. makterna . och mang, man - har: saknat. ett.: bra - man blocket i vatten och låter LAHOLMS TIDNING "Måndagen den 16 juni 1969 Sockerbolaget - har 'meddelat att sockerbruket i Mörbylånga -.på Öland skall läggas ned ef- ter. årets betkampanj, -skriver RLF-tidningen . . på -ledarplats. De 80 personer :som sysselsätts vid brukåf skall erbjudas an- ställning vid bolagets övriga anläggningar, - Typiskt nog - sägs - LT Mändagen den 16 juni 1969 LT = Mörbylångabruket läggs ner utdräkt för den enskilde mark- ägaren, Förbundet anser för sin del att den nuvarande natur. vårdslagen innehåller tillräckli- 'ga regler för att.nå det avsed- da” syftet, : VATTENLAGEN. Behovet av en Tevision. av HUSVAGNAR FÖR omkring 60 miljoner kronor beräknas de svenska konsumen- terna ha köpt under. 1968. Hus- vagnsmarknaden, som i stort sett kan sägas ha växt fram under 1960-talet, ökar år från år men är mycket splittrad: an- talet "leverantörer . och . märken är större i Sverige när det gäl- ler husvagnar än när det gäller den ungefär trettio gånger mer : omfattande bilmarknaden. Främsta -« orsaken till - denn2 splittring, konstaterar det nya Indelta soldater och fångar byggde Karlsborgs fästning mL a no Bergsskolan . . pe utvidgar inför oe ere 140-årsjubileet — Speciellt för denna tidning —. Bergsskolan 4 Fillpstad = Jane dets enda utblidningsanstalt för h jö Inom : bergsh n — invigde i samband med årsavs slutningen onsdagen 11 junt nya skollokaler. Mr Skolan kan nästa år fira 140-års« Jubileum. Alt sedan starten 1830 har den stått under Jernkontorets dock irte..ett ord om de. 1.050 vattenlagens tonrläggningsbe-| numr av ri r- SS S et Pris och ka NN | beskydd, den får också bety " k « . e- 2:00 za - SÖ RN eskydd, men den få: ety=. bönder, som förlorar möjlighe-| stämmelser har länge, varit] tellfrågor, torde vara den SN SS dande statsbidrag. Inte minst" det, terna ati odla söckerbetor, Det) rör sig om 2.600 ha i ett sedan årtionden etablerat sockerbets. . distrikt. En nedläggning .av soc- kerbetsodlingen på öland kan helt enkel inte accepteras, Soc: kerhetsavtalet, innebär oföränd: rad 'odling under fem är och är därför inget motiv för nedlägg- ning av' odlingen på öland, Det är orimligt att beslut. med så ödesdigra verkningar : skall " kunna "träffas av envav de av. talsslutande parterna. . REF, INGRIPER . » Sockerbolagets beslut att ef- ter årets betkampanj lägga ner driften vid Sockerbruket i Mör- bylånga har kommit som en "fullständig överraskning,' säger - RLF':s . förbundsordförande Sig- -ge Oscarsson,” Om ingenting görg inmebär beslutet. att soc- kerbetsodlingen på öland mås- te läggas ner, vilket berör över 1.000 sockerbetsodlande jordbru- karé i området.” Självklart mås- te RLF ingripa för att söka hindra ett fullföljande av. be- slutet, . Vi " kommier därför så "snart det är praktiskt möjligt att tillsammans med bla; bel- odlarföreningen uppvakta. sbats- begära . åtgärder vid har angivi förbud ”skullé'. framträdande, säger .RÅF i ett yttrande över en statlig utred- ning, Utredningen har. främst behandlat frågor om ompröv- ning av äldre syneförrättningar samt gjort en översyn av båt- nadsbegreppet och reglerna för förrättningsförfarandet, En mo- .dernisering av dessa hestämmel- ser är välmotiverad,' men RLF vill starkt understryka ”att' de ändringar som behamdias" endast "är av mindre betydelse jämfört med behovet av en fullständig "omreg'ering av bestämmelserna om ansvarer för skötstltoch un- derhfll .av vattendrag. | " NORDEK. oe Diskussionerna 'om ett utvid- gat - ekonomiskt , samarbete d Norden närmar sig nu, sitt mest kritiska skede, Den 15 juli läg- Ber ”ämbetsmannakområittén fram sina kompletterande Nord- ek-utredningar . som statsminist- rarna beställt. Samtidigt- skall de ha arbetat fram ett — eller i sämsta fall fyra — utkast till traktattext, kommenterar RLF- tidningen. Därefter skan de fy- ra ländernag vilja till, samarbe- .te prövas, då först kan diskus- ”sionerna komma -att gälla. kon-| krata' fakta. cs el | > Som vanligt: på" jordbruksom- de besvär, k ". BLOMMOR. betyder form och:färg. Ala blommor: och vill gä .; Och "se. till. att mm vattenmättade, innan ;Ni hör = dvs att de har,fått "nya -relativt hantverksmässiga til verkningen, - ” - . - " RIKSDAGSMAN J. KRöÖKEN "packar i sommar sina kapp- säckar, för att följa med på ut- . skottsrezsan till 'Thailand och Japan, meddelar han bl a i sitt Riksdagsbrev. i det nu utkomna juninumret av Grönköpings Veckoblad, Han väntar sig mycket av resan; i Thailand skall" man studera flygtrafiken, ”och är jag övertygad om att detta skall giva mig goda upp- kast då- det gäller att ordna flygtrafiken å Brylanda flygfält invid . Grönköping”, Herr K. fortsätter: . | Loss ”Vi skola även besöka Japam, där det främst Är tågtrafiken vi skola studera, äÄro :visserli- gen järnvägarna -i Grönköpings- trakten numera nedlagda, men mäste jag ju som riksdagsman "intresrera mig-även för sagda trafik å andna håll i lamdet; enår denna är mycket viktig, : icke "minst för' lokaliseringspoli- tiken > Det skall bli intressant att se hur den japanska järn- " vägsetyrelsen 'går till väga, då den drar in: tåg och lägger med järnvägsstationer, och jag räk- "nar. med att. även å denna sek- : tor kunna i mitt bagage hem- föra nya idéer,. som k.. Järn- " vägsstyrelsen ' kan: omsätta i verkligheten sedan der lä "rapport. vi komm oit" försöka” sta medelsförpackninga itill- ; verkas, utornlands, men:de svens- karnas Föreningsbliad. Åtminstone” kan: man ge. sig "till tåls tills” Konsumentingtitu- tet blir klart med sin. utredning Om” ny. köksstandard;" En. höj- "och sänkbar hylla'i:speceriskå- pet skulle: väl: göra: det möjligt alt förvara även höga paket 'be- kvämt. Men - vi. har. ite "den hyllan i vår standärd ännu. Kyl? Skåp tenderar. att. bli en :mode- vara” som skall -bytas' oftare än :: Karlsborgsvisan sjungas, Den har sin upprinnelse i Karlsborgs fäst- ' ning, som Får firar 150-års ju- bileum. När man ser alla anstal-. ter som. vidtagits för att fira ju<' biléet kommer man onekligen att tänka "på första. versen i visan, Att livet på Karlsborg kommer att levas uti frid och fröjd men” aldrig uti sorg, .4 03 oe , . Under två års tid har ett 60-tal personer förberett jubileumsfest- ligheterna, kallat Jubelåret 69. Det är nämligen inte enbart fästningen som firar jubileum. Fästningskyr- kan är i.år 100 år, Västgöta Flyg- flottilj 30 och Göta Signalrege- mente Wår. 0 05 = c . '. hann. bli: omo- arlsborgs ivackra kalkstens- murar; var” ett. otillräckligt. skydd mot 1900-talets artilleri Därför. flyt- tades' landets försvarslinje” åter” till kuster och gränser, = 7 Xl "Att utvecklingen blev'sådan skall jan dock inte lasta dem som: ge- nomirev "byggandet :åv' fästningen :;var --omöjligt.; för; Kärl ler Baltzar: vor Pla- två av de stora monumenten från : deras tidevarv blev'feldimensione- rade; Göta ” kanal för :liten - och ' Karlsborgs fästning förstor. Lava - | raborgs och : -| blem : för .fångarna, I vanliga - fall FÄSTNING AV GULD? "Byggnadskonstnaderna blev höga trots att arbetslönerna efter nuti- dens begrepp var mycket låga, För tiden ' 1819—1875 'uppgick 'kostna>- derna: till 5:562.000 riksdaler: riks- mynt och för:åren 1876—1900- till -|4.660.000 kr. I dessa summor :in-l. gick kostnader. för mark, .-skog, jan så stor att den innanför sina vallar kunde skydda en hel stad SSP SSR Nn ST ON -'Under de sista åren" av bygg- nadstiden gjordes radikala förenk- lingar.- Därför. utfördes' endast en liten del'av föreslagna befästnings- verk. 'söder--.om Slutvärnet, som med sina 700 m är ”världens läng- sta bostad”s — - -- : a I 'slutvärnet ligger kyrkan, vil- ken" som "nämnts, i' år kan fira 100-årsjubil och "ett ' museum se N sand och allehand dskap, tran- sport av kalksten m m. Det var inte att undra på att konung Carl XV vid en - inspektion av fäst- ningen yttrade: ”Är denna fästning byggd av sten, jag trodde den' var av guld”, > oo. Kr Fästningen planerades från bör- jan så stor att den innanför sina | vallar' skulle. kunna' skydda en liten']' Kvarteren : fick "namn; efte om "Banér, Torstensson h Döbeln. Är 1820 började. det egentliga "byggnadsarbetet :pi ningen. Det var mannar från Ska- lvsborgs' regementen som. satte i” gåhg "med" kärra och med spade. Två kasefner, som var avsedda" söm bostad ”till' de" fångar som. kom till 'Karlsborg för :att av- tjäna sitt straff och arbeta på fäst- ningen, byggdes i korsvirke år 1826. - Fångarna "benämndes. "pionjärer och har'vett : märke FC. (Pionjer Corps). , Arbetsdräkten .bestod ! av bussarong. och byxor av buldan samt mössa åv vadmal, Fångarna fick några ören i avlöning sam tobakspengar, mat och logi, --Mat och dryck" hade -sina > pro- var .de avstängda från alkoholhal- r, men; vid stark. kyla som: kommit till under senare år. Kyrkan "är byggd i nyromantisk still Där finns bl a en kalk som tagits som, krigsbyte i Skåne. Den är av: förgyllt 'silver och härrör från "Brösarps församling. Kyr- - | kans ljuskrona som utförts av en M hol senare har gjoct att undervis. - ningskapaciteten på senare år ökat väsentligt, — - — Bergsskolan har = naturligtvis genomgått många förändringar un- der årens lopp, men målsättningen är densamma som vid starten nam= ligen att fostra och utbilda unga människor för en meningsfylld ar= betsinsats inom = bergshanteringen, säger skolans rektor, Per Enghag. NYA UPPGIFTER - ” > De stora skolreformerna har även berört bergsskolan, Dess” uppgifter måste ständigt på nytt bedömas med hänsyn till det allmänna skolsyste= mets utbud, av utbildningsmöjlighe. ter, fortsätter rektor Enghag, Två utredningsgrupper har under 1960-talet: varit sysselsatta med att undersöka skolans framtida” inrikte ning och organisation. Den ena gruppen i tillsattes av Bergsskolans styrelse och den andra äv gymnasie= dni " Båda gr "kom ram till 'att Bergsskolan fyller ett stort behov i det nya skolsystemet, ” Är 1982 avlöstes den gamla tvåårs= utbildningen vid skolan av en 3-åri: diek Den ökade utbildni i den gjorde det möjligt att tillmötes«+ gå flera önskemål som tidigare fram= + förts från industrin, omtalar rektor Enghag. OT so N utr N NYA ÄMNEN oc - Ingenjörsutbildningen vid skolan består av ett års förpraktik, fyra en med praktik ute på arbetsplatserna straffånge vid namn. N är gjord av bajonetter från re- gtönge avw 1861 års modell. 80-talet" hade, nya -ar- leripjäser, visat; sin. överlägsenhet över. fästningsverk . av, Karlsborgs typ. "Man försökte förbättra försva- ret 'genom ytire' anläggningar, två samt en i min, I Bland nya ämnen som införts på schemat märks engelska och tyska, fysikalisk och tillämpad kemi, analys och :.korrosionslära; .. Vidare + har svenska '; blivit; ' självständigt = ämne, ' « an Ht od Ingående + studium - ägnas - numera också -åt industriell, ekonomi och or= . ganisation: vari. bla Yingår . undervis ning. i: art dier - och arbetsväl fort på: Vaberget. De sprängdes: in i bengetngeh” hade. en: för! sin tid mycket förnämlig: utrustfing. Fäst- ningsarbetet avslutades år: 1909 och | Karlsborg upphörde att vara krigs- fästning år 1925. "tv a "Men, detta till. trots är inte ' ningen ett' livlöst: monument över det. bortgångna" centralförsvarssy= stemet.. Den. är levande geröm” alla : tav- jan. Varje år passerår mellan 50.400 och 60:000, turister" genom: det Gö- tiska Välvi N att säkert Man hö Nn vänds också den gamla. bergmästare='" - - | gården i Filipstad som: eleyhem, dering, planering, arbetarskydd, av« : samt drif avg - BEHÖOVET.ÖKAR 0.0 0 En förfrågan som gjordes bland 38 företag. ' inom : järn- av - birgsingenjörer - att behovet hovet . bedömdes , till. 80 årligen. 4 | Vid skolan utexamineras mellan 40 : och 60 ingenjörer' varje år. ” genjörer nödvändigt med" utbyggnader” och vid årets skolavslutning invigs. sam= tidigt de nya lokalerna av landshöv«" . ding" Rolf Edberg, De har kostat 1,5 "> FÖRNÄMT ELEVHEM "ön Eleverna har också fått nya råo=" derna bostädet,. men fortfarande an= gerar dem--så att: de snittytor-:och -stått djupt i-vatten |. gen anledningen. kan n ningsturer anordnas: blan: t. | Pen "ståtliga byggnaden" uppfördes gin fulla rätt. en.'god stund. "Använde helst en| på att fabrikanterna'i:sin. sä. | gamlå"skol ' int Den ' som så : vill" redan någon gång 'i.slutet på 1700= Hittils /'har- det-. vari vass: 'kniv eller "dito" trädgårds. | iver uppmärksammar att. vi fått |. ha setts på” åtskilllga” år::De: be-|430:.och. bröts kl.09.00. t | rådet på egen talet och den'anses allmänt: som" sta= omöjligt = för.- en, "icke". fackman | sax. : : mer of oMHÖK i tvålitersförpäckningar. h rast, Kl 12.00 serverades några” få undanta dehs 'våckraste ' och :förnämligaste att. utföra”: dekorativa. .-arrange- och smidigt” måterial. att "sätta förnämligt” sätt alla: problem och finns: i' kuber samt i olika foör- mer, Före användandet, lägger. det ligga där ungefär 15 minu- ter, då det sugit åt sig tillräck-]|- . ligt med vatten. Efter detta tar ; man upp det och placerar det i en skål eller, på ' ett” fat, Sedan är det bara att” arrängera sina nejlikor efter - Smak: och ' behag. Blommorna "står: stadigt och just blommor: tt ot kola . Nägra I grundregler tf tt Era :värje Bestäm först. av. allt, var, Ert. mästerverk "skall stå,; Skall, det bli en . bordsdekoratiors eller ett. arrangemang att ha på 'soffbor- det, "vid TV:n på bokhyllan etc. Titta nu noga på schEmat och arrangera blommorna i ” num merordning. Sn - + Blomma nr 1 bestänrmer ” höj- den; nr 2 o,.3 längden samt nr 4 bredden ”" på arrangemanget. Skall det 'vara en: bordsdekora- Många. får : fortfarande :avstå "från att köpa tväliters: av' den i: med . blomniorna 7, 9, : 10; Täck. plasimassan ., med . några vackra blad, ,.. . al - Vill. ni ha. ett fylligare arram- gemang, är det bara att sticka ner. flera blommor efter, samma system: Viktigt är. att inga blom- mor sättes. på "samma höjd, Var- je blomma. skall ha luft. omkring sig, så att den 'verkligeri kom- mer till. sin rätt. Om ni t ex. arrangerar, Era blommor på ett tennfat eller annat, rustikt fat — Du, Vilgot, har någon av dina barndomsdrömmar ..gått i "uppfyl- LIN SoA nr et, /i regel-ärter” och fläsk: Af-ji tonmålet. utgjordes av korn- "eller rågmjölseröt,' grovt bröd och svag- söndagarna kunde 'man hedra "den. med: en hälsning , som'. i. svunnen bla : LL. Gren. I sommar .kan "man vara. mdö- demedvetén utan att. halvt. ruine- ra sig, säger Gunilla” Pontén, Den enkla :trikåktänningen >som--lång-- lång tröja ovanpå sammetsjean- sen är typiskt för det mode som spritt. gig -blixtsnabbt”i: Frankri- år — dom dimmiga :pastet na måste man blanda till själv. Men det går lätt med exempelvis Boston : Color som:-har: en: bland: ningstabell för sina grundfärger som ger inte' mindre än ytterlis gare. 52. nyanser, <= elr p HA 2 oo ö gård och är ett omtyckt turistmål. + . sommarsession i. Moskva 10 juli, Nå= gon dagordning har ännu 'inte offent+ a port.. (TT—-Reuter) «ss FR och metall= ; . :| branschen. för något år sedan visade kommer att ' öka, Nyanställningsbe. "= ' För skolans - expansion: var "det HÖGSTA SOVJET. inleder: :sin — .. Se blommorna "i, Nu sfinns det emel- | blomsterdekoratör. Den” schema- & ne - - , FRA CN AN J hs B å julaftonen | tid. Ett flaggblad- kommer att -ut- | i;ggjörts. Van: ågår "högsta sov= 7 - lertid -ufmärkta "plastmassor att | tiska teckningen visar, hur. grun-| Blomma nr 11..sticks längt ner sgrynsgröt).| delas rmed uppgift om var hälsning jets sessioner två aga, då man bl / . köpa. i "handeln, "De löser:'på: ett | den ' till" ett arrangemang göres. |i! bottnen för att bilda blickfång. om ed "sådan | skall utföras och hur den-skoll stke.la behandlar. en utrikespolitisk rap= 3 ÅA laceras. - Man kan "låta tion, "ska - ilså använd gärna stenar, kvistar Många gånger kan -man rädda ot | sa NUR ; ra ke, Innan” mongonen gryr har fantasin ;spela och "åstadkomma | motsvarande. blomm: Mos 5 i - H . : : q . . - . . fantasin spela 0 NOG ande, ma : | ochmossa från skogen till straf-Iaet slagit, ut' i -full. blom öckså|len situation genom att måla om de "vaokrasté.-och - mest .skiftan- fage. Tar. ni den ärvda kristall lpäp is sögs ett” par gamla skor av accepta de "blomsterarrangemang, : Glöm skälen, vässar det' bättre ' FOG sö Sa | | - inte > att Cbylla på "vatten. varje : Ae dra bla 0 bättre med Långbyxnfodet kulminerar tilllbel modell i en rykandé aktuen. so IRA sögra skita bd +- 11 |sommåren. — både till: vardags |modefärg. Men 'dessutom — hur många. gånger , händer det ;inte att man-ser en jättesöt. väska el. jer ett par läckra skor fast i hopplösa, färger till-fyndpris på rea. Köp-och "måla" om bara, |; och fest. Arets färger — beige i alla nyanser och. dimmiga pas- 1 |teMfärger . läckert — dimrosa långbyxor "med: boots” eller sporti- ga skor i samma nyans, 'och war- för inte skärp "och ;väska ton" I " LÄDERFÄRGER CC os Det är både"-lätt och" roligt att måla alla tillbehör som skor, väs- kor, skärp, -kepsar,. västar ' och mycket annat i läder' och jäm- fört med nyinköp; sparas åtskil- liga hundralappar: på klädkontot. Ett krux med .lädenfärgerna' i LAÄNGVÄST on on Läångbyxor har alltid varit ett. aber. för något mer bredhöfta de. Men årets mode är humant, Läångvästen är högaktuell och fi gurvänlig. Till. hösten skall det vara kappa och långbyxor i sam. ma material. Den figursydda kappan harmonierar fint med de moderna vida långbyxorna som : - ÖN CSS 0 hellre bör "vara för långa än för anledningen att kylskåpen intelrorta. Schaggsoffesammet är frä är byggda för dem: : vr : : Och en mängd familjer 'stry- |nast:å höst sraccoc c ker cornflakes från matsedein| Samma kombination blir-också modet 'för killar. "Men "dom - kan- för att varan säljs 1” en föra packning: som är mer 'lastpalls|ske hoppar över den dimrosa fär- än skåpanpassad, . Do na gen. OK'— var och en väljer ef. ' i . / |ter sin. uppfattning och smak. - = pyret cs |Konvenansen ' på olika: områden = h : - : hänger ännu kvar, Men bastiljo- nerna räsar mer och mer när fa & (AG 2 ica Det är både litt och roligt att måla alla tillbehör. HÅLL HALLAND RENT -- Ad - - - an som skor, väs- . aren ass det gäller. kläder och Tiger "kor, skärp, kepsar, västar och mycket annat i lider, och jäm N : : ” Fram för. mer Individuellt" fört med nyinköp sparas åtskilliga hundralappar på klädkontot, = > so ; okonventionelly klädtänkande. säger Gunilla Pontén. NV . tas N . - i . oa . , . oo | 2 TA é . a Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.