LAHOLMS TIDNING - Forsdagen "den 267 juni "1969 ” 26 juni 1969 IT | -— LT 'Torsdagen den ; | Obligatorisk. förskola a : viktigt jämlikhetskrav ” Frågan om allmän förskola ak- tualiserades återigen av Centerns - Kvinnoförbund vid" årsstämman i : Borlänge.. Förslaget hade tagits upp i en motion av 'fru Astrid Pettersson, Harplinge, som ansåg tiden mogen för en obligatorisk tvåårig förskola med ett begrän- sat antal skoldagar i veckan; I . ett uttalande underströk stämman, nödvändigheten av att förskolan - genomföres för alla barn samt att denna skall underordnas skol- heterna, I uttalandet på- pekas att allmän förskola är ett . jämlikhets- och rättvisekrav' som a måste tillgodoses, - . so "> Diskussi "om . förskola är ingalunda ny, Riksda- gen antog redan 1964 en enskild centermotion med krav på utred= : ning av frågan. Men alltjämt har regeringen inte effektuerat beslu- tet, I den intensiva debatten om : barnstugeverksamheten :' och" de helt otillräckliga daghemsplatser- na har då och då förskolan ;vis- . . serligen förts in, men den av riks- ” dagen beställda "utredningen har”: uteblivit, Istället tillsattes för nå=' obligatorisk got år sedan en av statssekrete-" . rare Ingvar Carlsson. ledd kom- mitté med uppgift att utreda mål- sättningen för barnstuge- och lek- .skoleverksamheten. I" direktiven ingår inte att undersöka möjlig---. " heterna att genomföra allmän för? skola, MN a. På framför allt socialdemokra= tiskt håll anser man att försko- lan med. fördel kan inordnas i: den reguljära daghemsorganisa-- tionen och således sortera under socialstyrelsen, Tanken är uppen- barligen att man genom förskolan kan utvidga. den allmänna” till- . synsinstitutionen och därför sam- «+ mankopplås den med barnstuge- i verksamheten, . Dra ca . Starkå/'skäl talar ' mot en sådan anordning. Även' om, man” inom barnstugor lägger » stor - vikt vid .- 1: att i själva tillsynen införa peda - i fer sig” göra -är. det "ändå; tillsy- - "SÖ är emellertid inte ens repre-: "start :-—”det: är därför förskolan i; nen och den praktiska omvårdna- > den av småttingar i åldern ett halvt till tre och ett halvt år, som intar den centrala platsen. Det är, ” också uppenbart att förskollära- "re inte gärna söker sig till barn-/ stugor, Deras utbildning avser pe-' - dagogisk verksamhet bland. barn i, förskoleåldern, " inte praktisk. omvårdnad. av spädbarn och till-: : syn av barn i de lägre ålders-' grupperna, : oe Från skolöverstyrelsehåll - har. uttalats önskemål om att styrel-j sen skulle bli huvudman för för-: :"skolan, Man vill se förskolan som: + .en integrerad del i grundskolan. senterad 'i Ingvar Carlssons ut-' redning. ” es bort "Enligt det förslag som riksd gen antog 1964 om förskolan skul 1e' förskolan utgöra den förbere-::- » dande plattform till grundskolan: : som ger alla barn! lika förutsätt- ningar. att klara första skolåren; . Den skulle också ge möjligheter att på ett tidigt stadium upptäc- . ka "eventuella störningar 1 bar- ; nens utveckling. På så sätt kun-” ” de' dessa avhjälpas i' god tid, i de flesta fall före grundskolestarten. HM Erfarenheter från andra länder vi- > sar hur utomordentligt "värdefull : roll förskolan spelat även i'sist- nämnda avseende. OR Huruvida en. obligatorisk "skola skall vara en eller. tvåårig kan självfallet diskuteras — möj- ". ligen kan den starta med ett år.: för att successivt utbyggas. Det viktigaste är att man på' allvar "börjar utreda frågan inom utbild- . ningsdepartementet, - | sd . Det är i hög grad genom hem- miljön som studieförutsättningar- na hos barnet skapas redan före skolåldern. Det är allmänt om- vittnat att barn från mindre 'stu- dieinriktade hem har svårare -att / hävda sig än barn från hem med : studietraditioner, :- En . obligatorisk förskola” ger alla - barn. likvärdig måste; ses! som - likhetskrav, . .; ett viktigt. jäm-. rr se så sen å | Sedan frågan om lytvästar nu ytterligare : diskutera ru: deklarationsnämnderi följande: = : Flytvästar av- den ”typ'som-har luft som ;bärande ;materiat. "och där Juften är instängd” i "större och mindre / sektioner . av 'svet- sad plastfolie med vatteriabsorbe- | rande mjukplast: sof:s fyllning | garanteras" fortfarande "av" efter' en ny provtågnifi l gäller "Nvrädaningsred- skap måste” säkerheten ma: i] eng briksnya vYVDN |" Svenska" Livräddningss rekommeriderar "därför ägare av]. LYTVÄSTAR. xemplar, :' Sektioner - | som: punkteras ' av” exempelvis spikar, träflisor, métikrokar eller igarrett "fyller inte: längre” sin. uppgift och. det är, svårt. att 'kontrollera en sådan punktering. ; Aldersbeständigheten av denna typ av flytvästar har Vil mycket” kort" erfarenhet av I värt. land. ” en Fr Te "I glöden "”från”,å llskapét sådana flytvästar att inte. använ- da. dem -som - sittdymer « och . att första rummet. Utseepde; och 'be- noga kontrollera att de; inte är kvämlighet är andrahandsfrågor. Den omdiskuterade - flytvästtypen har, den svagheten "att" svetsfo- garma kan gå sönder även på fa- punkterade, . Dåliga ”erfarenhetér av denna flytvästtyp bör:medde- las VDN; frog Det Som Sommarskinka är en” god I skinka: som ;förpackas 1 praktisk : :. :vakuumpåse. Hållbar! cv S-garantin innebär: 4 utvalda råvaror » fastställd SA + veteririär hygienkontroll + kvalitetskontroll, =... ”kalltökt, mycket god : vs Bs receptur våt ': SLAKTERIFÖRENINGEN Åstronauthustruns Der planerade dågen -:för det första försöket till en bemannad landning på måmen, den 20 juli, närmar sig alltmer och tntresset ökar kring de tre astronauterna i: Apollo 11, Neil 'Armstrong, svenskättlingen - Edwin -”Buzz” Aldrin och Michael Collins. Efter en. lyckad landning kommer 'ju dessa tre. att gå-till :världshisto- rfen.' Men-. dét finns tre :andra personer 'som 'också 'i hög. grad förtjänar . nippmärksamhet,: sem med ' speciell inlevelse "kommer att följa: med i varje fas av den fpännande flygningen -— -. astro- nauternas fruar. ' vv a Den dag fru Joan' Aldrin fick veta "att hennes make skulle fa- rä meg den första: landningsfar- kosten :som stiger ned på" mån- ytan : minns :'hon ' närmast - som den dagen hennes tvättmaskin gick - sönder, - En : väninna : tog henne ' och tvätten i en bil och körde tlil'en ”tvättomat” i när- hetem. ' När. maken : träffade hen: ne där på sin väg hem från. ar- betet talade han :inte. om för henne att han utsetts för det dra- matiska uppdraget förrän de var i färd med att tillsammans lasta in tvätten: i bilen, | . — Vi hade travar med tvätt i baksätet på bilen "när Edwin talade omr att han utselts til be: sättningen på Apollo 11,' berät tar Joan Aldrin, När jag fråga- de honom varför han inte talat om det genast svarade han att han inte tyckte att tvättomaten varen lämplig; plats för ett så dramatiskt meddelande. INGET TAL OM FRUKTAN. "För de tre månfararnas fruar är livet ofta en" underlig bland- ning av-det blygsamma "och 'det "Bilden är ta det "oförglömliga. Liksom andra husmödrar ägnar de huvudpar- ten av sin tid åt' de dagliga syss lorna, åt barnen:och åt en eller annan hobby. Deras hem i för- orter. till Houston i Texas skil- jer gig inte på något sätt från grannarnas. för - Men när deras män rusar fram genom rymden drunknar alla de- ras vardagsbekymmer i en flod av uppmärksamhet och 1 oro för männens säkerhet, Men, trots att Tde är väl införstådda med de ris- ker som är 'förkmippade med rymdfärder, talar ingen av dem om fruktan när de diskuterar si- na mäns ' arbete — inte ens Ja- net Armstrong vars make under sir. förra rymdflygnimg var myc- ket nära tragedin, ' — Jag är mycket glad, sade hon efter tillkännagivandet att Neil Armstrong utsetts till Apol 10 11... Rädd? Nej, Inte alls, Armstrong var chefspilot på Gemini 8 I mars 1966 och när han och kollegan David Scott va- rit i rymden några timmar bör- jade' kapselns styrraketer kräng- 1a "och farkosten ikrängde våld- samt, I rymden. 'Amnstrong Ilyc- kades emellertid snart återvinna kontrollen över styrsystemet och Igöra "en nödlandning med kap- Zz .|seln i havet, . Fru .-Anmstrong träffade sin make på Purdue University i In- diana, där hon studerade hus- hållsekonomi, Hennes . bivande make, hade nyligen återvämt från tjänstgöring I Korea som flygare vid ”amerikahska ”flovtan, 'Sedan de gift sig blev Neil provflygare 1 Californien, Paret Armstrong barn, bestyr, berömmelse extravaganta, 'det vardagliga. och . Edwin Aldrin med fru Joan och; gen i.november 1966 då astronauten kom hem efter 5 rymdfärden med Gemini 12, 00 cv ot vardag:. - har två:söner, 1 sexårige" Mark.” Familjen Collins hade just pla- nerat att fara' på semester när NASA" . meddelade = sammiansätt- ningen av Apollo 11:s besättning. Resan fick uppskjutas några” da- gar. "Fru Collins tycker att'det besvärligaste med en rymdflyg- ning' är: ”att' bara sitta' där och vänta”; TN RE Mike och Pat Collins gifte sig 1956 >” Frankrike där Mike var placerad som pilot i amerikanska flygvapnet. De gjorde många re- sor. runt om i Europa innan dot- tern Kathleen föddeg är 1959, Nu har de' ytterligare två barn, Ssju- åriga. Ann och -sexärige Mise lårige Erie. och HUSHALL . OCH TEATER. Paret" Aldrin "har. också tre barr, :'"13-årige Michael, - 11-åriga Janice "och 10-åriga..June'-som | fyller '11 den 17 juni Edwin och Joan gifte sig 1954 när hon ta- git "sin: examen vid - Columibia- universitetet. med teater som hu- vudämne. Familjebestyren- håller Joan . strängt sysselsatt, men -hon försöker. ändå att hinna med att spela i pjäser som sätts upp av en teater i närheten av hemmet. — Min mor hade träffat ”Buzz” nom till oss på middag några da- gar senare — mwppenbarligen för att han'skulle få träffa mig, be- rättar Joan, Buzz ' var på väg till Korea. "När han' 'åtenvände. till USA stationerades han i' Las Ve- gas medan jag bodde Kvar i New Jersey. Vi skrev brev till var- andra. ett helt år och sedan gifte vi os Ifa > Edwin Aldrin har sina rötter i Värmland, 'Astronatens farföräld- rar, Carl Johan och Anna Aldrin, utvandrade” vid 1800-taléts . slut ; barnen 'Andrew ' och Janice, : till USA från bruket Stjärnsfors, där Carl Johan Aidrin' vår smed, Månfararens far, som. också -he- ter Edwin, . har gjort sig känd som. en av USA's mest, framstå- ende. flygare . och flygplanskon- struktörer, = co a : LÅNG VÄNTAN. Apollo-familjenna ' Aldrin Collins bor bara nägra hus från varandra i en av de många" för- orter som på senaste tid vuxit upp kring ' den. amerikanska rymdiflygstyrelsen NASA:s Man- ned Spacecraft Center .35 kilo- meter söder: om Houston, 'Famil- (Forts. på sid. .7) Reservvaluta tär det man har kvar när pengarna + tagit slut på utlands= 7 semestern. Skånska Banken - . unge revolutionären och studenten '| att göra sig illa ordentligt! :.' och |' ter Englands Lloyd George, it Dp” 28 junl:1914 avlossades: de ödesdigra skotten ' i- Bosniens huvudstad Sarajevo. Dubbelmoriar- kin Österrike-Ungerns tronföljare. Frans Ferdinand ; och. hans. maka mördades på öppen gata av den Princip, ” inledningen ” till första världskriget var gjord. Det blodi- gaste krig som världen dittills upp- levb mn ml rr le et . Den 11 novemberr fyra år sena- re ingicks: vapenstilleståndet . på västfronten och striderna var över, I början av 1919”satte sig värl- dens stora ned kring borden i Par ris för att försöka skapa lite ord- ning 'och reda 1 världens affärer. ”De stora” var Englands Lloyd George, president Wilson från USA, den "franske = konseljpri 350 år sedan" Versa Det var dessa fyra herrar. som dikterade villkoren” alienske utrikesministern Orlando, is Ceeu och president Wilson frå sta tänkbara psykologiska. gång: läg ;.det fyra år långa kriget låg för nä hatet förgiftade underhandlingarna. I Många” anser att freden: och ef- 2 terkrigstiden :skulle: fått en: annan karaktär om . man 'diskuterat: i annorlunda klimat, + ev Manhén "som : skulle '”gör'at”; i Paris och- som :' hela världen: satte sitt hopp till var Woodrow Wilson, |: USA:s president. Den amerikanska |; interventionen hade avgjort kri- get och president Wilson åtnjöt en enorm ' prestige... När han besökte de allierade ländernas huvudstäder hade jubl iskorr SS ';"" MANNEN SOM GJORDET Fredsförhandlingarna — som egent- ligen". inte. var. några: förhandlin-|; gar, uten diskussioner: mellan seg- rarmakternas ledare: — hade. säm- åå ille för Tyskland ; vid Versailles-freden 1919. , franske ' konseljpresidenten =Clemen= världskrig som skulte komma drygt 20 år senare, "00 Nta "BORRADE FLOTTAN I SANK Frankrike tvingade':' fram : ett inpå, krigsstämningen och ett de mä slu- Clemenceau och Italiens utrikesmi- nister Orlando, 5's sar be Ett par månader senare smög två okända tyskar. in i spegelsaléen' på Versailles och undertecknade freds- traktaten. Datum: 28 jurii 1919, på dagen” fem- år efter iskotten i 5a- rajevo. och. i dagarna: för 'exak 50 år sedan: 2: 1. HR -1' Tyskland "var man” ittrad över” de-hårda”fredsvillkoren' och ”inget 'parti. ville ta på sitt ansvär att underteckna det förhatliga pap- 'peret. Slutligen tog en kombination av. de socialdemokratiska" och' ka= tolska partierna” ansvaret: och två herrär' med 'namner Möller "och Bell sätte' sina nämn. tider” tit upp. nernas Förbund, a 2 SC 14 PUNKTER , ev Med Wilson Hade en ny tid .kom- trodde men. 'Han skulle göra ”safe' for democracy” och for, till”Paris' med "sina 14: puhkter il kappsäcken: -Han .krävde -ett' slut [på ”hermlig”diplomati” som bara an- sågs leda till nya krig. Öppna dör- rar sKullédét vara, länderna 'skul- le närma sig varandra; man skulle h avlägsna” diskriminerande :; fördrag, |.+ utrymma ' ockuperade" områden, in- skränka' upp ra självbestämmanderätt för natio- naliteterna. Sist, men inte minst vik- tigt, var Wilsons förslag om en in- ternationell organisation där länder- nä” skulle "kunna : föra: en: politisk dialog, och förhindra krig; Natio- stningarna: och. infö- > Under” dett: chefen in på Kontoret, Han: tror att | i Karlsson "står 'och pratar| med ”da- merna för ro skull och säger: > — Jaså,' här står ' Karlsson pratar, strunt 'då 'vi' har så «att göra på verkstan, ” ; —— Det vär väl fan, svarade Karls- 'son "ilsket, Har vi så f-t” mycket att göra .så man inte ens har tid Två herrar satt mitt emot var- andra i en engelsk :järnvägskupé: Den , ene hade en banan, dinglan- de i ena örat. Varpå den andra in- |. te kunde hålla sig utan frågade:.", .— Varför har ni en banan i örat? "Vass ÄR — Varför har ni en banan'i örat, skrek den > frågande - så : högt : han kunde” ri ne Nn » Varpå” han ur örat och sa: SANT '— Jag kan inte höra vad ni sä- ger för jag har en banan i örat! med banan tog den oms sina.j 14" Punkter, vilket han som idealist. inte alls gillade." Han |: ,' att fick! hän” bara igenom skulle man. kunna lö- Isa övriga problem -på ett. förnuf- tigt sätt" i'framntiden; Men! NF-kom inte" alls ratt: få? en "sådan 'betydel- se och auktoritet ätt det kunde lö- -) sa” några. större problem; Wilson hade. också otur," väl hemkommen kunde: han” inte: driva igenom" en amerikansk anslutning till NF: Det var fransmännen som '”satte krokben” för. Wilson i Paris.. Deras främsta krav var. ett fördrag som för alltid; gjorde »dem: trygga "för 'Tyskland.: Eftersom krigét'i väster nästan uteslutande hade utkämpats på fransk mark" visste "man vad man talade om och man'ställde som krav; ”inte' en gång till”. Tyskland skall aldrig" kunna 'sticka upp igen.| : Och. kanske" bäddade man' för”det| ' | inte' under konferénsenyen framtida - franskt. Iski-amerikanskt före drag om, bistånd: fö. tyskarna skulle a krig igen. Vis dare- erhöll ' man" kolfälten i: Saar och "rätten" att styra: området fram till 1935 :då en' folkomröstning. skul- 1e-;- ordnas,: Vidare: beslöt man 'att allieråde.. trupper: skulle. ockupe= > | ra Rhenlandet i. 15 år för. att tvin= "= ga Tyskland att uppfylla fredsvill«' ' + koren. fört 100.000 "man, ”älla” kolonier förlora= des och flottän övertogs äv de allie= ' ' rade, Men hellre än att lämna över båtarna' borrade? man' dem + sank 'j vid den engelska 'örlogsbasen Scapa : 7 Flow." ye v | "7?" KRIGSSKADESTAND t Det” knivigaste ” problemet , var bestört över de krav hans alliera« de ställ ankrike och England 7. föreslog ätt Tyskland skulle betala >' alla utgifter "som”de haft för kris gierna :kom "med "ett ”krav.-som var: ; än : hela: landets , förmögen= .. , ö Tyskland. hadé"inga”pengar: ätt be= tala "med; man måste; öka; si port -för "att få fram ”kapital;. och - . det -.skulle konkurrera med "segrar =. länderna." Man: erbj Vf en från de egna arbetar | Någon "slutlig "summa fixerades > skulle '-t den, > i digt: kort tid för en”så Det underlättadés "av: att ryssarna inte fick vara med" och ätt tyskar= na” bara "hade att signera: det; färe = I diga fördraget. 'Sedan' trodde Wil« = .' son' att många av frågorna i fram= - tiden :-skulle. lösas av, NF, .vilket gjorde -att. man. hastade över vik= tiga. saker utap att gå grunden med dem, ' ; oe I Resultatet” av' fredsfördraget lät inte 'heller" vänta på sig. Under 20 år arbetade” en'liten 'man med mu= ståsch 'i" Tyskland -på3 att 'återuppa rätta den tyska äran och 1939 gav 3 det resultat, > ne 4 dock krigsskadeståndet. Wilson blev " se ww get "inklusive”krigspensioner. : Bele +: . d:sig, attyree .' ma | ETT ORD >> | PÅ VÄGEN I vilket djup av rikedom och vishet .”och kunskap i. hos Gud! Huru 'outgrundliga äro icke hans domar, , och huru ” oubrannsakliga hans vägar! ' (Rom 11:33.) "i ter fidk: han” utföra "mycket: som inte 'var så; angenämt, ;. Måtiga gånger tänkte han: var meningslöst. medveten om det eller ej så- var innesluten i Guds kärlek och om- sorg. - Senare -wpptäckte han” att det var så; Gud använde. varje liten händelse för avt föra Josef ning skulle utgöra. er viktig fak- ling 'så att 'detta folk "kunde; ge allt »eligionens' utbredande,. Ännu idag är Guds vägar ett mysterium för oss, Att föra. Guds verk vidare är en" uppgift med många överraskningar ookså för de tjänare som står Herren mä- ra," Ingen kan på nägot sätt för- mutsäga . vilket medel eller vilka föra sin vilja, former han vill bruka för att ut- säkert att det |" han under allt som hände honom |: När . Josef var i tjänst i Egyp-),. . Men. antihgen nu Josef, var... till en maktställning. i Egypten. |." Denna hans inflytelserika : ställ |. tor i hela Israels folks utveck-|. '. sitt bidrag til) ide moraliska la. |”. garnas. -utveckling .- och. framför | . Nie "Fyll i och sänd in blanketten före 2 juli . Centralbyrån; Lantbruksregistret,. Fack; '102 50-.$ - I år gäller uppgiftsskyldigheten alla bruknings 2,0 hektar åker, "1.000 ek dirékt till Statistiska e
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.