4: X ran ' Faner HOLMS "TIDNING" "> 6: juni. 1969 svan LT -« Fredagen - den SS c Efterinälenä till +» dag talar inte precis öm någon ” de stora linjernas -eHer reformer-: nas riksdag, Detta förutspåddes emellertid redan då 'finansminis-- ter : Sträng « presenterade: årets statsverksproposition. :Han , före drog att ligga lågt,'som det heter « i modernt” språkbruk." Avsikten nya skattehöjningar. ' - Men: det är inte endast an- Jagsäckandesa. 4 a : rets. vårriks-. + - kinge Läns Tidning. Och det är' Gunnar Hedlunds taktiska-uträk- ning: den här gången, tror vår: + folkpartistiska kollega, som skri ver: .”Genom att gå på sparlåga "ger han. inte socialdemokratin: någon chans till kraftsamling, ef- ""tersom rågon tydlig" uppmarsch . mot" partiet rimligen inte ka märkas :..” BLT tar ävehv avs" "stånd från beskyllningarna mot: "Hedlund för ”vankelmod,' släp] 3 het eller bristande fantåst”” "anser det rimligare att. bete iterledarens de "som IN ie , somå hållits "i :återhållsamhetens ” tec- ken, Politikén) ksdagen . får samma betyg i tidningskommen- tarerna. I viss mån ges regering: " segrar skulden till" detta. Segrar- na har slagit: vakt: om sina posi- . tioner på ett negativt 'sätt, anser . kritikerna, i stället för att utnyttja situationen” till nya krafttag! Man pekar även. på att» den "enighet "som präglade regeringspartiet i ' förra årets valrörelse försvunnit, och i stället har betydande mot-" satsförhållanden mellan de yngre « starkt; progressiva socialiserings-. - ivrarna . och .de äldre "och mer försiktiga socialisterna av märket - Gunnar Sträng uppstått. ot Däremot har-spänningen mins- kat mellan regeringen och oppo- sitionen, anser till exempel, Ble-, fånga:upp och knyta de nya väl. [ETT ORD - > -) PÅ VÄGEN | S i upp" föristerluc- korna : en blek "vintermorgon, såg jag att det'hade: varit snöstorm |: på natten. De upplöjda fälten låg alldeles . släta ” öch "jämna, helt täckta av snön. Aila de små snö- flingorna hade förenats med ett oräkneligt .. antal. 'andra för att skyla människans :ärbetes" :, 3. Jag tänkte” också på :somma-' " rens oväder med de fruktansvär- da blixtrarna och 'åskans 'dunder.. De" häftiga: regnskurarna "kunde " få de små fårorna' på. åkrarna] att bli" stora diken; 7... cd” = Likrar, jag den” lila, snöfling- an som tyst, samatfbetar méd 'mi- na medmänn c t pat fördomar, --hat, och avu Eller "liknar "jag sommarens. ov; der : som" undergräver... i människornas ' j tills det av de små 'fårorna.-bli allt "vidare" klyftor "som. fi rar frid och" förståelse? partiets och centerns stora val- . --förtsättningen än tidigare, « -slytorden.i. Handelstidningens" :> "Det råder inget tvivel " centerpartiet gjort väsentliga. in-:. gan ställning till, utan konstaterar bara”att. den minskat spänhingen” "mellan blocken och ökat"den int,.' "om socialdemokratin. > MZ vx : ”Centerpartiet. .. varnas" 2 i! " folkpartitidningar. Hande 1 ' ningen skriver att partiet jär bi tydligt mer sårbart nu ön ti . gare. Den varningen ärgsäker |: "gen inte ”oberättigad. I:1968 års: val fick centern en betydande del; | av de s k marginalväljåré;' som" i varje val flyter mellan partier- ; na och på valdagen röstar med: ” det som de just då g "mest. Visserligen "- har" cente 0! ganisa- " tionerna" "gjort "insatser; för att; -jarkategorierna , fastare till par-:' tiet, Frågan är emellertid hur de ' -. lyckats härmed. Det är häråligen mycket svårare att etablera! kon-" "takt mellan partiorganisationer; och väljare i ' tätorterna, ., där, - 354 fd centern ' gjorde stora vinster; | i 1968 Yårs val) än tidigare på "landsbygden då'- partiet: stort sett' bara förekom-där. Tät- orternas människor är -mer2ano-' nyma. Just därför torde tentern få lita ännu mera till: mbssinedia "och liknande informaticriöfnedel i : då a ganisationer nådde de flesta s) ; patisörerna med" personlig; infor" mation och" propagarida. vid val-' tillfällena. Det finns skälvför cen- ” terpartiet" ”att "lägga" påt minnet » dare onsdagen den 4 juif, innehåller; såväl ros som ris! ed m att: satser i 60-talets "politik; mycket, :mer betydande: än under, dess -ti-: - + digare: tillvaro. som" renodlat -in-;' tresseparti.. På vissa områden har, : dét:obestridligen tjänat som en dri- > - -Vande kraft. Framgångarna, efter ' änta,. Så mycket. mer anmärkningsvärt är'det att man gör så litet för att ta till varade; et,” förefaller rent” av som” Den nya blomantennen, som de hopfällt skick sänds. upp-i rymden; Dess voly " fjärdedel av vol ANTENN "SLÅR En hopfällbår - antenn som skall skickas upp i rymden och där ”slå ut” som en' blomma; har ” tionella'' "rymldflygstyrelsen + | Detta” burde sti Fö rymden, Den näten mn 1 din AG n' kommer att:te sig den i, BLOMMA (NASA): Den -är , avsedd. att i början - på. -1970-talet. användas: I ett omfattande program för. ut- 1 dagarna börjat testas 'av Na:|veckling av avancerade kommu. a nikations-, meteorologiskafodch n > Ul vmeter öck skall reflektera! radio: a 4 åskepp och markstatloner, [| ' | r bra eller dålig, tar inteckolle-. r- | m är då bara en ' SN ket "kan'ivar "per '100--kvm grägm " "råda, fo X som ä I ov skepp och | kontrollstationer ' på "vw marken, De'.raflekterande. delar. tade sommarbären i Noregård.' I. '. Odlarna av, de eftertraktade röda '» Bommarbären försöker här. i länet att, möta: tendensen - till, minskad önsamhet » med en ökad ' rationali- sering: inom sin näring. Nya, håll- barare' sorter, : bättre :bekämpnings- metoder: när :det gäller! ogräs'-och '" Jokinsson,' Malmö; "som" special , inriktad på frukt”; och" bärodling och har/sitt verk 'hé de: i Lantbrukare ' Olof Nilsson i Noregård, t v, tills - rättar. om odlingsförsök' och andra erfarenheter från den välskötta 10-tunnlandsodlingen av de: eftertra] bakgrunden syns halländska : kolle; 0) tisdagskvällens', fältvandring.. Jordgubbsodlarnas. minskade ma möts med a t-ratiwonellare:-od Ng. "Med sin stora" sommarbefolkning” bordd, Halland vara ett”av jo odlårnäas | MåN, F a finns det bortåt 60 stora yrkt i vna bb omkring :20: betecknas 'som mycket stora, Skörden från den befintliga jordgubbsarealen” i: Halland" kan sägas. ungefär täcka: konsumtionsbehovet.. Men. trots denna; till. synos ideala .balans :mellan produktion och konsumtion tenderar det ekonomiska utbytet per skörd äri rensen från "utlandet: bidrar kärtill, Primörbären- före från" Belgien, och trycker priserna på de fö tgubbar, - 5 AN med lantbr Josh HH Torsten ger till: hr. Nilsson, vilka deltog igt bedrivna j dlingar i, vårt: lä Av dessa kän inom sq kh n. att. sjunka. Konku: rst skördade inhemska gången på dyrbar mänsklig arbets- kraft, Konsulent Johnsson nämnd bla för HN, att man. i, USA kons, struerat : plockningsmaskiner :> för ;. jordgubbar; konstruktioner som sä kerligen inom: en inte . avlägse framtid "kommer att äs Kos störodlarna, . bar, har : man beräknat.. Därtill: kommer -de:- utländska -jordgubb som säljs här, framförallt sommar, då Ä ré ård "fortsatte vide kväm i Gétinge medb ytterligare. : diskus åde: i " Bohuslän, .. Hallarid, i Malmöhu: och: halva" Kristianstads län fungt ; rade.som' ledare för. fältvandringen i Noregård. Innan. man. gav” sig;-ut ” på i fälten > demonstrerade ' Han” &; rad packlådor för jordgubbskarton : ger, produkter av. både svensk och utländsk konstruktion. BL a visades några lådor som en grupp halländ- ; ska odlare nyligen "hemförde från en studieresa till'Holland och Bell gien, där de ingående fick tillfälle att studera sina kollegers där pro blemis «00 0 mr .: När 'deltagarna”sedan kom ut! på , Norezårds ' vidsträckta: fält med ; jordgubbsodlingar berättade konsu Jeht; Johnsson och bärodlare Nils vidtagits för att bekämpa, parasitet och . ogräs liksom - andra insatser man. gjort för att bl a minska åt "+ son ingående 'om de åtgärder som” tuella de por, cv ' Emil kom till läkaren. Han ' hade” ont i' ena axeln. och undrade" vad "— Ja, sa doktor derskrämpot.::. ös 1, — Nä; det. är ' omöjligt, fö -har inte ett dugg ont i' den ' vänstra! axeln och den är precis lika gam- | mål söm den högralsa Kon ed JUNI, — Väårtorkan "motverkas med . vattning, Gräsmattan "hålls kort? och ”övergödslag efter 'klipp- ning." Vissnade : blommor; på pe renner "och prydnadsbuskar an- sag bort; oo se "Försommar r ofta: torr, vil- Dåfrestände. . föl nyplanterat.; och ' sätt" måterlal 1 nytto-, och. -prydnadskvarter an ren "trädgården," lksom' ” också". för gräsmattan. . Vattning. bör 'ske så "I päpassligt,; att - växten inte hin. '|ner stagnera, I: samband därmed övergödsling "med kväve ex. "12 kg Ljunga- eller: Köpingsal- peter eller 2,5—4; kg kalksalpeter atta att till vöenad Peer AR of d ble t A su vigationssatelliter. sd nl " ”Blormantennen” fällt tsklek 15m-1 diameter och "blir därigenom den, största cirkel- ' formade ,sklvantenn som' någon- sir fänts upp i rymden, Den har utvecklats av' Goodyear, Aerospa- ce Corporation, och skall fungera rglästatton, ji mellan ; rymd- + nå utgörs av btålnät, spända över "ramverk 'av bondollt,' ett mycket » Jäbb och starkt material, uppbyggt + enligt! bikakeprinelpen av tWwnna aluminhumsktvor, "Av. professor Ingvar Granha mäter. I ut- .Klippningen'av gräsmattan. bör större delen”. av. månaden seske minst .en .gång. 1. veckan. iKlipper | över: man inte samla” ikop det. avklipptå utari ;kan. låta det. ligga kvar: att 'skugga'-'och' förmultii. så a I försommarvärmen =. brukar bil alltför tryckande. kan det "vara" Idé" att. sätta” igång 'ord: nandet”. av” behagliga” sittplatser med; plattor. eHer:tryckimpregie- rat. trävirke till. golv 'och' skär- mar. elter' gpaljéer -till vindskydd och. skuggning. Att. sådana plat- ser bör ligga I omedelbar anslut- ning” till "husets utgångar. säger sig, självt, , om. man; sedan '.under högsommaren vill ha deti bekvämt I med förfriskningar, handarbete och litteratur. inom räckhåll, .s. Rönhbärsmalen är värd en. sär- skild uppsikt, så mycken :förtret den ställde till i fjol. Egentligen skulle det inte ha blivit ett rönn- bärsemalär, eftersom rönnen hade riklig blomsättning, Men så kom db" svära" frosterna "I början av maj med den påföljd att rönnen satte föga .kart,, Vad... skulle då rönnbärsmalen ” göra - annat” än söka sig "till äppelträden, som för de: flesta sorter hade klarat blomfrosten: väl lc «Den rätta tidpunkten att in- gripa mot malen är när den vi ” XY å | Medan mar ; som 'intél] i stor-utsträ gra elfer ' väns: Sta- Jordbruket: inom EK vi . -'-Akerarealen. Inom. EEG. är 67 era en, ord -sond tagits för” att 1905 uppgå till 6,2 milj = Stora” kol Skandinavien har medeltal" 10— 1... England ..40—50 är mofsvaränide', genomsnitt för "Nya" Zeeländ , 75 kor,” Tank- systemet: dominérar 'och landets största «mejeri. har besättningar : sar: sg: för at : ) vi som , regel "sker. S midsommar: ' Ibland ”kän:;' en. ny |” angreppaväg komma --nlågra .vec- kor: senare, Fbån, växtskytldsan- stalten utsändes I radio' och press varningar: då: rönnibärsmalen. 1o- tar och det- är: tid att bespruta. Så skedde också'1 fjölj men kan- ske varningen. te. nådde” fram i det. vackra ”midsömmarvädret, Av Insektsmedet bör. man helst undvika. DDT, läte på. grund av någon bristande effektivitet. utan förs dess | långsamma nedbrytning och understödjande "av spinn- kvalstrens förökning, Bättre är då "ab | använda. "azinfosmetyl (Gusathlon) eller. carbaryv (Fix. an,: :Monsur), som . ger: mindre risker för. sldoverkningar.” . ' Vissnånde blommor ' på 'syrén, rosor och andra prydnadsbuskar liksonv .på perenherha "bör :ansas bort, dels . för 'utseendets . skull, dels för att hos mänga arter sti- 3 érhållaspå kkatbruksnämnden fit E ":dlängs :Rhönedale berömd som :producerar. tv tage: slog sig någ miter,, ned .h gav» upphov .ti tage :betyde ge-vinet.. har. . en fin. ÅN Fr mridera till omblomning..” + Va » SN . Glada .provensalskor rån Chateaut Hi; St-Joseph.: På 1500-talet heliga, män, ere- r. en eremits, tillflyk ordentligt till: I synnerhet vilt öch ost, Också. det vita, Hermite allt. mer /raffine töilda ts åldras med änt: torra och. . fyllig hjälper till med praktfi Ha: vin, sa ; också bland - vinälskare, . framställer bara.500 I utmärkt: till jall: synnerhet Iskylt i gt. .nog'.är kKtoliter år« "Tavel.rosé,.som lämpar. sig "ättare: mat, 1. "skörden AV Rhouedalens',
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.