Måndagen den 2 Juni "1969 -LAHOLMS TIDNING Halländska kommuner äger 75 proc av industtimarken- Det finns i dag 89 tillgängliga Industriområden i Hatands län med en sammanlagd ärcal av 1,500 ha, i Därav svarar Halmstads-, Falkenbergs= och Laholmsblocken för 23, 20 resp 14 industriområden — me- s dan Varbergs- och Kungsbackablocken bara har 9 resp 8 industriområden vardera, M : Det visar den undersökning, som och Halmstad. . Jänsstyrelsen företagit, för att kart- Omkring 20 proc av den totala lägga förutsättningarna för indu-| arealen ligger inom detaljplanerat strilokalisering ' i ' länet, Kartlägg-|område. För Halmstads= och La- ningen har skett genom en inven-|holmsblockens del är siffran 35 tering av industrimark och indu-|proc, medan den för Falkenbergs- strilokaler och uppgifterna har man | blockets del är något lägre och fått genom att vända sig till kom-| stannar på 14 prog, » munerna med en enkät, som man Industriområdenas storlek varie- gick ut med i slutet av januari, ilrar från några tusen kvadratmeter år. upp till två miljoner kvadratme- Inventeringen ingår som en da ter,.som är ' storleken: på Kistinge- I ett större projekt, som länspla-| området i Halmstad, - främst mellan stö städer och landskoms- nerarenheten just nu arbetar med] : Industrilokalerna däremot i är res | muner, 5, : I utredningen . framgår — att |lativt små och ligger mellan 200| 1 flertalet landskommuner varie= 7 halmstadsblocket med sina 540 ha | och 300 kvadratmeter. Flertalet är|far. det mellan:en och tre kronor LE svarar. både för den största area- |lämpade' för lätt industri, Endast i|Per kvadratmeter medan det 1 stä- Ien' och ; det största antalet ini: |fyra fall av 23 finns det Iokaler|derna ligger på ca 2 kr per kvad= -j dustrilokaler, vilket väl inte” 4 |som är lämpade för tung industri.| ratmeter, '” och för sig är direkt överras- |: Övervägande delen av industrilo- . Anslutningsavgitter ” till vatten kande, Därnäst kommer Falken- |kalerna är utrustade med vatten, | och avlopp ingår inte I dessa priser, : " bergsblocket med 370 ha, Varr avlopp och elektricitet — men om Randi Midfelt ie bergsblocket med 280 ha, Kungs- — a backablocket med 130 ha och La: Måndagen den 23 juni 1969 LT = —= IT | Olika uppfattningar : om näringspolitiken Skall vi flytta människorna från ' med svag till områden med efterfrågan på arbetskraft, eller skall vi göra - tvärtom, d v s lokalisera nya 'fö- "renskraftiga löner måste -slås ut, ” retag till de syssel de hr Ekström. Även direk- " områdena i landet? Skall vi satsa tör Tage Kahlin i Sveriges indu- . . På stora företag, eller skall nä- = striförbund trodde att småföreta- ringspolitiken drivas så att även ' gens roll i framtidens näringsliv, mindre företag får livsrum? minskar i betydelse. Större rör- Detta. var ett par av de mest ' lighet på arbetsmarknaden var väsentliga: frågeställningarna vid också hans önskemål och i stort terstämmans' estraddebatt om sett var samförståndet "mellan jolitiken på onsd Ge- AMS-generalen, LÖ:s och storin- neraldirektör Bertil Olsson i AMS = dustrins företrädare gott i denna ansåg att omskolning och omflytt- ' debatt. ning av friställd arbetskraft är Direktör Harald Håkonsson i mest effektivt och han trodde in- ' Sveriges lantbruksförbund erin- te att det är möjligt stoppa flyk= rade om att man vid omflyttning ten från glesbygden genom före= inte tar hänsyn till de kostna- " tagslokalisering och på det sät- der som uppstår då glesbygds- tet skapa bättre balans i syssel- problemen skall lösas och den sättningen. LO-sekreteraren Bert väldiga utbyggnaden av storstads- Ekström erinrade om den ständigt regionerna skall betalas. Han vil- ökande konkurrensen med utlan- = Je:även att jordbrukarnas roll i ” det, vilket gör att strukturom= = den totala sysselsättningen skulle mera, Direktör vandling och koncentration måste fortsätta och sätta sin prägel på 70-talets näringspolitik. Företag som inte förmår betala konkur- man ser på siffran för vatten och avlopp inom Kungsbackaområdet ” är den mycket låg -a endast 5 oo. Procent. Lou Med vägarna är det bättre ställt, i: ot Där ligger siffran på nära 60 proc för hela länet, Högst är den inom Laholmsblocket med 100 proc och | lägst i Kungsbackablocket, där den ' stannar på 13 procent, . > : Priset på industrimark skiljer sig + , holmsblocket med 75 ha, ; Ti i Övriga delar av länet svarar för sammanlagt 100 ha, varav övervä- - : . a . Håkansson drog även en lans för MARKÄGARENS RÄTT HO. , familjeföretagen inom jordbruket, : TAD som ju i praktiken visat sig kon- Luftvärdssitnationen . SS a för svensk; skogsindustri s "Skogsindustrin är Då väg att, får ett ' samlat grepp” om: vatten: och . fuftvårds frågorna, och förut- sättningar finns för "ett . fortsatt |. gott = samantbete . med myndikne. ternä, n.. bara tillräckliga .. per- esurser Naturvårdsverket vill nu ut-| kurrenskraftiga, gande delen ligger inom Torups. vidga strandskydidsinstitutets Centerriksdagsmannen soch di- kommun. : : s y rektören i Industriföreningen, " Av den industrimark. som redo- räckvidd genom att lägga för- ordnanden även på mark, där allemansrätt - inte finns, t, ex. till följd av = odlingsåtgärder. Detta är som Lantbruksförbun- det understrukit oförenligt med sin ' köncentröcnig - til ttorterna har allvarligare aspekter ur. häl sovårdssynpunikt.« vo. c Svavelutsläppen. ter atmosfären ger . ju. Gokså' andra "oligenheter, Regnvattnets försurning följs nu Bengt Sjönell, var klar motstån- dare till den utveckling han så slående döpte till ”gigantomanin”. Hr Sjönell ville i stället ge män- niskan en chans i ett differentierat näringsliv. 91 procent av alla fö- visats i enkäterna, ägs i genom- snitt 75 proc av kommunerna. Högst är siffran i Varbergsblacket, där. man ståtar med hela 91 proc. I - Kungsbackablocket — däremot är: iffran något lägre än genomsnittet. Resultatet a E ampanj ”V ärlden angår oss" redo- visades i samband med förbundsstämman i Borlänge. Vackra . miss Almaz Tereffe från Etiopien, Sida-stipendiat i Sverige, gästade CKF-stämman. På milden ses.hon tillsammans med för-; NH "bundsordföranden Sonja "Fredgardh, lagstiftningen rörande = institu-| ” Fin I vänt dn ar I indre äl Under 1960-talet har kommuner-; sol avdelas av: bå-l noggrant I Västeuropa, bl a på ” tet, Skriver Jordbrukarnas USA visa - att nio av do upp- C KF: S U. L ANDSK AMP. ANJ:- na uppfört eller inköpt samman”” dia 7 arterna, | skriver ' Billeruds | grund: av: riskerna "för humus: Föreningsblad: : S : "Jagt 26 Iokaler för industriänd förskningsechef direktör Sven Ryd-| skiktets utarmning på. metallo- finningar görs i småföretagen. Av d täd Halm- Dessa bidrar därmed i hög grad Av dessa svarar städerna Halm. stad, Lahrim, Falkenberg, och Var- . Framställningen är 6å myc Industrjförbundets Tid. ket mer anmärkningsvärd som : , | ner. :Korroslonsaspektorna är ock: . Ihför den nya miljöskydads- så »uppenbara; ' ” GAV 212.330 KRONOR : till kommer "att. oavsett hur be- tidigare arttalade farhågor. för att. allemansrätten «kulle utvid- gas avvisats just med hänvis- ning till strandskyddsförordnan- denag = ofrånkomliga . begräng- ning till allemånsrättslig mark. ;På” alla .punkter ; innebär, för- slaget en. utvidgning av; det all männas begränsning :av =. markägarens. Detta”.sker utan att" det visats att det vuxit fram. ett behov av dyltka :extrema åtgärder. " Här- svärligt” det än köommeér:att bli att; 'åstädkomma nödig bevisfö- ring” för "dispens, så 'skulle 'an- talet "sådana = ansökningar öka oerhört och lägga ' stor: ärbets- börda ' på "länsstyrelserna, vilket skulle motveiika' ett mera omfat tande: planerinigsarbete. = Trots 'stor "fi sociala natu kam «man "inte ange. den: före: stagna lagstiftningen” behövlig! VAD. KAN ODLARNA FA?! Flygburna jordgubbar; från utlandet har länge tsälts i. Sve. rätt ; och .. motsvarande |. meningårna om hur vår närings-, till den industriella utvecklingen. Vad detta betyder kan väl knap-- past mätas, men det bekräftar i varje fall hr Sjölins filosofi att människan kommer bättre till sin rätt i ett samhälle där, allting "inte bara är gigantiskt. ip ji. 1 > Man kan säkert. utgå ifrån att! politik skall utformas kommer att | brytas minst: lika kräftigt i fram=' tiden som under: de senaste. de-' cennierna Utvecklingen går vida= ' re "och; det gäller att: tillvarata även glesbygdens, småföretagsam- "hetens : och "allra : viktigast :— mänskliga — intressen” i "denna! utveckling. . det. "bvermod ellen bristande in "viktiga" ingrepp” för att före- "bygga" alkoholskadorna. "Kanske "det rör gig om en "elakartad kombination av bägge. "Eller har regeringen i beredskap” ett hand- linigsprogram:; mot Alkotolaka- -'dorna? Det 'skulle i så” fall ren- ikt' att. ett” ”stataräd.. talar om | : "212, 330:— kronor blev slutsum- man på u-larndsaktionen ”Världen angår oss” som; Centerns Kvin- noförbund genomfört under april j.. månad.” Aktionen :avsluta- samband med , CKF:s, för- SE ämma i Borlänge. där re- sultatet , redovisades, Pengarna Kommer . att användas, för ”hus- hållsskolan i Backoprojektet. där av, huvudintressenterna. ” 'Slutbe- loppet blev drygt dubbelt så stort som : .betinget på 2 kronor. per medlem : förutsatte. Samtliga dist- rikt' hade. redovisat .genomsnitt- ligt; högre belopp. . Pengarna: möjliggör för 'OKE att" ta” ansvaret "för "driften av hushållsskolan ' fö : över och di norna. fått ett. eget. uran jekt, - : Programinstaget om Centerns. ungdomsförbund är en | : kampanjen... Syftet jen formade sig till en högtidtig- het i stämmoförhandlingarna och fick en exotisk inramning: vack- ra miss Almaz Tereffe från Etio- påen « — » Stida« stipendiat "ä Behoven”är enorma och vän: ielistan på hjälp i- olika. former kunnat bidra : till den " listan «känner, aktionen: vari 1gs de föroudsorrandg Fredigardn | när hon? CKF-i -avdelni ingarnas > vi ingalser för ratt. skolan - Backo skall kunna ”etiopiseras” - | och” det hoppas -vi -skall. kunna 'jon| ske på de förestående fyra åren, | kanipan-: CUF:s, > Byvalde | fönrbundsordfö- g Tberg för sammanlagt: 10, "Bland landskommunerna ' har aktiviteten varit störst i Falkenbergs- och La- holmsblocken. : - Ett genomgående drag för de fles- ta industriområdena är att de. alla ligger mycket nära E &, vilket har . stor : betydelse . för.. transporterna; " Industriområden i direkt anslutni till hamn finns också 1 Falkenberg. rande Otor Johanson, Stockholm, fick emotta förteckningen” över avdelningarnas insamlingsresul- tat li Våra . gemensamma "'insat- ser i Backoprojektet junderstry- |. ker' ytterligare: det goda" sariar- betet : mellan” kvinnö: ' och ":ung- så den blivande: rektorn: för hus- hällsskolan, Nelly. Palmgren; Hon c dänds > åtgärder” bete: med . Naturvårdsverket redd: nuvarande . utsläpp till mosfären. ningen belyser. te lagen "har basindustrin i samar- I Kagarna, redovisas skogsindustrins.: utnedning; "Trots En förutsättning : för "att ut- | vecklingen--skall gå snabbare at. Instrument ' toder utvecklas, som” sätter - ? "processerna. : Institutet - förr”, i Vatten.'. . ' ie TVECKLINGSPIAN SAKNAS.” <c > Met; vatten: :::-oc Väftvärden. ut + önskad riktning för både atoft, sura gaser. och, tukt, är att mäts. och provtagningsme- . ti begränsa”, dem" genom” att Ett. program' beta håller. på satt' utarbetas och Luftvärd' 4 "samarbete; med” Trä. | forskningåtnstitutet och Industrin, | edn'. Tramtkda”. kapaclieten får 'e en R |mttjövanig- utformning,” . Man Kat att”. vänta "bestämda krav. från . | myndigheterna "beträffande: både ; iTrvots skogsindustring i betydande Insat- ser. under; :tidigare år saknas: än- mi en. .samlaq . plån, för den ut- vecklingsvérksamhet, som” mäste rige till priser. som de svenska Ör: Md | barkeldning; odlarna inte kan. konkurrera] 52. luften om. regeringen ville - NE vas i q untitluteldning äch: från sulfat- med, när deras adlingar. blir) £e, åtminstone" en antydan 'om nfer fi m sf s beärivas ' gemensamt,” för att leda färdiga att . skö da erinrar hur detta program ser ut. n erna ione | lo S erex Oo EE HE das och mésa- fram till etd ikert grepp som'mil: Jordbrukarnak Före TVÄTIMEDLEN IRES a dara norskan Jövardsträgorn ningsblad: - : ' bi dö nde” rdh ft (att od För tvättmedelsindustrin' dik- e övan e. .sevär e i Det är inte unde larna är oroade och anser att något borde göras mot denna import som är prismässigt fö- rödande för dem som, ock- så tar bort den premiärglädje som de svenska jordgubbarna brukar medföra, ' "Dessutom kan man undra vad de utländska 'odlarna får för som . för den kemicl RÅekniska branschen över huvud taget Spe- lar reklamen och annan mark- nadsföring större roll än för det: stora flertalet amdra' pro- duktgrupper, kommenterar Köpmann en SPK:s tvättme- delsundersökning: : Pon "mest nar tänkt" spelet mellan: : vatten, . 'och plör mor," 1” "Skenbart' oåymnietriska |A och lekfulla slingor löper vatten. 2 dragen med sina "minlatynfdll och” . dammar: fram "mellan. de”. bloms- terklädda Ikullarna.. Nya perspek- Av I svävlet: härrör ca 30.000: t/är från. eldningsoljan, : och. att: mins- ka: ioljesvantet.; är en: problematik som” ju bearbetas i andra: sam. |. manhang,.: Våra totala svenska a jésvavelutsläpp rör sig om” ca 300.000" ”t/år. Skogsindustrin får koncentrera sig på att minskade resterande” 70.000 t/är” svaven, vil: ket :ju 'är mydket nog; Jåt. vara att. oljesvavelutsläppen genom tiv öppnas” vid varje” krök; "Så här års har också vatten äxterna slagit ut, däribland . den”! sägen- ” omspunna nymphea exotica, som endast. blommar om. nattén (ut- ställningen är öppen tin” 23 vissa . kvällar). I skogsgläntorna, ien” ”halvetr- "kel, runt” ”Blommornas "dar lig- W ger paviljongerna,, Skilda frans] "7 L sti vestys fot fee de” j ka distrikt — Parisregionen,.Lol- | hör - hemmaodlingen tilll expone: : JÖH:S Döj 8. DAG "re, 'Orleans och Azurkusten ' —|ras. Här ges även prov på mo-j Solen går app. LA 326, och har paviljonger ;: liksom en rad dern : fransk trädgåndsarkitektur. ned kl. . 20,53, ON "främmande "länder, Dessa hallar "Lät. OSS” slutligen nämna, att ( "Y plexiglas och" teger ligger" ord- [det också finns en speciell "avdel- i FÅR OCH BON. a ve nade I anskhutning” till” varandra ning” för barn ' med gungor, | ” fanan fare : vv Kom ihäg, 'min 'son, att utan "med täckta ' gångar emellan, in- | rutschbanor och vekattiräljer av i ärlighet och sunt förnuft får du bäddade förstås 3 blommor. också | de mest. skilda slag... l ingen framgång i "affärslivet. de, Bland de utländska paviljon: Floralies fortsätter," "— Vad” menar du "med ärlig- gerna märks de . belgiska, . hol : sina bär, när de trots dryga frakt. och försäljningskostnader kan säljas så billigt här. Den ombtändigheten att både ett enskilt och ett 'kooperativt storföretag uppvisan ett:'relativt likartat beteendemönster när det . gäller reklam och marknadbfö- ring bekräftar vad som ofta framhällits,. nämligen "att. när det kommer till kritan, d v s äll den ekonomigka 'konkurren- sen, så är skillnaden metan en- skilda och kooperativa: metoder numera utsuddade, 19 töe Den differens gom finns kvar är framför allt att integrationen mom den kooperativa' sektorn, d v s sambandet och samarbe- tet mellan "Heltos och. de koo: perativa butikerna och varuhu- sen är betydligt fastare än mel] lan ” exempelvis Sunlight och "dem enskilda detaljhandeln. Så STATSRADET ODHNOFFS uttalande att vi i dag genom möjligheterna — till viktiga in- grepp I miljöförhållandena för- fogar över instrument” att be kämpa och förebygga alkoholism och narkomani ställer sig IOGT- och NTO-organet Acc ent frå- gande inför: «Vad har då regeringen gjort för ingrepp i miljöförhållandena som kan ha betydelse fön att fö- rebygga ' alkoholskadorna? --Den | - har. lanserat 'mellanölet, som snabbt har skapat utbredda al- koholvanor i årsklasser som vi bara för ett årtionde sedan själv- 'som sagt, till” den 5 oktober; Finalen blir har också skett en väsentligt] plomsteruea gt, SERAÄNC Pie / terprak a å = ? fö MM het, "pappa? Den har aktivt medverkat för | marginaler inom den koopera- . oo > : . senare med en replik av Mona-|26 september, Skilda evenemang lovar. or - att föra in alkoholen i miljöer | tuva sektorn än inom. den en] "Den > väldiga internationella ger främst från rosor, näckrosor, cos berömda: exotiska trädgård), |såsom : rosendagar och /' dahllada- — Och sunt 4 örn uft?. : Ne « gar återkommer ständigt hela' sär och sammanhång som tidigare skilda, . blomsterutställningen = ”Flöralies” | hortensia — och rosor igen .En - Md + . — At n ad i varit alkoholria. odigt och på on 1 . i Paris går hu in:i sin andra fas:| rad odlare, främst från . Loire loch Sovjet ut. Men de främman- songén igenom, . t man, inte. lovar: något, ,. Dn har klenmodigt. vägrat . oo | hulminena nmörna, Denna fas|distriktet ställer ut sina. mest de hallar som nog tilldrar "sig ” att : följa ett. utomordentligt |” 7 kulminerar — exploderar, hade |praktfulla alster. Två nya rosen-|största intresset är de: mycket kraftigt krav från riksdagen på ett ingripande mot :spritrekla- men — och efter den framgång- en .för :alkoholintressena har även den .på ungdomen. intrikta- de ölreklamen tagit ny fart Hur man än letar kan 'man ETT ORD PÅ VÄGEN Min frid giver jag eder, icke giver jag eder den såsom värk den. giver. (Joh. 14:27.) vi så när sagt — vid den spe. ciella "sommarexpon, ' som pågår 20—29 juni. (Huvudutställningen varat ända till den 5 oktober)! - Om vårexpon dominerades : av tulpaner, 2zaleor och orkidéer, arter presenteras: Interflora och Diorette, Utställningen Floralies: dispo- nerar 28 hektar i Vincennessko- gen strax öster om Paris: Med bil letar man sig ut till ringmo- vidare ställer. Tyskland, ” Italien exotiska: den japanska (med jen utsökt 'miniträdgård), den" kam-' tik) och Guadeloupes (som. bl- drar med en djungel med stereo- Uv dn padlr mein kulle) Bob Dylans sång: ”A Hard|?å' lånar sommarexpon sinå fär-.torvägen” (le bqulevard periferi tanden). | kunna kallas "viktiga : ingrepp Rain's a Gonna Fall” innehåller - —- que) och tar av vid Porte de . on 1 miljöförhållandena” - för. att iakttagelser av vad som sker. i arter : |Vincennes, Metro-linje 1 har änd- BARNAVDELNING tiden, - jag mig mitt ute på Stilla Ocea- komma till rätta med alkohol- skadorna, Alla ingrepp har gått 1 den andra. riktningen och - in- neburit alt nya angreppsytor blottlagts för alkoholskadorna. Inte héler har "denna ' totala initiavivlöshet vägts upp av sats- ningar på andra områden, t ex inom ungdomspolitiken — ung- domens "egna organisationer ut- lämnas .tilb en allt svårare kon- kurrensimed. profitintressena. . Man vet inta om man under "sådana förhälranden ska kalla Vi befinner oss sannerligen i de revolutionära stormarnas tid. Därför behöver vi verkligen den frid som Jesus lovar, inte den som världen giver, eller. önskar att den skulle ge oss. Kristus bjuder oss inte en frid som är grundad på frihet från, ,konflik- ter, inte heller lovar hän 'att vi skall undkomma dem, men han lovar oss "den frid som Gud kan ge hjärtat mitt under Hvets ala stormar, När jag skriver. detta” befinner nen på en båt, som gungar kraf. tigt av härd vind och höga vågor. Runt om skeppet svävar en hop albatrosser 'till synes all- deles oberörda av stormen, De har lyfts upp på sina väldiga ut- spända . vingar av . de häftiga stormbyarna, >. ox: Den frid. Jesus ger är inte av- sedd för” bara vackert väder och ett stilla" liv. - Den: innebär” en kraft som lyfter och häller up: pe mitt I Nvetgs stormar av .vad slag de vara må stationen: just vid en av entréer- na. Dessutom finns flera busslin- ÖSTERNS MYSTIK Te ”Blommornas dal innanför en- tréerna gör sannerligen skäl för sitt namn, Under våren har den dominerata av tulpaner i hunéra olika färger, nu under sommaren ägnas den främst. åt perennérna, Bortom området med paviljon- gerna kan besökaren pusta ut I pinjeskogen (som förstås fanns där långt före årets utställning). Den trädgårdsodlare som är road av nyar'idéer Kan här studera vid trädgårdsplanering, Trädgårds- Men vad arkitekterna bakom ex- där nya maskiner och annat som 'bodjanska (med Österns hela mys- : fontska apvrål och vyitadjuns ”r nys i hur fyndigt trä, inte minst stub-. bar och 'kubbar, kan användas: odlaren bör oakså fortsätta till,» avdelningen vläla och trädgård, -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.