LAHOLMS TIDNING —=1IT Forsäagen den 19 juni 1969 Mm = ” I rsoken vt fördjupat samårbe- te mellan centern och folkpar- tiet drevs. före 1968 års riksdags- mannaval hårdast av de. båda Partiernas ungdomsrörelser, CUF och FPU.' Det. är 'naturligt att ” ungdomen är välvilliga pådriva- re, Partierna .tog det.försiktigare och allra mest försiktigt var cen- terpartiet, Men , den: försiktighe- " Mittensamarbetet: i 1970 års val antogs. Den åtgär- . den rimmar väl med skynda-långy ” samt-taktiken, men betyder in- te att relationerna nu är så då- "liga mellan de båda partierna att, samarbete är omöjligt; Samtidigt gav" nämligen stämman - uttryck för önskvärdheten ev! förbättrad inf: ion om mit betet och. åtgärder för att främja detta ten betydd inte att' partiledni gen var ovillig till detta samar: bete. Däremot ansågs det nöd: vändigt att partifolket på det re- « gionalé 'och' lokala' planet ' hann med i utvecklingen; d v s accep- ÅAerade samarbetet 'och var be-' , rett. att själva konkretisera det-. ta i till exenfbel Jandsting: -och - kommuner:: - t Den för folkpartiet. mindre lyc- kosamma valutgången 1968 med- : gBamarbetet även på högsta nivå. I något desperat ton krävde framförallt - folkpartipressen " en på det regionala och lokala pla= net. Det är just på de sistnämn- da områdena det hittills. fått den svagaste utformningen, I riksda- gen har som' bekant: partiernas Kalle Kronvall; . N I dagarna skall jag fira 35-årsju- bileum med mina kamrater från Semis, och säkerligen kommer man/ att berätta fantastiska minnen från det fattiga 30-talets skolväsen. Min "första egna klass fick jag uppe -i Grubbnäsudden,. en halvmil ; från Vitvattnets station, utan . väg till byn med 5 gårdar. Cirka 20 barn i 14—15-årsåldern skulle för första gången i denna trakt få pröva på riksd upper gjort & 1 ma aktioner i betydande frågor, men regionalt och lokalt har sam- arbetet helt lyst med. sin från- varo på många håll. "Därför är . det alldeles säkert riktigt alt nu : även sätta in ambitionerna här å! att samarbete ' kan; bedrivas över hela linjen. Då . kommer även partifolket ute i:bygderna - "i kontakt med den pråktiska ut- ; formni av detta,. vilket bör: - . Ice] parti Centerledningen -tog;- naturligtvis -mot bakgrunden av den för cen- "tern : lyckosamma >valutgången, mer lugnt på saken och Gunnar « Hedlund. talade om sammanslag- ning av" partierna ' först någon gång efter. 1970 års vall Även folkpartiledaren Sven Wedén an- slöt sig så småningom : till den ' uppisttningen, En forcering för att må- ' : betyda en utveckling i ökad takt. Centerledaren Gunnar. Hedlund "underströk även vid tisdagens par- tistämma i Borlänge, att. om folk- partiet gör allvar av att satsa mer på det egna partiets profilpolitik, så bör inte centerpartiet falla in .i samma stil. Ju mer ;generositet pårtierna ' visar varandra, . desto större blir förutsättningarna ' för / nå det målet före I nad 1970 ansågs inte: vara. realis- tiskt med tanke på den tröghets- . lag som alltid måste besegras på längre sikt, Vid" de båda nas ungdomsor; 8 för- mittenpartier- . en' slagkraftig ' mittenpolitik & . framtiden, «i... vc SEAN se ta Det har antytts ' från flera håll i kommentarerna till cen ä val' av förste bundsstämmor i Falkenberg och i Borlänge kring senaste vecko- skiftet upptog debatten om mit- tensarharbetet mindre' utrymme än. åren innan. Men' det skulle säkert vara oriktigt att härav dra , > der'sl att d nu och andre vice ordförande, att det var Gunnar Hedlund, som. fick ' vågen atr. väga över "till 'Thor-; : björn Fälldjns förmån. Detta . antagande är inte riktigt; Hr Hed: bt "lund lade sig inte i;valet' av . ” siha män. Hans sympa-' « är ointresserad av fortsatt samar- Å - bete ända”. fram" till sammanslag- "AV. partierna.” Däremot kan Och ” fastlåst" diskussion vid - ett : + spörsmål: 'som ' redan är 'debatte- rat. ur; alla tänkbara vinklar kan : heller 7 entusiasmera : Låt - oss i :emellertid gdo . Köappast ' : ungdömen; ftpp "nittensamarbetet;; på.:.tisda=. Beny varvid "eni-motion:s om val-: förbund: inellån de bådå. Partierna; - " Snarare" tvärtom. Däremot. före- tier för Johannes Antonsson for« : de inte heller varå mihdre är de” han hysér för" Thorbjörn” Fälldin." : kom. en viss aktivitet. från : annat håll, vilken torde ha tillfört: Fäll-: din röster. Dessbättre föreföll som. om denna' agitation int något sätt grumlade det goda” . sonliga förhållandet mellan din: och ” Antonsson;:. Den ”' "nämnde förtog alla /nlisstankar I” den riktningen. 1: sitt "glänsande: tal efter valet, då han. betygade": 1 "gin soliduritet 'med stämmobeslu='”: tet: och" drog upp målsättningen > för ett enigt” och » "förtroendefull såmarbete.. NE : vat ör, ening: av åra " Samtidigr avslöjas det: atv for fatha KI FRAMSTOD. DENNA METOD - :som- änmu --ett., led å den, för- av krav på inteMektuell "nellt tänkande, Som.på sina håll - alltmer - börjar göra sig gällan- de I den allmänna debatten. Det "är som” ytterligare ett. symptorn på :denma . förstörelse" (och inte "som" ett tllförligt: misstag av en, TV-pboducent) ” som jag finner saken "värd. attt" ta” upp. : Man gör tablåer eller skriver slagord på plakat som: bärs rurit i demönstrationer;. eller skränar i största allmänhet för något eller im'ot något, Jag kan Ena ansluta - mig- till" innehållet ; denna - förkunnelse, - finna ätt tablåerna . säger något "jag : gil- lar eller "att demonstranterna kräver nägot jag också kräver. Det är inte det saken gäller — om "mar är för eller mot — utan” den ogenerade använd ningen av helt orationella argu- + mentationen i så avel han Upphöja eder,- ibland - förmodligen omedvetna, ibland" klart medvetna :föraktet förs vanlig. hygglig iinteNektuell -reda 'och . ans ändighiöt: ödmjuken -. eder", i inför - Herren; (Jan. läsning ur- Filippérbrevet | idag. talar om. hur; Jesus - Kris- tus ödmjukade "sig "inför Gud. Fastän har var -till'i'gudsskep- nad. kom han”: til denna 'värla i människogestalt.- ”Så befanns han 1. utvärtes: motto vara såsom människa och ödmjukåde . sig, : ödmjukhet är inte, Populärt i dag: Vi framhäver och upphöjer 089 "själva. Vi tycker att vi” är framåt: när vi. utnyttjar. situatio- nerna. för vårt. eget! bästa, .när vi.kan dra förtjänst på våra in- vestieringar, när människor "ser våra " framsteg "och: avundas oss hur snabbt vi kan: kliva: uppåt på "framgånigens : steg Jesus försökte .aldi fråmhål: la sig, själv. och. sin, egen bety- delse, I" stället sade "ham: är sakitmodig' och ödmjuk F hjär- inte - sig tat”;; Han felbedömdt själv, utan- "såg: 8. hjus. Det är tar oss sjä vi kan:se må oss själva rätt sätt. Gud är. vår - skapare och: vi- är hans skapade verk... Jesus ödmju- kade. sig själv och lade hela sitt liv I Guds hand, Därför kallar vi honom Mästare, - : ”Jag | fortsättningsskol Alla barnen kom från 8 k mindre folkskolor, alltså skolor i småbyarna, som led- des av småskollärarinna och omfat- tade, hela 6 årsklasser, . Det var duktiga och snälla barn. Min ut- rustning var ett lag läseböcker, en ; penna till varje elev, ett gummi, en +— säger en — Värner Rydéns med- , borgarbok, en — säger en -— räkne- . lära och en rättskrivningslära, Rag- nar Bergs var det, gjord just för Norrbottens svårigheter. r rättstav- ning... vt ' - Efler sex veckor" tog jag farväl ":'8v dessa glada och tacksamma barn : och for vidare med rissla — 'skol- bänkar och. allt — till nästa by ..som en annan pedagogisk nasare, "Jag glömmer aldrig denna. roman- ” tiska tid. Man var verkligen lära- re, För tacksamma elever. ' page -”GAMLA SKOLAN”. :— FUNKTIONSDPUGLIG ' Några å år sensre kom jag till Fal- . kenberg; där jag träffade en kår som bestod ' av lärare som under- > visade. Gösta Malmgren och E D . Arnell skötte alla kamerala upp- gifter på halvtid. Jag har en käns- la av att det var en funktionsdug- lig skolform, Givetvis saknades en " massa vi har nu,' men' barnbespis- ning hade vi, med både förrätt och efterrätt. I dag är staden något stör- : tjänstemän "och arbetar: ut sina skrivbord, : s: Den" gamla. ; skolan kallades - r . plugg=': och "prygelskola, : "och ” viss | sanning ligger i detta. Men så kom | > välståndet 'och allt skulle bli lan- - riorlunda: " Josef”. Weijne,” folkskolz " lärare" från Borås, var ecklesiastik- ; minister! och satte stubintråden till . den gamla skolan: Han'var soc-dem, - | energisk och duktig, med sunda” in- stinkter.. "Jag. hade nöjet”, att. vara du-broder med hönom och jag fick också dryfta den” nya. skölan med T musik, slöjd, dramatik, m-m-— böl : .; | handhas: av: facklärare » och få sin re; men i dag sitter en pyramid av - Bör inte: nya skolan - glida i 1 gamla. spår? | engelska (läs kanske lika gärna amerikanska). De övriga språken får bli en sak för högstadier och specialskolorna.'-..- . ee "Matematik skall få ny dräkt på stås det, och vi lärare skall nu om- skolas under någrå år. Vi är ju in- ne i dataåldern, men i dag står fort- farande kvar efter så många år ma- tematiken . på samma . punkt, Exemplen. i räkneläran har fortfa- rande kvar fru Berg, som köper 2 kg kaffe -å 8.46, 3 kg mjöl å 112 och sedan skall ha tillbaka på en femtilapp. Orienteringsämnena geografi, hi- . | storia, naturlära samt samhällskun= skap borde : ha. fått bli oriente- > ringsämnen, där :var . och en fick: välja sin lilla bit att! pyssla :med' vid sidan 'om” en: enkel grundkurs, : Här bör inte läxor ges, men' ämnet: . passar utmärkt för grupparbete och individuellt studium. - Kristendomen skulle kunna kom. ma in här också, men efter allt som hänt på den fronten är det. väl pi sin plats att boskillnad' mellan sko-; . la och kyrka görs: Låt barnen få motsvarande tid inför lärare av fac-' ket, Låt ' mellanstadiet ” sluta med... konfirmation.” EN "De estetiska & = kand breda del äv schemat. Till. sist ett, | ämne kallat ”Körkortet”. Det bör-" " jar med trafikundervisning, ' går över till motorerna, bränslegaserna "« och slutar i åk 9 med körkort. Det är enligt min mening en självklar Kolvschnitzel" kan varieras på "många sätt, Pri på kalvkött : än "Under den övriga delen av året, så passa på att bjuda på någon” god kalvrätt under mid- sak, att alla. i morgond Sve: rige skall köra bil och klara ' m torer, r. Vad säger ex mihtärerna?; =" NY ELEVBEDÖMNING Bed imningen' av. :eleverna borde > Min .drörnda bedömning skulle få ,..; andra titlar: kondition. samarbets- lja; vänlighet; humor, "humör, hy-. 4 förmåga att:bli familjebilda- " kanske" främst på" alla i" det "skikten: Glöm "inte; at 2 dei friskt minne,:': in: nya "skola + konturerna, Andra kom till, många kom till — och tyvärr alla 'dessa' "som nu under några decennier lekt "Av den gamla fasta skolan, i bygdéenheter, med fasta. men 7” för”alla "i vårt” land; Kan "tänkte | re uthållighet," anpåssningsbarhet. : Y mycket” annat som a skulle säga, . mellanstadiet och i någon" mån lågs städiet.: På" högstadiet; skulle -hu- vudämnet "fortfarande" heta ””mäns-. niskan”: men" vid 'sidan: skulle, dy- ka upp'ett nytt ämne, | kesvalet. Vi sitter £ kände. före att re al liga 'tag, har det. blivit mastod skolor, där disciplin-: och. trivsel- problemen helt dominerar, 1 stället förman har vi fått en omvänd: kon av mandariner. Vi har fått skoldiz dierektorer, huvudläraré, massor av 2. mindre potentater, och alla dessa ja- . gar mandarinerna på SÖ livet ur med alla" sina mer eller mindre 'to- kiga Idéer, medan svenska folket i . snällt låter skatten gå i höjden. Ty ; "pengar kostar den ”nya skolan”, var så säker. Skaffar ett samhälle. en "duktig tjänsteman, så har han snart 2-3 medarbetare, ty- någon måste . ju förverkliga alla idéer, låta ot .: komma på pränt, I När jag talade med Weijne var jag nog ganska frälst för de nya > tankarna, och jag: drömde om.-en "skola med nya friska tag, Det gam- la. schemat var: ju. 100-årigt, men .nu skulle väl något nytt komma. "Nya: ämnen, ny. värdering. ' Men |- + berget födde en råtta; ty den nya " skolan har mycket 'litet ändrats i princip, men 'den har blivit dyrare 'och den har skapat tjänstemän av . högre ' digniteter i. sådan grad, att man fortsätter sin gamla dröm. «. ; "HUVUDÄMNE MÄNNISKAN! När enhetsskolan stod för dörren hoppades 3 jag att huvudämnet fram- för alla andra skulle heta'”Män- niskan”. I detta ämne skulle först och främst ingå gymnastik, hygien, visning ete. Människo- kroppen, dess organ och sjukdoms- SPELAT PÅ MÖRKBLA SPELAT HÅR JAG I TUSEN : AR "SPELAT FÖR SKEPP SOM MOT” FJÄRRAN .t SPELAT FÖR STRÄNDERNAS ÄNGAR. REN: OCH RUSIG ÄR MIN KÖRAL CC 2, -BRUSAR SOM PSALMEN I HöG KATEDRAL BLOMMANDE MIDSOMMARSTUND 5; ' STRÄNGAR , 00 of DN Rudolf Zetterquist. s p har varit ett ämne, som försummats. Det finns många fler "detaljer söm skulle kunna fylla det- ” ta ämne, ' - + Svenska — eller. rättare sagt språk <—- skulle bli det. andra hu- vudämnet, Sven Backlund -— en "gång i tiden Hjalmar Brantings tolk " i Geneve — hade drömmen om mo- ">. dersmålets frigörelse genom att es- peranto infördes. Alla skulie kun- . na sitt modersmål plus ett korres- - pondensspråk. Den tanken är. bä- . rande i allra högsta grad. En god orientering i svenska med tonvik- + ter lagd mera på talet än skrivan- det samt engelska parallellt ända från första klass. Med gedigen un- dervisning skulle här öppnas två . . kulturvärldar, den svenska och den "för en horbogen”. lärarkår. med-;en Iz ' :rektörer, rektorer i stort antal, stu- | "det" en. tom” statussym= ' : "det lycka och: trivsel? '- Nä; vi har 1 'bakgrunderi den sociä= : la stegen att tänka på, det ekono: : miska utbytet. År löneuppgörel- ' se bör ha lärt oss €) hel det, "Kanske to m Bertil Östergren i. Saco har fattat, att den ,enkle arbetaren kan vara en lycklig man och familjefar, medan-den -nerslitne -karriäristen är en börda för sig själv, sina närmas- te och samhället, :..: "Att 'den nya 'skolan -har slo- våndor : är” klart... Även "barnskor= " na kommer att, bli trånga nog, Felet :- är att det hela gått för snabbt... Och det felet lägger: jag på alla kar=" s yiärjägarnå, inte 'minst "uppe i top=" pen." Det är: mycket lätt att säga . tulipanaros, SEA ret INTE EN ENDA NY IDE... I ett TV-program” nyligen. fick vi höra om skärgårdens skolproblem,. , En lärare ute på en ö satte fingret på den ömma punkten, Han hade 19 barn i 6-årsklasser. Han tvingades att arbeta med 'individuell- och .- gruppundervisning. Ja, men det är ju. mandarinernas käpphäst' just ' nu. Med grupparbete, studiepaket och allt annat. Men det var ju just så som våra gamla bygdeskolor ar- betade. Skillnaden är bara den, att nu skall: det ske i stora komplex med långa resor och, många tjäns- temän, just det som gjordes förr av den enkle Järaren (när jag skri- ver lärare så tänkrer jag faktiskt mera på : ordet lärarinna) ute i bygdeskolorna. Vad eleverna be- sparades var hopfösningen i stora klumpar. I den nya skolan finns in- te en enda ny idé, som inte redan prövats. Det är bara det att det skall göras på ett annat sätt.” . Hur vors det om alla i skolan arbetantle gjorde fem års paus och tänkte efter. Vi kanske skulle kom- ma till besinning. Framförallt bör man vila i toppen. Och så bör läs ' roboksskrivarna ta en rejäl ferie, s Hjälp oss hjälpa Svenska röda korset Giro 900800 helgen: Den goda tillgången beror på att största slakten av så- väl göd- som mellankalv sker just” under andra kvartalet, . I: butikerna brukar tvål "slag: av kalv. ekomma; SRS och mel- i salt. och peppar." St över persilja och :servera med kokt potatis och ev råkostsallad. Bön Briserad. benig Kalvstek med to- mat (4 port) ' M Cia 1.kge kal kött med ben av bog, rygg ell jockskuren, bringa, |n 1. 1/2 tsk: salt, 114 | festmåltid: och. då kan -vi unna” osstla' prädästs- till: :kalvsteken lite-g I 8itunna skivor benfritt :kalvk kt | sp av innanlår, eller. ytterlår(5—6 hg); | tan: tsk. salt, 1 kryddmått :vit- 1/2 dl vä slänka Alternativ 11: -1. hg. färska eller 1 liten burk: konserverade ski" vade.champinjonér plus 2 msk :fin- klippt persilja eller 1-2 kryddmått dragon. Ve Ja Sås: C:a 3. VC äl tska . (sky plus: :vatten), 2. msk . vetemjöl, 1/2 dl: grädde, salt, ..vit-" eller - svart; Pepparer.s oc TA Gör ordnin; någon "av gyn. ningarna, " Skär. 'skinkan "i. tunna strimlor eller ansä' och skiva cham- i 3 :Ulspaket”djupfrys hä ; :225 'g); :salt, "vit- eller |; svartpeppär; "ev :halländaise, béar- 1 naise.eller-sparrisstuvni Ja + Vänd, köttskivorna f ch sist i i.dét- -uppVispade : ägget ströbrödet, Lå itzl stekriingeri Stel dem |' äver svag: värme: Iså ni banerini- gen; bränns, c:a" 5. min på varje eller ris, a att serderå schnitzlarna .t ex så 'k rr på sp all or "med en klick blarnaise: på varje schnitzel blandat med salt och. peppar; sedan HB na ligga en) t : pinjönerna om färska används. Lägg | köttskivorna : på. ett skärbräde, Krydda. med salt och peppar. dela. skinkan eller champin; och "persilja eller 'dragon' på kött. skivorna, Rulla 'ihop dem och" fäst med en tandpetare. Bryn rulader-]- na. runtom i en stekpanna ” eller stekgryta. ” Späd med: vatten "och låt dem eftersteka under "Jock: tills köttet känns mört, 25—35 min, Tag upp ruladerna.. Späd- skyn med lite 5 mera. vatten och. red "med vete-] mjölet 'utrört i lite” kallt" vatten. Låt såsen koka 3—5 : min. : Späd med grädde och krydda i såsen. Ser: I vera ruladerna med såsen, kokt poz tatjs, . :tomatsallad . och - ärter . eller Os Bico a pört) 4—6' skivor" kalvlägg (2-3: cm |." a 1 kg), 2 mskj: tjocka med ben c:a : vetemjöl, c:a '1:tsk salt, 1 krydd- mått vit- eller svartpeppar, 2 msk finhackad gwW. lök, (ex"1 krossad| ” vitlöksklyfta), c:a 1 dl” buljong (tärning) eller vatten, ”4—6 skalade l tomater eller 1 burk hela konser- erade tomater (400 g), 1 msk pres- sad citronsaft, 2 msk klippt persilja. . Vänd köttet i en blandning av|. mjöl och kryddor. ' Bryn det: väl, Strö över: den gula löken och ev vitlöken. Späd "med vätskan. Låt alltsammans ” koka : sakta c:a 30 min. Tillsätt tomaterna och Jåt kok- ningen fortsätta tills köttet är mört. nätta klänningarna passar vardagsplagg. ”Dekoren” Sammanlagd -koktid |3/4—1. tim. Lätts tt Bomullsfrotté är inte bara "något för mamma och y peppa att trivas i. Också småflickopna :stortrivs I detta underbara, oömma och behagliga material. Men kläder i frot- té ska göras så enkla som möjligt — onödiga sömmar kan bara gö- Ta plaggen klumpiga; Här är det materialet som" ska' leva; ” De" här lika bra för strand och bad som till är helt enkelt en dubbel dragsko” ovanför lilla magen —: den består av ett påstickat trikåband på .avigan — en vit snodd går'igenom' och knyts fram. Lågt sittande ficka. Mo=. dellen: är. tysk, men. en. 'normalhändig mamma bör kunna kopiera H Smaksätt med citron” och ev mera den: tom utan mönster," « ” |; Eftersom. - den :; största "gruppen | sida: : Värm spenaten enligt anvis- hvandrare 1. Sverige kommer, från ningarna på förpackningen. Krydda Finland "och "dessa ofta” är”. unga med; salt "och ..peppar, Lägg upp familjer "med små" barn hår Taänd= spenaten - på. ett... ;serveringsfat . och | värnet" gett”ut' eh "finsk - upplaga « lägg köttskivorna ovanpå, Garneralav- sin” broschyr '”Ditt.barns täti- ev med. en klick hollandåise, béar-| je”: förratt underlätta kontakterna "I på: -barnavårdscentrale pe tandläkare, ;"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.