LAHOLMS. -TI DNING = 1 Wörsäagen den 12” Juni 1969 ITE = Den': rar väsentliga ' synpunkter ' vecklingen sätter: in där, särskilt önskvärda — tills . väröindustrierna medför även problem; ' som mås- te lösas: Ett betydelsefullt sådant man med attvägbygget från läns-' är överslussningen : av de cirka . 1.000. byggnadsarbetare och 900 Fjärås skall vara klart först sen- monteringsarbetare som beräknas vara sysselsatta där under åren v av - vägsträckan Fjärås—Varberg | 1971 och 1972, till andrå arbetå- uppgifter "då väröprojekten blir ” färdigbyggda. Utöver dessa bort-, åt 2.000 man' krävs ytterligare” > 500—6090 byggnadsarbetare för att utomordentligt komsten av sx | Bra länsstyrelseinitiätiv ne med tanke på att andra stora byggnadsprojekt saknas då. Men . enligt vägverkets planer räknar gränsen i norr och söderut till höstef '1973,' varpå utbyggnaden '' "skulle börja 1974" och" pågå till 1979. nn I syfte att. åstadkomma en tids-: : mässigt smidig .samordning av. v i' betenas 2 bygga b och 'servi .> ningar för den g genom industrierna « | expanderande befolkningen. "Ett annat betydande byggnads- . projekt, som börde ha' synkroni=: väröindustrierna på ett helt annat och effektivare sätt ” serats med vi än vad som hittills skett, är. E, 6 utbyggnad -från Fjärås till Var- : berg. Fyra av länets rikdagsmän tog i en motion till vårriksdagen upp utbyggnaden av denna väg-' sträcka främst ur trafiksynpunk=; «ter. Vägens standard är redan nu' "under all kritik. med hänsyn till N den stora trafikbelastningen. Tra- - fikintensiteten- ökar varje år och : » här väröindustrierna kör igång blir belastningen . av "stora," tunga transportfordon :' ännu: mycket större Za nu, varför framtidspers- pektiven ur trafiksäkerhets- och - framkoimnlighetssynpunkter ter sig - mycket "dystra ' pm inte verkliga krafttag tas för att snabbt bygga å -ut vägen till fyrfilig motorväg : mellan Varberg och Fjärås. Enligt vägverkets planer, skulle detta vägbyggnadsprojekt genom-. ' föras under åren .1974—1979, d v s . sättas igång först då all den bygg- " nadsarbetskraft, som" varit. enga-. gerad I väröindustrierna friställts från ' dessa arbetsuppgifter. och förmodliger. - försvunnit : från trakten, Redan under år 1972 be- antalet byggnadsarbetare ' I ninska med cirka 500 man redan! då-av-- «-—--velse-till-kungl maj:t beaktas, ås—Varberg har länsstyrelsen oc! . dess planeringsråd diskuterat sil tuationen med statens vägverk och länsarbetsnämnden, . Länssty-. - : relsen "har sedan följt upp dis- med en hemställan till ikati och inrik je nistrarna. I denna framhålles att för att en sådan samordning skall: kunna ske; bör första" byggnads- . etappen av E 6 från länsgränsen! till Kungsbacka förkortas från nu-j varande beräknade fyra till tre år. Motorvägsbygget Fjärås—Varberg, kan .då sättas igång hösten 1972' i stället för 1974. Därmed skulle :' en del av 'de friställda bygg> . nadsarbetarna i Värö kunna stan= " na kvar inom regionen med de / - fördelar detta har i form ay mins- kad omställningsarbetslöshet och - ifråga om ' bostäder och service, Detta förutsätter att projekte- i ringsarbetena forceras och att an= : slagsramen för. byggande av riks-" vägar i Halland ökas väsentligt. helst från 1970. ” Detta initiativ är mycket bra. . 1 första hand syftar det till att : klara ett arbetsmarknadsproblem, som kan bli ganska komplicerat : om inte dess lösning planeras i . tid. Det är emellertid lika' viktigt "ur "tråfiksynpunkter; E 6 mellan” Fjärås och Varberg i sitt nuva- länsstyrelsen framför i sin'skri- RA banan” på" kort. tid "upp: till -den |: j' vården: rv Schweiz" har': man hännit'; H dåran, gula streck oo gröna ck röda gubbar: man -« upplega”. ; bilfri semestena: le : Några av dessa platser sär att. mari" kan vä sig fram na den vantar, le samhället. orter "kan ”man bara - Komma med Bbergsjärnväg,” Jinbana' "efter." "båt, till andra som 't ex Zermatt kan man ta järnväg — och man "blir sedan. hämtad » vid 'stattonen. med hästskjuts, "i-droska "eller släde, Vissa. av” dessa bilfria semes- terorter består av ett” par:tre'hö- tell eller pensionat. "De ligger Syn- nerligen fridfällt och. skyddat, Några är » speciellt avsedida ” för äldre personer 'och kan: erbjuda dietmat, ppecten läkarvård, 'var- ma bad . : uppvärmd :: : inomhus — wimming.pool. och lätta, behag- liga promenader." Andra "vär: fak- tiskt riktiga. genuina: byar, men byar: som" såknar-- bilgator; Det 7 är platser. söm Mörren "och Wen- gen, små idylliska sarohällen” som ilgger -uppklättrade på ”alpslutt- ningarna 1: Berner. Oberland. vid foten av Jungfrau på 1300—1600, meters höjd Desså'' båda byar ligger på var sin. sida om Lau- terbrunnen-dalen . Inté långt "från Interlaken. . Till. Lauterbrunnen kommer. man. snabbt. från "det centrala » Schweiz.:med bil. :eller tåg, 'sedan'- "far man med berg- bana på några tiotal: minuter upp till alpterrassem: — till:- Mirren kan män för: övrigt ”åka linbana om man vill; ' det tar tio. minu- ter. mt | Märren lgger” på en. sydväst- Ht set påg set MN sluttning, "ned "ep. öppen dal framför sigi'och Har 'Gärför 'sol- sken från solens” uppgång kill dess nedgång; "Där'finins härliga promenadvägar, tennisbanor / och dessutom "Europas högsta linbana upp till Schlithorn' (2.970 m ö h). » Nere ' vid Lauterbrunnen finns en golfbana "med 9 hål; .- 'Wengen' på andra sidan bju- t I kan man räkna till 22. : luinbanor.t.detta områd berömda” "platån,.- station: -Kleine Scheidegg.. nedanför, .. ”alpjättarna cEiger, och: Mönceh.- -Däri- fraujoch (3.450 - m ö ”h); Hotell stauranger finns det". gott Vintertid rado i för ”gkidåkare, går” linbanorna för vandra :eller "bara. far; , |en vacker" utsiktspunikt.; .Wengen .. har: : swimmin tennis, golf, "liksom biograf, nätt. klubbar. och" annan underhåll. ning att: erbjuda. Under: sommar- månaderna ' ges. konserter.” med klassisk musik: I byns kyrka. Ett enda- motorfordon "finns "1. Wern- gen, det "ska. erkännas, en-jeep som forslar . gästernas bagage. till och från -bergbanan.' Den lär ha fått" skruvas isär i småbitar” och |av forslas "dit 'med ''bergbanan' för att” sättas ihop på nytt på : plat- sen, oxe Det finns -som "sagt. inte" "mind- re än. 53 ”bilfria . semesterorter I Schwelz. -Många- av dem: kan sä- kert. tilltala framförallt äldre svensk: är som söker Ing och ro, men ändå komfort. Detta Afsyn-|. nerhet: "i: år. då . de 'sckweiziska turistmyndigheterna . sbörjat.” lämpa särskilda "rabatter : under meNan-: och lågsägonger. för äld- re personer, :damer över 62: och herrar ' över ' 65, Orterna finns bäde i tyska, franska och” italiens- ka språkormrådena (överallt' kla- rar : man sig för övrigt med engelska) ytterst få av dem. lig- ger så högt: att en normal" låg. landssvensk ” har. någon” känning av. hi den, : SOLGÅVAN - TILL BLINDA... Värö 'och motorvägsbygget Fjärs - » | bolaget och fr. a 16 protent. och 'fondaktier på : Yn i | fvart” Knéuger :' skulle a8jort.: "sig och I. till]. : Solen går upp. kl. 3.26. och ned . kl. 20.49, - Miljonemission 'd dödförklarat - än: en. spottstyver, Men i bolaget - redovisa: (efter skatt "och och "exklusive" Tealisätionsvinster) ta - belopp -. plus” dispositionsfond ker till en foridemission. (”gratis: aktier”)” som ökar bolagets kapi tal: från "117,5 till 235 "miljoner kronor. och ändå kan 87,6 miljo- ping. . ' : Svenska Tändsticks. ÅR, elter STAB, skulle efter: Kreugers. död ”santerag”, vilket främst innebar tion, STAB:g. internationella . dot- terbolag som förvaltade monopol- rättigheterna i en rad länder, rycktes loss; och sattes i” kon- kurs. Detta medfönde förluster på 100-tals "miljonen kronor. 1936 fick :STAB, köpa tillbaka ' (!) "en del : tillgångar som 'misskötts av amerikanska — konkursförvaltare. 1939. kom "ånyo en smäll, Andra världskriget bröt ut öch det in- nebar att STAB förlorade mono- polbolagen i- bl, a: Polen. (det värdefullaste), "Ungern. och Ru- mänien, Trots detta överlevde 0. m.' 1948 har man kunnat Be Ttdeming på 'ak- terna: Och -i, dag. befinner. sig bolaget som "nämnts. iden situa- tionen att. det efter en: utdelning ind "ekonomisk" basis! Det är aktum att. man "ter helt. "strukiv? opera. skyldig" till... förfalskriingar, den världsbekanta” "Guinness: som "Någon- sin. förekommit, iscensattes TP ris :1932' då. vissa -finansmän för: , | sökte : pådyvla: den svenskfödde miljonären Ivar” "Kreuger". .(1880- Den Största svind 1932), «, ”tändstickskungen”, . . . falskning...äv, : bl, av itaenska statsobligationer fill. ett värde av 28.700.000 "pund. Förskningar,: pu- bitcerade" 1965,' visar "slutgiltigt att. ., den ' mördade; Kreuger var personligen' oskyldig. / Även "1" den: svenskar utgåvan Guinness” . (nyligen utgiven i Forums' När-var-hur-serie) ' sägs det iklarnt ifrån att Ivar. Kreuger inte ; förfalskat: några ' obligatto- ver; iremot , publicerar forum- upplagan fortfarande den gamle men numera - omstridda "uppgiften att "Ivar Kreuger skulle ha. ber gått: självmord, : Mo dagen don 12 funt 1 1909 I dag: ESKIL vs 0 kl. 20.48, > i ; 1 morgon: "AINA A Solen går' "upp kl. 3.26: och ned n . OLIKA Frun: — Jag vil att. Selma kallar . mej ' ”fru : överstinnan” även när vi är ensamma, . : Hembiträdet: — 83. lustigt — när översten och jag är ensam- ma' så vill han att jag "skall ve | end f2900326 " kreugerföretag| Som ett korthus 'betecknades|' en gång, under åren. 'härmast:' ef: ter' Ivar Kreugers död Svenska Tändsticks ,AB..Väldiga . tillgång- ar hade frånhänts - bolaget och dess aktier ansågs inte värda” mer sitt "| koncernB5okslut . för '.1968 "kunde en- - nettovinst avskrivningar på hela 40: miljoner: kronor. Det- och -balanserade -vinstmedel räc- ner: kronor "balan: ras i ny: räk]. att ' International "Match Corpora-j.. om. satt a och "några Hill; 7 ordrika i "debatter-' VT sonvor är Centerns: ungdonisförbund jubilerar ' vänds -alltid : blicken till" Småland — "och "det hår man anledning till.1 Läckeby. på 'ost- kusten kom' den första avdelnin- gen till 1917; I slutet .på 1918 och i början av 1919 fick rörelsen ett starkt fotfäste i. Västbo "härad i Jönköpings län, där. det på våren 1919 fanns åtta avdelningar verk- samma. Det var den mest koncen- trerade avdelningssamlingen i lan- det och därför var det inte övän- tat att dessa bildade det första di- striktet. Händelsen timade i Atterås by i Villstad” den 18 Ynaj. Det var ett ungdomsförbund -eller distrikt till Jordbrukarnas riksförbund och . detta -utsas "också i namnet, Tré veckor ' ' senare ' + konstituerades Svenska Landsbygdens Ungdoms- förbund i Nässjö där representan- ter för: 24 av landets 29 rappor- terade avdelningar med, 1800. .med- lemmar samlats, . Det .var Jordbrukarnas" Yiksför- bund - som ' inspirerade ungdomen att bilda vvdelningar och även få en Niksorganisation till stånd. När det förstaj distriktet : bildades tog i JR:s Jönkö "+. och Kronobergsdistrikt Martin Lu "kas Petersson i Broaryd — senare riksd för Jönköpings län — Cente - ungdomsförbund 50 4 är : Av redaktör Lennart Svensson sig att bli det nya partiets ung- domsförbund.. Det blev SLU ock- så vid pondeförbundsstämman i Leksand 1922, För SLU:s del var det en be- svikelse att många 'av de aktiva krafterna i JR fick offras på enig” hetens altare vid N på 1950-talet > var "då en källa att . hämta » -lokaliseringspolitiska idéer ur. Olof Jonsson, förbundsordfö- rande 1959—1962' har hävdat att just Venemalms skrift är det. för- i nämsta idépolitiska dokumentet I ' CUF:s historia. Om det fått ge- gen, . Framförallt Elfrid Dirango, omtalar Bernhard. Glans, JR hade en organisation - som - Inotsvarade centerpartiets i dag med heltidsan- | - ställda ombudsmän” och organisa- törer medan bondeförbundet ' sak- nade "sådana, "BF hade "en ' miss- tänksam inställning till" allt : vad tjänstemän -hette.: Bernhard Glans var en”åv' de många organisatö- rer som på bondeförbundets ön- skan : blev permitterade vid sam- manslagningen. För Glans 'del 'in- nebar det att han återbördades till sin hembygd och tog itu med or- ganiserandet ; Han blev. år 1923 ombudsman i länet för såväl parti som ungdomss förbund. . För Ungdomsförbundet gällde det att stärka organisationen, både. för sin egen och partieta-skull - ; av. SLU-distrikte "POLITISK GRUN DSKOLA ” — " Ait de äldre icke klarade" or- en det insåg vi och'toj initiativet, Och den 9 juni i Nässjö var inte bara redaktören för JR:s riksorgan och tillika törbundssek- reteraren Elfrid '. Därango ' närva- rande utan också JR:s ordförande häradshövding Johannes : Nilsson i " Gårdsby. Från, Gårdsby i Krono- bergs län kom också Gustav Fri- | "berg, som" är ett av: CUF-rörel- Vv” sens historiska namn, Det var han som bildade den andra avdelnin- gen redan 1917 och hade genom- 7”. fört. den. framgångsrika. turnén i "Jönköpings västra delar som resul- .. terade 4 flera avdelningar: vintern 1919. "Om ' dagen för 50 år sedan berättar Friberg så här: sm Det” tvar en". varm och solig tes vilken god skola relsen' var : för blivande politiker och. förtroendemän : i kommuner;] landsting. och riksdag. Genom år- tiondena”.. har H. -ungdomsförbundet därför som främsta uppgift att byg- ga upp en stark organisation, fram- håller Nils Larsson, Kälkebo; som var förbundets- andra ordförande i ordningen och avlöste Gillis Olsson 1937, då denne varit SLU:s ledare i 18 år. Vi resonerade helt i linje med det gamla ordspråket ”Den smak kärlet en gång fått yn, det gärna behålla”. . : Man får väl säga att igdon nomföras delbart på 1950-talet > skulle Sverige. s sett annorlunda; ut i Be. . i ; ETT AVANTGARDE ”/ Ur samma: idéflöde har miljöpo= litiken sprungit fram. Det har känts naturligt för den unga centern att i denna som så "många" andra frå=" gor'.sluta upp på enad "front. med > partiet — "eller "gå. aningen . före som ett avantgarde, När det gäl- ler de internationella ' frågorha var den - unga centern först: på plan bland ungdomsförbunden med att - gå från ord till handling och byg- ga. en skola i u-land. för, pengar rörelsen : samlat ihop. Ungdom och utbildning hör ihop, Och har alltid gjort' i SLU och CUF, Från allra : första början . insåg pio rerna att vad Jandsbygdens' ungz . dom: behövde var kunskap; o om”yr-: | ket, "om 'samhi let och en” ökad -: t. Gustav Friberg kan ”börätta om .' motivet för, SLU:s. ; bildande i slu- tet på 1910-talet: .+— Jordbrukarungdo; ensam, isolerad och ofta. sedd' över. axeln . av "andra samhällsklasser,” Den hade på något sätt blivit ställd utanför det nya som rörde sig i. ti-' den och det hade sin' innersta or-. sak och rot i striden: mellan nas tura= och : ”penninglushållningen, vid: jordbruket.” Vad' som; hägrade för mig, var att" åstadkomma en s som kom med i SLU blev trogen |] idéerna. Redan på 20-talet' märk- 4 d .—': eller för ' att. tala än, 'mera: bestämt = bon- jordbrukare ö- Östergötland; Där | Var "bl ia” den trygge Ernst" Larsson + ' Läckeby, vilken" skördade: lagrar som pappa ' landa, vilken” rest om! a : ganisatör! öch därvid. utsträckt” sin missionsresa "till." : grannlandskapet Hallånd. Haj. . berättade: att” ;ung- fat hälle Axel ”Pehrsson-Bra honom sitt fulla stöd vid krisupp- , a görelsen > med : Socialdemokraterna på” 1930-tälet.” "På 40-talet "angav | förbundet med dåvararide förbun sekréteråren Lars. Eliassi sen” den” politiska" tonen: Partiets ot. ett centerp; rti för- torpska '; statlig och kooperativ. verk pärlngslivet” var en. garanti för-kon-|- len radikale]! Störp "och gåv egen :för -— nisation' uppbyggd" av och tillrätta.: i lagd med hänsyn 'till förhållande=' - na på landsbygden och avsedd att ata och utveckla” denna « sstoz 2 ken, som Sa sägas - vara: en ”idé- politisk uppföljning av dent brams- ; resultatpolitiken.” i spet- b Privat, domsklibbar.s Ingendera: av. dessa: efterlysta -schlagern, heter. | fonskiv : Några: kv innor " satt” och samta- lade”. om; de. okplsthas "villkor Ä Ng: som. regeringen! ir utfärdat. "Mån ställde frågan” till. en. äldre 'mis-” ja för dem”. dan” säg: hon lg” om. och frågade: ”Bedei / fåud i ärje' dag?" äv! Svan vi vi? "Beder ME för 7 bedja för tvi skulle ir himmelske Fa elma a Anderson! SI t.och slätt ”Nattfjärilep”, skrivet. "konst«' i Lun : på. 30-talet; lånade" på e i fanps ”Natt=' nt 3 Han minns. mycket välj: inelpåt +oci Xxten, som” Selcl. tilltalade ”j jordbr ukart - framväxt "kommer mar: aldri i idet his iska f i glarkt, gäng ”fullvuxna: karlar” med Nilsson i Allberg,: Bengtson". i Slö- inge: Soch Karl" "Andersson. Tångås, . nå och envisa i . AvIr skåningarna minns 'jåg; 'säger Fö berg, särskilt väl den tystlåtne: men] litik och den skrift som Len” närt "Vénemalm' skrey om 'lands- I bygdens” ”industrialisering -i- "början f ölj - mycket: kubnige. : Gillis :". Olsson: i FTSNenoerestorp. och "hans kamrat IDEN STORE: ORGANISATÖREN Med honom fick" Gustaf. Friberj . mycket att göra ett:tiotal år fram- åt.; Friberg: ' blev .; nämligen . för- - bundssekreterare fram till 1927, då en annan smålänning övertog den- na syssla, nämligen Bernhard Glans i Jönköping, som är-en av rö- relsens pionjärer och den: som mer än någon annan kommit att fram- " stå som: den store, agitatorn och 'organisatören, Glans var 'förbunds- "sekreterare fram till 1942 och när . han lämnade av fanns alla distrik- ten och de flesta av dagens avdel- ningar : bildade. En stabil organi- sationsgrund var lagd. Vi låter Fri- berg fortsätta att berätta om-mö- tet i Nässjö. Det leddes av redak- tör ,Elfrid Därango,: som håde va- .t rit närvarande när Jönköpings 'di-|.. '> strikt bildadds och nu hade ett ut- "kast med sig till program för för- " bundet, vilket antogs 'och låg :till grund för rörelsen decennier. fram- åt, : vt i -— Diirango . nedlade ett. storar- » tat och oförtrutet arbete för att ' samla ungdomen: kring, partiets idé- er. ” Friberg minns att flera 'nämin- förslag diskuterades ”för 'det' nya förbundet, bl a Jordbrukarnas ung- domsförbund med 'det kunde inte komma ifråga sedan Jordbrukare- ningen fav den senaste USA-prog= li "fjällområdet, Värmland" och nord: Te; peraturerna” väntas : bli | vä tra ' Götaland” får rikligt, med bilder, rä frans NEDERBÖRD”. ungdomens - förbund, ! JUF; - bildats 1918 av" inflytelserika kretsar som ett td mot det signal politiska ungdomsförbundet; Slutet på den långa” debatten blev att man» enades om Svenska -Lands- ST: PÅ Riktig ; [Cattis j [Knapp VÄDERUTSIKTER FÖR: ästra Svealand samt Jana Detta” rigt. bli det normala pgötnängder, frångår av”. JUN bygdens Ungdomsförbund, Det po- ängterades särskilt att namnvalet var så neutralt att det kunde tän- ' kas accepteras även .av bondeför- bundet; "Det nya vugdomsförbundet hade &£om en målsättning att ena de bå- da rivaliserande partierna JR och BF, När dessa slutligen gick sam- man 1921 hälsades detta med till- ter för kalla honom "Putte”, fredsställelse av SLU, som erbjöd HH : Progaoskartan " svårtolkad, Dels tryck att ha sin tyngdpunkt väs- är denna gång kommer ett hög- om Skandinavien, ' vilket talar ofta rätt svala nordvästvindar, |. dels sträcker sig en högtrycksrygg från kontinenten tidvis in över söd- ra och mellerstå Sverige och i sam- band ; därmed - kan dessa. delar- ha et or om vackert och varmt vara rätt vanskligt att: avgöra vil- ka av dessa faktorer, som k att dominera junivädret.” = "+" I motsats till den tyska sommar- prognosen, sont lovade regnigt och svalt. väder, i Centraleuropa, anger den amerikanska prognosen över. vägande: varmt och. torrt väder för tiska öarna också + tegnigare än a nor-. malt; Spanie ligger i. farozonen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.