Xx a LAHOLMS TIDNING —= | LT Onsdagen den 9 juli 1969 LT = i Sedan förra årets val har det spekulerats ganska flitigt i rela- tionerna mellan de båda mitten- Partierna. Att dessa svalnade en aning eftet den för folkpartiet mindre lyckade valutgången är -uppenbart och det talades och skrevs. väl också en del hårda ord mot centerpartiet på det hållet. Men , några. allvarliga följder för mittensamarbetet ' uppstod inte, vilket bl a ialdemokraterna ; Önskedrömmar och fakta tunga frågor som de båda par« tierna samordnat sin riksdagspo- litik kring. Moderata samlingspartiet har av . naturliga skäl! gått fram på egen linje i betydligt större utsträck- ning än :mittenpartierna, Partiet har särat sig från gemensam oppo- sitionslin;e i 22.3 procent av de .ärenden som riksdagsbehandlats under det att centerpartiet gjort :- d. . tydligen både hoppats och vän- . tat på, att döma av det stora in- tresse som visades för denna frå- ga från det hållet, Detta'bekräf- tas av €n utredning om samar- - betet mellan de tre icke socialis- tiska. oppositionspartierna ' folkpartiets kansli utfört, . Vid denna utredning har jäm-: förelser: + gjorts mellan parti- grupperingarna vid olika frågors avgörande i riksdagen. Denna har gett till sesultat, att såväl mitten- partigamarbetet” samt samarbetet mellan de tre borgerliga opposi- tionspartierna varit mer ' omfat- tande under årets vårriksdag än något år tidigare. År ' 1965, det första år denna undersökning om- fattar, .var.mittenpartierna eniga i 44,8 procent av ärendena, men under årets riksdag i 53.8 procent, Tendensen i denna utveckling är ju rakt motsatt den man försökt lansera i den 'zallmänna politiska debatten, Nn nn Det är inte heller 'struntfrågor som, centern och folkpartiet sam= '' arbetat $, utan synnerligen bety-" " delsefulla sådåna; "Bland samar- betsfrågorna kan nämnas skatte politiken, u-hjälpen, lokalise- rings-, arbetsmarknads-, familje- som ' er drivs i riksdagen. i 98 procent och folkpartiet i 8.6 procent. H , rv EF Mi 3 betet i förefaller alltså utvecklas i önsk- värd riktning. Däremot kan man' på goda grunder påstå, att det in- te gjort detsamma i önskvärd . utsträckning på det regionala och lokala planet, Centerstämmen i ' Borlänge i mitten på juni rekom-' . menderade också en intensifiering ' av samarbetet just här, Ett så- dant skulle även kunna få psyko- logisk betydelse genom att lands- . tingen och de kommunala orga- nen ligger närmare folket än riks- > dagsarbetet, De praktiska. kon- sekvenserna av ett sådant mitten- samarbete angå ofta menig man - mer direkt: och uppmärksammas - därför mer samtidigt som samar- ' betssträvanden genom att inten- sifieras på det regionala> och 1o- kala planet får en mycket större bredd via dessa förtröendemän än om det I stort sett bara be- ' Folkpartikansliets utredning är - " intressant och ger dessutom be- '- sked om, att önskedrömniarna om att valresultatet 1963 skulle ut- göra en sprängkil i mittensamar- "betet irte' har någon ' konkret bakgrund. : den kan löna sig, särskilt för Till högsommarens njutningar hör egna jordgubbar i trädgårds- täppan, När skörden är över är det daga att rensa bort revorna, så att inte landet växer igen til nästa år utan behåller sin växt och produktionekraft. : Har jord- gubbslardet : hunnit bli 45 är gammalt bör det gättas om, Bäst är att skaffa nytt. material från plantskola, där odlingarna kon- trolleras "av Statens plantzskole- nämnd. På så sätt vet man bäat att det är välrotade och friska plantor av lämplig sort. Tar man egna -revplantor får man des besvärligt med rotning och om- skolning, delg löper man risken att fröplantor 'kommer med, som inte är' sortäkta utan ”blandras” med sämre kvalitet; : « Sontvalet fär rätta sig efter nognadstid, motståndskraft mot gråmögel "och 'andra sjukdomar och naturligtvis efter tycke och smak. Bland de tidiga är ex. Senga Precosa, Lihama och Zefyr värdefulla, medetidiga bl a Go- rella,” Redgaunlet och framförallt | Senga Sengana, sena ex.. den äldre och. för Norrland särskilt lämpade - sorten Abundace. Det nya jördgubbstandet. bör inte''ha burit jordgubbar. på de senaste 4—5 åren. Det bör vara väl . förberett med — jordbearhet- ning och. gödsling. Plantorna sätts i rader med 50—60 emss mellan- num "och med 30—40 om mellan . TRÄDGARDSÄRET 1969 Fr Av professor INGVAR GRANILALL, Statens Växtskyddlänstalt. Juli, — Jordgubbslanden ses över och omplanteras, Jorden skall vara välberedd och välgödslad. Kartgallring av froktträ- pPlommanens del plantorna i raden. Månadsamult. ron kan med fördel sättas som kantväxt vid gång eXer rabatt. . - Fruktträden börjar vid det här laget visa kart. En rik ansätt ning är naturligtvis i och för sig glädjande, men ibland kan det (Forts. på sid. 7) [ETT ORD. = | PÅ VÄGEN | 1 början av detta århundrade ter färdas miltals på hästryggen för att predika evangelium i södra Brasilien. Lekmän var till ovärderlig hjälp, Jag minns hur min far läste bibeln och gav praktiska förkla- ringar till texten, Han talade med övertygelse och besvarade de frågor som ställdes till ho- nom. , Han ”trädde upp i tid och otid”, . a De: Det var så de första. kristna gjorde: apostlarna, .lekmännen och de ä'dste. De mottog evan: geliet och förde det vidare över den då kända: världen Också idag :bär. många budskapet vida- re, många offrar de löner som ett annat yrke skulle ge dem, försakar "materiella. ting och" den moderna ; civilisationens bekväm- lighet." Många' ger :sitt' liv och blir martyrer' för sin tros'skull. och socialpolitiken. Det är idel ao AVTALSRÖREL ”LO-hotet att riva, upp: den egna uppgörelsen om, inte: sjuk- sköterskorna ,. accepterar. med- lingsbudet ter: sig” besynnerligt av: ett" par" sköl, / kommenterar TCO-tidningen:” "LO:s "agerande r första sett, stöd "åt den' kommu- so natax arbetsgivarsidan: och det!: ären "ovanlig åtgärd frå 0, P1 som.ger de högavlönade "på LO- sidan' minst 7. procent i form :av lönegljdning under de. två ären. | "Vad; som därutöver sUlldragit sig Intresse. är / att'z LO-chefer Arne. Geljer. på LO:s /represen- tantskap i tämligen: hårda” or- dalag” uttalat sig förf en” isam- ordning mellan olika" löntågar. grupper även I" &tamtiden: LO |” inté'" attYsläpba.? skttlöv. räven omj:: kommer krav på samordning, en förutsättning "är att. sam- "ordningen accepteras . av "alla, betonade : han." Det, .egenartade är emellertid, att samtidigt som hr Geljer talar om.samordning' mellan olika grupper, varnar han för att LO i nästa avtals. rörelse Kan få strig med tjänste- mannaorganisationerna' äm ”. för den fort- gående, arbetstidsfö 'kostningen. LO; skall tydligen ha både bete och strid med tvjäns- Är. kanske" meningen 'den' att tjänstemännaorganisationerna tillb alla delar skall rätta :sig efter, LO. och .. snällt . ställa in sig.;| :samordningsledet eller hur har .hr Geljer' tänkt sig att lö sa frågan? Det gick som bekant inte att komma över de. mot- sättningar, som hindrade , en samordning mellan LO och TCO i den hän avtalsrörelsen, Inte lär; det "bli "lättare: i nästa av: talstörelse, "då: parterna 'till det som förut vållat . problem också har > arbetstidsförkortningen . att tas med. | : Skall .de olika löntagarparter- na frivilligt kunna samordna si- na "förhandlingar i. framtiden krävs det såväl insikt om som ” hänsyn, till varandras problem. Det .torde också krävas att de olika” -löntagarparterna' själva är medvetna om «sina egna pro- bleri: och dessutomy. att de har viljan : att, göra något .åt dem — att. bara rulla över det heta "klotet till åndra' organisationer ” löser inga problem, ': Snarare tvärtom! +: cant ord . Vi. tänker på löneglidningen som, nu inte bara reellt utan också formellt spelar en bety- dande röll för 'löneutveckling: "en. :I ochi med. årets :uppgörel- se har , man nämligen för förs- ta gången i. utrymmet räknat in kostnaderna för väntad löne glidning "och>”att.. det : blir en lyckosam :väg tillåter vi oss att Löneglidningen bör ” elimine- längt det är möjligt i för fatt: som nu skett, tasi"med" ivutrymmesberäkning- arna.» vid: förhandlingsbordet. Samtliga parter torde vara en- se om att vi komme ratt få dras med den nuvarande låglö- - nefrågär,- "så länge som ' vi har : betydande.. löneut- FE sidan om avtalen. ,.& samordnings- oavsett var de” kommer ror. vi inte någon grupp ”av”, slutat "tidningen. "fråga ifrån, t vill veta 22 un ky Storstad Under industrisemesfern söker sig hundratusentals smänniskr upp vära skogar i landet, Dessa har ' blivit våra främsta frekrea- cionsområden vid sidan åv bad- stränderna, : ” — Enligt 'gammal hävd har vi rätt att använda oss av. skogs- markerna för att upptäcka ' och ta oss fram, finna vifa” och re- kreation, säger jägmästare Erik Samuelson, Södra Sveriges Skogs- ägares Förbund, : Växjö. ' Vi här vår allemansrätt till haturen som mer trångbodida länders: männi- skor avundas oss, ot Rätten att vistas fritt-1i: skog och mark innebär emellertid hän- syn till dem som äger och bru- kar marken, Sverige täcks. till drygt hälften av skogar, vilka e 50 procent av enskilda, . ' 25 25 procent av bolagen. Turisten kommer ofta, till skogs- området med bil Det händer då ofta” et att bilen körs in på en skogs- vandringen till skogshöjden, in- sjön etc. Resultatet blir att skogs- traktorn med sitt. lass MHindras komma ut. till platser där tim- ret skall läggas av i wid stora ländsvägen, Mo : att 'man ” obetänksarrit bryter kvistar, plöckar” blommbr som är fridlysta, "Man har 'enligt lagen inte rätt att utan lov bryta kvis: tar eMeri' grenar av växande träd och buskar på arlinans mark, > Stympade ' träd,” till. och- med avbrutna toppar -i''dkogsplante- ringar visar att vi ofta inte kän- ner «till; denna bestämmelse, e I vår barndoms skogar gick kreaturen på bete och höll sti- ”procent' av statep,. Md Vv”, garna och fälten öppna. Det gick i je . Mitt i centrum, för de tre stora. befolkningsområdena Stockholm, a Göteborg." och ” det småländska skogshöglandet, Dit, är turisten so i de stora tysta. skogarna, säger. skogsägarna i att "om du ej flaskor, papper" och. plast. lämnat kvar, vid Ne OR a : et hit igen”... 0 ov att-:springa omkring barfota. på upptrampade stigar utan snår. e När korna" och andra betes- djur försvann fiok vi till att bör- ja med mer slutna skogar. Det blev snårigt och ogästvänligt att sätta sin fot i dem, ” S e Under senare år har: det mo- derna skogsbruket" åter börjat öppna skogslandskapet. Hårdare gallringar, körvägar till och från avverkningarna: ersätter de gam- la kostigarna inne i skogarna. " FRITIDSKRAV — Fritidsmänniskan ställer si- na krav .på. skogstrakterna mr ren rekveationssynpunkt, säger Erik . Samuelson, Skogsbruket » måste "anlägga "de ekonomiska företagarsynpunkterna. - De två behöver" inte : alltid hamna i ett hopplöst motsatsförhällande, I det rena -skogslandet där man inte hela tider: måste »ha sina si doblickar - mot” landskapet ''som sådant ' bedrivs ' det. rationeila skogsbruket, Det innebär bland annat cs - " Ö' stora sammanhängande” områ- den med yter av likäldrig ren- odlad "skog, CT TA e beskogning av kaihyggen, vil ket främst 'sker som skogsplan- tering, vo oc ur e planteringar vilka vårdas ge nom lövröjning, "vanlig röjning, gallring, > - Me : " Syftet” är här att snabbp 1å fram bra skog för avverkning, Även det mest rationellt driv- na skogsbruket tjänar naturvär- den, Man skapar mäktiga pelar- salar, -tar hänsyn till fågel och vilttivet vilket! blir till glädje för skögens- "många ” fritidsbesökare. Domänverkets natunvårdsavdel- ning har här lämnat rekommen- älkommen för att finna vila och, avkoppling! ' ödra Sverige, Man gör. det med förbehållet trivsani V <> föredrar bo i ”skogshavet” Malmö välkommen .” rast är du dationer som -man---söker- följa även bland de samverkande 'en- skilda skogarna och bolagen. Man - ” . spårar. boträd för fåglarna, sätter "upp nya fågelholkar,; bévarar kärr och' mossmarker. T de senare finner: viltet lämp- lig föda och 'skydd. » = . . . Det rationella skogsbruket ska- par ekonomiskt underlag för, de rena naturväårdsinsatserna. . Skogs- ägarnas 'åtgärden på detta områ- de kan bestå i att man hugge, ut, öppnar ' ”fönstret” mot mos- sar, sjöar, vackra landskapsbil- der, man: sparar "lövträdsgrupper som bryter en . anmars alltför mörk barrskogsmur, man hugger rent ' runt: omkring, . frilägger, märkligt vuxna träd på exv mos- sar och berg. fer SKOGSVAL :-Nutidens storstadsbo som växt upp på kontinenten eller i skog- lösa grannlandet Danmark söker sig i allt större utsträckning till Sverige för att under semestern uppleva skogen. 2 I Götalands högland har man undersökt vilka -torpställen som danskarna i första hand söker sig till. .Det visar sig att de näs- tan hundraprocentigt valt ett stäl- le mitt i skogen; Efterfrågan på stugor vid vattnet har börjat kom- ma i andra hand. a Skogen är den stora upplevel- sen för stressade storstadsbor. . + - - | RR TAG borgal” & Sim Na pet Cape Kennedy i väntan ' = på den största dagen prägel på det lokala samhälls- och kultärliver . De vita atlantstränderna, som fö«s re. rymdåldern frekventerades av några gäster i oansenliga badhotell, kransas nu av moderna motell, res« tauranger och nöjesetablissemang. Men något av det fridfulla förs gångna' dröjer ännu kvar utanför rymdbasens 35.000 hektar. I ett an« gränsande naturreservat finner man exotiska fåglar och växter och ba= ra några kil rbort stävar en räkfiskeflotta varje morgon ut mot traditionella fångetplatser, it oh Själva Cape är en superlativer= nas' udde, där moderna könstruk« törer och djärva planerare skapat byggnader, maskiner och” instru= ment som antingen är de största eller de tyngsta eller de kraftigaste” : — och som i allmänhet är helt unl« ka. Som en symbol för. denna sats= ning står den jättelika monterings= " hallen, .könd .som , Vertical As- sembly Building, Detta raketgarago är 218 m långt, 157 m' brett och , 160 m högt och har sitt eget kli« mat, "med molnbildning under:ta= ket (och 'risk ;för lokala skurar) när fläktarna står stilla, — basen har alla sin egen privata nedräkning, som barn inför julaf- ton: 'dan före dan före dan, Denna nedräkning "började" redan den: 16 juni, som var ”T minus 30 (T — tanke off), Nu närmar. sig den dag då "hötellreceptionister' och telefo- nister. kan hälsa gästerna med ”God morgon, .T minus 10”, etc, "Mie hänger blank: och låg och . nära "över palmkronorna vid Cape Kennedy, i dessa dagar, Kla- rare, lägre och närmare 'än någon- - Isin tidigare, så. förefaller det, för . folket vid Cape, På den berömda startplatta 394, slickad av många - eldsflammor, 'står den 111 meter höga Saturnraketen : beredd. att slunga Apollo 11 mot månen, ' ända fram till de dramatiska ögon- '. Nedräkningen börjar 'på "allvar blick då 10—9—38 betyder sekunder först några dagar före uppskjut-|1 Stället 1 dagar, Uppskjutnin- ': ningen, som enligt planerna skall| een är som en länge . efterlä d ske kl 9.32 lokal tid (1432 svensk |examehsdig på Cape Kennedy, då tid) den 15 juli. Men utanför rymd- | frukten"av många månaders inten- : > I i siva ansträ skall skördas, a ”-Att' räkna baklänges går. nu: av | gamla. varan i Cape Kennedy. Alla de 20, bemannade rymdflygningar som" NASA genomfört.-har startat från. denria santliga udde. i”Flori- da, som först :blev känd över värl- den som Cape Canaveral,-Det nam- net.; sammankopplades. . ofta, . med fiasko under det amerikanska rymd- programmets . svåra, ihledningsår. Den förstå framgången kom den "| 31 januari 1958 då Explorer I sköts upprin i en bana kring jorden, " : 1; ARBETSPLATS FÖR 30.090. . "Himlén' övånför : det ' soldränkta Florida är oftast blå, men intres set i Cape koncentreras Helt kring den svartnande rymden därbortom, De 30.000 som "arbetar vid rymd- basen. och i närbelägna anläggnin- ger är flera än invånarna i' något av: samhällena omkring. De: flesta av personalen vid Cape Kennedy har kommit från ' andra 'delar, av USA, Fn ettor procent av dem är vetenskapsmän, ingenjörer ; eller skickliga specialister inom :skilda områden. Med sina uförsgåvor och isina inkoaster har de helt salt sin ingen, Du' hittar snart Sad rota «en'ny? « ' - : " + Ja, mén vem. ska jag nu 'gå + utmed i kväll?. ösa, CC '” RAKETSTEG PER PRAM - Till Cape Kennedy kommer I1e«-. veranser trån alla delar av USA, Cape är: inte bara en månhamn, utan är också en flodhamn och en flyghamn, Sektorer av Saturn-ra= , keten skeppas på pråmar till Capa via de närbelägna floderna Banana River och Indian River. 'Det föra sta raketsteget kommer från Lui« siana, det andra och tredje steget från Californien, De provas och fär= digställs i Alabama, 'Styrning- och , navigationssystem levereras från . Wisconsin, efter kontroll i Massa=; chusetts, Olika system 4 Apollo=' kapseln tiliverkås i Florida o, New Hampshire och flygs in med tran= sportplan, New York bidrar med od , "en flicka :i-tio 'år blev' tillfrågad .. varför han inte gifte sig med henne. | — Tja, svarade mannen, Jag har träffat henrie "på 'onsdagar och fre= dagar - varie' vecka i tio år.” Om jag gifte mig med henne skulle jag > inte ha nånstans att gå dom kväl= ; larna, | ”månlandaren, Omkring "2.000 pressmän, TV- ”och ”radioreportrar' kommer att på ort och ställe avvakta den slutliga nedräkningens dramatiska ”3-2-1-, ångnition-Lift off” och .raketmoto- : rernas ofattbara vrål —. ”det vär= sta oväsen människan någonsin ställt till med”. Redan i början av juni sände NASA:s pressavdelning ut varningar till nyhetsmedlarnas folk att sila hotell var fullbokade 'inom minst en timmes bilresa från Cape Kennedy, Uppmärtsamketen och bevak gen är belogad, det blir: ett histo- riskt ögonblick 'då människan in- leder försöket att ta det första ste- get på månen — clest la premier pas qui cotte — och därmed ock- gå, tar det första tuppfjätet mot främmande världar i rymden, Det blir Neil Armstrong och Edwin Aldrin som efter fyra dagars färd från jorden skall styra ner mot månytan,' cnsamma i bräcklig far- kost. . I Efter landningen, som beräknas ske kl 21.23 svensk tid söndagen den 20 juli, skall de båda austro- » nauterna ta det lugnt i hela 10 timmar, Först ser de på utsikten ., genom månlandareng fönster och ” äter sedan middag, Denna första picknick på månen följs som sig bör av en tupplur, med väckning efter fyra timmar, Därpå är det, helt programenligt, dags för en li- ten vickning innan Armstrong öpp- nar månlar darens lucka och klätt- rar ner på månytan kl 7.17 den 21 juni "TRE MÄN GÅR I ELDEN Så snart Apollo 11 gått in i sin bana återgår emellertid livet på Cape till det mera .normala, Då övertar högkvarteret för bemanna= de flygnirgar i Houston. 2nsvaret och reportrarna lyfter med -spe=x cialinsatta plan för att bege sig ' dit. Houston blir sedan centrum för bevakningen och för rapporterin= gen om de tre männen, Armstrong,” Aldrin och Collins, och'deras kap=; "Den 111 m höga Saturn/Apollo' står redo på startplatta 39A i Cape Kennedy för -vad som kan bli ' en :historisk - rymdfärd. (Forts, på sid. 3) : : : sä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.