+ LAHOLMS "TIDNING. Ås An noe sor frn AR ar a ok i Hösten 4908 rev. liga komnniner 1. Sverige och re "egen eller interkommunal regi — efter en: 'prindipskiss. Som "utarbetats: inonr M,: För: på erfarenheter, som: M fått. under, vidarentbildning : äv "rbilförar P, mi : får. la kommuner: boskrivor, heter. ova en" MO anvi udnings men civilin pu och OKs : M- direktör, en Ni's Ahl gren "kont menterar; den. nya kommunkon: takten: så här: : — Efter. M-skr Å sep- vis. Vill: man ” dessutom ' ytter tember "1968 hörde" många | kom- gare "hålla nere investeringarna , muner. äv sig' för att få ytterli- mär! planering och l byggnation Bare. » underlag”: t diskussioner och" planering. Nägra kommuner har ;rédan bestämt sig" för att DyBga denna: enkla och. inte. alls Motormännens "Bro: chyren har rtarbefats i för så "anser över hotsé ynpunkt - Riksförbund - till samt. kommenderade dem "att — i utsa på” motorövningsbanor, mängär ig' ver "ksamhet ned nöVvi crövningar etc "omfattande redögöri vningsbana och > Sa. Stekhisk "I kostna D ngsband, "Som ”Traingår a rslag kam den byggas” ut. etapp vi” att ett kommungränserna - Från"; marbete' "lämpligt. ör. jr minst 30 anställsingsde: | bär Kar laget byggde |. ” Malhaliningen: Da sommaretl: — det” kan vara” ett litet" problem för den som har” ansvaret för får miljens” dagliga kost; Särskilt gäl- ler” detta när. vi tillbringar en längre tid under mer, eller mind- re” provisoriska I förhållanden; i sommartorpet,, på . bilsemestern och liknande. Men ' visst igår det att ”ordma mäthållningen 'så att sommarhushållet fungerar”. både med” hänsyn till kostens innehåll och kraven på bekvämlighet. Nyc- kelordet heter 'plånering..:.j "Hur' man lämpligen ska plane- Tra: för. sommarhushållet, massor sina "anställda, vilka:har minst: 30 anställningsår. bakom : sig) med: OP rikets tjänst”, Ordföran? imnden Tandshöv ding In&-' var: Lindell överlämnade guldur 7 2 : ingenjör Ebbe: Svanberg, Halmstad. Detta” ikedde vid ett katfesamkväm, till vilket i även personalen - vid nämnilen inbjudits. TS : Gustav Nilsson anställdes i mars » 1937 som vandringsrättare hos hus: hållningssällskapet i länet och var '- verksam som sådan och med pla- cering. i.den norra länsdelen, fram ; till omorganisationen ayv:verksam- ; heten 1967, då han övergick " till ng Ingvar Lindell överlämnar gulduret med. inskriptionen t och redlighet i tikets', tjänst”. till assistent Gustav Nilsso ; lonivaldes landshö dingen, förande och godsäg Olle. Holmagärde, ”.t ill: "vie Till "ledamöter s utsågs "lantbrukare Richard: Andersson, Heberg,” och landstingsman Sven Pettersson, La holm, den 'sistnämnde' nyvald efter ländstingsman "Torsten: Johahsson, Årstad, som. övergår till produk= tiönsdelegationen,” där hr Pétters= son tidigare haft "säte. I siruktur-" delegationen ingår -vidare :lant- bruksdirektören, överlaritmästarern och ”länsjägmästare; skrivna ledamöter. : Produkt tionsdelegationen ter 1 juli följande sammari: tnin= lantbr Erik "Pettersson, Hal-/ landsås, riksdagsman Erik Mössber- ger, "Getinge; landskanslist' Wiking ' Werbro, - Halmstad, , i ländstingsman gar: ..Jantbruksnämnd som en tjänst som han fortfarande n- ”nehar, ; 3 Ebbe : "från sin tjänst” vid Ia tbruksnämn- "den. vid. maj månads” utgång i år, Han har' varit i statens tjänst se" . dan 1931, då. hån ' anställdes vid .- Norra Åsbo härads vägdistrikt. Den |. 1:augusti kom'-han :ti . söm - lantbruksingen: hållningssällskapet, ' NS N " Förutom: landshövdingen falade lantbruksdir . Nils Tärnvik,' från p len på lantbruksnä ”"den . överlämnade en ' kristallvas jämte blommor till ing Svanberg, eftersom denne nu slutar sin an- 3 ställning. rt ULANTBRUKSNÄMNDEN UTSÅG vid: ' på” måndagen Torsten Ju h n H ”Ärstad. Dess: utom ;> är >. lantbruksdirektören självskriven, + = & bor «Nämnden ” be El lagt 11 ansökningar om; ”jordför- värvstillstånd. 9 av dessa "beviljades, medan det blev avslag på två, näm- Teen för fastigheterna” Husalt:'1:15 : --Knäreds socken " och: Torbjörn= bult. 1:8 i Krogsered, J:båda fallen, . åbero ar. lantbruksnämnder: fem- te paragrafen jordförvärvslagen, m |enligt vilken ' föl ärv. kan vägras när en' fastighet behövs. för 'ra= Honalisering av Jordbruket Belönad naturvårdare 1 samband med Svenska Natur= skyddsföreningens årsmöte" i Upp- sala utdelades förb rädet” iledamöter i struktur-. och produk- tions?2'erstionerna för (ten från 1 juli 'i år. I struktwdelegationen tecken till en rad förtjänta 'perso- . ner, däri! +" godsägare, Carl. Lars- son, Eldsberga, . : stör av "goda tips. och "viktiga: ”kom ihäg” finns samlade ' i 'den' 16- sidiga'” fyrfärgsbroschyr ”Mat på sommaren”, som-i dagarna 'di- stribueras' till : butikerna av slak- teriföreningarna landet runt: Bro- sehyrenr har” utarbetats, i' samråd med ' Jordbruket: ”Provkt k.' Man har därvid föreö tänka på som- marhi hällels sh flände: 'resurser ifråga, NT för ror och djöpflysta” proö- Men "med "affären längt ”] borta oth 'd ssutom avsaknad av |: produkter med god hållbarhet; även om de inte: förvaras under kyla.” : Det är därför ngt att. man i att somhätlet; satdar mera "på vi- dareutbildning' av bilförane., vär avsikt ä inte, att enbart peka på brister i kunskaper och ru v tin när det gäler bilkörning. Vi vill > också medverka" till." kon- struktiva lösningar. M "Motoröv- ningsbana är evy konkret förslag; som kan bidra till att lösa vida- I reutbildningen av: bilförare, 'Ru- tinerade bilförare "ned" goda kuti- skaper i'och om itrafiken är :hätt: re rustade - att. möta, överraskande momenten tualionerna på gator och vägar: En motorövningsbana har också andra "användningsområden, SKo- lan kan ha' sin praktiska trafik- undervisning : där. "Motorintresse- rade ungdomar, ' bildningsorgani- sationer, - motorklubbar, ' trafik- skolor m.fl; kan fritt utveckla sina" aktiviteter.” I en gemensam strävan att minska riskerna :och rv joch dylikt: | ska gå ät. de . många |: och si-I - - hör ” speciellt, samman med sommaren . och det finns mycket , gott, man kan grilla 'p: ”. integrillen.” Enklast och: populärast är. givetvis korv av: olika slag :men prova också | t. ex. por- 1 i s tionsbitar av evbenssp ill, kotletter, bacon, hinnbursare och: far Klart för. - vad som menas med, hélkonserv. och .Kylköm rv Chalvkonsory). . Helkönseryv "har" upphöttats är en: temperatur 'på "cirka. 120? varvid - bakterier och sporer har förstörts i 'så' hög grad, att pro-. dukten, är hållbar under Jång tid även vid förvaring. i rumstempe: ratur.: Till, helkonservérna, hör bl. ä: alla soppor, frukt--och grön- sakskonservdr "samt "många" kött- och, fiskkonserver."” i "0 :Kylkonserv oriser' har infe upphettats> till dika hög temperatur. Därför :-bör:-den för. varas i kyla. Annars försämras innehåller" snabbt.” Til kylkonser- verna hör bl.a: tunga, vissa sill- inläggningar: och kaviar. "e Lägg aldrig abos mer, Palägg: [där framme i värmen längre” tid, e Koka eller .- stek. aldrig en maträtt - halvfärdig ' och förr ”biyna”. på”! "steker: ena dagen och steka den färdig näs- biivit något ” uppv rier. och andra mikroorgånismer bra och förökar sig snabb tillagat och. int Bång. Tiffektivast " sker ' ningån i kallt vatten.” Byt" vatten ofta. När maten är helt kall ställ den i! Kylskåp eller annat: kallt fölfvaringsutryrome, maten ' får stål” "förvara | hh den: så. Alt-— som” man gjorde] " är helt. "felaktigt. Köttet "är" då] "nedkyl | ömtåligare än. helt, e Kasta genast: som" Ni: misstänker inte: friskt, - | L OCH UTAN UGN Er éridå på tta eller] makaroner grönt) : eller Fisktiléer,' I många. sommarhus; Oftast ko- kär, man potatis, grönsaker, ris, -ellér "dylikt och er Ma d köttbullar, med. "citron och. krydd- Plästen ger svenisk er en räd Jsammans med staten" ett par mil- joner kronor 'de :närmbste Åren på. avancerad fors king; Pengar - till «att göra skona träföduptrisimer, kapabel stt tä unp konkurr ensen med ut- Sändet. Hen -Tibo, Stockholm Ihar sin. den 10 ) Jun -ifobriker nas r ikstör bu nd; "guld: " möbelindustr 1- ” listfabr ikanterna,' ningen, " Svensk ' tr afren i stär in- för «en ” anpassn i lingen och det expor' ter; ande ordförande” direkti He rentz, Nässjö." ok da Impor- miljoner. kronor. 144,2 rniljoner). vi utlandet” snickerier ' fö her ' 50 miljoner; Impor en. av fabriks- tillverkade trähus var 10,1 mil joner "och exporten : :24,4 miljoner, industribransehen ” hålla sin arbetar för att arknadsandel'och även ragna- dörr- om konstruk- stoppade tr industri AA vecklingen. ON oe ” | En återblick" på utvecklingen. inom svensk trälndustrj visar OC 190-42 ev gav oss de sprut- bara cehu osa! lackerna. De revo- - tut'onerade ytbehand'ingen vil- ken: dittills utförts med oljefärg enter sjätv!ackspolilyr, Ett arbete om skett het för hand och där- för ' b'lvit "arbets och kostnads- krävande, sc ccs ti : - Mr 1930-ta!tet kom "med konstharts- limmen. De förändrade bå ett vadikatt sätt > förutsättningarna för: den del. av träförädlingsin- . dustrin som ' arbetade. med att. limma träet och göra. fanérpå- "äggningar, [] 1940-talet kännetecknades av att hårdmetallverktygen .: bredde ut sig inom trälndustrin, | De mångdubblade : de : skärande ma- vå hov - till de” långa seriernas till- verkning; DO 1950-tatet kom: den 8 £Z finger- skarvhingen. av yirket, Den har gjort det” möjligt att oberoende av trädgns höja och därmed yvir- ketg'. längd fabricera den "oänd- liga” plankan. :- | . Under: - 1960- talet "utvecklades. tekniken för : bl "a. ytbehandling av träet ytterligare, Trälndust- rin har nu: börjat. gå ifrån meto- den med sprutning för” at I stäl let valsa på färgen. : ” FORSKARSTÖD SöKS De pengar. som: anslås för "de öka der "förutsätter ökad närmaste; fem .årens: träforskning satsning:'p förs killing, I sveisl ce korbmer att gå till” olika ' arbets: "1970-talet. uxefapelvis områden; Bland dessa märks' | fa kombin tions-] & forskningen kring maskinernas funktion 'och.' rätta "utformning, tygsförslitnin, e virkéts: "behandling rr torkar av. ”olika- typer, virkets konditio- nering, klimatisering” av fabriks. Tlanläggningar, fuktsäkring under - företag. Tokniken kom Hd skåvvningen, utvecklad Den oiä indliga, plankan kan tillverkas : under : 1950-talet ' med den: s k finger« av. svenska . träindustri. . till dagens ”mini-skarv”. göra trafiken mjuk och vänlig, Ngn? 2 Onvå ia VYLS AE SENE GE Nenne FBR ROMMERUD: - - | gin Fa [kd YRSROMAN = s oc MOTIV. FRÅN AFRIKA ; stod det tre reservlankar med "ben sin. 7 : Lämna det här ill Smith på "port när. du kommer rrkontoret " frand, så: ser han till att du får En timme senare var stations- "vagnen klar för start. Bensintan- ken; var fylld, ochi bakvagnen > allt med dej som behövs, sa An- der$son, och lämnade ett brev till; Jan Mphisi kan köra bil — han! ska kanske följa med dej och av- Fe vid ralten? ve åå i Han behövs bättre, här/ sa Jan. Men:tror du inte att Juzi bör komma bort, härifrån? Jag kan ta honom' med mej till. Nairo- bi." Ilan behöver ses till på sjuk- hus, och så vill kanske myndighe. |- terna tala med honom; Han har kanske en. del att berätta för dem... sot! Pan Andersson nickade bara ' och kick in i hosvagnen; ” Efter” en 'stund'kom :hån:ut igen med Juzi i hälarna. Kikuyen kåg" ängslig ut, men han lydde. utan elt ord när STiKOlA os PILbsofåavn,. | Andersson ; gav "honom. order att kliva i in' i baksätet." 4 :— När 'du "kör genom kikuy- byarna 'så befaller du Juzi att kry- pa her. påg golvet. Det är inte värt att någon får se honom. Mau- mau finns överallt. d —, Okay; sa Jan.” Var har du kartan? | » Andersson tog fram elt kart- blad, och dé studerade" det till- samman. OM ET CU Strax söder om Konzo i in- nan du kommer fram till, Mom- basa! "vägen, finns det en' brittisk förläggning. Du kan kontakta be- fälhavaren där och rapportera att mau-mau börjar bli närgångna här ute, Har han tillräckligt med folk tillgängliga så kan han gär- na 'sända en bil åt det här hållet. Kikuyerna brukar inte våga, sig in på massaiernas fridlysta om- råde, så det är kanske "större mau-mau-speklakel: i görningen. Lycka till, Jany:och ta väl vara på öppna hela tiden! NN tira ögon on och i ör om dej! Och jag räder dej att källa! fira iie. 3 ” Åndersson 'skulle just stänga bildörren' då Jambo med :ett glatt skall hoppade. upp och satte sig bredvid Jan i förarsätet. Han "vite tade' glatt med svansen och lade huvudet i i Jans knä. I' munnen "har de han ett litet tygstycke. ” ee — Nej, den här gången får du inte följa med, Jambo, sa' Anders- son och grep tag i hundens hals- band. Kom nu!" — Varför inte, om "han gillar att åka bil, sa Jan. Jag ska ta väl hand om honom. Det kan :vara trevligt att ha'honom med... ; Jan drog på skämt i tygbiten som Jambo höll mellan tänderna: Jambo morrade hotfullt; men det var inte så allvarligt menat, det visade hans svans. > -— Vad har du fått tag i förn nå- gonling?' sa hans husse och tog ifrån Jambo tygbiten, "too Andersson betraktade tänksamt. tygstycket, Det bit av: en rockärm. : Jan ”viselade' till. 3 .. efter- ar en he natt, sa han; Tan "slet bort" ei. bit av kostymen som der där svarti gen hade på sig”. 2: Tag med 'dej tyg) lappen och lämna den till chefen för den där brittiska ; polisgruppen ” "utänför | Konzo; 'sa Andersson; ” Vem" vet, kanske" den kan bli till nytta” 'om de lyckas spåra upp. våra vänner från i natt ; Om du vill'ha Jam- bö med dej så gärna för ej till] lade. han.” i » Jambo. gay. husse: en. | tacksam slick-på handen och satte sig be- kvämt till, rätta.. Han "älskade. att åka bil. - : iv . int, : "sa. Jan och «stå Ide studsaren på: golvet. mellan”. sig och. Jambo: Hej, vi ses i morron kväll — senast! .. Han trampade på självstartén, motorn" gick fint igång, och stå-' tionsvagnen rullade ut. ur lägret. Bilen: spann :.som. .en belåten kalt, :och Jan njöt av körningen. Även» Jarnbo- föreföll. nö, -mgid tillvaron, Han faktdgs med: pänt M — Det är Jambos trofé från i jutresse vad som. hände runtvm- | vilande" inot Bröstet." DF ME inna Dö kring bilen, Judi: låg och sov i "baksätet med” död” sårade; armen 24 Mil Jades: till, mil, shettan blev allt sintensivare” ju s högre 'sölen stég; öppna "fönstren, och "ingen i' bi- Jen hade, något slörre. obehag av :värmen,; vv: MIRA vh Enorma hjordar med vilt vi sade 'sig på båda 'sidör, om den 'smald igen" som, ringlade > fram över,$ avannen. ”Tomm -gaseller- na var rikligast representerade på denna del av slättlandet. Då och då fick en del av djuren för sig I de, allra "ivrigaste. e:tblakd jakt över vägenÅr tiota "iheter'Tramför. SN Si ' ärden" gick, vidare utan större störningar. Djurlivet var hela ti- den,. rikt. Savannen formligen vimlade av vilt” 'denna förmiddag. Impala-antiloper studsade upp och ner i detförtorkade, gräset när de bushbockar vilade som bruna men” det”, "Häktade" från : de |" j vid sophögarna, och nåknä barn- hörde ; motorbulret.. från. bilen,'- skuggor över vägen, och dik-diks, de allra. minsta gasellerna, såg nyfiket efter det underliga djuret som lät så konstigt och rev upp - så :stora dammoln. ; En skylt vid vägkanten förkun- nade'att de nu' rullade ut ur mas- sai-distriktet. En halvtimme scna- re' passerade bilen de första ki- kuyhyddorna, som liknade stora: bikupor där de låg. nyckfullt ut- strödda. på slättningarna.. Det blev allt tätare. med infödings- byarna, och vid vägkanterna kom svarta kvinnor gående med tun- ga'lerkrus på huvudet, på väg till ' och ? från ' brunnarna, . Skabbiga hundar 'gick och letade efter mat ungar "lekte mellan: hyddorna. I skuggan under träden satt män- nen och: såg till. att kvinnorna, Afrikas främsta dragdjur, . inte latade sig. . i (Forts) | material, ning) OVPNER verk: . skinernas ' kapacitet och. gav upp- -'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.