.-' Bredvid + Josef |. satt Anderssons bullterrier, Jam- bo, en' grann" représentant för I sitt släkte. Musklerna låg som hårda rep: under - det fläckiga skinnet, och de.vaksamma ögo. |, nen betraktade oavbrutet djurlivet É på sidan om vägen. vo ov oct te Allt gick bra.ner till" Konzo- området, 'men när bilen Jlämra- de. skogslandet. och . rullade mot |. väster "började trasslet. , Ute, på | en glödhet slätt fick 'de' första” punkteringen, och det enda. re- servdäcket kom till användning. Färden gick vidare. Det blev längre och längre mellan kikuy- ernas halmtäckta -hyddor,- :och djurlivet blev "allt livligare. på. de "öppna" grässlätterna, - där :ba- ra enstaka grupper med akacior reste. sina. paraplykronor, mot den: + värmedallrande « -- himlön. Hjordar :- med gnuer : " dånade och” gaseller fram, antiloper' . "vid stationen Å över” Markaryd” 'och' Hässleholm” I studsadé' bort över” dille och sebraskockar. agerade" tråfikdrul- lar framför kylaren.” ? mora R Bilen” närmade” sig gränsen |. till .massaiernas vildmarksreser- vat när punktering numnier två kom.:zr-Det: blev ett" diygt..jobb att Jaga” den exploderade slan- gen. Middagshéttan' Var 'som in: tensivast, "och. de: svettades: flo- der innan: de var klara. Det var bara' Jambo ' som ” uppskattade avbrottet: - Han ” fick + väntetiden att gå genom att' jaga pärlhöns i snåren, och' han trivdes 'stor- artat; att döma av de glada skal- len: ca . Ett par "mil längre fram hade en elefanthjörd roat:sig med att slita. upp stora träd med. rötter- na. : Elefanterna -+ hade : lekfullt kastat trädstammarnå 'kors "och tvärs över den smala vägen. Det tog svenskarna . och : Josef :en dryg timme att få den framkom lig igen. ön a Bado kidogo, bivana” — väpnande tandglitter när. Anders son otåligt 'vräkte' den' sista träd- 'stämmen åt sidan. > = Josef har: rätt; - mutirade det lugn håller -man inté länge: Synd bä- ra att inte mat-mau:' också föl jer den regeln. "Jag: är faktiskt orolig för'lägret.” Jag känner på ”méj att”det är” nåt: rackartyg i - —Di m oss . hårds gonblick och rodnade. Hän' hör- de. själv hur -”hurtig”. han” lät. Han: var: dock gröngölj gen i sällskapet 'med inte: mer någ- ra futtiga rhånaders - erfarenhet från : betydligt fälefare delat; äv ta det lugnt, sa Josef med et av.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.