N LAHOLMS TIDNING "Tisdagen den 8 juli 19697” —= LT President Nixon prövar "Tisdagen den 8 juli 1969 i Kremls självbehärskning Tillkännagivandet från Was- hington om presideat Nixons fö- en antisovjetisk manöver, så ut gör besöket i realiteten en klar stående resa till Bul tro- ligtvis 1 augusti syntes till en början icke ha väckt någon stör- re uppståndelse i Moskva. Prav- da och sndra sovjetiska pressor- gan meddelade, nyheten i några få rader utan kommentarer, Dock måst2 såväl Brezjnev som Kosy- gin mycket väl ha insett, vilken betydelse detta första besök av en americansk president j ett öst- blocksland måste tillmätas. Om tmaning mot den utrikespolitis- ka kurs, som Moskva för ett år sedan inledde med den' brutala maa i Tjeckoslovakien och den r lini: som i iband härmed kom till uttryck i Brezj- nevdoktrinen om östblocksstater= - nas ”begränsade suveränitet” och "det hot, som Moskva tämligen öppet visade mot Rumänien, « : En anran faktor i det världspo- litiska schackspelet mellan , USA Tyssarna nu av ren förlägenhet sökte låtsas, som om Nixons kom- mande möte och samtal med den rumänske ledaren C alls inte angick dem, så var detta up- penbart hyckleri — - måhända . framkallat av den negativa över- raskning Nixons resa måste ha utlöst i Moskva, Från västlig synpunkt: kan Nixons resa betecknas som ett av de djärvaste schackdrag, som Washington gjort under de sista : fyra —fem åren, Även om det nu från Vita. huset ;försälksas, att Nixons Bukarestbesok alls icke är avsett eller bör uppfattas. som, : semestertid; " Samårbetsdelegationens, Den tunga - trafiken | valt : Rekommendationer har ut gått till den, tunga lastbilstrafi- ken, att” Undvika körningar un- "der 'veckohelgernas' trafiktoppar. | " Semestef'riishen aktualiserade i hög grad. behovet” av 'att läng: tradare örlade sina körtider till" dygnetz- and ; timmar, än de semesterfirarna” gav” sig ut på vägarna. Även... under icke: är veckohelgtrafi- isipal, andra : Önskemaålet. har framförts. av den”. ; yrkesmässiga <lastbilstrafi- kens" 'samarbetsdelegatlon: .som också understryker” att man: in- "lagstiftningsvägen. för en ' ändring : till” stånd. uppgirt är att-:-hålla kontakt" med :förar: na ' och ge dem råd och" anvis- ningar" 1 olika" situationer. ”An- ledningen -till satt organisationer |: och företag inom branschen: "bil dat” denna rådgivande. sektion är den livliga diskussion. som pågått: om lastbilstrafiken, v På våra vägar, i - - Huruvida : det. ärnmöjligt ; för alla att' följa. de givna rekom- mendäåtionerna återstår :-att. se. För många åkerier (kati det upp- stå svårigheter att. anpassa ti derna ' efter den övriga trafiken, : veckans. $ en der: fall "kan: mån också an- |: se "det vara i viss män orätt- vist att.hänsynen till den övri- ga trafiken "skall gå ul över den yrkesmässiga. "Självfallet är det emellertid starka ' . trafiksäker- hetsskäl ,.som . ligger, till; grund för rekommendationerna, ; Och trafiksäkerheten måste för alla framstå som den viktigaste fak. torn : oavsett 1 vilken egenskap man färdas på vägarna, =: . Erfarenheterna från utlandet Mjångträdarfria” vecko! stut medfört inte bara smidigare löpande, trafik utan 'också färre olycksfall. Mot der "bakgrunden bör de nu utfärdade rekommenr dationerna här ha 'starkt fog för sig och resultaten visar' sig i ökad trafiksäkerhet. Även: andra aspekter måste emellertid tas med i bilden när lastbilstrafiken” diskuteras, Skall 'järnvägsnedläggelsertia fortsätta i den takt som aviserats måste konsekvenserna bli en allt stör- re lastbilstäthet,. på vägarna. Håller vägnätet för dessa på- frestningar och huf.länge skall långa, livligt trafikerade sträc- 'kor av våra vägar sakna en fil där den tunga trafiken ' lugnt kan placera sig. utan, större ris- ker för förarna,” fordonen och "lasten på dem? Att alltför många av nu befintliga filer in- te har den bredd: son erfordras ga om lastbilstrafiken. 'om. kra- | - ven på större! trafiksäkerhet |: skall kunna tillgodoses.;; Inte minst den förda järnvägspoliti- |: ken medför- konsekvenser som statsmakterna måste-ta. Anting- "en' måste vägarna få sådan ka- " pacitet att-de tål ökade påfrest- ningar eller så bör man minska takten på järnvägsnedläggning- ar. och Sovj är frågan om Jugoslavien, vilket land ju som bekant emanciperat sig i än' hög- re grad än Rumänien från Kreml-" diktaturens linje. En inbjudan från marskalk Tito har president Nixon redan tidigare mottagit och . man undrar nu i den diplomåtiska ' världen, om icke Nixons rumäns- ka resa även kommer attiinklu-. dera ett besök i Belgrad. Om så blir fallet, så torde presidentens Balkanbesök komma att bli ett" mycket svårt prov på ryssarnas ; självbehärskning, De blir må" ' hända nödsakade att ”bekänna färg” och visa, i hur hög grad de, känner sina intressen "hotade i den för dem så viktiga sydösteu ropeiska regionen, = 4 Nixon kommer icke som en okänd gäst till Rumänien; Han var där som privatman redan för flera år sedan och blev då mot-: tager. med största artighet och hjärtlighetr både av de rumänska ledarna och det rumänska fol- ket, Att Nixon nu som USA:s president återvänder till Bukarest "för politiska samtal med den ru- : mänska regeringen återkallar i minnet det besök, som den ru- mänske regeringschefen Maurer för två år sedan gjorde i: Was-: hington, där han älskvärt mot- togs av president. Lyndon John- sön: Till horiom 'sade Maurer, att . "han: tyvärr ”icke hade mod”. att » inbjuda Johnson till ett besök i. ' Bukarést.” Nu visar det sig; att president Ceaucescu haft mod att göra,-vad Maurer för två-åt se-'" ...dan icke vågade, och att Nixon å ' sin, sida. haft mod att tacka ja - till en "inbjudan; gom : Lyndon : Johnson måhända sett sigr tvun- : gen att tacka nej till. PRISDEBATTEN | Ällteftersom .KF-chefen. - Far: ry” Hjalmarson klargjor gäme börden : äv / KF/LO:utspelet . samband med avtälsuppgörelsen! » blir dess. betydelse reducerad. "Kvar står Intrycket av en smart i upplagd . ; reklamkammand, .: BS om dock redan > efter, några dagar inte ter sig särskilt. imponeran- : dé; kommenterar tiqningen Köpmannen” Utgångspunkten för. KF-LO- 'utspelet - var” de : kningar | som de nya avtalen för! med sig också. för. detaljhandelnt "Vid en bedömning av vad sådana ök- ningar "erfarenhetermlässigt, leder till vet man dels att. detalj handeln har ett direkt” Inflytan- de endast på en mindre'del av konsumentpriserna, dels: att den hårda konkurrensen .åstadkom- mer en ytterligare begränsning av detta Inflytande, s : Lönekostnaderna. för "dagligva- . ruhandeln brukar. belöva , sig till 7 å 8 procent — med sväng- ningar över och under dessa tal, närmast beroende må: den grad ' av 'mersonlig service som lämnas; En löneökning: med ' 8 procent eller möjligen något mer irnrebär alltså en teoretisk effekt på ' konsumentpriserna "med 0,6—0,7 procent, För and ra branscher med högre perso- nalkostnader är siffran något högre, men ingalunda: av - den storleksordning som man skur 1e€ kunna förledas till att. trö av debatter i tidningarna. Och så kommer den hårda "Konkurrensen in, Det. är. väl sannolikt att denna inom den närmaste tiden måste inriktas på vad ;som brukar betecknas som en läg 'och jämn: prissätt- ning — utan de tillfällighetser- »bjudanden ' ooh jiopon som så ofta beslöjar vad som wverkli- gen sker ifråga om varor och. priser. Detta :är alltså” én san- ”nolik "utveckling men- dessutom "en nyttig sådan. + «, Enskilda köpmän har i hård konkurrens med andra ”företags- former "hävdat em marknadsan- del; som "utgör två tredjedelar av den totala omsättningen. De ska'l vara med även nu — både vad gäller priskonkurrensen o. "rär det- gäller att erbjuda. kon- sumenterna - sortiment, .service och närbelägna . butiker, summe- rar” Köpmannen, sett ae ”BIAFRAKATOSTROFEN : Den blockad av hjälptranspor- terna som den. Nigerianska re- geringen i dagarna bör skingra alla tvivel; kriget han karraktären av. ett folkmord, skriver Jönkö- pings-Posten (fp) . Vi. väntar alltjämt på” aktid- ner som kan leda till att strids- Prenumerera på LT aktiviteteråa avblåses. FN, stor- makterna, den neutrala stater- na står passiva som åskådare medan lidandena blir allt värre och medan vapenarsenalerna laddas upp av Sovjet, England, Östtyskland och Frankrike på ömse sidor. Den svenske offici- ella inställningen är att det är frågan om en intern nigeriansk angelägenhet och med den upp- fattningen blockerar man FN från att ingripa. Den svenska utrikespolitiken, som tidigare varit inne i ett så aktivt ske- de, har plötsligt räkat in i ett vanmaktsförhållande. Sydsvenska Dagbla- det (oblib) frågar sig vanför katastrofen i Biafra får full- bordas. Situationen ropar efter internationella initiativ, anser tidningen. Sverige har i bland spelat världssamvete i = utrikespoliti- - ken. Lovvärda initiativ har ta- gitg — mer inte i fallet Biafra för att få ett slut på denna tra- gedi, som du dödshotar tremi)- ' joner människor i det värst ut- satta området, Kyrkornas luft- bro, fungerar endast till ringa del — ett par tre plan av ett dussintal kan just nu-få fram medicin och livsmedel ' främst barnmat, Totalt kommen i bäs- ta fall 40 ton in till Biafra pr natt. Men behovet är 500 ton per natt för att svälten någor- lunda. skall kunna; bemästras. Den exceptionella situationen "Röda ' korset försatts i formli- gen' ropan after internationeHa initiativ. vad Er det för svårtkomligt stormaktsspel som gör "att det- ta vansinniga krig” ikan fortsäv ta? frågar . Nerikes Alle handa (fp). Desorganisationen bland - stormakterna påminner om ..: situationen . före - andra världskriget, kommenterar : NA; Oavsett om . Biafras utbryt- ning skulle våra en politisk ka- tastrof för. Afrikas framtid el- "ler 'ej och inleda en: balkanise- ring, vilket ju är. mycket osä- »kert så är hela. den här kon- ”flikten en moralisk och mänsk- lig katastrof, som än jämförlig med, -- Abessinienskriget och spanska : "inbördeskriget. 'Stor- "makterna är lika neellt' och mo- raliskt implicerade: i- Nigerlakei- get,. genom sin". särställning "i FN,. genom sitt totala repp över 'världshandeln, och . rust- "”ningsindustrin. Det. är: nu som "då; lika" oerhört 'förljuget, un- danglidande och otäckt att skju- ta. fram. den humanitära . hjäl- pen- och de. humanitära , organi- - sationerna som en slag av god vilja, somförstånd "och bevis för . Internationellt "samarbete ”sam- |” tidigt "som: man inte 'görr:det minsta . försök: att ”politisk! krisen, utan förtäckt håller 'p | någon” av, parterna. ' Det påmin- ner: skrämmande "om: den des organisation. av alla internatio- nella rättsbegrepp som. -före- "gick andra världskriget, bl "UTBYGGNADEN Av O8T a KUSTBANAN ' : "Säga vad” man vill men fog : 'har centerledaren en ' utomor-, .dentlig förmåga att. aktualisera i saker och ting som: folk begri- "per; sig på skriver Skö Nyheter (90). apropå försla. a get! att bygga ut. ostikustbanen från Härnösand. till Umeå och spara" Vindelälven: 2 verk a Naturligtvis kan: "det : stohigt att föreslå. ett stort järnvägsbygge i en tid då SJ|: lägger 'ned den ena järnvägen efter "den ' andra och drar :in - småstationer 'i: hundratal, Det är som om ledningen för SJ och de makter som bestämmer över vårtlands trafikpolitik näs- tan tappat tron på järnvägens "förmåga att hävda sig. Då kan - det vara hälsosamt att höra en röst som säger emot så det hörs, .: .iMen hr: Hedlunds - propa - är ännu mer hälsosamt i ett an- nat avseende: . > - c "Trots ' att riksdagen för två år sedan sade nej till en ut byggnad av Vindelälven har re- geringen på sistone under myc- ken veklagan låtit förstå, att den 'ändå måste offra denna vackra, orörda natur för att skapa. sysselsättning år några hundra människor, Fönre kom- munikationsministern Gösta Skoglund har med en terriers envishet bearbetat alla möjliga personer och instanser för att få riksdagsbeslut upprivet och en utbyggnad . till stånd. Stats- minister Erlander har med pan- nan i djupa veck tvått sina hän- | der : och talat om att nonrlän- ningarna måste ha arbete och att man dänför kan bli tvung-|- en att "offra Vindelälven. Även om de ska- ske med stor akt. |: samhet! Nu kommer också 'norrlän- ningen Gunnar: Hedluna och ger regeringen ett praktiskt al- ternativ. Lå+ bli Vindelälven. Bygg i stället ut Ostkustbanan från Härnösand till Umeå, så får ni lika många nya arbets tilfällen, är hans råd. » Är förslaget realistiskt? Kan- ske, 'kanske inte. Men vad man än må säga om det så är det en nyttig tankeställare för rey geringen och för dess. bakblå. |. sare som är så fixerade vid detta kraftverksbygge som om inga andra arbetsprojekt skulle|. finnas i Norrland Det.är en "fantasilöshet som är bekläm- mande, N varför det är svårt att framhäva den ' gårdens gjutna järnstaket bakom : > oss börjar trafiken anta något. så när normala" former, Om en; halv "timme eller så närmar vi oss väg- i sedda namnet Ikart > nuter kunde jag tillfredställa mina - Lullubelle SS H i | . | tänk vad många sådana motiv skulle . med hundradetals ”sockertoppsfor- a hörna i Stadshotellets trädgård. : I förväg, När vi. trässtat” 0S5 genom En dag 1 Roslagens famn Av: Walle Greger: - De finns så många utomordent- ligt vackra platser i vårt land ena framför den andra; Oftast: är det väl fråga om tycke. och smak cch dessa kan vara gnaska variab- fa Personligen kan jag se skön- därifrån, Av någon "ånledning rå-' kade Ikaros' och hans'fader i onåd hos kung Minos' och han lät in- spärra både far. och son i i labyrin- ten, .De räddade sej med hjälp av. fjädervingar- som, Daidalos förfär- digat i få h Under .flyk- heten i' en 'stenbunden. roslägst made enbuskar eller en :blockrik morän vars stenar bränningarna en gång i tiden piskat rena från sand och lera. Jag kan också :engagera mitt ' skönhetsintresse i ' naturen kring Flen och Björnlunda” eller ten råkade Ikaros komma för nära solen varvid vaxet som höll'vin- garna fästade vid kroppen- smälte och Ikaros störtade i havet och omkom. Hur det gick med Daidalos förtäljer inte historien, / En herre som alltid när vi råkar vara till petar mej i sidan fördjupa mej i stä kring Ätran, Tullbron och Skan- sen i Falkenberg. "Jag: hämnäde: ned: i en ”utflyktsi buss .destineräd : till: Uppsala : och - Öregrund 'en. högsommardag i i: slu- tet av; juni.; Det. var .varmt' så: det förslog” och hade inte; businn, varit av: modérnaste konstruktion". och försedd" med "en. ventilationsanor d- ning; söm "var "toppen," så. vet: inte "om vi kunnat; klära' nss. från värmeslag.” 'Värre ': blev: "det; > på Uppsalas brännheta gator, Men ge- älvilligt, tillmötesgående av . den ;; kvinnliga i restauranechefen, som: inom parentes sagt var. en välproportionerad norrländsk skön- het,. så: lyckades. vi' få. en skuggig RS na med sitt spetsiga horn frågar spy- Varifrån. har! du! knyckt”den «historien? Har, du diktat "den kanske? : i Ja, jag har ”diktat dör, om du. vill. ha det. så. Annars så finns historien under bokstaven I i Nor- disk familjebok . av vilken årgång som "Helst. Det är bara att läsa och minnas. . "Herr. Spyding kände sej förmod- lingen tillplattad” ty: han blev mej svaret skyldi Yt "Med -'sådant- nack fämta andra Historier” kan .man fördriva tiden när nan på fyra hjul rullar över som kömmit in i "den 'hittåde ” ut å av mittgången | "strax framför” altarronden under en polerad grav] vo platta av" röd granit .vilar 'ärkest j' domkyrka -är'med sina 2,000 platser Sveriges största kyrkobyggnad, De två tornspirorna reser. sej. 119: me- - , ter 'över.. markytan och är. enligt uppgift högsta punkten i i hela Upp- land." < "Arbetet med kyrkans” byggande påbörjades under 1200-talets sista; årtionde; Det skred fram mycket långsamt och stördes av ras ochi "orostider . varför kyrkan kunde högtidligen invigas först 1435. Un= ' der branden 1702 störtade de ståt= liga törnspirorna , och interiören Iradad, V Vic 'Tes-' Det blev Nicod sins "Uppgift: att . återställa: kyrkan i. dess - : någorlunda ' "ursprungliga . skick. Vid den "restaurering kyrkan vedergick åren :1885—93 uppfördes de riuvarande tornspirorna, - Någon tid att besöka slottet gavs inte ..vid detta tillfälle, . men 'jag har besökt den ståtliga byggnaden tidigare och det kan vara på 'sin plats-att nämna några data-ur dess historia, Från slottets torn har man ' en Strålande utsikt över staden och "] ver i vi; stillheten för biskop: Nathan Söderblom. Uppsala ' 2 IETT ORD -: PÅ VÄGEN ”Om I vänden: om och ären . stilla, skolen I bliva frälsta: ge nom stillhet och förtröstan var- den I starka,” (Jes, 30: 15.) En gång när jag övernattade i em stad: blev jag förvånad över hur mänga ljud jag hörde när jag vaknade/ Själva luften syn- tes orolig "med. bilarnas ständiga motoisurr på gatan, flygplan som 1dånade. över huvudets ambulan- sens . tjut, fotstegen av ! männt skor som skyndade till sina ar beten. Medan "jag äg och lyssnade till allt detta oväsen tänkte jag: "är detta Guds eller människans värld? ' När jag vaknar I min egen hemstad är det lugnt och frid: fullt. Jag hör bara vindens pras- sel I träden. Då tycker. jag att Gud är mig så nära, ; Jag frågar mig: "Är detta Guda värld mera än 1 den tkimande stan?" Sanningen är juden att båda tillhör Gud, Ibland: Hohö- ätt kunna förnimma "Guds närhet.” Men 'det är Inte nog. Vi måste också kun- na. gå 'ut på Mvets färdevägar 0. tjäna Herren överallt. där männi ' skor” Fans”. NA i ön. och fastlandet. Badmöjligheters" na 1 själva Öregrund är 'inte. så goda varför strandbaden på Gräsö är badgästernas :gouterade tillhåll dd ända, En sol ång vid Öregrund måste vara av. ett ena= stående skönhetsvärde, Här är ha= vet, här är naturskönheten och” här är den fullständiga skärgårds= idyllen med en småstadshamn, fis= kebåtar, rödmålade magasinbyggna« der under vars tak man anar gångs na tiders köpenskap." + Öregrund har genom tiderna haft nåmn 'om sej ' ätt: vara. en idyll och staden har I ett hänseende :en; påtaglig likhet med ' Trosa, näms= "ligen den; att staden har ; en änd= punkt utan.. genomfart, Ori Trosa heter det att när man kommit dit -så "Kar man kominit. till världens ände, " Havet är på något vis s symboltskt med Öregrund ty städen är 'på tre "sidor omgiven av vatten och sjö farten jämte fisket har. utgjort ö dess omgi By endast” delvis. bevarad efter bran: den vida och; trista” Uppland lät- ten.” Sön : Med tgå nkt från August + Men låt” oss. inte" gå h : Norrtull: och" "lämnat: Norra kyrko- ' skälet till. Arlanda, Stockholm ;in- ternationella flyghamn:. None ;å Vår buss är: en | 44" personers : Imoderna Scania med det vingför- över kylar- maskeringen. Namné > och vingar- na” utgör tillsammans "ett emblem som .finns broderat j fe mej ser-att jag intresserar mej för broderingen och frågar: =: > — Vad: betyder egentligen kar ros? De : Jag "hade omedelbart en dunkel "aning, men bad att få sätta tanke- kvarnen i arbete, Efter, några mi- reskamrater ' med följande" förkla- ring: I —- Ikaros är ett namn som åter- finns ' i den: grekiska mytologien. Denne Ikaros var son till en stor konstnär vid namn Daidalos, och på kung Minos befallning byggde han den beryktade labyrinten på Kreta som var så sinnrik att ingen yo Jag ska sända ut inbjudningar till min födelsedag — först .dupli- nivellering Strindbergs > brev till Gustaf af Geijerstam "1899 'vari. han "utropar entusiastiskt:;-."”Det: vackraste Iand jag sett i Sverige”:så kan jag hålla med om att man till och med kan älska stenarna på Upplandsslätten. ;- Men. ändå .är skärgården" det vackraste motivet i Roslagen, Det behöver varken. lärda eller skriv benter tvista om, Lst ubbe Nordström, som ”dillade så mycket ' om - -Lort-Sverige i en av sina böcker är en riktig kveru- lant när 'han reser i' Uppland.” I sin - bok -”Sjörövarfinal”, som -ut- kom 1937 vräker han. ur sej. bland |+ annat: ”Landskapet bestod av små, en- risbevuxna gnejsknallar 'med fat- tiga jordlappar emellan, och ner- krupna vid marken, fallfärdiga, ur- blåsta, lappade, lutande' lågo sprid- da stugor, närmast att karakteri- sera ' såsom en bondebebyggelses utrangerade kåkar, och allt vad jag såg-av Roslagen verkadg snart på mig som de sista utfattiga resterna av ett utfattigt Sverige, tillhöran? de ett redan avslutat förflutet,” . . Det är 32 år sedan. dess: Lubbes ord präntades. Kanske Lubbe var mera bevandrad i Uppland än jag och kanske han-såg allting genom | oputsade glasögon, men: jag tycker ändå att han går för lånet i sin nedklassning; ' : Upplandsslätten - 'är trist och man möter ofta inom ögats synkrets förfallna. hus, ladugårdar och nertrampade gärdesgårdar, men kunna göras till konst under en skicklig konstnärs pensel, På Upps landsslätten .- finns "ännu "mycket kvarstående från Lubbe Nordströms tid, men där har också 'skett en som ger en annan struktur åt landskapet, Nya hus, nya vägar, nya trädgårdsanläggnin- gar, smärre industrier med "i mil- » [användes nu som stadens förnäms- den, Kvarstående är det långa pars; tiet .som "går i äsens riktning och jämte kyrkan helt dominerar. den-| : na del av staden, Här utfördes Erik XIV:s mord på medlemmar av släk- ten Sture och här i Rikssalen för-j siggick Gustaf II Adols storartade kröningsfest > och "det vär också här som 'drottning Kristina högtid- ligen ... avsade- sej , kronan, :. Efter branden ombyggdes slattet till vissa delar av C Hårleman och Rikssalen! ta festsal. Här har länsstyrelsen och landsarkivet ; sina lokaler och där bor”också landshövdingen, Man kan ' inte gärna gå. inpå platsen för: landets mäktigaste for ke -i.Kungshögarna, Gamla Upsala torde. ha fått sin; betydelse redan på 200-talet efter : Kristus och var kungaplats i Svea-i väldet för 1500 år sedan. Den gam- la kyrkan är från 1100-talet, den var -Sveriges första ärkebiskops-' kyrka 'och gravkyrka för Erik den helige ' innan relikerna ” flyttades över till domkyrkan i i Uppsala. K "har en | i öster, det är den s k Domare- högen, egentligen” avsedd' som tri- bun ' vid större tingsförhandlingar, H Ursprungligen har man ömt vårdat den teorin att Oden, Tor och Frej - Gamla Upsala när man är så nära :' . grundsbornas : huvudsakliga "näs få Det var', handelsfollke' i 'ö ju som, tog initi till "grundläggandet/- av 'den - nya sta= 'dén 1491 - därför ; att deras egen. ” "hamn, genom landhöjningen blivit "avstängd från havet, Under Danne= mora - bergslaga ' glanstid användea Öregrund. som utskeppningshamn för det berömda ,dannemorsjärnet, som" märkligt: nog på världsmark= naden såldes under beteckningen ' Iron of Orground.:I dag lastas in=. . .get järn vid hamnen, men vid hem« bygdsgården. kan den intresserade få . beskåda ; den kraftigt byggda järnvåg på vilken tackorna vägdea före lastningen. - i '' Kyrkan i Öregrund tillhör den i "Uppland vanliga tornlösa rektan« gulära typen'nied vapenhus 1 söder "och sakristia: i. norr... Byggnadsma=- Aerialet är det för den: typ av. kyr- .kor ganska "vanliga. gråsten. med strödda tegelinblandningar. Kyr« . kans. yttermurar "är putsade och vitkalkade och torde: ha varlt så- "sedan 1680-talet, Kyrkan' anlades samtidigt med att staden” började bebyggas, Här kan man, liksom på flertalet mindre 'kyrkor i Uppland och Mälardalen, se att kyrkobygg= nadens fönster blivit upphuggna och förstorade, Detta har sin grund I "att landsortskyrkorna i kristendo= mens tidigaste skede i vårt land, ofta byggdes som fästningskyrkor, det vill säga: kyrkobyggnaderna skulle :kunna -utgöra en tillflykt I 2 vilade i de. mäktiga K men riktigt så fornnordiskt är det inte.: Gravplatsen härbergerar ' be-. tydligt mindre storheter, men ändå kungar, .De lär ha hetat 'Aun, : Egil och Adils och troligen här- stammande ur Ynglingaätten och det lär”stå skrivet om dem både i Yng- lingatal och i det fornengelska Beo- | wulfskvädet,: ” SV Reken har sex städer: Djurs- holm, Lidingö, Vaxholm, Norr- tälje, . Östhammar och Öregrund. Den sistnämnda är sedan något år i administrativt hänseende för- enat med Östhammar, Det är knap- past troligt att en äkta rospigg vill na, jön väl placerade tb der ger på sina håll åt landskapet en ny friskhet och en ny livsform som gör det njutbart och vackert. Jan Fridegård skriver om Upp- "|land att det inte tillhör de mest '] natursköna landskapen i vårt Jand, om man undantar Mälardalen. Upp- land är kargt och hårdflörtat, men ur I isk V | . det rikaste i Sverige. . Uppehållet i lärdomstaden blev inte långt. Ett besök i domkyrkan varje gång man besöker Uppsala hör liksom till traditionen och per- sonligen blir jag aldrig mätt på »jatt studera detta" underbara tem- pel. I sju hundra år har Sveriges ärkebiskop : residerat här, och un- der de höga smäckra gotiska. val- cerar jag önskelistan! " shol och Lidingö 1 ”ofärdstider, Det är känt"att dans= karna uppförde sej fientligt på 1600-talet, härjade och brände, Så kom ryssarna i slutet av 1700-tålet också de med fientliga avsikter. så nog - behövde. ”öregrundsborna "en fästning och att kyrkan. fick göra tjänst som sådan är förklarligt, ; » Tiden . medgav inte något mera ingående studium av kyrkan, men jag hann ändå med att notera en del intressanta detaljer. Bland kyr- kans äldsta inventarier finns två votivskepp samt ett intressant me= "deltida' altarskåp: som' skänkts till kyrkan av St:a Klara i Stockholm, Troligen : på grund -av sin storlek Pp högra vägg medan den nuvaran= som städer tillhö Man räknar "dem 'som mer eller mindre utväxter på Stockholm "och de är därför inte mycket att haj Säjer man i Öregrund. : Jag talade med en person inom; hotellbr hen och han bet att man väntar sej en god arena . Tillgången på privatrum är i det närmaste obefintlig, Allt är full- bokat och hotellets egna möjlig- heter är från den 1 juli hårt an- strängda, Men så är ju Öregrund ett eftertraktat sommarparadis som; =. fått smeknamnet Ostkustens pärla; En "blick på kartan ger oss enj. god föreställning om stadens 'läge. . Vi ser hur Öregrundsgrepen går in, ' mellan fastlandet och Gräsö. Här ven..i rikshelgedomen. vilar andens och "maktens stermän, På -vänstra bildas ett sund med färjläge var-| igenom förbindelse ”ernås' mellay” XV e altar ts av kof« ferdikaptenen Matthias; Söderman $ . Öregrund, Som nämnt saknar kyrkan torn; men på en' höjd söder om kyr« kan är en: klockstapel ' uppförd; Denna har två klockor och är helt intäckt av bräder och 'rödfärgad. Huven är täckt med tjärad spån= beklädnad och krönes av en spria med flöjel som bär årtalet. 1736, "KUNSKAP, . ac —— Du' har tagit din son 41 fir- man, Är hans universitetsstudier till nytta för. dig: och"firman? — - Han är. fin -på:-att blanda ' drinkar vid - konferenser med kunderna. - La ' : Fra En ——
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.