SS me te 1969 tog samma goda vanor, "utomhus, d vs på gator, vägar, i skogen, vid stranden 'o s v, som hemma i bostaden eller trädgården, och; placerade allt skräp och avfall på därför, avsedd ' plats? : Då 'skulle” vi ha ett samhällsproblem 'mind- re — eller i varje fall ett av- sevärt mindre samhällsproblem : på detta område än vad vi nu : "Trepunktssanktioner : mot nedskräpningen. : Tänk om alla människor takt- . tre slags sanktioner, straff, "läg. gande för den skyldige att städa upp efter sig, eller att betala' den kostnad som uppstått genom ned- skräpningeni . Straffet "avses inte "”” bli strängare än penningböter på. "högst 500 kr. För att dessa sank- tioner skall bli ett effektivt me- del för ett renare samhälle mås- ; te övervakningen förstärkas, var- : . för. utredningskommittén föreslår . har, Ingen vettig iska kros- sar engångsglasen i matrummet eller mot stenpartiet i trädgår' den. Men samma" individ kan ', mycket väl. göra just detta ute i naturen. Att det är ett' brott ” mot naturen och mot medmän- niskorna tänker, hah” av någon dunkel anledning inte på. . - En ”bmbitiös propaganda har. under senare år bedrivits för ett renare samhälle. Det skulle va- ra alltför pessimistiskt att tro att den inte gjort någon nytta. Men effektiv har den inte varit, vilket det finns otaliga" vittnes- . börd om överallt där den stora människoströmmen --' drar > fram. Detta understryks av den statliga k itté under landshövdin Gös- att ord vakter utses :av.po- > lismyndighet "med -" anmälnings- '. skyldighet.” =" vojar ie Övervakning” och straffskärp- ning är föga tilltalande .samhälls- åtgärder. Tyvärr måste man kon- statera att de förefaller vara ”nöd- "vändiga' för "att förhindra den. ständigt: ökande nedskräpningen,” : . Krav om att förbjuda vissa slag av engångsförpackningar,' - : vilka ' "utgör ett kraftigt inslag $:ned- skräpningen, har' rests, I Bohus- län. prövar man. 17. sommar ett initiativ att förmå ' detaljhandeln och andra försäljare " av 'läske- drycker "och liknande att avstå från att tillhandahålla sådana va- ror i särskilt svårt nedskräpande förpackni . Vad r här- ” ta Netzens ordförandeskap, som på torsdagen lämnade ett utred- ningsbetänkande i ämnet till so- - cialminister Sven Aspling, och i vilket föreslås allmänt förbud mot - " nedskräpningen. Detta - förbud : skall gälla: såväl bebyggt område som naturen och anses av. kom- mittén vara absolut nödvändigt för att komma tillrätta med den nuvarande nedskräpningen. Den framhåller att det är” ofrånkom- - ligt att med alla rimliga. medel ; försöka stärka den enskildes an- svarsmedvetande och därför fö- reslås skärpt lagstiftning med bl a + .nedskräpat, . av', blir: återstår att se. Utred-'' ningskommittén tror inte på någ- . ra generella förbud mot sådana "förpackningar," men” däremot på 'möjligheterna ; att ' styra utveck- lingen mot mindre. miljöskadliga : - förpackningar. Eventuella sådana" " åtgärder bör givetvis prövas, men "mycket . mer behövs för att vi. skall få ett renare samhälle än det vi nu har, och vilket ' tyvärr” hotar att bli allt mer och mer” Just därför.. måste samhället få effektivare medel. än de som ' nu finns för att nå den? målsättningen, 3 24 aa äret.. -gom gån er Då offras det i äs kor vårt land i tin missioner. > Egentligen En stor omsvängnitig Frtänker sätt har under "de senare åren kunnat förmärkas när, det, gäller > missionen, Tidigare fanns det en stor, likgiltighet- för gamiesionens heliga sak. Ja: till Bch/ ”med” kristna kretsar" kurs " negativa--- uppfattningär |. om missionens berättigande; allt efter ätt avstånden krympt |A allt mer och mer: och”. den ':up- penbara nöden ', "missionsländer- na blottats, har, det skett en gläd- "ande omsvängning > i. missions- tänkandet. Man hör 'inte-rtängre talet 'så ofta" om” att man skall låta” folket i. hednaländerna be- iga Det' slag- ordet var eljest. tidigare mycket gångbart i inissionsdebatten från världsligt håll, Nu vet man bätt- re besked. Nu vet man att det man trodde var rosiga: idyller och romantik istället -var ångest och oro, fattigdem- och. svält och allehanda - Sjukdomar... Det 'är ångesten och” örön 'ochfattigdo- men och svälten" och ejukdomar- na som missfonen. vill rå på. Den vill hjälpa människorna och. den vill föra dem till Kristus, - Så har Soman ger ger tolk vill att" .hålla allt vad.- jag” 1 Och vad mdr 'som drev dem ut” till” misslonsfälten?' Jo, det var Jesus. som tvingade dem. De, gick på Jesu bud och "befallning: ”Gån fördenskull ut” och 7 ”gören: alla ärjungar; "döpande" dem 1 Faderns och : Sonens och "den Helige: Andes: namn, lärande dem sin församling måste. ockbå ärbe: ta för missionen; En kyrka - som ej. misslonerar är en kyrka. eller en kyrka 3 1 kagång: Det är"viktigt att'ha det. ta klart” för sig och att detär på' Herrens bud som vi gör "vår missionsinsatg, Alla kan ej gå ut I "aktivt 'missionsarbete,. Men ' vi kan "stödja "missionen genom vå- ra förböner och genom våra gå- vor. Villiga misslonsanbetare' sak- Has ej, men utan hemförsamling- arnas. stöd. och offenvilja förmår de- rätt litet, Det är av vikt att misstonsintresset , hålles "levande i en, . församling, Av det. följer stor. välsignelse,” ät ”" Amen, or AR ' Torild Jinäpblom. SN 2 -2 repetera -alit vad som händer un- der .en månflygning.. Trots alla beräkningar ' och "all planering blir det. ändå. en resa. ut. I det övades: för. de örsta.. flygningar- nail Kretsbanor 'kring. jorden ger. och. andra; apparater ar.. som..senare' visad ganska . meningslösa "De: -simulatorer som” vi nö” har motsvarar, emellertid . alla en ästronauts öndkningar., ; "Tack va re:en rad. sinmrika. elektron och, .. mekaniska. trick kan. da gens. simulatorer: fönflytta 085 til en högst verkligt ” Jätsasvärld, | man så, -kan uttrycka sig, Under träningen konfronteras” yi. med vara 'kan ' möta med: de "lukter" som. under mänfärden: Vr MPMKANSLOR "P, "Via" ögsvartoret a Mouse. 'Texag,. - här..: NASA: geologer byggt . ett - månlandskap: som: är så lika" det: verkliga ' att när vi sätter foten på a månen för första gången" så kommer den troligen att- verka Tika. bekant soi vär egen bakgård. : Alt "månens "dragningskraft Ar bara en sjättedel av: jordens är ett av våra problem, En astro- naut skulle kunna hoppa sex 'me- ter upp från mägyte, men vi 4 Wasa och. Tjörnbroarna på frim, Ett frimärkshätte med - motiv från Regaldkeppet Wasa ges, ut av Poststyrelsen den .3 ,septeri- ber 1969. Häftet ' innehåller 10 stycken S3öres frimärken med sex . motiv, I två olika format. Czeslaw Slänla har både, tedknat|- och graverdb märkena, som trycks två stora frimänkena ve Wasa under 'seget och det stora/ riks- vapnet må akberskeppet; De. fyra mindre märkena . visar Herkules. huvud, rikbvapenlejon, maskaron och, manshuvud; - Samma , dag ges: ett Zklonors automathäfte. ut -med' motiv från 1 röd, brun resp. blå färg, De Tjörnbroarna. ärken: .Det innehåller: 2! ” vet - 1 om. stycken :55-örex, 2. stycken 30- öres 'och 2. stycken 15-öreg frl- märken, "För första. gången: är det - en : fotograf, Lennant Olson 1 gruppen. Tio Fotografer, som gtått för förlagorna; Han har med sin kamera fångat skuggor och : dagvrar, kurvor och - vinklar 1 de mäktiga brospannen. Majvor Franzén har 'graverat, Miänkena sär tryckta I svart, blå 'och grön Veil fr kan bli den första + ME månen, . - äv astronaut Neil Armstrong” (befälhavare på Apollo 11) | Nere på jorden” kan man "mte” utstå. all "möjlig tortyr i, cent fu- I pen, csr , de. syner,. de ljud och till ochb "len viss normal” flygskicklighet, minniskan som 3” Janästiger / måste komma ihäg att vår kroppsmassa är oförändrad och en kollision i hög fart med ett stenblock -. på månen. är: lika smärtsam nen. "Med denna similator vi varje. avsnitt: av: alla -handgrepp” blir. automatiska och rutinmässiga.- Om": vi gör -nå- got. fel trycker vi helt enkelt vå en ”khapp märkt. , ”omstart” "och börjar. på . nytt." Det är ett: "van: ligt skämt att om vi. råkar svår righeter under en verklig: fänd kommer vi." automatiskt" att börja fumila efte! ; omstartk] Pp Trots" all automatisering kom: mer. . mänfärden--ändaå att. kräva en. gammaldags ' känsla. för far- kostens - egenheter, Att.” samvman- koppla: två: rymdfarkoster, . som vi måste göra två gånger .— en gång på väg till månen och 'and- ra gången: i en 'mäånfbana- — kan jämföras mod att mitt, i natten med bara" en kvarts. iter. bensin 1 tanken manövrera :en båt in i en minimal hamndocka "som till i på köpet rör på sige, cn od »Bexåringen skall gå 1 badskola och lära sig sinmingens grunder under lekbetonade former, - Å ringen skall gå Ii'den riks liga simsikolan : och lära sig slm- ma på djupt vatten utan rädsla för vågskvalp å eller on kallsup: — -Tioåringen lär mogen för en grundlig | sinundervisning, ;: som tar sikte på allroundutbildning, bland annat livräddningens grun- der. — ”Tolvåringen 'skall grund: ligt lära såg Nvräddningens nyt. tiga konst, s i "Svenska Aäntätstigsänskter KN i "Skicka barnen till ”simskolan. — Där får de sakkunnig ledning 1 konsten' utt klara sig 1 vattnet. för de. lära sig något nyttigt och nöjsamt soyf å vissa, situa. tioner "kan betyda ett 'riddat miinniskolt i I N i ' Svenska Idvr ädantnpsllskapet Varje god: medborgare , | Inget per £ sådana fall, där småttingar befinner "sig utan tillsyn i far. lg närhet av vatten, brunnar, vattenfyllda diken, mlivgelgravar, far, älvar "och sjöar, - :b oh . Svenska Idvriäddningssilskapet , Me sina något över 25.000 kva dratkilometer är Sicilien Me- delhavets största ö. Nästan fem mil- joner människor bor här och un- der högst skiftande förhållanden bor . de. . Under tre tusen år var. ön föremål för olika folks erövrings- lusta och detta har naturligtvis satt sina spår — på gott och ont, Mes har förändringarna 'ägt rum vid kusterna och ingå segrare bekym- rade sig särdeles -mycket om det inre av ön — en bergig svårfram- komlig kärna dit den ursprungliga ' befolkningen drog sig tillbaka vid grekernas ankomst. En kärna me sitt eget. modus vivendi. ::; '”Romarna införde latifundiesyste-.. met som bevarades av. efterföljar: na, inte minst "under de spansk. feodala århundradena och: sedan av ' 7 GG de likgiltiga . bourbonerna. -Indu strialismen gick nästan spårlöst få bi Sicilien; den, stannade vid Ebo 1i 'som Carlo Levi säger.: Frihets-:" I längtan närdes dock sedan tidernas, : begynnelse : i: detta . härjade land; en. önskan efter” oberoende ' och egen regent i Palermo. Den får utlopp 1860; anarkistena sällar: sig till. Garibaldis. rödskjortor. Själv- ständighetsviljan överges emeller- tid 'och i stället väljer man att för- ena sin framtid med de kontinen-| tala rikenas och bygga upp ett nytt |? Sicilien inom det nya Italiens ram. Lokalvatrioti blev. italiensk avser man att. placera. hi den "närmaste" framtiden. Takten hämmas dock "av: det dåliga" väg- nätet. 'De- dåliga kommunikationer- na' har -sedan : urminng: det stora problernet.! : ; Vad: hade varit” naturligare” än att: börja solautostrådan i Palermo Y'stället för i "Milano, säger /sicilia= naren;; Också > västsicilien” vill "ha nationalism och trikoloren I d. glatt i de stora förväntningarnas tid;- öns plats måste ju” bli: solen och dess: intressen skulle: säkert tillgodoses - H Mie och. stora var ernellertid] Å problemen" för den nya staten och den perifera, primitiva ön kom länge i" bakgrunden. Först Mus- solini intresserar sig på allvar för dess dilemma och : han' har:- stor plats'i i sicilianarnas hjärtan. Egent- ligen" kan man dock" inte tala (öm att dr mmarna. börjat infrias förrän des 'då autonom” ställning "och fick en: regional "regering med 'säte i Pa- lermo:" Ett" "parlament. med" 90 de: päteräde, Äntligen'i viss m själv- ständiga! En” lösning -söj ddar ” enhetsståten,!som ” hotades äv” ”den .otillfreédsställda öns "radikala" sepa- Tatism;” Flera saker - händer: 1948 "demonstrerar ide underbetälda och utfatti och. får löfte: 'm " jordfördelning; 540.900 "ha. delas, ut. under .de föl- | jande 10. åren. För. att. ytterligare 5 främja denna landsända” bildas två 2 | ligtvis också ett: stort hinder , för .syditalienska läntarhetarna h det av det italienska framåtskridan- det, Över. sjuttio procent av vägar- r :smalare "än 6 meter, vilket är föreskrivet på konfinenten och 1500 järnvägsövergångar påskyndar inte: transporter (en övergång per 8:km' mot; en: vär. 40:e" på. konti- nenten). Siöjlien är" ett -äv" Euro- pas högsta 'orsråden med ;en. ge- nomsnittsnivå på 600 7 meter - och vägarna slingrar, sig" upp. och ner i tusentals kurvor med lurznde fa- rör: klövjade > åsnor, ” får, "getter och hästar, hölass och lekande barn. De tågstora långtradarna är natur- gg bevattning försöker odlingen av. vete som största och. övergå till: ekonomiskt mer lönsamma” produkter, sar som” rationellare" brukningsmetoder införes i. avsikt att minska "den inom jordbruket sysselsatta" befolka ningen (33. procent) , till” hälften, Från gruvorna. har kommit svavel gara industrin : har mest'; varit inriktad : på att. bearbeta dessa produkts lor" vid /Ragusa.” Första” inger ed a senor Gulf; oil ' år senare. Cassa- per il: Mt no, :én fond för södra: Italiensjut-1' veckling. Fonden spenderär en och co En tio—femton bås för industriell | ublecklise : Med stöd: vav fonden: har. också | :. många "industr ier : kunnat : etablera sig härrere; Fördelar har man fått t ex'genom att erhålla” mark” bil- ligt, skattefrihet ett tjugutal. år, 1 ga räntor. etc. nkomsten.” per. -capita' i, Italien helhet är: 533.756 lire per år. I provinsen -Enna (en: av nio) f det inre' av Sicilien är den 225.000 lire, "Under "hälften. : Av provinsens 220.000 "invånare är 25.000 pensio- nerade" och 10.000 arbetslösa. Tit- tar vi däremot. på förhållandena på öns ostkust finner vi att inkomsten i Syrakusaprovinsen & är ungefär som den :för hela landet. Läget vid det starkt trafikerade Messinasundet, närheten till kontinenten, den bör: diga' lavajorden o a. här. medfört |”. att ostkusten ialla tider varit den|. störst: befolkade och mest utveck: lade,' Hittills har man till exempel investerat inte mindre än 2.4 miljar- der i ett industriområde vid Augus- ta, vilket har medfört att Syraku= sa "växt från sextio till hundratu- Ben invånare de sista tio åren, Prio- 1o (centrum I industriområdet) från två till tolvtusen och Augusta har blivit en av Italiens viktigaste ham- nar, Det började med att man för- lade' ett raffinaderi: där 1949 och sedan har en lång rad av företag tillslutit. Industrier som sysselsät- ter närmare 18.000 människor och bland annat producerar etylen, po- lyetylen, . propylen, eternit, konst- gödsel, ammoniak, Liknande är ut- vecklingen i Gatania ”Söderns Mi- lano”, Ytterligare två ' miljarder 1 | får slita härnere och mån får mind- I kusten” Re gen men. först "om :en r kan de;alla”vara' i också de viktigaste. hamnärna för- bättras innan” 1970; för : 350 miljo- ner,. ;Flera: nya Hygp tser : måste byggas: och: de : gamla "i "Palermo, Catania : och ; Trapani” byggas ut Järnvägsnätet är. föråldrat, endast vissa sträckor elektrifierade såsom Messina—Catania,. Palermo —Messi- na, Telefonnätet behöver moderni- seras och utbyggas för 325 "miljo- ner : kronor, ' Slutligen : vad', gäller kommunikationer diskuterar ;. man att slå en bro över Messi d byggen och: sedan "pi bara marker. och: kunna återvända. En. bro som allra tidigast skulle kunna stå klar 1975; en betydelse- full. länk, för” staden : Messina. och för Sicilien i synnerhet, All: En pensionerad ”lantarbetar däg cirka 250 kt varannah månad i pension: På västra Sicilien tjänar en barservitör på ett hotell kanske femton : kronor om dagen och en murarmästare ” något : över ' fyrtio, den förre" med en arbetsdag ofta betydligt över åtta timmar. En her- de har det mycket. bättre: i dag än för några år sedan, men även om han..själv äger djuren blir det/; knappast mer än trettio kronor om dagen. Femton" timmar om 'dagen får han säkert slita för dem, Man re betalt ö än på kontinenten. Perioden 1952—1960 investerades cirka 5.7' miljarder kronor på ön och det har betytt mycket. Än- nu förslår det emellertid inte långt. För att realisera ett bostadsdtum per person måste antalet rum fördubb- 1 r (blev hemlösa” förra. året lermo, har Danilo: Dolci av insamlade medel kann en man som icke bara handlar. nt DNs 3 Se ID annan "målsättning sa intellektuella kretsars aktivitet, härnere. En grupp målare, ; i poeter och journalister ser' fram” emot "och försöker förverkliga”, den stcilianska Inom området, som. Jane det mellan Palerm och Sciaéca på sydkusten (delvi ; den trakt: där: 20.000 människor bävnaingarna) > : planeras” flygplatser, srabbvägar, fört hamnar 'etö. Danilo Dölel” Kallär” det ' för" ”citta "terréno”,i (ev 'storkomt mun), vilket innebär" att detta avi gränsade ” område, skall” måste . utverkas' äv. regeringen-och = + mani "arbetar ' "därför med: att .sämla ör : konferenser, kurser I . olika "ämnen för: : nytillkomna och gamla medarbetare. Övernattnings- möjligheter finns för. kursdeltagar-. na, matsal, bibliotek "och "olika 'ar« betsrum; en aula — nd man 'ock- så visar film och" ger” gratiskon«= .serter och teaterföreställningar för fortsbefolkningen. Något "helt ; unikt givtevis; —' Det är ett försummat and där hoppet” tänts' med eld av dustrialiserat Sicilien, 'styr- vis- på Xsolgruvan”; 'en semesterö;: en ”rek- eationsplats av oförstörd natur; en idyll för människorna i det rytaris å| de, rykande 'och gnisslande Euro- pa. Man ser dess "outtömliga och förnämsta möjligheter som tummel= | plats för solträngtande och kärleks-! 7 fan "arbetsmaskiner norrifrån, Allt skall de finria här: måne hav, — < (Fortis, på "sid. 6) sn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.