LAHOLMS. TIDNING Sr Fredagen den 13 juni 1969 - N = brukets produkter är i högre grad DANS Hk så :Det finns gott om statistik, som "lantbruket. Översatt till kurvor oci grupp uppgifter pekar brant nedåt uppåt, RLF-ordföranden Sigge Osc ”och positiva tendenser i lantbrukets ' situation -i en exposé över svenskt lantbruk i dag och i morgon vid jubileumshögtidligheten för RLF i Halmstad, ! Ja Vid tiden för RLF:s tillkomst var ”lantbruksbefolkningens andel av :landets totala” befolkning 40 : proc; På. 40-talet, passerade -'den nedåtgående” kurvan 30 proc, på 50- talet 20 proc, på 60-talet 10 'proc. Nu i övergången till 70-tale+ är ant . delen: 6—7 proc. Räknat i antal människor: har minskningen "gått från 2,4 milj till 600—700.000, "= 7 : Akerarealen har. minskat från 3,7 milj; ha1940 till.3,0 milj ha” Största delen av'den" äst | het att: ställa föverskottskvantite= | > om'man-1 bilden för, in den "andra gruppen ”statbtiska "uppgifter;: den grupp 'som visar "uppåtgående kur- si bilden. Några såda- ds, fortsatte hr na”siffror bör; -” Oscarsson, => - På 40. . : vetenskapligt. och prak- "tiskt". "utvecklingsarbete' = ligger bakom det resultatet, Antalet ung-: nöt. och. kalvar bar ökat kraftigt och : svinantalet har fördubblats på. 25 år. Hektaravkastningen av; spannmål '. och : potatis har nära nog: fördubblats" sedan : 20-talet, även . om . man inte 'räknar in ' de två senaste årens rekordskör- "dar; Medelarealen odlad jord per >. brukningsenhet har ökat från 12 till 18 ha, ; 2 . Den tekniska utvecklingen och då framför allt mekaniseringen utgör en god del av förklaringen till de minskningen har skett sti och! för :barmhärtigh Ze Sh é EA & 3 a SALA NASA Eg «77 - Tecknaren Ewert Karlsson — EWK — var flitigt i verksamhet under stämman. : 2 Äntressant belyst äv RLF-basen > a SKE GC R VID JUBLEUMSFESTENTS att åstadk ersättnin- after Ks tecknar. bilden av det h diagram finner man att en stor medan en annan: grupp pekar arsson pekade på både negativa tillskapas. "Denna efterfrågan” och gar. för detta foder, Det hör till ljuspunkterna att förståelsen för detta problem har blivit så stor hos forskare och växtförädlare, fortsatte talaren)! cos soccoa fate ds De tekniska och vetenskapliga framstegen kommer säkert att som hittills - av. lantbrukets detta behov har en t het att. skifta beroende på en' rad .olika faktorer: Anledningeh till den smärt- samma operationen Är inte att det finns för. mycket! mat. Tvärtom, Hungersnöd är det' normala . till- ståndet för en tredjedel av. värl- dens " befolkning .:och = mer ' eller mindre. utpräglad "näringsbrist för ytt ort 8 Värje' an- tydan från'jordbrukaria' om villig- ter av'livsmedel till förfogande £ ; a ip: b sr om "behövs aVd "som hör: till (et "sådant. kost= Kåll härom tvistar. de lärde. :I'syn- nerhet.'på sista tiden har stridens d ade Sigge O: Er: .— FE de näringsfysiologiska frå- gorna gäller i hög:grad vad:en känd "professor uttalat om ett an-" nat vetenskapligt” område: ”Vad "som 'i 'år”gäller söm ' vetenska=- pens sista ord på 'det här områ-" det är'helt i strid med, vad man troddé i fjol. — och kommer. att vara fel om ett år). Samma sak kan uttryckas på det sätt Siv. Ericks gjorde i Mysinge Motell: ”Det råkar vara hälsosarst med mjölk: just nu och: jag tycker mjölk är gott och därför skall jag dricka så mycket som 'möj- ligt i dag innan det blir skadligt igen.” Det är sannerligen inte Jätt för lantbruket och; förädlingsin- dustrin att motsvara så ryckiga t digt” stegrad "avkastning "från ”dj Isidig kost, |: | vågor svallat höga, om” nyttan” eller |. skadan 'av 'mjölk och "mjölkproduk- | i lter, folk. Arbetet blir 4 de. flesta av- seenden fysisk lättare. Råslitet för= svinner i stort sett även 'om vissa arbeten blir mer psykiskt pressan- de. De nya maskiner vi tar i vår tjänst är dyra, men det. är ändå ekonomiskt riktigt att använda dem därför "att den mänskliga arbets- kraft de ska ersätta är ändå dyra- År md nå så terligare ett. stä inslag, nämligen Beethovens ”Lov- sång”, utförd orgel, cc Halmstad och Halland visade sig från sin absolut fördel- aktigaste sida mot de gästande RLF-arna från landets alla 3 delar, då organisationens förb leddes i Halmstads Sporthall, sty Tr 1. Tad. - k lip MYNT tämma på torsdagen in- Cirka 500 ombud, förbunds- jubileet, Jubil Å onal "och övriga medlemmar ” hade mött upp till den stämningsfulla upptakten, 40-års« IProgr. förbundsstämmoförhandlingarna gav klart belägg för, att” jordbrukets" fackliga organisation, trots jordbrukarkårens =. kraftiga nergång — från 40 till under de' gångna t + såväl som de därpå följande 6 procent av befolkningen — faktor i svenskt näringsliv. kesgrupps vitala intressen. : ; Högtidsprogrammet '" föregicks av en morgonsamling 1.S:t Niko- Jai kyrka, där kyrkoherde Samuel Palmer de stä äster- 2000 fyra En allt mäktigare faktor skulle” | man kunna tillägga: Eller för att citera förbundsordföran= : den Sigge Oscarsson, som slutade sitt jubileumstal med att. understryka att RLF framgent har mycket att kämpa för i sin strävan att tillvarata en liten ; j d na är en mäktig men mycket väsentlig yr-' för. sin tid, inledde han All na” till staden, ' och där 'eommar- psalmerna .”Den . blomstertid nu kommer” omramade akten; som bjöd på yt- och " "Fädernas kyrka” fal ullt musik-- visserligen — förut, .. Men RLF, folkligt, "byggde på solidaritet på två trum; peter 'och Den: rymliga i Sporthallen” för- vandlades till ett stort folkhav.se- dan alla deltagarna -intagit sina platser, allt medan Militärmusik- kåren 1 Halmstad under Ingvar Gidhagens Jedning' spelade en rad sommarlätta melodier, =. Äl vo PÅ HEDERSPLATS - - lantbruksför- .: Vetensk land ger oss. högre: hektarskördar :och”stän” en; ' och ” därmed”! bättre": ekoxj 12.6 Få ! nomiskt' resultat ”av våra 'ansträng- |? 14 förutvarande centralstyrelse ningar än :om: produktic etoder. Bland” de" istnämnda na finge stanna vid det gamla, vie kämpa" sitt anförande, Redaktör : Frank Johnsson,,'. Gös teborg, fick. vid " RLF-stämmans öppnande 'i Halmstad ta emot lant- brukets... journaliststipendium: på 5.000 '/ kronor. -för sin mångåriga; kunniga "och '. sakliga ;; verksamhet som lantbruksjournalist.: Stipendiet ; [befann "sig £- lantbruksdirektören N I Hultgren, Örebro, som satt med i RLF:s "första centralstyrelse, från 1929 till 1932. Till denna grupp hör- de "också ' agronom” Åke' Gullander, i| Getinge, som tillhörde RLF:s högs- ta ledning” 1937—61 och" som hela | tiden: kom "att ' framstå. som" or- ganisationens utrikesminister. Sedan 'förbundsordföranden ' häl såt välkomna i läste lantbrukaren i | och "redaktören Kärl-Olof 'Anders> son, Tvååker; sin prolog” till jubi- léet. Densamma återfinns på annan SATION SPRUNI UR NÖDEN netir tärmusikerna ur Skansensvit” "Sedan ”Andante” av ;| Lundquist : var "det agronom Åke : Gullanders'tur "att; träda : fram på podiet” och" teckna :orgariisatiorienis i | historia,. 'Han ' gjorde” det -på' sitt eget, personliga sätt, med att klar- synt dra upp de:stora -linjerna, men :också att till framställningen foga personliga kommentarer: - .— När 'RLF kom till var det utdelas "årligen -. i: samband ”med RLF:s rikförbundsstämma. ; - Redaktör Johnsson har svarat för lantbruksinformations års tid. "oo ög en folklig rörelse, den ' var” unik nen" I GPA 2 RLF-stämmans ;j som skrivits av lantbrukaren och Då stannade bonden sitt ök och knöt sin valkiga hand” ;' kring tö Jorden rök .. : > stora fi ansåg talaren: .— Man behöver bara nämna ett ' par av de viktigaste tekniska hjälp- medlen. Det fanns 5.000 traktorer i jordbruket 1930. I dag finns det 175.000, dvs 35. gånger så många. Skördetröskorna kom i bruk först på: 1940-talet. Nu finns det över ; 40.000, som klarar den väsentligas- te delen av spannmåls- och olje- äxtskörden. Till detta ko den långa raden "av nya, alltmer. full- ändade maskiner 'och redskap, som tas i bruk för att underlätta ar- betet och minska behovet av ar- betskraft. Fe NT a Men bilden blir inte fullstän- dig om man inte också noterar att väsentliga arbetsuppgifter överläm- nats på andra. Förädlingen av lant- är tidigare lagd på nästa led i pro- dukti nskedjan, oo . BEDÖMNINGAR FÖR . FRAMTIDEN : ivetvis inte byggas enbart på tillbakablickar. Med”enkel matema- gtatistiken då kunna få underlag för påståendet att lantbruksbefolk- S antal under 70-talet skulle ningen därmed utraderas. Det tycks Också finnas de som: skulle hälsa sn sådan utveckling med tillfreds- lelse, ... 3 a Det utslagsgivande för” lant- " brukets ”utveckling ' är . och ' förblir - vad som behövs och efterfrågas el- lör med andra 'ord :vilket avsätt- och mode; de krav, skämt: de RLF-basen, = cafoo en . > IMITERADE LIVSMEDEL; — ' Vid ' horisonten seglar nu upp ett nytt stort orosmoln; imi- terade produkter. Vi har lång er- farenhet av imitationen margarin och vet vad den "betyder. ' När den kom valde jordbruket att ställa sig vid sidan om utan möj- lighet att påverka skeeendet an- nat än genom regelrätt krig om knadsutrymmet." Nu k imitationer av många slag på bred front. Säger man att imita- tionsprodukterna kommer att bli det närmaste decenniets stora problem har man alla utsikter att bli sannspådd. Jordbrukets för- ädlingsindustrier + har : den här gången valt att' vara med :' på marknaden för att den vägen gö- ra det bästa möjliga” äv situa- tionen.. Det är' säkert ett riktigt val, Man inte utan,stora bekym- mer och besvärligheter. "05 | "Det är mycket som talar för att det på 'kort "sikt blir: trångt om utrymmet för vad;»)svenskt lant- bruk kan producera; ansåg hr Os- carsson.! förs ee ter "ATT ÖKA DEN INHEMSKA ' FÖRBRUKNINGEN ' den" angelägna uppgiften för de närmaste åren, Eftersom en: gan- ska stor del av animalieproduktio- nen bygger på importerat äggvite- foder "ligger det nära till hands av. jordbruksprodukter "måste bli i vårsolens nariga brand, Han såg på sin 'steniga mark och muren vid åkerns gräns so med spade, hacka och spett - här var han sin egen kung och sade” fritt sina. ord it fast dagen var 'slitsam och. Men "vinden var narig och -vass || — han mindes skulder, och lån". och frågan prosaisk och krasst 1 Var: ska man ta. pengar ifrån? . Än bjöd man ' under .varann:' — än spelades bonden ut: under köpslagans listiga prut. Då rätade bonden sin rygg: i och såg mot granngården bort.” Min granne ska inte :slås.ned ; ' Kamrat, kom här, gå 'nu medt, -:; Det finns inget annat sätt. +. p | iu rmme som finns eller kan alt, se till vad som går att göra för fra rea ; : : Här möttes småbrukets män och han tänkte — ensam är stark Här fann man och han mindes hur lyften känns. och talade samma slags ord Han mindes dagar 4 svett '"': NU stannar bonden sin bil när hans armar bände och drog och ser över åkrarna ut. ' SA +: Hans. tankar vandrar i mil och - han ökade' mark inder' plog. mellan nuet och tiden förut, ' Den var hans, denna strävsamma jord Det var då — 1 en' gången tid/ Var man är nu specialist ': i +.) Men -tänker: vi längre ändå +. | och ser över: landskapet ut, ta och den tänkta vinsten försvann vi anar och börjar förstå - 1.;] gemensamma mål, som förut. — "vi är många" av: samma - sort! - el . Va ASK FL , Bå' kom nu. kvinnor och män o «> £ glesnande;landsbygdsled. " Vi har mycket att kämpa för än gemensamt; som då, Går ni med?” ubileumsprolog Högtidsprogrammet vid RLF:s jubilelumsstämma upptog 'en- prolog, redaktören Karl Olof Andersson, Tvååker, som själv föredrog densamma: : MPG NS et i 1; Så vaknade landsbygdens! folk' < : +; gemensamt man ställde sitt krav. | I RLF fann man en tolk.gl rv : som tyngd åt tankarna gav, och godsherrar vid samma börd. | randra,' det gäller facklig och ek : "jromisk orgånisation. På vissa håll syntes förutom gäster från de nor- diska grannländ bundets' ordförande" advokat Ture > | Bengtsson'- och. dess: direktör .Ha- rald Håkansson samt inte mindre | | ronom Gullander, ; med fackföreningsrörel- Sen, - Visst skulle de:krafter so! fick "sin utlösning i RLF'ocks kunnat gå en annan väg, t ex den politiska, Om Sverige varit en utpräglad agrarstat hade nog "detta skett 'och det som då kal. lades Bondeförbundet hade fått" en ytterligare påspädning. "> ' j-— På sett annat område skulle kräftlinjerna komma 'att korsa va- och inom en ' del' branscher fanns redan. före: 1930-talet + en'stark utvecklad.” jordbrukskooperation. ' Några: RLF-pionjärer-: ansåg att man kunde :gå en genväg och pas- sera : förbi. de: där , besvärliga: och komplicerade > andelsföreningarna. Låt oss öppet tillstå ått tanken var felaktig, den ' ena sorten behövs lika väl” som" den” andra. Men” det” är inte nödvändigt att .RLF. och den ekonomsika föreningsrörelsen alltid skall tycka lika och alltid skall vära såta : vänner. En: viss debatt . drar fram” olika "sidor «och är till” gagn för det hela, fb fa SMI, + — Det skall ” understrykas att RLF' alltifrån början var: ett fack- ligt" och :handlingskraäftigt! förbund, som kunde. och ibland gjorde det, gå "utanför det "som. hittills 'varit sed och god ton. inom bondeleden, Vi. skall. erinra. om .mjölkstriden. i Adalen,. när. förorna stoppades och de osölidariskas ”mjölkkannor töm- des i dikeskanten. Vidare om det konflikten, som kom" skogsbolagen att inse att.de-:ej.: blott -hade: en sig: utan : väsentliga” delar "av Sve- riges bondestam.' I Halland . grep vi in . och" förföljde" dem av , våra egna, som ..köpte importhavre när - | landet var fullt av. varan' och im- portmassaved när våra skogar var avfolkade av brist på marknad för egen . massaved. En tredje åtgärd var” den. såstrejk för höstsäd 1 des... och : i des ' uri? der ett .av andra världskrigets år. Uppgörelse' träffades under tryck av strejhotet.. :. MT ograr ses . NÅGOT ANNAT con, i SOM BEKLAGAS "cs är att de 'ungdomsorganisationer, opolitiska - "och - politiska -som .var med om att bygga under pionjär- tiden, nu tappat intresset och: or- 'ken' på föreningsfältet, fortsatte ag- '— Kanske ä r . det förklarligt, kanske också att. det. hela. blivit så blott och bart ekonomiskt med d. kinen som bl Emel- igen I a i de, gemensamma målen, var störst. I Nu kommer det knappast oss vid g. — det gäller att jämt vara först! ro es - intressena glider i'sär" to '/ i-Och bönders gemenskap har' mis sin dåtida karaktär, Ser ) En levande bygd som kan ge ” trygghet åt den som vill bo: Han kände sig stadig och trygg jordnära. Så vill vi se en miljö där livet kan grot: " c Landsbygdens mänskor som dé; — gemensamt vi hävdar vår rätt! får forma sitt rättvisa krav:.- Ett jämlikars samhälle nå ' r- den idén får ej gå i kvav. . lerti var det på 30-talet ett både och, solidaritet, idealitet och eko- ”"]nomi, som byggde upp d>n före- ningsrörelse vi med "stolta över, - +. > vete . IFAP, den internationella jord- bruksfederationen, är ett ytterli- gare steg till kontakt utanför "de rätta är så männa föreningar för att främja > Jordbrukarnas”. intressen = fanns; | 'sprnget - ur nöden, hade något .d som. de andra saknade," det var | och . idealism, . hade mycket ge-:' RS soin brukar kallas Värmland-Dala-| handfull. fattiga skogsbönder emot] som]: > — N istoris! Agronom egna gränserna. Inte blev/ väl .den- na vad optimisterha hoppats, näm- ionell..or- djupa engagemang i rörelsen. Här”. syns den halländska förenings] ox pen på podiet. under. framförandet -av; sin histori den 4; Sveriges lantbruksförbund Ture .Bengtssol a den el tisk ligen jen-.stark.. inte ganisation. Men: den. blev. ett forum för "debatt; -jordbrukare ch. föres' ningsfolk emellan.» + iv — Frågan .om.RLF i'sin”nuva- rande form : behövs 'reses' ofta : och är i ål för "utredning, förklarade. ”han;' Det/ är! klärt "att det blir billigare om mani. slår ihop fingarna. Om Sveriges: jordbruka- re inte -har. behov-av"en- organisa-= än. om; miska live RLE gå upp i'Lantbruksförbundet. Men "omm: en sådan! rörelse: direkt] skagad av 'jordbrukarna: I derria > behövs,: då : skall: vi" betala vad idet kostar, slutade hans = "++... ;: Förbundsordförande. Sigge, -Os- carsson' höll. 'sedan sitt .högtidstal, om" syenskt, lantbruk, i dag och i morgon, Detta 'refer å I plats i tidningen; ” 24 = Därpå. var det gästernas tur "Bit framföra sina hälsningar. Ordföran- investerar: sterar. under ', året "omkring 17. miljoner i bl a en ny anlägg- ning, för ytbeläggning av :spån- skivor. Dessutom räknår man méd att kunna fördubbla, produktionen av spånskivor: Totalt behöver ny- anställas ett 40-tal man varav någ- ra platser" redan är tillsatta. Dis- ponent. Per. Ericsson - är. optimist för framtiden: 2. ser :— Vi har en årlig 'produktions- ökning av ca 25 procent och räkz nar med en fortsatt Men tion! byggd :på. människorna. själva, p ” vid sidan "om allt. det .andra' och|-" -med lite kraftigare och" andra tag |. bräökligt inom ”ekono-]' ja då skall man låta | '' topporganisationer.:” Han . erinrade om, det: gemensamma . uppträdande [Som =: präglat. : ;Jantbruksförbundet och RLF under alla'åren.+,.. ett |: För de "många hordiska” gästerna talade förstander” sen, Danmark. - RLF 'och SL;'liksom 'de' båda tids] .: > jordbruket att. förse, folks hushållet med. "livsmedel : så - man genom en sträng rånsötiering kulle" kunna (undvika ' di "Jav' överproduktion ' på ”jordbi produkter." inom”. landet, . .och ..de | många : problem ' som . följer ,därav. "| Om: de olika" förutsättningar som "| gäller för årets stämma ed -jord= brukets -fackliga tisk” förändring, Öm" detta érinra de . också ordföranden 'i Jardbru= kets' föreningsnämnd ''i > Halland riksdagsman Axel. Kristiansson t Harplinge. — han är. också...andre vice" Srdförande i riksorganisatio= nen — i sitt välkomsttal.:vid den middag som. föreningsnämnden på Halmstad för: förbundsstyrelsen, . förtroenderådet m fl inbjudna gäs-' konkurrensen är' hård, utländska företagare säljer till' lägre priser än vi men "sämre kvaliteter. "Den nu pågående: utbyggnaden. beräk- ter — lagt ca.200"> från hela landet samt grannländerna, + ' Hr Kristiansson erinrade bl"å ' om att: man :vid 1943 års stämma hade en utflykt till Haverdals flygs nas. vara klar till senvintern och i nästa vecka börjar vi med ma- skinmonteringen, '” |Väderstad. " lomröstningen, verkade det som om Y : Valet av de 13 Icdamöterna-i centralstyrelsen . orsakade RLF- stämmans första votering. Två le- damöter : hade avsagt sig, riks- dagsmännen Thorbjörn - Fälldin och Nils Franzén, Visby, och för- t deråd > beredni mitté hade i deras ställe fört upp Hans-Göran von Arnold, Klags-- torp och Olle Sellden, Selånger, Ytterligare. tre. namn fördes se=- dan fram av stämman, = 4 Tilläggsförslagen ' avsåg Hans Hansson, Bergkvara, Sten Olsson, Ockelbo och Sven-Erik Sunneryd, Vid den förberedande, muntliga Olle Belldén och- Hans Hansson i a Centralstyrelsevalet: valda "är" förbundsordföranden' Sig- ge Oscarsson, Lit, förste vice ordf vice ordf Axel Kristiansson, Harp- linge, Göte Joh Harald Pettersson,' Uppsala, Filip Johansson, Norrfjärden, Sven Tåg- mark, Molkom, Birger 'Isacson, Horndal, Artur Andersson, Höganäs, Einar Pettersson; Dalstorp och Sandström, Robertsfors, -- skulle ha fått de flesta rösterna, Men: vem" av , de -fem -föreslagna som k att inta de avgång platser får stämmodeltagarna inte besked om förrän när de samlas i sandsfält. Deltagarna åkte tåg. till Harplinge och därifrån med häst-= skjuts till platsen för studiebesös Förbundsordförande - Sigge ' Os= carsson tackade på gästernas väg- - so Att komma till Halland är för ” föreningsbönder från andra delar av landet som att komma hem, in« ledde han. Halland är det land< skap, där den procérituella ”arislut>" ningen till RLF och de flesta'and? -.: ra 'jordbrukarsammanslutningar -är ' som" störst +i landet, och här. har man gjort. banbrytande: insatser konstaterade” dag; : - Rösträkningen 'besti di hämligen att äga rum först i natt. 'De ledamöter som säkert blir om- Anders Jerlström, Nyköping, andre för föreningsrörelsen, förbundsordfö generalstrejk på onsdagen” kulmen . på flera veckors strejker och studentoroligheter. Strejken or, bla Les + URUGUAY ”lamslogs totalt av en — som av; den dikala ,' Linneryd, fackföreningsrörelsen som . protest. mot regeringens lönepolitik visavi köttpeckarna. Deras dagliga köttran- son av två kilo per "dag ersattes” - nyligen av en lönehöjning som arbe=- farnå anser vara -otillräcklig, Axel ÖN Reuterd: -(TT-4. [ i onsdagskvällen gav på Grand i. om vi vill bygga på individerna själva” ä N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.