Lördagen. den 5 Juli: 1969. Lördagen den FK Lä 5 fult 1969 + les "Hr Sträig säger. att han kom- mit. ten” kinkig: situation när det: "gäller - att" uppfylla ” löftet att: sänka -skatten : för de läg- avlönade. Situationen är delvis självförvållad, — eftersom värt skattesystern är. uppbyggt som ett lapptäcke, Finansminister Gunnar Sträng har 'slagit tlll igen. Denna gång på onsdagen vid skogsarbetare- förbundets (kongress : 1 Gävle. Och föremålet för hans attack är som så många gånger förr under senare är inte de tre stora oppositionspartlerna, utan vänstergrupperna ". inom hans eget parti , ' "Varje 'skattesärkning man vill: ge till: en grupp måste be- talas av- en. annan grupp. Jag får tbland det rådet att låta de rika betäla”," "sådé hr Sträng, Varlfrån han: vanligtvis brukar få' det rådet, behövde han inte säga. milt " Men hr: Strängs svar förtjä nar. att upprepas: ”Tyvärr har vb för få rika 1 det här landet för- att de skall «kunna betala en sådan reform”, Och finans. ministern "redovisade siffror: Vi har fem miljoner skattebetalare. 0,3 procent -av dem fhar. en års inkomst över 100.000 kronor! .' «Och vi kan inte i någon stör- re utsträcktilng. höja .anvs- och förmögenhetsskatten.. Hr: Sträng återkom till detta hans: tidigare uttalade, och på vänsterhåll kri- tiserade, , konstaterande 1. ons- dagens tal., Och vanför då? Jo, menade hr Sträng på sitt. oef- terhärmliga' sätt: ”Det finna allt för många lediga tomter vid Genévesjön”, s Strängs kinkiga situation ns Uppenbarligen håller han på att bereda marken - för: en moms- höjning för” att :kunnå infria Iöftet "att- nästa är sänka "den direkta — statsskatten 1” första hand för de lågavlönade: ”Verk- ligheten är den att. vill "man sänka ' den direkta - skatten. så måste det betalas med en -:höj- ning av den' indirekta ”skatten, d.v.s. mervärdesskatten”, sade hr. Sträng. Ne sn Men höjer man 'monisen sti- ger : ögonblickligen priserna” och då drabbas värst just” de lägav- lönade, och i etor utsträckning även Densionärer ocht barnfa- miljer. Samtidigt som 'män 'kan vänta sig en reaktion. från: de ”normalt”. avlönade, vilka I ett sådant läge får em prisstegring utan någon skattekompbnsation, Till - detta kommer att alla eventuella ev skattesänkningar -snabbt äts upp av den. kraftiga höjningarna '. av ' skatten -på landstings- och' den primärkom- munala "sidan. Och kommunal- skatten, vilken 1 sin” samman- lagda. ; utdebitering på de. flesta håll” redan . passerat . det i 20-kro- norstak, som man tidigare trod-|- de "utgjorde , gränsen, drabbar proportionellt sett de sämst av- | lönade värst..För de flesta Jön- |... -lagare: är - mumera-””kommunat- skatten; den största" utgiftspås- ten på: skattesidan... Men: kan man tänka sig "ett tak - för denna skatt; " ovanför vilken : staten ' betalar” resten? Finansministern var 1 sitt gäv- letal med: rätta skeptisk mot en sådan tanke, Han ville inta. se det: ordnat på , det” sättet att kommunerna” suveränt? bestäm- » med -särskilda ' ' skjutsar A Antalet syckstall Un=; "der tränsporterna 'är trots ' allt - relativt” lågt, eller” fyra 'omkom= " ” - Da på nio år,; konstateras i :en utrednirig om; skolskjutsarna.' Hur | '"' många olycksfall utan dödlig ut- gång' som inträffat under sammå ' period framgår inte av utrednin= gen, inte heller hur rhånga barn som har skadats vid framför allt : ” avstigning ' och" (övergångar. I mot” " hemmet. . Barnens "säkerhet i. samband - med skolskjutsar kar! i olika : sammanhang diskuterats av både: myndigheter: och olika ”trafikor-. ganisationer. På: sina håll: har 31: mopedister och cyklister » man t. ex krävt stopplikt, eller - nedsatt fartgräns för. fordon som passerar. stillastående" skolskjuts. " Dödsolyckor har nämligen inträf- ” fat I samband med att barn sprun= git från skolbussen ut i trafiken. » '< Vidare "har man 'krävt. att skol- .. skjutsforden inte får. ha: högre . + fart än 60—70 km i timmen samt att fordonen måste vara utrustade Xoch. de: eventuella , ekonomiska : ”dän Bri å den hofdisk 'i Hoinbaek beslöts "att de nor- diska länderna nästa' år, var för sig skall fira FN:s 25-årsjubileum med blir ty, de även en bal del småöar, däribland Aldabraöarna in= neslutande en mäktig lagun, I and= ra veckan av juli kommer ett fri- egna frimärken. Utgivningsd: troligen” FN-dagen" dén 24 oktober 1970, es märke, visande Aldabragruppen (se bilden) 'som liksom 'stora delar av. ' kringliggande öar anses vila på det. i. förhistorisk tid sjunkna Gonda, ” poststyrelsen i. ett brev framföra sina synpunkter på Agueli-bloc-] Ket. I brevet sägs det: Konungen, som > mycket" värdesätter - denna . konstnär, -fahn « märkena. mycket vackra. ; » Bhutans' agent i Nassau, Bahä- mas, har "åter slagit till. Det lilla - Himalayalandet skall fira sin stål- produkti med .sex' mi; framställda "med .0,001 tum ock stålfolie - som : underlag. . Folien framställs av United States Steel Corporation. Vad får man: "höra nästa gång från Nassau? ' . I augusti firar franska postver- ket tvåhurdraårsminnet av Napo- leon I:s födelse.' Frimärket visar (se bilden) den 'unge Napoleon Bo- naparte 'och' hans födelsehus på Korsika." "Dessutom - + ihågkommes den .::25 :augusti Jandstigningen i - Provence. och -intåget i Paris för 25 år sedan med, var. sitt (frimärke ”Bäv: för några Taånadér sedan ut en "ny. Pbruksserie," avbildande 'in- > hemska fåglar.. Denna: skall: den 14 - juli "kompletteras med två: valörer, ” också -.de med fågelmotiv (se bil- . den). Med Seychellerna som: stom- , me bildades för inte 'så länge se- sk Indian! "Ocean Territo- - Veckans brevkli tipp är finskt. och visar överst ett 40-pennimärke ur 1866—67 års emission och därunder, . ett par”av. samma emission 8 penni, samtliga med det vanligaste ge- nomsticket, men med samtliga tän- der helt oskadda, Brevklippet sål- des 1964 på en' auktion i Schweiz, Katalogvärdet för märkena som så= dana låg då på ungefär 85 schwei= zerfrance, - men. brevklippet kom att kosta den nye ägaren 460 sch fr, ett pris som i dag. dock är helt överspelat: Nor Veckans. brev har finsk adressat, Det är avsänt från Stockholm och frankeringen har. makulerats med bläck ombord på ångfartyget Gref-= - ve Berg, som vid denna tid trafike= rade finska kusthamnar: Överst t v står skrivet ”pr Grefve Berg”, Bre= vet är. frankerat 'med. två '30-örs= märken i vapentyp i äldsta nyan= sen, men har tydligen .avsänts, in= nan brevtaxan ändrades från 90 till 60 öre. I Finland har det därför lö- - senbelagts med 20:-kop, som med blyerts skrivits t v om "frimärkena, Sådana brev med. .dels. bläckma=' kulering” [3 oh dels” lösenbeläggning '- A torde inte ha förekommit annat än i enstaka fall, Det ägs av en svensk samlare, " Sven Åkerstedt ördyra ; 'kommunernås- "redan : -betydande utgifter — ca 135, mil; kr 'per läsår — för 'skolskjutsa Det' hade emellertid varit öns vä tatt "utredningen tagit fasta Pp tidigare - framförda krav om''e ' färtgräns på tex 60—70 km "skolskjutsar: och" en viss 'hastig- hetsbegränsning” för' fordo; : ;Ppasserar stillastående 'skol: juts: Barnens säkerhet måste mligen : gå före både intresset tt res-". tiderna blir så korta som möjligt - vi ter som detta kan” ges up omkom I trafiken I vårt SE un der juni månad, Det är ungefär ; en tredjedel av samtliga som för- olyckades' denna månad, 3» Denna höga procent bör utgöra: en var= :.” ning dels för alla som färdas" på moped och cykel att iaktta den . påmin let". ock alt lokalisaringspoliti borde j . tida och "framtida ” släkten. Som "profilering i ev: tanken. om: nya. ayarva mår är. denna” statsråds- ning & 110: för. tiden januari—april 1969 "Idet beror "helt: "enkelt på” att om- : nder första kvartalet: 1969 9 steg materia! Undex; med, +, genomsnitt - J2" "enheter: enligt: :vad-SFL: i Lund beräknat,: -Index > för;-arbete' "höll mat, Man har. denhär gjort ” beräkningar "Svealand; - -men--omi- ten- densen :ä densamma | i hela dan- det..kan: man : räkna, :med” en--höj- av. totaltin ex. från” 109. till ( 1964) = Järrnfört - 868 1 sger -totalindex för april ca:5r "enheter. lägre; men sen. ersattés av moms d 1-jå nuari dr år, | den > svenska. sbannmälsodlingen. Det: framgår "av, ett meddelande | de till: Gud. var Jesus alltid Fa- MN sågs av: de flesta på den tiden som. FEMTE SÖND. —A Text Matt 16: 13—20,' Det -finns mänga meningar om Människosonen bland folket.” Men bland alla meningar och åsikter ljuder alkjämt kyrkans bekän- nelse om Kristus, lika gammal som kyrkan själv på jorden: ”Vi tro på Jesus. Kristus Guds en fökte Son, vår Herre”. När den gamla kyrkan ville lära människorna om = Herren Kristus, om hans person och gärn'mg, talade" hon om de gam- maltestamentliga förebilderna till honom enNer om: Kristi tre ämbe ten: profet, präst och konung. På modernare "språk kan man säga: Mästare Frälsare och Herre. 1. En profet: i det gamla för. bundets tid. hade till uppgift att undervisa människorna om Gud. När Jesus kom till världen så kallade mans för "Mästare" och Jesus sade: Rätt sägen I, ty jag är så Han lärde dem om Gud Fadern i himmelen. Och det gjorde han inte endas' genom sina ond utan framför allt med sitt liv och därför kaltade han dem att vandra i hans efter- följelse. Gud är den. himmelske Fadern som älskar alla männi skor. Gud -.är den heliga kärle älskar syndaren, I sitt förhållan- derng 13 e Son, Han var trä gen i > nen; 'Bannaskap, böne- umgängelse "och lydnad, det var Jesu förhållande till Gud 'Kär- lek, mod och ödmjukhet prägla- de hans umgänge med memän- niskorna, Kärlek till och medutin sig på gudsförtröstan, ödmjukhet, som kom av vissheten, att all är en gåva av Gud. ”Varen så till -sinnes som Kristus Jelus var”, Jesus Kristus är. vår Mäs- tare. 2, Översteprästen'" i det gamla förbundets tid hade will uppgift ätt; offra för människorna och att bedja för dem. Synden är den vängta ' av . mealkter. vi har att kämpa : mot, -Bibeln - liknar ' syn: skuld till Gud. är” så: stör. att. vi inte:kan betala den, Det är. detta som '.ligger :till grund för psalm Av prosten OLOF MÖRK, KElröebergs församling, . Malmö. lärjungar honom l.re ken, han som dömer synden mem i sina fiender, mod, som grumdaade |: den vid skuldklättning, Och vår. -EFTER TREF. | dom Brast för mig”. Petrus skr! ver i sitt första brev; "Icke med silver. eller guld haven. 1- blivit lösköpta wtan med Kristi dyra blod”. 3. Konungen I der "gamla för- bundets tid -var 'den tom rTegera- de över. sina undersåtars liv och egendom. + Om Jesus Kristus bekänna vi att Han är vår Herre. Han har befriat" oss "från det som ville] hälla oss fångna. -Han t ir, våra själars. Herre, . vårt hjärtas ko- NMNung. Vi skall vara, hang egna, bliva och ' leva. under honom 1 hans" rike 'och Häna honom i evig "rättfärdighet," kuld och salighet. . et "Jag tror att: Jesu sarin Gud; född avi "Pad 1 evin- het, "tillika 'sanh. månniska, förd av” Jungfrun" Maria, är min Her- Kristus, Täckdikning I Finland Hittilis”.har. man täckdikat to- talt 440000 ha” åker 'i Finland, dvs 23 procent av hela åker arealen, Nu siktar man högre och propagerar för en ärlig täck- dikning av 50000 ha Fjolårete resultat kom att ligga på: 35300 Det: är "min tro” [0 . Fäder blid, T-Hjälpatt Jag alltid bitr därvid. "Ifrån sditt barn: du aldrig vik, Att jag må: ärva himmelrik, Amen, s . irektör Sven Linaqvist, : 56, Kristlanstad, blir från den 1' Ju: NH 1970 ny ohef för Sveriges Jord- brukskasseförbund. Han: :efter- träder direktör Halvdan Astrånd, som då avgår med pension, 4 Sven, Lindqvist är, för närva- rande” verkåtällande .- direktör i Södra Sveriges Centralkassa för jordbrukskredit —i'. Kristianstad. Har är född ' I Hälsingborg och blev "civilekonom + Stockholm 1937, Under åren 1937—1939 :var han revisor 1 firman Price, Wa- ter'house & Co och 1940—48 förs- te byråinspektör i Kungl: Kon: 'folstyrelsen, Ar, 1948 blev hån byrädirektör . 302 i' vär psslmbok: ”Elippa du [? Utlandsesport blir ny ehef för j jordbr ukskasserö för clsen s- | varit”. en gageda Sven Lindqvist : annat tjänstgjort I. Flyktkapltal- hyrån som administrator P olika tyskägda företag åren 1943—1952, Är 1950 knöts dirdktör Lind- qvist till Jordbrukskasserörelsen som chef för nevistonsavdelning. en i Svenska' Jordbrukskreditkas- san, "Denna bofattning innehade ham till: 1053, då han blev verk ställande direktör I Södra Sveri ges Centralkassa för jordbruks- kredit. Under: ollka tWdspertoder åren 1955—1958 var han t.f verk- ställande direktör: I Svenska, Jord- brukskreditkassan: Diraktör' Lindqvist: Kar även periodvis sänder "firen. 1966-1958 om., "expert , av .danskå , utrikesäppattemientet” 'och vattvt Sreditväsen. ts Kenya De "finns 2 operascener. i värl | den, som: haft till "sitt förfon: gande. en. buffabas med” en' "sådan. ofantlig kroppshydda som: Carl Jo han "Uddman, Då: han även' var kl besittning av en stor. humoristisk ådra; var han som klippt? och skus "ren i sitt rollfack; "+ >: «; Uddman föddes i Stockholm, fadern var en underordnad: stads- tjänsteman. Då "sonen i. uppväxt-' åren” visade "håg "och fallenhet fö! teatern, : satte. fadern. sig .- bestämt ” däremot, Att ä ägna sig åt Thalia an satt. gå raka vägen åt häcklefjäll, : =, Efter; faderns död. satte. Carl Jo: Han sina planer i " verkställighet. Han fick: 1839 'ett engagemang vid” ländsortsteatern, där den unge ny-'' börjaren tog 'sina första steg på de: : bräder, ”som.' föreställa: världen”. pets. ekonomi.. Det sprack i Tors- hälla, och .Uddman såg. sig nödsa- kad att stanna kvar i den lilla sta-' den för att få 'sitt uppehälle som kypare på stadskällaren; Till sist lyckades. han få anställning vid Vallinska sällskapet mot en lön av sju riksdaler i veckan och skjuts efter. halv' häst. Om det varit ett tiotal år senare; vart skulle: då den stackars halvan "kommit med sin börda? . Men Uddman' var inte så 'korpulent på den tiden. Han var jen ganska frodig och rödkindad ung iman med : en - behaglig sångröst, 'med vilken han tjusade de ufga damerna i landsorten. ddman slog inte riktigt” igenom under de första teateråren. Han siktade till att komma in på Operan, . och efter sju magra år lyckades han få till stånd en de- Fr sea » man uppil' mn Ae . SIDA” Jsuppbyggnaden. Ve koope- Men: det -gick. dåligt med -.sällska-.! smidighet. Särskilt som icrd Trisa regnvatten ” "och" såg för: en "gångs "skull inte” vidare' glad och hänförd ut, I dag sticker han rög Inte fram med sitt ”gott”, förmodade den ene av de” pokulerande vännerna, Jojo” mensann; 'det blir” det första" ord han säjer”, invände den den andre. ””Det har jag svårt att tro: så' Bgur' som han själv 'hörä.” kom "Uddman Ogonblicket :' därpå ' iälv fram” till väns? nernas "bord, ”Tjänis. på : dej, Carl: Johan"; hälsade han, som ; var, så. riktigt hundväder du = men du shar väl åkt?” — "Gate", sa udd- De var i början på: 1860-talet dades med äldre ämbetsmän, skrift- ställare, tidningsmän och skådespe=' lare, Carl Johen Uddman blev säll- 'säker på sin sak, ”Du kom ut I ett som ett litterärt sällskap bil- I. tiv”; ”Vänta, så får du - .. > tan i ”Martha” framkallade han or- kaner>av jublande skratt ned sina piruetter och lustiga hopp. Udd- man visste” alltför ” väl vilken bundsförvant han hade i'sin cor- pus, och det var inte utan att han spelade mycket på densamma, Där- till kom..det vänliga, godmodigt skaj sin och Ffector. . Carl-Johansförbundet "och ' firade” dagen den -28 januari, konungens pets ordförande och :'spiritus Sällskapet fick | namnet årliga sammankomst på Carls- Uddmans namnsdag. Firandet skedde alltid på middagen på Ope- ga vänner. skinande ansiktet med sina tre dub- belhakor, så att men kän lätt för- stå, att den mennen skulle få mån- "Den glade sångaren med den voluminösa stämmen och den lika voluminäsa kroppshyddan hade som "valspråk det erfda Jilla ordet ”gott”. Det lilla ordet hördes titt och ofta från hans godmodigt], leende nuna, ', n gång kom "Uddman åkande i -en enmensdroska, som stanna- rakällaren, där ett långhbord var dukat åt Arsenalsgatan till. Mat- sedeln uppfog ”Stenborgare”; små kryddskorpor, medvurst och Neu- möllers svagdricka, Trots den enk- la anrättningen stod glädjen högt i tak. Här höll August Blenche tal, och här orerade Johan , Gabriel Carlén "för republik — men drack ändå Carl den XV:s skål. Här sjöng ns Hodell nya kupletter, och här ritade Fritz Ablgrenson kvicka, kerrikatyrer. d Det var ett muntert sällskap på Operakällaren på den tiden, Sedan . åtskilliga år tillbaka är sällskapet upplöst, och de forna, stora glädje- spridarna har gått till mera har- säkerhetsanord= allra största försiktighet i träfi- ' ” ken, dels för bilisterna :att visa all den ak het som är; möjlig :.. då moped-, och. cykeltrafikanter finns med i trafikbildefi” Deras + de utanför de la Croix på Norrbro. Han försökte resa på sig, men det gick inte, Han satt ohjälpligt fast. Snart blev det folksamling. Kus- ken och en polis halade och drog. från. Statistiska” Centrålbyrån” om odlingen” 1968.” . Starke odlades” då på" 85,6 Procent” av. "hösbvétearear 1en, När det. gäller, vårvete ledde but. Denna försiggick: 1846, och ihans första” roll: var Kaspar i ;”Friskytten”. Den unge debutanten gjorde lycka och fick omedelbart : ningar... «Till de åtgärder som utredaren Rune Carlstein föreslår ' för ökad säkerhet vid' skolskjät-" x norrländska iksdagsmärti motio- sar hör obligatoriska säkerhets= bälten för passagerare i framsätet, « bättre anordningar vid hållplatser = större uppmärksamhet måste . 4 "| "andra : olyckor och även vid låg . fordon ger dem inget 'som helst ' skydd vid eventuella krockar eller fart kan svåra skador uppstå om - ägnas åt utf i och underhåll av dessa — samt . intensifierad trafikupplysning för både förare och elever. Däremot föreslås inte någon stopplikt el- - .« ler särskild fartbegränsning för. fordon som passerar stillastående skolskjuts, inte. heller - speciell hastighetsbegränsning” för skol= > skjuts, ve nen De åtgärder söm föreslagits fö refaller "välbetänkta, men tydligt då de ändrar körriktning, vilket i kontakt med / varandra, Tyvärr förekommer det alltjämt, trots många, många upp= maningar att moped-' och' cykel= ': trafikanter inte ger tydliga tee" ken, eller helt underlåter detta, ' förorsakar många farliga situatio- ner. Ömsesidig hänsyn och var- 'samhet i trafiken bör kunna re- ducera den höga siffran trafikdö. dade mopedister och cyklister. ningen av. greken . La STATSMAN N AGRÖT Vi har; "fatt en Inrikesminis- ter som nedan hunnit sörja för ett mer-än? ” normalt ”skördeut- fall av. statamannaägrd,' skriver Birger- Norman i. Metalliarx- betaren:- » Efter den - raska : förpassning- "-batten om Paul Kotzi- Industriella -plenering, Hagnell ' Holmqvist inte är någon jour- . sSenare,. där han bemåödade - sig]. kos i juntans' händer, sa stats rådet till: Aftonbladet: St om Samhället - fungerar: inte ”natketid” Intrycket att ätminstöne Eric havande förstärktes ett par 'dar att bemöta Hans HagneNl i de Norrlands läge" ivår nerat "om" uppskrivning -av' det särskilda ' -mjölkpristillägget ; för Norrland". i takt med värdets föl sämring.. Detta har inte "vunnit "gehör hos' riksda- gens majoritet, - och” följden ' har naturligtvis blivit att detta spe- ciella” norrlandsstöd under åren väsentligt, urholkats" till ; sitt värde, - - Det är allmänt - omvittnat att lantbruket: spelar. en- avgörende folk: för -utvecklingen . i.-norra "Sveriges glesbygder, .och i direk- tiven. förutsätts att en betydan- de "Jordbruksproduktion ' som ger sina. utövare en. likvärdig | - ekonomisk standard. skall kun: na ” upprätthållas i . dessa. delar av. "landet: , ” Tal väsentligt måste utred ningen ta hänsyn ' till de cent . trala norrländska "frågorna, ” Detta” utvecklings- innebär också "att de ;sakkunniga "uppmanats' att samråda med den av: riks dagen "begärda utredningen om £lesbygdsproblemen, När inri- penning- Ring med 49,4 procent före Sven- no, 33,6 : procent. -Kunigs "II: var den mest .odlade höstrågen” och upptog :60,4: procent,. medan : Pet- kus II förekom på 29,8 procent av ” arealen. . Dén. dominerande kornsorten var Ingrid, 64,8 pro- cent. "Nänmast 'kom Birgitta med 8,4 procent. Inom havreodlingen var variationen större, De största arealerna hade” Sol I, 328 Ppro- cent,. Condor 17,6 och Blenda 12,6 procent. : . SÖTA kesministern . anmäler , den lär han väl betona att det f£ ö in- te är enbart Norrland som har glesbygdsproblem.' a. än vidare aspekter ” öppnas om man betraktas frågan om Nordek, och på längre sikt BEC, ” vars” mekanism > kanske: "kom- kontrakt. Men nu började ett hårt arbete, Uddman hade inte någon musikalisk underbyggnad. Hen var s k natursångare, och han kunde varken läsa eller sjunga efter .no- ter. Han var bara van att sjunga efter gehör, Den unge sångaren fick därför genomgå en grundlig utbildning och som färdigskolad sångare kom det sedan på hans lott att utföra sådana partier som Leporello i ”Don Juan”, Maalteo i ”Fra Diavolo”, Barthelo i ”Figaros Bröllop” och Falstaff i ”Muntra Fruarna”. En av hans största glans- roller blev senare Calchas i ”Skö- na Helena”. Teaterpubliken kan beskåda hans eloquentia corporis i foajén på Jönköpings teater. Mellan de på scenen” fira- de triumferna levde Uddmen ett Folket hjälpte till att hålla tillba- ka droskan, som, ville följa med i höjden. Slutligen lyckades man få loss kolossen, men sedan aktade Uddman sig noga med att åka an- nat än i tvåmansdroska. - Uddman var naturligtvis en stor gourmand. Ungefär ett skålpund fet svinrygg var ingenting för ho- nom till frukost, och för övrigt åt U fate, med i spetsen en vacker villa på Djur-; gården, Platsen hade överlåtits av konungen, och den lilla vackra vil- moniska rymder. ddman var känd över hela Sve- riges rike, och överallt hade han vänner, Då han blev äldre och skulle njuta sitt otium cum digni-! uppförde hans gamla vänner, i övervägande göteborgare han vad "som helst F ken var, att det var fett och — gott! En dag kom han in på Ope- Jan fick Gotthem. Här framlevde Uddman sina sista år, Vackra sommardagar satt han beställde rakällaren och: upptäckte att det fanns laxrygg på matsedeln. Han portioner. ”Men säg åt kckerskon att jag vill ka det riktigt feta, själva magen”, tillade >han åt -kyparen: framförde mycket riktigt Uddmans men kom tillbaka från genast" tvi glatt liv i sin ständigt växand vän- skara, medan hans stofthydda allt- Ånmnonsera 1” mer i rörelse. efter- regionför- - ändringen- 1 Frankrike, Laholms Tidning köksregionerna med ' det barska svaret: = | fråga- honom . om . han sett någon lax, som bär magen på ryggen?” ”Hälsa herr .Uddman och En dag satt ett. par "vänner' till Uddman "vid en 'vederkvickan- de bögare på gamla Operakällaren. På "Denne utanför på trappavsatsen och sola- de sig. En dag kom kung Oscar åkande förbi och stannade medan han ropade: ”Goddag Uddman, hur mår du?” Uddman gjorde förtivla=' de fö k att resa sig upp, men det gick” "inte, Han förmådde inte mer. än krysta ur sig ett ”Gott — ers majestät”... — Kungen for skrattan= de vidare, «cs Ett original. var nog Cärl Johan Uddman — .och. ville även anses vara det — men i själ och hjärta | var han en snät! och oförarglig pera son. " : -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.