NN - LAHOLMS -"TIDNING : AN 1 nr Lördagen den 14 juni -1969 | äng. oh skall betalas efter Je : Hallandsdelegaten Gösta Göransson, Hallandsås, i talarstolei i bakgrunden, under debatten om änd- rade grunder för mjölkprissättningen. I förgrunden stämmopresidiet/ Fr h 2:e vice ordf Richard An= nsson, Granbergsdal,' bitr ' sekr Olof .Nilsson,' Stockholm, och för= dersson, Heberg, 1:e vice ordf Sven Ja skyndsamt kömmer till stånd 'och att möjliga j: bundsordf Sigge Oscarsson. KRT Hallands länsförbund fick en nära nog enig riksförbundsstärnma "att ställa sig bakom kravet på att ge centralstyrelsen i uppdrag att medverka till att. erforderliga forskni ifter och ' utr ring: av betalni; ;ystemet för mjölk 'genomföres i . 7 syfte alt komma fram till betalning efter proteinhalt, istället för som nu efter fetthalt. Centralstyrelsen NS Fo jleddes av hr. Gösta. Göransson; Hal” fann det angeläget att nya lösningar i frågan prövas och åberopade det forsk år, Centralstyrelsen förklarade sig även beredd att om så befinnes nödvändigt ta "erforderliga 'att tillräckliga resurser Skall stå till. förfogande" i det:avseendet. En. -rad' talare - från olika . akom de" halländska : RLF-arnas? krav.:, Bland ';dessa ing Bengt Ola Edlund, Slutet an biföll mi " dandsås, som "talade "för ” motionen: -Hanserinräde”bl”a 'om :hör allvar- Lig frågan är, i synnerhet mot 'bak- ; ställde sig”vid" motionens: behandlin; h g'.ordföranden is enska Mejeriernas Riksfören och utredni bete / på debatten blev: in den. nuvarande 'fetthalts= ni I hos mejerierna:. grunden till de”ersätftningsvarör för fetthaltiga livsmedel som framställs, (> Han fick instämmande av, näste t » > late, Sven-Erik -Sunneryd,; Väd. star +" >Juppgörelse, för 'den här: utrednin .. motionen. y Vi” har 7 haft" uppe. till diskussion, bl a i mjölken i: framtiden.:; Fettet; kan fraimställas' på annat,' billig; ä SMR" skall "begära bidrag ur de. 10 e” sätt, er aft” problemet sam- band med de senaste prisförhand- lingarna. Staten har. tillsatt; en kommitté för att penetrera.den här frågan, Även vi på-jordbrukssidan milj för 'forskningsuppgiftér, ' som : | Ställdes till förfogande i årets pris- Men innan vi "definitivt - ut” ett” nytt ”betälningssystem måste vi avvakta resultatet av den statliga utredningen av. hithörande spörsmål, förklarade hr Edlund bl a, samt. omtalade, att protei i | din” ställde "proposition p gen' ställer sig enklare 'och billi- . Förbundsordföranden Sigge: Os- carsson påpekade, att-även om celri=' tralstyrelsen :.hade en” delvis ,.an=" norlunda skrivning i;'sitt förslag ' till beslut, än' vad. hallandsdistrik=- tet' hade i motionen,' så 'var inne börden dock ' densamma "i gens orenat as hva " Stämmdordföranden ' Nils: J Wez förslagen, varvid -det viskda/ sig! att det övervägande antalet ombud höll på den skrivning som fanns 'i mo=-,, tionen. ., .. a Moras es NET DEBATT OM AVGIFTSHÖJNING. Det' var en synnerligen "debatt= : J. Fyra välkända vinkännare och munskänkar tilldelades på" tisda- gen medalf : och. , diplom fifö ”Framstående gärningar f ' ka viner”, De fyra var traktörei Peter — Schögk'.. på Restaurang Gourmet på Tegnergatan 1 Stock- holm, källarmästare Sture Sjö gren på KAK IT Stockholm, mun "skänkarnag "ordförande advokaten C, Pettit delar här ut den franska ön koda, Peter Schiicki-. . vi Fyra kända" vinkännare CA får "fransk utmärkelse; Per Helander. /särnt .. redaktören- George Holmquåst, : ' utmärkelsen — till :traktör ! ya H Ni 2 + a Handelsattaché J C- Pettit. ut- delade den - unika: utmärkelsen som är den förnämsta som delas ut av Comité National des Vins de . France, : . Medaljutdelningen skedde, under solenna former på Restaurang :Gournet. och..l ,sam- band med utdélningen fick övri ga vinvänner tillfälle. att prova Några "franskd viner och!franska ”glad "I med ''de rånga: motionerna "till '" - stämman, sammanlagt ' 44 stycken . Det tog stämman hela. dagen i gå -att behandla dessa, .. >. vr "procenlig extra avgift till kamp-". budsförsamling, som tog itu + Det började med en del protes-.. ter -från åtskilliga ombud när -det :> gällde centralstyrelsens förslag till” höjning av medlemsavgiften, bla? genom att man skulle ta ut. en '10-" fonden, Från Kronobergs län hö på : resultatet av utredningen om - samgående med lantbruksförbundet :' skulle inskränka sig till att i år besluta om 'den extra tioprocentiga avgiften : till '" kampfonden. Förs: bundsorårörande Sigge . Oscarsson” upplyste om, att höjningarna j öv- rigt behövs för. att förstärka förbundens ekonomi, Hela höj Ne gen skall gå till länsorganisationer- | na, Beslutet bley, att stämman med ' knapp majoritet godtog centralsty=:; relsens förslag, Te | BYGDEGÅRDARNAS ." RIKSFÖRBUND VC kommer inte att bli utan RLF:s bl= drag till sin verksamhet under de - närmaste" åren, intill dess bygde=- gårdsförbundet får sin organisa= tionsform slutgiltigt löst, Detta för=' säkrade 'förbundsordförande Os= carsson på en fråga 'av Bertil Jo= : 7 : Centralstyrelsen | o . De fick två nya namn , Voteringsresultatet. från valet "av centralstyrelse inom RLF blev det > redan i gårdagens tid- . ning förutspådde, Det innebär att de två avgående ledamöterna Thorbjörn Fälldin, Ramvik, och " Nils Franzén, Visby, ersattes 'av ' Olle Sellén, Selånger och Hans " Hansson, Bergkvara. Därmed ut- slogs/den av beredningsutskottet " föreslagne Hans Göran von Ar- | - nold, 'Klagstorp, som blev supp- «. Ieant i styrelsen. ga .. De omvalda ledamöterna är: Sig=,. ge O: Lit, Filip Joh ; Norrfjärden, Birger Isacson, Horn= dal, Artur Andersson, ” Höganäs, Axel Sandström, Robertsfors; Axel ' Kristiansson, Harplinge, Göte Jo hansson, Linneryd, Einar -Peters- son,: Dalstorp, Harald Pettersson, Uppsala, Sven 'Tågmark,' Molkom; Anders Jerlström, Nyköping.”Y l Sigge Oscarsson omvaldes enhäl- : igt till förbundsordförande, och till revisorer omvaldes Lars Bergqvist] : Ostar... == ' Stockholm, C G Landerholm, Grös dinge och Lars Lanke. Klagstorp, i . des röster för att inan i avvaktan T Hansson, Nygård, Långås, med ledning av:'en motion i ämnet" från Gotlands länsförbund. Över- enskommelse har träffats om att bygdegårdarnas — topporganisation skall få 70.000 kr i bidrag i år) och 50.000 nästa år från RLF,:och Sigge Oscarsson försäkrade att yt-' terligare ett ' par år skulle RLF kunna tänka sig lämna bidrag, |. ” FÖRHANDLINGSRÄTTEN » > +". DEBATTÄMNE =: . Det blev en lång debatt med an- ledning av motioner. från Södra Älvsborgs distrikt och. Norra Kal- mar distrikt, vari krävdes att cen- tralstyrelsen skulle verka för att jordbruket, liksom löntagarna" får lagfäst förhandlingsrätt beträffan- de sina'ekonomiska villkor, ” Centralstyrelsen ansåg, att; det räcker med den praxis om för- handlingar mellan regeringen och jordbrukets organisationer, som ut- bildats, och att det väsentliga" för näringen inte är den formella rät- ten till förhandlingar. Avgörande är «i stället, att jordbrukets förhand- lande organ har en 'sådan styrka att de verkligen kan tala å den sam- lade näringens vägnar, / ov od Debatten . inleddes: av Bernt Björkman, Borensberg, och Arne " Svensson, Hillared, repr för distrik- ten bakom motionerna i ärendet. Båda var besvikna på - centralsty- relsens negativa inställning till en! lacfäst förhandlingsrätt. MK CR C-B'. Flin, Arboga: .— Om -vi jordbrukare skulle ha det som and-' ra, grupper ''skulle - avtalsförslagen, sändas ' ut .för omröstning bland medlemmarna innan de definitivt tillstyrkes, - Västmanlands 'länsför- bund stöder motionerna, Ne ” Axel 'Kristiansson,;. Harplinge, försvarade . centralstyrelsens ställ- ningstagande: rv FRV : — Jordbruket har. ingen för- handlingsrätt, säger "man, Och så grundar man på detta uppfattnin-. gen att = förhandlingsresultaten skulle ha blivit bättre om vi baoft - sådan rätt. Detta är att förenkla problemet. Riksdagen uttalade 1966 att det skall förekomma förhand-j . lingar mellan regeringen och jord= bruket, om priserna, Den här stri- , de; möjlighet "att "strejka och >att påverka" opinionen för att ge efter-. tryck åt sina krav.s ;- kor MM ' Birger- Nordmark, . Västerbotten: —,Vi i Västerbotten anser central-l styrelsens skrivning /undfallande, : Sigge, Oscarsson:'. — Centralsty- relsen har velat" säga, att den för-, handlingsrätt vi : formellt "saknar; finns i praktiken. « sa soc - « Bernt, Björkman, ; — Men inför medlemmarna har or- det förhandlingsrätt mycket stor. Borensberga . e ansson: = Jag tror ind "te mänga jordbrukare tänker på att ”vi saknar den formella" förhand-' > lingsrätten. Så väl fungerar ' den, nuvarande ordnin; 4 Axel: Holm, Lövånge! Vill centralstyrelsen "verkligen ha nå-: gon lagfäst förhandlingsrätt. Eller ''är, avsaknaden" 'av denna endast hågot att falla tillbaka på när man” "ute: på ' fältet" skall förklara "gåt |" liga förhandlingsresultat? Vi bör g " centralstyrelsen den råg i rygge som :den saknar i den här frågan] ">. Sigge Oscarsson: — Visst vill vi :.å centralstyrelsen ;ha förhandlings-: » rätt, : Sådan har'vi också, Det, : -baradet, att den inte är lagfäst, | "Bernt Björkman, "Borensberg, "och Arne" Svensson; Hillared "kom "igen med kritik mot centralstyrel-, "sen för passivitet i frågan, och-Axel . Kristiansson. . påpekade; : att :. även med, en lagfäst -- förhandlingsrätt skulle. riksdagen ha möjlighet. att ändra på en överensk lse som '- "Påtvingad födelsekontroll. Nej. tack! Ungefär så kan man sam- manfatta Tanzanias inställning till födelsekontrollmissionärer = från de rika länderna, . — Vi behöver inte den hjäl- pen. Ni ska inte gå ut bland vårt folk 'och undervisa om fö- delseh roll. Ingen k att förstå er. Vi har vårt eget sy- stem då” det gäller barnbegräns- ning. Det följer dels gamla tra- . ditioner och dels det uppbygg- -. nadsprogram vi arbetar efter, ve Den deklarationen lämnade Tan- zanias hälsovårdsminister Lavi Si- fältet "och som just kommit . hem från 'ett uppdrag i Sydamerika, stånd på grund av att begreppet familjeplancring av många enbart tolkats som barnbegränsning. N kunna undvika oönskade ha skap. I planerat föräldraskap ingår begrepp som respekt för varandra, och respekt för barnet. Det är in- te bara en fråga om preventiv- medelsteknik. utan också om var och ens fria val, familjens fria val K "Påtvingad barnbegränsning na sig — Det har ofta uppstått missför-|' Det nering Familjeplanering — betyder , att barn; Alla bör få chansen att tilläg- dernas egna önskemål. — . . De höga illegala abortsiffrorna i Jänd de kunskaperna, : ot samarbete som Sverige in= lett inom området för familjepla= är alltid baserat på u-län= h 3 gjorts Idag 1 som ska leda till en jaona vid. läkarförbundets årskon- » gress i Umeå, sö — Vi, undervisar de unga möd- rarna och flickorna i familjehälso- vård, De får lära sig att alla mår ' "bäst om barnen kommer med.2—3 års mellanrum, Metoden. heter av- hållsamhet. Och den har gamla tra- ditioner bakom sig. En familj som skaffar sig barn varje år riskerar att bli utstött ur gemenskapen, För täta födslar är något av en skam, . För moderns och barnets eget bäs- ta bör. man praktisera det vi-kal- " lar för familjespridning genom fo=, tal avhållsamhet, vo cf ara 3ö HJÄLP SOM SÄRAR ; 7 5 - Avhållsamhet i stället. för pre- -ventivmedel. Det kan vara en frå-- ga om. nationell självkänsla, att man inte 'vill' införa västerländska preventivmetoder; Man uppfattar de: rika ländernas propaganda -. för: mindre 'barnkullar i U-länderna som en grov förolämpning, + Bristande takt från rika länder kan förstärka den inställningen, Ett exempel är när USA erbjuder lån och samtidigt låter låntagaren; fö Å stå, att det ges under förutsättnin- gar att USA får vara med och familjeplanera. Det har förekom- «SIDA: går försiktigt fram. Erbju-' ' der länderna, den "hjälp de begär. i SIDA -kan också. hjälpa -indi-' rekt då' det. gäller -familjeplanering i'de länder där regeringen är emot bjälp. De kån göra det genom att stödja: de ” frivilliga" organisationer som finns, t-:ex Familjeplanerings- föreningen i Tanzania, säger. avdel- ningsdirektör Hasse Ganger, SIDA. «— Har. man. gått för. hårt fram tidigare - då -det gäller .Tanzania? Försökt tvinga på dem familjepla-' nering? "ed" YA IosVi: har inte försökt driva på. "Frågan har :inte ens varit: uppe i våra "diskussioner ' med regeringen; där. Och när vi tar. upp de här problemen utgår vi' från individens: hälsa; Familjeplaneringen är ett led i ett familjehälsoprogram. ' ..+ «.s' eo — Möter. ni samma negativa in ställning till familjeplanering i 'and-, ra u-länder? 27 . '— Ja, det händer att man ter den, säger direktör Ganger. Ti-. "digare, bland annat i Marocko och ” Algeriet. Där har inställningen änd- - rats.' Och "när motståndet mot fa- miljeplanering äntligen bryts, som si Algeriet” där ' kvinnoorganisatio- : nerna arbetade för familjeplanering, förändras . attityderna. . Det... blir i stället en positiv inställning. =..." [> Men. det är inte. vår "sak att. tvinga på 'dem "något. ' De måste: ” själva" ptäcka att familjepl ing är värdefullt för dem, I Tanzania . blir det den frivilliga familjeplane-' träfafts mellan parterna. vu Slutet på debatten blev dock, att stämman med hörbarligen överväl- digande majoritet gick emot'cen- tralstyrelsen och. beslöt ge' denna i uppdrag att vidta åtgärder i syf- te att få till stånd den lagstadga-: de förhandlingsrätt, som tydligen de flesta ansåg synnerligen viktig! TRAKTORSKATTEN +. blev också föremål för grundlig debatt, 'med anledning av en mo tion från Gävletraktens prövinsför- bund, Här antog stämman också ett uttalande, - där man påtalar - den allvarliga urholkning av årets jord- ”bruksavtal, som denna nya pålaga innebär, Förslaget om denna lades fram av regeringen först sedan jordbruksavtalet gjorts upp. Skat- ten ifråga beräknas belasta jord- "bruket med 35—40 milj kr per år, Den är orättvis, då åtskilliga trak- torer inom jordbruket aldrig eller sällan används för vägtransporter, Riksförbundsstämman slog fast såsom mycket anmärkningsvärt re- geringens förfarande i denna fråga och krävde, att jordbruket vid näs- ta förhandlingsomgång erhåller full ekonomisk kompensation för de kostnader traktorskatten medfört: STATSMAKTERNAS "> JORDBRUKSPOLITIK kritiseras även f ett annat uttal lande av stämman, med anledning av en motion från Kronobergs di- strikt. I detta stämmouttalande he- ter det bl a: . — Nuvarande — jordbrukspolitik syftar "till att lösa avsättningspro- blemen och ge ökat utrymme för "Import genom en stark krympning LT:s annonsörer NV ringsor ti som får sprida, upplysning . om . barnbegränsning. För ett par år sedan verkade or- i på elva. missionsst tioner, .: H bre FELAKTIG INFORMATION «+ För hård” och felaktig infor mation om barnbegränsning har medfört en reaktion från vissa po- litiker i u-länderna, anser-fru Su- san Aurelius, SIDA. Hon tillhör de familjeplanerare som arbetar ute på gani: äv produktionen, Det förutsätts ske bl a genom en nedläggning av en tredjedel av nuvarande åkerarea- | Jer utan att man kan anvisa någon "förnuftig alternativ användning, Denna politik har skadeverkningar . på en rad områden, vilket förbi- ses genom den brist på helhets- syn som präglar besluten, RLF av- "säger sig ansvaret för de negativa : följderna av denna politik, , | Riksförbundsstämman anser att ”statsmakternå på ett mer konstruk= - tivt sätt kunde medverka till lös- ning av problemen genom insatser för att främja avsättningen av 'svenska Jordbruksprodukter. Detta - kunde bl a ske inom ramen för en ökad biståndsinsats, Det är en självklar uppgift för vårt land att valfrihet” om och när man vill ha -Isek "träd, vars vida, lummiga grenar | ':Man hälsar med g vidga begränsa visar att kvinnorna vill barnantalet, Det har ' undersökningar som visar att de vill ha högst 3—4 barn,- "är familjeplaneringen 'i i många u-länder integrerad i lan- dets mödra- och barnavård, Vis. sa u-länder har också intresserat sig för "sexualupplysning för att förståelsen för de frågorna, Mot > Bil 4 - . En kulturbrag En - 'skandinavisk kultunepok |t passerar I dessa dagar det förs- ta "halvseklet. . Det än rekton Ha: vald. Alms ” enästående "skapelse vid "Siljans strand, Siljansgården och. Siljanskolan :i. Tällberg, Re- dan från: början hade: makarria målsättningen ' klar — en bild- nings-: och-. kulturinstitution med vida vyer, och fria perspektiv. ». Ingen. av initiativtagarna kun- li de. väl ana, att. den, lilla plantan vid: Siljans. strand under ett halv- skulle : växa till, ett vård- skulle sträcka sig långt -utanför It det egna landets gränser, 'Ar från är -har skaror av unga och äldre människor sökt :sig till Siljansko- lan. för. att hämta andlig. veder- kvickelse.. och få sin kunskaps- längtan; berikad . vid . kurser : och konferenser. av. djuplodande" in- nebörd i -en -inspirerande miljö. ” Å ; je -och, till- fredsställelse, . att rektor Harald Alm samlat. sina erfarenheter till en. bok,: där. minn en, tankar. och kulturskildring, -som i sitt slag Rektor Harald Alm skriver sina minnen na stod vita I rimfrost! rade . vägen! "ned ”möt Siljan; till en liten tinimergård. Jag knac- kade' på dör nade. Det -var ' Harald ”och Signe Bergiter-Alm |såg, Signe”, «..: ' "Så lyder inledningen till boken ”Kärlek på jorden". Ömsevis per- +I sonligt,- ömsevis med d re år tidigare, ' | s Det var: en nyärsdag, Björkar- + Jag vand-, rren, En kvinna öpp- första gången jag . NY inblickar vår tids pedagogiska, kulturella och religiösa . strömningar ” som - bakgrund". för : verksamheten be- rättar här. Harald Alm de öden ' en fri internationellt välkänd kul. urinstitution upplevt i våra da- gar. Där är t ex -kapitel om hur folkrörelser fötts. genom imitiativ från Siljanskolan: hem och skola, allsångsrörelsen, praktiska psykologin, trivserörel- sen 0 s Vv. Där är ett kapitel om en, riksbekant skolstrid och ett. om världskriget och 'en livskam. , rats. död, : S » den moderna -Detsär en bok där alla de, som någon :tid lärt "känna livet, på Siljanegården " och drömmar , "bildar stommen till en' får veta. mycklet” nytt: om” denna Siljanskolan Täregna, '. mångfasetterade , verk- - de, no : Boken. måste >. betecknas , som, enaståen- -som författaren kallar ; IJulius Johemsson, Vrängarp, Pres- ”Kärlek.” på jorden”, . utgör en strålande -motvikt +till.tidens för- fläckning' och : morålis z deringar..och' är, en'. 1 S uppbygglig. Ning. . Ne os -”Blodigt "rivna — en av oss har de ',så "när stupat under oanade svårigheters - skyhöga. ständigt nya vågtoppar — for 'vi en dag i april:i vär nyinköpta begagnade bil till..det lika hemmet vid. Sir jan, lyckliga: att. vi ängå hade varandra. je ee sen ca IM "Vich na :.yarandra fyller. i: dag fru Alvi Ande son, maka : till; livsmedelsarbetare ML nn fru Nann$ måka till: larbrukare Sture Karlsson,' Bökeberg, Veinge. BEGRAVNING... 002 ST : I: Skummestövs "kyrka jordfäs-|. tea. på torsdagen f. lantbrukare taverande var lantbrukarna Ållam Bengtsson, "Vrånganp, och ,Tage Bengtsson; : Marbäck.: Som med. ning: spelade kantor Uno Lind- gren ”Lär du mig skog att vissna glad” av Runbäck. Jordfästningen förrättades: av - kyrkoherde Kaml-|. Johan Flodin, som även höll grif- tetal samt utförde begravnings- mässan. När kistan" utbars spe lades ”In memoriam” av G. Lund- borg. Vid graven talade förre styckjunkare Wictor Wilde för Skummeslövs >pensionärsförening vars fana sänktes över griften. Officianten förrättade bön och tacket för = hedersbetygelserna framfördes av entreprenör Amnt- hur Svensson, Vallberga, — I Laholms gravkapell jord-]. fästes på fredagen fröken Agnes Carlsson, Mellby. 'Prestaverande var lantbrukåre Arvid "Håkans- son; Mellby,' och f.' lantbrukare Erik Nilsson, Skottorp. Musikdi- rektör Erland Skagerberg spela- de Preludium i D-moll av Bach, och ps 355 sjöngs, Kyrkoherde Anrthur Nihlén höll griftetal, för- rättade jordfästningen och utför- bära sin del av världens g gamma = försörjningsbörda, - säger man till slut i uttalandet. a I dag. avslutas stämmodagarnas , program med en studieresa i södra Halland, $dag är värdet av vår årliga Inter nationella hjälp så stort. ' nr N ) hj : Bvanska röda korset de ' begravni som! inra-|k mades av ps 476: 3—5 och 475: 8—10, Som utgångsmusik utför- des en gammal. fäbodspealm av Oskar Lindberg, och till. den bortgångnas minne talade sys- tern,. fröken: Ella Carlsson, Mell- by, och typograf Karl-Erik Gun- narsson, Laholm. Fru Ruth Axelsson, Knäred, sjöng solo til ackompanjemang av montör. Erik Persson, Laholm, och tal hölls även av f. Ldantbrukare Karl Svantesson, Hasslöv. De anhörl- gas tack för visad hedersbetygel- se frambars av entreprenör Ar- thur Svensson, Vallberga. Offi- elanten förrättade bön, och .ps 64:4 sjönga on 2 21.50 Vädret. 22.15-22.30 OBSI — Kulturkvarten, ” samhet och där: a!la de, som icke varit. dät. får följa ett stycke, dra- matisk" och "levande : kulturhisto- ria” från egen tid och får ljus ånga av. vår tids"livsfrå- Den är, rikt illustrerad ältagna. glada- och ,gripan- otografier,. 4 se = rå "Det är er. bok om unga män- niskör. i” uppror ' mot samhälls- och ,bildningsliv, Men de ville icke” ränna ' hus ' utan” gick ut och "byggde. hus, ':.' Pris häftad Kr. '14:—,. bunden .. (260. sid), Siljanskolans ällb ER 1.09 Nyheter. Kristna kammarkören I Malmö, 715 Andakt, kyrkoh. I, Si- monsson, 7.30 Morgoneko. 8.00 Nyhe- 8.30 Sändningsuppehåll, 11.00 Nyhe- ter,: vädret,. 8.15 Småbarnskvarten.' 8.30 Sändningsuppehåll. 11.00 Nyhe- ter. 11.05 Matbörsen. 11.10 Program- glimtar, 11.15 Att svära i radio — demokratiskt eller vulgärt? 12.00 Klockspelet, dagens: dikt, grammo=- fon, : 12.17 — Tidningskrönika.. 12.25 Vädret. 12.30 Nyheter, eko. 12.59 Böj i 12.58 — Tidssignal, (12,57.55), 13.00 Sjörapport. 13.10 Som- mar + lättlyssnat. 14.00 Dagens vä-, der, 15.00 Riksronden, 15.15 För oss äldre. 1545 Angeläget, 16.00 Geijers- ' gården i Uppsala. 16.15 Musikaliska fällor och fel. 16:35 Tejp. 17.00 Ny- heter, sjörapport, 17.15 Berättardags: Nils Holgerssons underbara resa, 17.30 Grammofonmusik, 17,55 Medde- landen. 18.00 Orientering. 18.10 Gam- mal dansmusik, . 18.25 Vädret. 18.30 Nyheter, dagens eko, :19.00 'Evar ikväll, 29.00 Socialvården — om en aktuell debatt. 20.50 Oceanologi 3. Undervattensteknologi : — något för svensk industri? 21,00 Nyheter. Ly. rik. 21,30 Sport idag. 21,45 ' Andakt; 22.00 Nyheter, eko. pott
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.