= Tisdagen den ;24 Jani 1969 = =. Högkonjunktår och abedöska I mitten av "maj "månad Tår fanns det 33.900 regi; ar- speglar utvecklingen - inom nä- r Utt den 'öch' ny= betslösa, Det innebär.en minsk=. ning "med 8.700 sedan mitten av - april, vilket är säsongmässigt nor- malt, Men det totala antalet ar- betslösa var ungefär lika stort i” maj i år som det var samma må- .. nad 1 fjol; vilket inte riktigt stäm- " mer "med "den 'högkonjunktur vi - Den började redan, AS under . fjärde kvartalet 1968 och . Beglat in. i. har fortsatt under såväl första som andra kvartalen 1969. avspeglas högkonjunkturen i an- Y med 12.900 under tiden mitten av: april i år och till mitten av maj.” Vid den sistnämnda tidpunkten utgjorde dessa obesatta platser in-. te mindre än, 67.800, alltså dub=, ” belt så många som antalet” regist2 , rerade arbetslösa, - Denna statistik avslöjar ett av de verkligt svårlösta problemen då det gäller att komma tillrätta med arbetslösheten, nämligen den" bristande regionala balansen. Lan-: dets samtliga: län utom :Norr- botten rapporterade Ä maj i år lägre arbetslöshet än en månad. tidigare. Norrbotten hade däremot" en ökning med 300, Jämför man med maj 'månad förra 'året och med maj I år har emellertid ar- betslösheten i de 's k skogslänen -— då främst i Norrland — ökat med 3.100 arbetslösa, eller. med. ' över 20 procent, Storstadslänen — Stockholms, Göteborgs och Bo- huslän samt Malmöhus län, redo” visar däremot en' minskning. av de 'arbetslösas antal med 1.000, eller 15 procent. Övriga län i söd- "ra och mellersta Sverige har en :7 minskning med 1700: arbetslösa, ” som motsvarar 15 procent, - - Arbetslöshetssituationen , åter- Däremot , talet obesatta platser, vilka ökade" etableringen sker främst i stor= stadsräjongerna och landets söd- ra och västra delar under det att: den stagnerat i'skogslänep,, Där. till kommer den hårda — men" självklart nödvändiga rationalise=: ringen —'av främst skogsbruket, som på ett radikalt sätt minskat .” behovet av manuell arbetskraft 4 . skogslänen. Den friställda arbets-, ' kraften har inte :heller , kunnat”: slussas över till andra arbetsupp=: gifter i hemorten. Många friställ= . da har omskolats och flyttat till "trakter med bättre sysselsättnings= ' möjligheter.:Den äldre arbetskraf-'. ten: har, speciella - svårigheter + är IT hov med cirka tio procent genom konkurrensen med den yngre. Hö behövs tydligen nya initiativ fö .att förbättra de äldres möjlighe-' | ter. Centerledaren Hedlund gav . för en tid sedan ett tips genom atti föreslå ATP-avgiftsbefrielse för, företagen -för! arbetskraft över 55: år. Förslaget är tydligen värt att .. fundera vidare på. Men en aktiv." » Jokaliseringspolitik syftade tillatt . skapa nya arbetstillfallen där tills" ” gång till arbetskraft finns. är ut-/ omordentligt "angeläget. Givetvis, finns det bygder där sådan lokali- sering av, olika, orsaker är .omöj- - lig att genomföra. Men :1 'andra saknas kanske 'bara initiativ — och :pengar.. Angeläget är. att en sådan nyetablering sker innan de yngre. flyttat bort från . bygden. Mindre tätorter med tillgång till dels medelålders'och äldre kvali- -ficerad arbetskraft och dels yngre för nyrekrytering bör kunna 1oc- ka" företag 1 lika hög grad som storstadsområden där svårigheter= . na' att få arbetskraft inte minst. -T en högkonjunktur, ofta | utomordentligt -svårlöst ” "problem, P-0. ÅSTRAND: GENOM: EL. Lågkaloriförbrukare — Mb högkalorWförbrukare : genom fysisk aktivitet! Då kan ni unna er visp- grädde.” Sluta vara” halvhungrig och räkna kalorier för att hälla formerna. . Det är Per-Olof Åstrand, läborator, vid. Gymna- stik- och Idrottshögskolan i Stock- holm, som "säger detta i det” se naste” numret, av Låntbruksför- bundets Fagtidskist” Nya perspek tiv. H "Som "en positiv. " hölsovärdande ” finsats förordar ! ham: en massiv Röda Fjädern-betonad insats för att höja svenska folkets matbe- ökad motion, Det skune. förbättra vår: 'kostsituation,- ”FJostba- lans”. Markägare, håll kostigarna öppnat > äro > Statens. institut för” Folkhälsan ' har sam en målsättning” ett miat: val så. att cirka 1.000 ikalorier” ger kroppen alla "ärfmen:” den: behöver per: dygm.- Men . vägen dit är nog lång -och -mödosam, Det är iknap- past lättare att få människor me- ra aktiva fysis sett genom. mo: tior, .och -friluftskiv, Men. den .vä J gen" är. fysiologiskt sett ktiga- I re, menar 'labornator Astra D »-Han ger följande skäl: ;' Om > man med muskelarbete HÖJ. BEHOVET AV MAT : ÖKAD MOTION kelorkförbbrukare, kan "man äta mera utan att riskera fetma. Be- hovet av proten, järn, vitaminer och! mineraler ökar inte nämn- värt' med ökad kaloriomsättning. Men om man äter mera säkras på ett helt annat sätt behovet” av dessa ämnen. : : "De inaktiva är oftare. hungri- Za till följd att de "ofta stoppar i sig fler kalorier än'de förbru- kar. En. måttlig ökning av akti- viteten höjer inte aptiten, Resul- tatet blir dänför ofta 'en vikt- rainskning. "Alltså: : det "är rikti gare och på sikt även 'lättare, att justera en hög hög 'kropps- vikt :genom att med: muskelarbe- te öka. förbränningen ' än att in- skränka på kaloritilförseln, Det ' ökade muskelarbetet ger på. köpet ett" tillständ: där man är "mindre > mottaglNg - för - hjärt- och kärlsjukdomar, - För 'folkhäl- jär det också viktigt tinläg- ger hr, Åstrand, att. man påver- kar. matval och. tillverkning. av dödväminen': så att. varje "kalori får en större del viktiga märings- ämnen, att man 'sålede; ökar energlomsättningen, blir hög-| : c landshövding -Eckerberg " 1 det - för att föra in alkohdlen imil- nummer av sitt ' medlemsblad ” > I det: innehållsrika DE ORÄTTVIST I DISKEN. a NERADE : : orimliga ' i; tt. tala. om arbets: blem: enbart, på runa. ålder. DE som : ä Det "behövs en” öpphare och ak. tivare attityd > i” fråga: om "'yr- ve öreliggande nunmmerlav | te, Restante är betydligt: utökat ad i r | person...och. diktning person - och verk. an la yr, synpunkten: belyser i Ni linis< kesutbildning'. och” omskolning Mm längre : är MNga. | , Ord. ' utan: gärniagar tjänar inte: myöket till ddt harslands: hövding”, .Bckerber ” vAD” HÄ EEGBINNGEN GJORT : för , ingrepp i "miljöförhällan: dena' som Ikan "ha Betydelse "för att (förebygga alkoholskadorna? . "Den har, Janserat ”mellanölet, som snabbt har skapat. utbred- da alkoholvanor ärsklasser som. vi "bara "för - et: årtionde sedan självklart betråktade som skyddalde för alkoholriskerna, Den har ; aktivt' medverkat jöer. och: :sammanhang som ti- digare varit aflkoholfria, 2 Den har iklenmodigt och på mycket svaga - grunder ' vägrat att följa ett utomordentligt kraftigt krav från riksdagen på ett ingripande "mot. 'spritrekla- men ,— och efter den friam- gången : för alkoholintressena har:även: den på ungdomen in- riktade ,ölreklamen. . tagit. -ny fart, - Hur mån än letar kan man inte finna något regeringsinitia- tiv som +' positiv mening skul- 1e kunne kallas viktiga ingrepp br -miljöförhållandena " för" att komma 'till rätta med” alkohol- skadorna. Alla grepp>ihar. gått 1 den andra riktningen och in- neburit. att nya angreppsytor har blottlagts för... alkoholska- dorna, : " FERLIN: FIRAS I | MOSKVA : Det snabbt expanderande och aktiva Feviinsällskapet "har nu åter kommit ut med ett nytt Poste Restänte, ; or numret konstateran - bla... Vättern. Bilister Gränna, sppranas. tiativ . tas "när. det.” gälle former av Texplatser 0 ne- just nu, FA går Ofta vitt” isär, om hur lekplatser "bör vara "utformade. ”Asikt står emot åsikt. Vem som har rätt är in te så” Tätt att avgöra," "I den här sitwatiomen: går hy- Tesgäströrelsen och HSB ut en stor svädiekampanj : lekplatsfrågorna.. Avsikten "är att. på: varje: ort. starta studie. cirklar, Kring Tekplatsproble- men, : ” Kr Grundbok - är : PLATS FÖR LEK uav Nic Nilssön. utgiven: av Tidens förlag ; — Hyresgästernas Riksförbund. Till . boken. finns fr: 0 m hösten "en stvudiehänd- "Till- detda =? material plus ens del: filmer och: bild- bamdi stoff för: intensiva -diskus- sioner". kring» barnens vbehov av ledning - på : Brevskolan, sammans: : ger en vettig "lekmiljö. "v även om dep är HSB- och hy- genom sitt gemensamma Organ : ”Cen- er- resgäströrelsens "som ” AE av - litteraturhistoriker " och en minnesutställ ing med bla atla z "Kring 'mnelserna och. lagarna, känts et: i. lab. efter: Tand; har : "Ge som författat "| offrey:- "Lawrenoe,” Vetsoven vet inte av mm nationella. gränser; Därför lig=" ger det ingenting anmärkningsvä Tatt likartade upptäckter görs sard< tidigt på olika platser på vårt klot." Det gäller i lika hög -grad i fred som i krig. Radarn och jetmotorn var t.ex samtida i de båda stri-- dande, lägren under andra världs. +” kriget. Kunde den första atomi: bomben fallit över London i stället de det väl ej aarit. Tanken svindlar inför ett sådant historiskt perspek« tiv. En engelsk historiker. David Ir= ving har i ”The German Atomic Bomb”: (Simon » & Schuster) ; sökt teckna vad 'som ' hände. på atom- : fronten i Tyskland, Intervjuer "och mängder av tyska dokument, som glömts bort i amerikanska. doku- : mentförråd, bildar underlaget . hans spännande skildring med jan i april 1939... od Det' var', då som tvenne fråm stående” tyska fysiker skrev ett brev ”Vi tar 'oss friheten fästa Er upp- märksamhet 'på den senaste tidens , framsteg inom kärnfysiken, som en= ligt vår åsikt med: stor sannolikhet samma” år till Ro dere Roosevelt "ett brev av i stort sett samma innehåll. "Einsteins: ' skrivelse ; ledde till en rad beslut, som sex år se< nare "förde fram ” till "den första ” atombombexplosionen, I:. Tyskland Jedde: frånvaron av helhjärtad sats- ning på : projektet . till dess miss- lyckande. - Efter kriget - förklarade en .av: de” tyska; kärnfysikerna: "Amerikanarna .kunde + organisera samarbete, i jättelik. skala. I Tysk- land blev: det. aldrig det minsta samarbete" — var och en förklara- de alltid den andre för en nolla”;' de ledd för över Hiroshima? Otänkbart ha="" " tagande; "som: ;växlad tili tyska krigsministeriet, där man mna N rlsagt sitt ord i denna viktiga fråga, vågade 'ingen "av: de” övriga 1 pro- jektet engagerade vetenskapsmän- nen motsäga ; :;honom. Därmed .. var övergången till tungt: vatten. given. Det kan emellertid. noteras. att sam- tidigt som man på tyskt håll olämp- I ligförklaräde 'gri fektiva : uranstapel. med" —' grafit som moderator: Var det: denne. en? z ;ställnings- + vetenskapsmans'' "+ Vetenskapsmännens ovan "citerade lär” d biev för krigsmit iet-attly kalla" till. sen ,hemlig- konferens,' som > diskuterade: arbetets : uppläggning; | hos Be giv n Miniére” m dess 'urantillgånigar i i hemlandet" och g i. Congo:'Snart visade det sig, emel- i lertid' att! på” tysk” sida: såväl del . eivila forskarna ”som- -årmén var på till en början rykte atomförskarnas arbete. mera: 'preskribera Su i gärder. vär Stutnesultate deprocenten Har föregående ärskönto” stigit: ; med en: 'enhet.” "Tre "län" har . uppnått resultat över. 90" procent och ver . 85 procent, Stockholms Iv. 4151, mi joner. Kronor "bar; vid utgången mv 1968” 71,0 miljorier kronor. avkortats "och 192,0, "mil. joner -krorior' inglutit, Hittills 'har sålumda. 56,4 procent levererats av: det efter avkortning "återstå ende: beloppet. Årets leveranspro- cent för den Testförda kvarstå ende skatten. efter. ett äns indriv- ning har'i jämförelse med mot]; svarande procenttal, : föregående år, sjunkit med -1,6. enheter; Av de" "enskilda distrikten.” har. . åtta kommit: - upp «Ad Meveranssiffror överstigande; 80 procent. : iz / : Preliminär allmän / varuekatt har: under åren” 1965, 1966 och avkortning återstående” belopp har vid utgången av. är 1968 81,0, 75,6. .resp.. 65,7. "procent influtit.. 3 Arbetsgivaravgifter mn. m.. hår under åren. 1965, 1966. och. 1967 tele ordförande, rektor - Ing 1 Granlund, att världen. nu "på allvar börjar rikta sina ögon mot Nils Ferlin, Sveriges folk- käraste poet di modern tid. Och sannärligen " är det inte blott grannländerna som visat sitt "intresse, '!”Moskva t' ex högtid- hölls Ferlinminnet på skaldens 70-årsdag under stor anslutning från ' den - ”lyrikintresserade ryska ållmänheten." Hans dikterj|. lästes därvid. 3 rysk tolkning änid: e,. hans tralkc littén för” Hyres nas Fritidsverksamhet” . sluter upp' i ' studiecirklarna; | juli — och redan är nyfiken- Unga Örnar," föräldraförening-| heten stor från andna länder. ar, Kkvinnoorganisationer, polis: I anslutning till" >stuldiecirk- tiska" organisationer etc, - ; larna ”kormmer 'på. olika. håll 1 » Studiecirkelalktionen. - PLATS | landet att'anordnas kurser och . FÖR LEK blir. den första stu- diekampanjen. i detta" ämne pre världen: Den kommer att senteras på den internationella lekvlatskbon: PÅ TE! 1: Paris Fr står för studiecirkelaktionen hoppasman att även andra organisationer| ro vec 11 vecklande sysselsättning.” restförts med 69,5, NS. och 125,3 miljoner kronor. Härav har vid 7 konferenser. Avsikten: är att forma en 'kunnig och . aktulv opinion. till förmån för" våra ..barn och dens ' behov av . ut- i | fråga” mig öm den inte .var: för- 3 handlade: människan och henned | förts. med 43,8, 49,6 och 59,3: mil: ;Jende beloppet. : torra familjebibel: mycket; bilydel. selfull: för. läsa. :tyckte- jag om ratt: bläddra igenom. den. och.z tittä på « plan- mig älska den stora” boken med ;de vackra bil ålärad. . Hur skulle; en: bok som skrevs "för " na: vara: medösin. tid: idag? rr « Tiden -gick - soch ”jäg upptäckte vid läsningen” äv bibeln: att den var. med, sin ;, tid: idag,. Den .be- gudsförhållande. För alt vårt liv skall. få :mening. och. innehåll måste vi sätta in det ett förr hällande' till: Gud. 1: rs «Denna gemenskap” mellan Gud, 'och. mig, som. fullkomnas genom Jegug» Kristus "betyder . mest av allt.3- mitt ”liv.;' Det. än'i som Gud uppenbarar: sig i män- niska : Jesus. För denna uppen: barelses: skull är bibeln det mest värdefulla man: kan äga" på jor: den, : rerät: : belopp här även hä ställts | i'relation till vad: :som 'eften' av: kortning återstått att Indriva.: Bötesmedel” Har slutligen. under åren ' 1965," 1966. och 1967” reet- jons 89,7 "rep. 82,4 procent. levererats : av det efter avkortning återstå ”Indrivningsresuttatet IS under 1968 i Hallands län gen inom de två" kronofogdedistrikten följan- de siffror: > Inom ' Halmstads - uppgick vid årets ingång det belopp som skul- le drivas in till 18,29 miljoner kronor, : Härav. avskrevs: under året” 1,11 miljoner eller 6,1 pro- cent och inlevererades till stats- verket 8,23 miljonen” eler 45,1 procent. Vid årets slut. stod allt så ute ett belopp på 8,93 miljo- ner kronor eller "48,8 procent. För Varbergs. distrikt är siffror- na 16,47 resp. 803.000, 4,9, 7,55, 'gvImian jäg kunde: längd sedan. kun! | — : Skriften | tidigt in: på fanken: att” ahvända j grafit. som'.”moderator” i "reaktorri men: en av toppmänne vvisade det på de flest er enligt; USA-prognosen att Sydvästra -: Götaland: får. normala i mängder; då områden: med . ostadi- gare väder tidvis kan svänga” fram Å håll t.o.m my ycket från Väst-. 'och Centråleuropa: Det varmare, ;Regnmängderna . bli. som] ta' framgår närmare tegel inga, men lokala: åskskurar kartbilder; västeuropa, I framför allt Väst- men även Centraleuropa blir det rätt svatl och ostadigt med lågtryck som från Atlanten når in över kontinen- ten, där de oftast försvagas. Period- vis' kan lågtrycken svänga något mer åt nordost mot sydvästra Skan- 45,9, 8,11 och 492 procent. + Ma dinavien, en är MAN 85 qg 3 Mö [ före ll ene rer ot :'Högtryck kommer att klart domi-. Medelhavsområdet — får liksom nera : väderbilden för "hela -Nord-|Väst= och Centraleuropa ganska svalt och ostadigt väder fram fill mitten av juli. Centraleuropa :kan tidvis få del.av det högtrycksbeto- nade vädret, ' Nederbördsprognosen för tiden 15 maj—15 juni fick enbart godkänt med 50 proc medan träffprocenten . JMför temperaturen nådde 68 prog. < :: I Hemmafronteris män tog hem spelet, Jnär de lyckades" sänka färjan med 'Ide y amer med ' vilken de: fullföl de” sin upp= gift, är värd all: respekt men väckte, samtidigt ' 'berättigad 31 som följde de e allterades” Fate git några 'som” att -skydda sig aktivitet, Hade .de' ets”sista- dag- ma: n kärnreaktion;; alsrs -allt för att de; utsatts. för. skadlig, kanske dödlig. strälningsdon "De Materieltel vällad e' -olyckan i Ravlunda : ? MALMÖ (TT) Seg . : Enligt. uppgifter 1 tidningen, Ar. betet skulle "olyckan den 16 april då tre. pliktiga omkom och fyra skadades” ha orsa- -kats av. bristfälllgt mateitels, >>. Tidningen uppger. att” det: före kommit. tändrör av en; viss typ son en expert tidigare varnat för. ts Rören uppges ha samlats upp pl slagfälten: efter :andra'- världskrige och sedan förnicklats, vilket kan Ie. da till att säkringen” "sätts ur ink | tion, nn . /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.