öra "Under årens nyansskillnaden från: är till år, 'Torsdagen ' den' 3 "juli 1969 da KI Ena Inta F LAHOLMS TIDNING Kräftpesten hot.mot kräftfesten — Signalkräftorna räddar kalaset Visst vet vi en massa om augus- tis mumsiga skaldjur som vi med " stor andakt och under rituella for- mer (och välbehag) frossar på i sgensommarkvällarnas värme, En tradition i proportion till det tillta- gande kvällsmörkret som snart ska härska i månader framåt. Då — under kräftfesterna — hoppas man på gulröd fullmåne och den får il: " gin tur hjälp av alla granna pap- perskollegor på terra firma, . Men varför är det så ont om inhemska kräftor? Varför är de så dyra under premiärdagarna? Och vad är ”den där” omtalade kräft- pesten? , Kräftorna är djur med underli- ga vanor. Varje år från klockan 18 den sjunde augusti får man börja fånga dem men de får inte ätas förrän natten klockan 00.00 till den åttonde. : - KRÄFTDATA I KONCENTRAT Kräftan är ett skaldjur med be- gynnerliga vanor. Den ömsar skal (som alla skaldjur) och 'kryper ur sitt pansar av kitin hur lättvindigt som helst. Skalet spricker på ”stra- tegiska punkter” mella, styggsköld och stjärt och på bara ett par mi- nuter är kräftan ute ur skalet och mycket — sårbar, Den gömmer sig » och avvaktar tidens gång "medan det nya skalet blir hårt och starkt. En vuxen kräfta i, 5verige är ungefär 6—7 cm lång och, ömsar skal en gång per år. ' Den svenska rekordkräftan '(fån- gad) mätte 17 cm (lovlig fångst- längd är 7 em) och räknade man med klorna blev den hela 32 cm. Hur den smakade är en annan sak förstås, -- Det fanns gott om kräftor i den + "gamla .' goda tiden”, Den årliga fångsten översteg 700.000 tjog, Své- ren men så kom parasiten — en svamp — som började den förhär- jande kräftpesten, Nu sker där in- plantering av ”signalkräftan”. = + En parasitisk mögelsvamp vars lika gott som vår svenska flod- kräfta. | VÄXER FÖR SAKTA -— Tilläggas bär att dön procent av den svenska kräftan som håller de stipulerade måtien är kolossalt latinska namn är ”Apl ” är o-saken till kräftdöden. De fina svamphyferna växer' helt igenom en ”emittad” kräfta gom dör när svampens sporbildande grenar väx- er ut mln skalets Icder. Men kräftan har också . många andra fiender, som abbor:e, -lake, utter och ål. Men värst är männi- skan, Nu Jigger vårt lands årliga kräf.fångst under 300.009 tjog år- ligen, Ska den svenska flodkräftan helt utplånas? ; RISKEN INTE SÅ STOk — Hur ska det gå med 'vår in- hemska kräfta, som för övrigt har ett utbredninszområde till Södra Europa, kommer den att försvinna? Fiskeriassistent Gösta : Molin vid holm berättar. . — Hur läget kommer att bli 'be- träffande den svenska: flodkräftan är svårt att säga, Vi gör provfisk- ningar i olika sjöar och olika län under, juli månad och därefter be- arbetas resultaten fram till kräft fångstens början. Då får vi rapport om dels kräfuillgången och dels om vatten — nya vatten — som infek- terats av den s k kräftpesten. — Att' den svenska flodkräftan skulle vara dömd att: dö ut har jag personligen. svårt att tro, Den kommer säkert alt överleva även om "den nordamerikanska signal- kräftan genom inplantering kom- mer att klara sig bättre mot mö- gelparasiten ”Aphanomyces”. Den dagt via direktinfekterinzen genom injeklion signalkräftan " insjuknat. Aldrig under s k naturliga omstän- digheter. Den förefaller. vara hund- raprocentigt ormoitavlig och ja” - giges kräftrikaste sjö var Hjälma-. kan garantera att den smakar minst Sötvattenslaboratoriet i Drottning- ie förefaller vara immun, Det är en- & liten. I regel rör det siz om 4-6 em och den ska vara 7 cm för att få tas upp. Det är ett vanligt förhållande i de flesta svenska sjöar. Varför? Det är svårt att yltra sig om, Kanske en ”överbefolkning” så att kräftan sökt sig till bottenter- räng som inte är. lämplig för dess. tillväxt. Men' det är bara en teori, "slutar hr Molin. Men var inte oroliga. Nog får vi våra kräftor även detta år: både ska, finska, j laviska och rumänska som med modernt flyg transporteras till Arlanda för vida- re befordran . tiil butikerna | och konsumenterna. . ”Aterstår bara alltså ad hoppas att de också blir BILLIGA, . Ame öijen : sål till färgen och kan erövras vid de Halv miljon prov]? simborgarmålet 1 folklandskamp Vem will bli ”landslagsman” eller ”landslarskvinna”? Det blir on automatiskt som ställer upp i No:diska folklandskampen, årets uppliga av Simborgeriet som startar söndagen den 29 juni, För sjunde gången möts de nor- diska länderna i en folklandskamp,|400.000. den här gången om Kong Frede- rik IX:s stiliga silverpokal som vi alltså ska anstränga ocs riktigt or- dentligt för att erövra. Det är tolv år sen vi lyckades vinna den här tävlingen. Finns anledning v vi skär- per oss! "os Simborgarmärket är iår orange flesta av landets större hadplat- ser.. För 36:e gången är det alltså dags att plumsa i vattnet och sim- ma 200 meter i den takt var och en själv finner lämplig. se För många är 200 meter ingen större prestation — de är vatten- vana, goda simmare. Men det finns en stor allmänhet som inte besit- ter samma ' färdigheter." För den kategorin är distansen. lång, men också en. värdefull »kollationering av den egna förmågan. s På de 35 åren som Simborger; t rovet för det lilla” ket, Många har kom= - nit isen" år från år, tagit det fem, jo, 25, ja, ännu flera gånger... Simborgarna kajkar i år för 26:e sånsen runt jorden! . För att nå färdighet ska man . lräna — även innan man ger sig 200-metersprovet i våld. Träna med förstånd, helst under överin- seende av andra och på grunt vat- ten! Simborgeriet blir bara populä- rare med åren. I förfjol var re-= kordsiffran . 380.000 prov, i fjol; — Målet i år är en halv miljon simborgare! säger direktör Henry Runströmer i Simfrämjandet: Då har vi chans att vinna Nordiska folklandskampen. Var med redan i premiären på + Isöndag. Bland provtagare utlottas då — och bara denna dag — 2.000 st av den populära simborgarhand- duken, | -S I skolan " Lille Johan har varit i skolån för första gången i sitt fv.: När; han kommer hem, frågar mamma.:. ' — Nå, min gosse, hur var det I skolan? . >. -— Asch, det var ingenting; Det kom en gammal tant .och ville nöd= vändigt veta; hur man stavar k och de sa jag henne.» pågått har. över 5 miljoner männi- "Med. kameran i 'sommarhuset "Kameran 1. sonimarhuset —- vare sig det är en permanent; "sportstuga eMter. ett 'sommar- viste som är nytt varje år — kan ge rika möjligheter till sköna bilder. Och det behöver min- kring värt sommarhus,. "Allt ger " soliga minnen till: höstens. och "vinterns pyssel med familjealbu- met. Me Lär småbarnen. ropa ' på hjälp, om någon 'liten "kamrat skulle vara” i fara att drunkna? De: har; många gånger ' inte fö hur allvarlig en" sådan situation |. 30 «sekunder, . fotogri aferIngsobjektet ; Väl bårg den ' "platsen om. man + Sann inte bara” vara bilder på huset, fast de vä 'Somrnanbuset som det primära - försvarar ran registrerar alla de ngar som sker med det lopp, Det är 'till- byggnader och ombyggnader och ommålningar ' och nya rabatter och, buskar, som gör. att. bilderna äv! "Sommävhuset alltid” visar upp z FOTOGRAPERA : TIVET : Huset; som, sådant. behöver inte bli ”huvudobjekt utan snarare: Il- vet omkring get — eler varför inte :1 det! Från ungarnas tek 1 vattenbalj Hjä'psarfihet ” IS jodå, ”de” finns [—' med” gräsklippare, 'maälarpen: sel "och "annan ans runt huset. Från de, och spelen (krocket kan ge skö- nä studier : el kongentration) till de vuxnas fester och kräftskivor. ver egentligen inte” ha en' enda dags vila. under "hela sommaren == Sominarbild : kan försvara + till = tonåringarnas lekarna gemensamma Kameran: b sommarhuset behö- med sin plats i i familjealbnmet, Alltid händer det nägbt som kan vara. värt att föreviga, Den roll sommarkattungen ' spelar: för 'fa- miljens "yngsta omplåstringen av skrubbsär” som -ungar drar sig på. sommarlovet ete,.. " För. att inte tala. om det som- marhus, av mera bristfällig 'konst- ruktion som alla barn älskar att bygga åt sig gjälva, Det må va- ra en trädkoja' eller "ett lappverk av ' brädstumpar.. öch "lådor. eller ett temporärt tält av, ett par fil: tar alt tillhör bilden av livet RAD . ' ee -Visst kan man värlera kamera- i : NAGRA vinklarha och. i mot den som kommer” rakt: emot med” gräsklipparen fallen åa = att man får en helt fri' himmel som bakgrund. . Men ' se till att den som klipper "kan "stanna maski- nen i tid — speciellt om' det är en självgående : motogräsklippa- re... ex skjuta Jägt marhus som stilleben - — 'på hur "ni bygger upp den: tone”en nedbän ”grunden:: inte, förgrunden bestå av en platt "och tom gräsmatta . utan dra er ät sidan så att ni kan fålin en ”bueke eller ett träd eler: åtmins- gande gren i för- Det . förta plattheten "och "ger bilden” djup. . Kanske den egna tomten, inte räcker: till för: att. hela huset på : bilden?! Då gäller det att hålla sig väl: med gran- nen ”—' som ''-för-.restern! -kanske I. iska få med bj är och berättar om saken, först när det är för "sent att gripa. I Svenska, Live ds har” ett stiyggareé S d att” "använ: da. "som förgrund.; : "vin ni hå förgrunden "mera Hivfölt, Tåt. barnen; bli »staffage 3 bildens - Vuxna duger, också för den" uppgiften, men erfarenheten visar att barnen' uppför älg oänd- ligt mycket naturligare; framför kameran, Om pv ska ha växna i förgrun- a |den,' gäller” diet 'att' iitta” på nä got. för - dem att: göra, fÅntingen något”, som "är. natur! igt. Mör dem just där "eller ' också får" "man spexa till det :och : få "dem: att göra något" helt. annorlunda, : > Vad ni än be slutar — tå ett Ett litet rosentips i hettan. När man får rosor och gärna vill försäkra sig om att de skall hålla så linge som möjligt, skall man doppa stjälkarna I kokande vatten i ca 30 sekunder, Gör så här uu ve 1. Med en vass kniv ger man var- je blomsterstjälk en ny sned snittyta, : 2 SM" diikepapper” om blommor " och" blad, HINTSA så 3, Linda en rejäl bit hushåll »papper runt, stiäkarna, så att inte vattenångarna tränger upp ».0ch missfärgar bladen. 4, Håll -Wommorna snett över grytan, så att dessa ,, hålles utanför "ångan, doppa stjälkar- na i det kokande vattnet: i ca 5. Tag .'upp . nosorna.: .och sänk - omredebart minst halva stjäl 6. Efter en timmes tid på svalt ställe kan. blommorna arran- BerasA” VAD ÄR DET SOM HÄNDER: Jo, de förut slutna porerna öpp- nas när vattenångorna tränger in och luftbläsorna, som för hindrat vattentillförseln, : trängs uppåt och försvinner. Blommar: na kan åter tillgodogöra sig det livsbetingande . vattnet, : OBS! Glöm Inte hålbarhetsprepa- rat I vattnet, Blommorna utvecklaa vackrare, håller längre och vattnet hålles luktfritt och rent från mik- roorganismer, a ken Prett ämbar kallt vatten, VETENSKAPEN BEVISAR 'e Hi otränad” medetäldera man " får” 21 ' procents "bättre fysisk "prestattonsförrhåga genom tre "Je Han ökar hjärtats förmåga att pumpa blod' med 23 procent ; e Eri kvimg ökar sin "fysiska "prestation "med 12 procent på 15 tväningshalvtimmar ' e Ett: jobb som före träningen ”kostäde ' "140 " pulsslag krävde '" efter "motlorsdriven 120 . Damötriag, Moldgiska" medelål- "ett något oveténskap- ätt att” mäta” "konditionen "rån? 55-00; ar till . Också "mannen" över 50" för- - bättrar "str "kondition efter en "vy rlod-— med drygt 10 procent Detta visar världens första ar rekti vetensk ga”, motlonsunder- sökningar; söm” gjorts på” tre ka- vegorier anställda mid försäk- ringsaktifbolaget "Framtiden: . 42 manliga stockholmare 1” åldern I3-—50 ” jär, 70: talet stockholmsda- Mer, "mja 21 och 69 är samt 13. herr z från: Göteborg t åldern 50—062" är, .Det år fysiologiska in: stitutionen vid. GIH (Gymnastik- öch Idråttshögskolan I » Stock- 900 Framtldena hjälp "veteriskapliga . under- sökningen: som: ger: svar på: frå- Ban Om: myttap. av: fysik: aktlvi- tet; S Attresultatet sär” att Htazpå hbörgar; ”undersökningsteamens per-l a soner I för: Bengt"Saltin — fysio-], logdocent! än Ad Ole beh delse É "vänder med.zett.” fysiskt: aktivt lv, gäger docent Bengt Saltin... över. hela stskort men intensiv. tnäningspe-|; MOTION ÄR NYTTIG! vk sjukvården där man saknar ett jämförelsematerial på aktuel- la normalvarlationer vad beträf- far sådama saker som andning och cirkufatlon under arbete lik. söm kondition. Den kanske in- tressantaste frågan 'van vilka av kroppena ' mekanismer som bar ansvaret för förbättningen, In. spechlundersökning . med en re presentativ kontrollgrupp visade: att inget direkt anmärkningsvärt Mnträffat med lungor, hjärtstors lek och blod för, att nämna. någ ra undersökta detaljer, ' Men på ett område. kunde mam notera en klar : förbättring: hjärtats maxi , mala förmåga att pumpa ; blod Md hade ökat med 23 procent. i — Det resultatet är ett!klact bevis för att motion ger en! ökad reservkraft. till- . hjärtat livsviktiga mumpen, säger ' docent Saltin. . Här "har yl ett klart mo. tiv. för motlon,. Inte minst 1 des. sö. dagar” då ”antblet hjärtinfrak- ter visar en: ständigt + Stigande kurva, = ov : En" annan intressant detalj är att man. kunde i konstatera” » att hjärtbesvärem,. "gick tillbaka hög de personer gom inledde möotlöns. perioden «utan att deras hjärtar- bete, fungerade :klandenfritt? > = Det är Inter bara individen som, har nytta av ätt. motionera. « företaget, familjens: och samhället ; tar: glädje "av--Indivi- derrias "fysiska aktivitet, ' d Så äger Lars Pahlgren; Fram. tidens;'deh. +; Trygg-Fylglab. verk: ställände ”älfektörss i? Sr —Hedan' fr försiktig uppskatt seffekton av den minska. ärWaron och de pålång skade. riskerna för hjärt mor; eller . sjul domar: 1 ale kulatlonsorgånen! säger: att : | Hd "starkd' företutgsekonöralska motiv att satsa på en "upp- byggnad av. konditlonen,: siger direktör : Dahlgren, .:Aven.. den mänskliga apekten ; "väger tungt i.det här sammanhanget. Det bir gladare stämning både 1 arbetet och hemma hos familjer om man orkar mera.; Den uppbyggda re sepvkraften gör allt Hittar 125) "Jambo hade allra svårast att ta sig uppför branten. Jan kopplade sitt bälte vid hundens halsband och drog honom över de besvär- ligaste hindren. Ju högre upp på bergssidan de kom, desto svåra- re blev det att komma fram. Snå- ren trängde allt tätare kring bäc- ken, men de knotiga akaciorna och. agaverna tycktes ha svårig heter att med rötterna klamra sig fast mellan stenblocken. . Förekomsten av. träd gjorde Jan litet mer förboppningsfull.' Akacior - och -agaver "hörde ihop tv a EA ERuo: : el ” ÄVENTYRSRÖMAN : MED MOTIV FRÅN "AFRIKA DN med slättland. Kanst:e bergssidan ändå inte nådde ända upp bland molnen fast det nästan såg så ut... | När de stannade för att vila stod han och såg upråt. Molnen seglade långsamt fram över ber- get, drivna av monsunens stän- diga tryck. — Molnen här i Östafrika är precis som svartingarna, pustade han. Bado kidogo — ta det lugnt, tycks ä även molrtussarna mena. — Jag har god lust att iyda det rådet, sa Ulla. Händer det 'nöterna så "orkar jag, inte ”läng- re. Då lägger jag mig'i skuggan under en "buske och stoppar- föt. terna i bäcken. Och sover. >> » Minuf”lädes till minut. De kne: slängde av sig väskorna i en skre- va. -Sedan -sjönk hon ned i det höga, torra elefantgräset ' mellan ut sig.' Jambo följde genast ex- ne. ienddeka meg Jan stod obeslutsam ett ögon- blick, men så .ställde han från sig ryggsäcken och lade sig ned även han, En . stund = förflöt.. spratt Jan till, reste sig och såg sig sömndrucken omkring. Auto- maliskt grep har geväret och o- säkrade det. Jambo stod vid hans sida och morrade dovt. Det var det ljudet som väckt honom. ' - Jambo -stirrade uppåt bäcken, "ingenting inom d närmaste mi gade långsamt vidare, möter för- meter. Till slut stannade Ulla och ett par klippor. Gräset rasslade |. som metalltråd när. hon sträckte |. emplet och lade” sig bredvid hen- |. Plötsligt och Jan vände > på huvudet, Han väntade att'få se en sköck 'mau- mau-män eller 'en lång rad blod: törstiga krokodiler, men han or- kade. inte känna någon rädsla. Dét "han såg” gjorde honom | klarvåken., En gasell skymtade ett - ck". ; halvdunklet. under några träd strax :ovanför horiom. |” "Jan reste sig up | — Börjar j jag se i syn TEN . — Va? Vad .säger, du? mutt- rade. Ulla. och: satte. sig. upp... oo Sölsting,' sa Jan och knacka- de sig för pannan, Nyss. inbillade .| jag mej att jag såg en gasell där uppe under träden. Rena synvil- lan; förstås. Gasellerna hör hem: ma på savannen, inte på branta bergväggar eden Ulla .var- med ;eng: alldeles va ken. Hon betraktade Jambö. Hun- den stod orörlig och vädrade. " — "Att: du .ser- i syne' må vara hänt, så hon. Men att. Jambo" ock- så gör det, det tvivlar jag på, Tit- ta:på-honom; Han har upptäckt Hon'r reste sig upp pch tog sina väskor. Hennes trötthet var som bortblåst, Jan skrattade till och axlade ryggsäcken. ' - . — Du har kanske Tätt, sa han. Om det var en gasell, Jambo och jag såg så betyder det att vi har slättland strax ovanför osst; : De återstående meterna upp till träddungen.där gasellen visat sig var snart avverkade : Jambo hann" först fram, och han. skällde triumferande.' Fram: för honom i gräset syntes tydli- ga gasellspår. Hän viftade ivrigt på svansen. "= .. Jan och Ulla såg triumferan- de på varandra. Sedan skrattade de - - ba — Hör du, din rackaret. Vart "Iska du ta vägen? ropade: : Ulla plötsligt, = > Jambo försvann mellan ett par täta buskar. Jan visslade. Jambo svarade med glada skall men å-. tervände inte till dem. ” nånting. Det var en gasell vi såg,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.