"LAHOLMS "TIBNING ” ' Två räntehöjningar på vardera stopp för den "europeiska' kapp="" en hel procent inom loppet av > fyra månader och från ett ut- :- gångsläge som efter den senaste räntesänkningen på en halv pro- den 10 oktober: förra året n | kan ' tet bekl cent beteck d 1 som löpningep : på > räntehöjningens ' vägar till en återgång mot,no: mala räntenivåer. on Så sent som vid senaste årsskif- des från regeringshåll - knappast karakteriseras som hå- " den svaga investeringsvilja som got annat än extrem högräntepo- litik, Lägger man därtill att vi här - ansågs då. angeläget att försöka i vårt land inte haft ett-så högt. uppmuntra denna. Industriinves- ränteläge som' nuvarande sju pro- . cent sedan den exeptionellt svå- "ra ekonomiska krisen i.början av 1930-talet, förefaller den nuva- rande situationen inte precis vara” vara en logisk politik att; åter: frukten av. någon förutseende ekonomisk politik av' den social= änte-.. - demokratiska regeringen. Snarare höjning. på fyra månader? Hur, et «> ' kommer investeringsviljan att Utvecklingen för vår utrikes-' , - : , : tvärtom. - teringarna har sedan dess gläd-;., jande nog visat en uppåtgående, tendens med nya arbetstillfällen som följd. Kan det då verkligen. bromsa upp denna positiva: ut veckling med två procents ränte. reagera för en sådan ryckig poli-; handel under innevarande års fem tik? Det kan knappast bli positivt! : ” ;första månader : motiverar 'inte heller en så drastisk räntepoli- tik. Exporten' steg under' denna : tid med 14 procent och importen : i i »« med 10 procent. Trots' d>tta' har -. görelse gav väl knappast kompen=: Till de företagare som har an-': ledning 'att se särskilt bekymmer-' . samt - på - högräntepolitiken ' hör, jordbrukarna, Årets: ' prisupp-:"' . emellertid avtappningen. ur vår . sation för den enprocentiga rän-' -. » valutareserv fortsatt..-Detta.be- . ' "ror tydligen delvis på det höga Särskilt för' unga, nyetablerade :: ränteläget i en rad europeiska stater. Frågan är emellertid om ' under ”senare år lagt ner "stor: det är riktigt att låta svensk före å iseringen; | - tagsamhet, som arbetar .med be- : tydande summor lånat kapital, skuldsatta fastighetsägare, bland gen som en kalldusch: Detsammi tehöjningen: den 28 mars i år. jordbrukare, och för sådana! som ” > på mel och specialiseringen 'av -.produktionen, - kommer den senaste räntehöjnin-' : område, utan som även kan finna ;”. svenska företagare : visade." Det | ”—" Lantbruket "måste prestera ca 120 "miljoner ” kronor” I högre nettointäkter. per år för att'kla- rmögenhets-. 'o arvsskatterna om ' taxeringsvär- dena höjs med 40 procent, säger direktör Karl Olov>- Andersson, Lantbruksförbundets ' driftsbyrå, t 'en” artikel ”f Jord- s "Föreningsblad..+ "oo ; Höjningen "av ' taxerimgsvärde- na Örabbar' det svenska lantbru: ket: mycke härt.” Särskilt” märk. bart blir detta” för” de stönfe Sterna. setyder att man! hjulen” för. den: ra- Järn setts "Med ledning av” deklaration& undersökningar som gjorts av sta- tistiska” centralbyrån kan man få fråm” ”effektefr ” av ”-täxeringshöj- enheter. 1” olika ”storleksgräppel Arvsskatterna' beräknas:”rhed ut: gängspunkt' från. att" alla egendom blir: giftorättsgods;- samt-s att. i snitt finn: "Ma n£ ner:'då ord - att det krävs en sammanlagd; in- HÖJDA SKATTER SÄTTER > KÄPP ILANTBRUKSHJULET I procent bara för att tjäna ihop för. gruppen över 100 hektar är 11,7 respektive" 17,1 procent, 2; FÖRÖDANDE EFFEKT — Reglerna för beskattning av kapital leder till resultat som: di- rekt motverkar den starleksra- tionalisering som man från stats- makternas' sida på andra sätt ar- betar för, framhåller K O Anders- son... Förre " jordbruksministern drog ofta fram . några skånska storgods som föredömen i fråga om effektivitet, + += '. Beskattningseffekten' för denha "yp' av lantbruksföretag är emel- lertid helt förödande, Redan med nävarande taxveringsvärden upp- går: arvsskatterna för de stora godsen till 1/4' eller mer av fas- tigheternas taxeringsvärden, "Det krävs: em" förräntning: på. ca. 4 iga .förmögenhetsskat- Det; kan "stärkt ifrågasättas om inte 'de "regler som mai tilläm- par för .åsättande av iaxerings- värdet. ..-på. "jordbruksfastigheter måste ändras." > Jordbruksdelen inklusive. byggnader skall äfsät- täs: det "värde en ”förständig kö- pare”. är , villig "att" betala: >>" 7 H SS Pie | sn : Soma ? Grönfjället +. - Ett verkligt ödemarkens : flickan från. lappmarkens ny=> +. byggartorp, som blivit koristnär och = ? , författarinna, Efter många timmars ' samtal är man mer än förvånad: att. hon, Lisa Johansson-Sandberg,' komstökning : på” "över 60 mi ; ver. & Men. "det är 'etp' alltför litet an- ner' "kronor. för" att: klära den '& "gårdar ac med i som. tas med i köpe- ikeri; för "att denna " vilka vil'sägarna utgör ett stort 'kan ägas: om många industri- inslag, hyresgäster 'och andra småföretagare, som arbetar” ed: medborgarkategorier, ' som drab- lånat kapital'och har små fö bas särskilt "hårt av högrä MHtiken, betala skyddet för denna kapitalflykt. Mot bakgrunden av dessa verkningar bör det' vara - synnerligen ängeläget, inte minst för vår r att få > räntni; ginaler, ”' Om" ränte "vapnet kan lätta regeringens oc " riksbankens bekymmer för valu ". tareserven, så ökar det samtidigt: många; många medborgares ieko- . iska bekymmer. Räntan är ett ;. till stånd internationella " över- : tveeggat vapen vilket manar till försiktig användning! ' lat läggningar sont inte :bara sätter "If värje fal ekommer. sådana var.:eller. vararnman dag. några: stjäl: en ”bil,- helst ligt förekommande ' råodel den; körs. det fram "til helst ;ett:-konton" aret z tande; ,bir påsen soykel. ärssefter PPV öm rå net äger rum ji” Stockholm;;och' tar! en. bild a >kassörskan söm visar vilken väg :råmar å och gick. - :- Sa ; Det, hela går.så liskt till. Och : gäng. ningarna: fattvredigeras sdnår förut.” dys: som hen .; Charterflyget/ har > I miljonen: -kronoi e t blir: mycket>varierande,: Fö ir "varit. bokade liga ökningen" av ”förmögenhets- : "I skatten /till.följa' av 40-procentig taxeringsökning, "les. ni ätt 'taxeringsökningen på :40 p i järe. Kommer att motsva en "höjning" av > den i laténta rvsskatteskulder i bå "inte mind- re äns73. procent, eller "totalt: 60 br r Koriistskatten. Hetsskatten d ed. 0 t Ire' gård: medknappt: 50 p darkitgräppen. skäll” kunna "utnyttjas" för ett 'så hår: betydelsefullt ' ändamål; :. Y kommit. in I en. ond "Situationen "-kommer- -att förvärras” ytterligare om” Ingen ändring/skeri ec I PG E"FÖRSTANDIG ': KÖPARE": stora :behovet. av; kapital i of förhållande till av: :Inflationen'”: och""de på: Idiga ! med kapital iyckats genomleva alla köldens och . fattigdomens fasor och att hon nm "vid nyligen fyllda 75 år, är så . tal'och produktiv som hon ä -e->> En: hel kvälls intressanta sam gav.-.en annan bild av-lappmarken - och fjällvärlden än 'den som i dag: :'- serveras för den moderne turisten: " Och "visst är allt. annorlunda i dag också för den bofasta befolkningen." : Man kan liksom bara inte fatta att. . det är'en nu'lévande : människa, fullt verkssm, som baka till sumbä tar en med till. ” mörkrets-fasor i skräck «> tro på skrömt och allehanda mi | det:blev: » > Under; årens 'gång har det. både vers. och » prosa och ..henné "Blodvälling.: Ett m t. som inte "endast nga tider: möorxn tér en representant lodår. och "kunger- född: med. en- ådra: av! första . visa. diktade hon söm «.7-årig .. getörflicka,” Hon kunde "inte skriva: då ren hon "- lärde. sig: rad "för rad utantill och gom..33. versar. g.har det blivit "| kert färgspel, värför inte, också vistades Lisa hos'!sin r och det var för henne I are..l ett 30-tal år har hon varit en” lefull "förmedlare ' till n i Yridigt' i Naturens 'väckra.och fl spel, Hon kom 'dtt ägnä' sig åt 4 färgning. och gjorde: ett. bildarkiv åt: länsarlivet. Hö ett 80-tal s ee = g. = 3 R = sl). till?” Men så tänkte” hon för. sig | själv: ”Om man ' knyter ryör i ga. det 'under -glas?”:Så föddes en [1 blom r hon fått fram] er dig i fjä . | där nu. allsköns da "konstverk" 4 ull inte.med Lisa fohanssons upplevel= : ser och så skrev hon 'bl'a följandes ' Jo, visst 'o Herre; i sommarens »värni . 4 to milda:su: imöerna vid, vägen, : i säden' som mognar på 'åkertegens I träde, som höjer. gin' krona mot ” i +" himmelen big, : 'ser dig varhelst vi går, : + färg: På fåglarnas. fjäderskrud på flyttfåglerna som k Ja Herre, vi ser: dig” även" där, konstart. som hon ännu. är ensam. om." Med. färger som "hon. själv > framställer färgar. hon ren" ull och 'om blott vi vill trö”att:du" alltid fd ir när. t Är sedan ” trallas konstnärliga ' motiv." > fram som, i' dag "har 'gjort henné ; vida berömd... Hennes. tavlor finns, . : I denna” gemenskap gruridmörddes 'en" fast tro” på Gud. det "Här. gamla hederliga -' lan- "0ög! utanför det tar efter brott, som var vanliga i Förenta Staterna för "Kunde . bankerna hålla” rånar- na borta lika effektivb som kun- derna på lördagarna. vore säker. heten total. te: Gsns JERUSALEM = . Hur skall det -bli med. Jeru- salem? - frågar Vestman- lands Läns Tidning (fp): Israel får vackert, låta bli att handskas med, den, besatta de-| len av staden,-som om den: hör- de' till deras land, säger. FN:s säkerhetsråd och. fördömer”! en- hälligt tilltaget. att. trots arabis- ka .protester vräka omkull någ: ra för der - arabiska känslan dyrbara byggnader” invid -klä- gomuren:' Genast. gvarar. Israels talesman vid, FN i New York: Jerusalem, vela '- Jerusalem, är " vårt, och, vi ämnar behålla det — alltså accepterar vi. inte för den heliga stadens del .da lagar, som gäller anständiga nationer emellan," att områden, göm är besatta '1 väntar på" "slutgiltig fred, skall vårdas: men "inte för- ändras av segraren. . - Fönvisso har Israel skadat sin sak inför världsopinionen' ge- nom atv vräka omkull:de där byggnaderna .— bilderna ,t TV gjorde ett otäckt intryck: — men, araberna. och deras vänner visste också att utnyttja 'episo- den mästerligty:»>.3 soc oh lt ht . PRESSFUSION: AV.NY TYP. : Dem fusionering som de' båda A-pressföretagen: "Nya: Norrland 1 Sollefteå — och. Dagbladet" "1 Sundsvall fattat beslut om skil- jer sig, skriver Västgöta Demokraten. :'(s), "avsevärt från, tidigare” tidningssamman- läggningar "cd an Man har nämligen: fattat'prin- | -andra nordiska. länderna. kä: : Bränser; på - semester, ga: som stannar rå bli: föremål" för” en: mycket grov uppskattning, De lär knap- past vera färre; so. Ve «Hr. Sträng blir stundom mäk- . ta bedrövad inför detta båteen- demönster.. 1I'-årets 'finansplan räknar han med 'ett.underskott 1 vår. turistbalans på en och en "kvarts" miljard": kronor, "Ändå innebär detta >: någon" förbätt- ring "jämfört "med i fjor, då tu- ristnettot försämrädes' med : 150 milj kr": Men": prognosen, på längre ' sikt gen. inte; utrymme "för någon: större optimism. Er- . farnenheten visar att när vår na- tionalinkomst . stiger : med; 3—5 .procent, ökar vår vilja att spen- dera semesterpengar i med 10-15. procent. D. har. det varnats för att Ac ske måste införa restriktioner i --turisttrafiken till sydligare län- «der. Men ännu har det inte bli- vit någonting av. Blir trenden densamma som: hittills i yår tu- . ristbalans är det dock fara värt ” att. hotet blip: verklighet, .sär- skilt: om: vår exportförmåga och .intäkterna. från sjöfarten, skulle svikta, di ++. Soelaldemokratiska "tidningar har" gett sig in på förtvivlade an- $trängningar” att” överträffa 'var- andra |. skallet : på centerledaren Gunnar -Hedlundi,= «sak A ge "värdet månntro sånt som man ska: källa " för soclaldemokratisk överbudspoltik? wa? at ad "är. det- nu-:- Hedlund. gjort som vållat" denna våldsam-" ma' upprördhet? Jo, : på..centerns kongress: L:.-Borlänge. lade” hån fråm :förslag.” till: reformer. som han - ansåg svara: så viktiga jatt man på allvar, måste. börja arbe: ta på: att, genomföra dem, Pen >+I-och för. sig, var. det: förslag som: hr: Hedlund, kom" med redån vid: fjolåretg. centerstämme 8- by.-.En. sänkning. av', pen der och". en. omfördelning. av skattesystemet :-till:. förmån för låginkomsttaganna, till. exempel.” I Borlänge. föreslog han dessutom ':len två. eller tredubbling av loka- liseringsstödet," en” sak..'som han tog' upp redan. i riksdagen, ...''. Visst blev det: rabalder också efter "Visby, ” Erlander." skyndade sig att inleda. Men vad har hänt ""Jo;- "allt: fler "tecken tyder :på att man i kanslihuset börjat all- varligt' fundera på 'det:;här med En rad ”fackföreningan' menar 'att det är ett vättvisekrav, precis som Hedlund .. sa sig tycka när. han uttalade”sig om" detsvs 7 örn "Och så håller man på -att Te, brilt: utreda” möjligheterna til 'en lund. Dennes. ”överbud” . skulle kosta tio miljarder -kronor —"' det fatt de, måste bottna | dålig infor- j. | klyschan om Hedlund 'som: ”över- en sänkning av . pensionsåldern. |, har" Erlander:' sagt :'— .'och' hur svagt'.skulle- inte -detta' samhälle dåsblit ite sssas Ne -sÄN > mer. förgrymmad; tycktes marn' bli .:sedan-hr;' Hedlund i ett föredrag ” senare ”. undervisat, ' om att :'de.' föreslagna. ' reformerna skulle 'gå på så där 300—850 mil- Joner:; kronor. Till -yttermera vis- so: att Erlandeng' påståenden om miljardbelopp ! är:" så fantastiska vad måtion "om ligen innebär, . förslagen ,egent- " Den, gamla »socialdemokratiska budspolitiker” "tycks ” aldrig" bll tillräckligt. gammal.fön att släng- as på soptippen... . mm. te ' Hur vore 'det' om. den socialde- mokratiska. pressen drog sig lite till: minnes hur dén' Klyschan, sla- git ..ut tidigare? pe : . När .Hedlund för. mågra år se- dan - krävde folkpensionshöjning- ar dimdrades det” om "överbud. När: han "pläderade för en aktiva- re "miljöpolitik 'och. kraftinsatser för. effektivare .lokaliseringspoli- tik hette: deb likadant, "=. =, - Men 'så dröjde det inte så länge innan, negeringen' slog' in precis på de vägar, som Hedlund 'anvi- Då var talet om överbud glömt och gömt — då kallades regening- ens” effektuering -av de -hedlund- |” "Den poetiska 'ådran fick näring och då mormodern" var både: slöjdkun- ände till naturens gå- gheter, vilket .varj en "+ betibgelse för, att överleva, fick 'Li- in stol unskapstörs! vårt lands mera betydande tradi rör . . Ljusbärerskan har konstnärinnan " kallat detta könstvérk i färgad ull, st, |. ta förmåga "att "minnas "och berätta, har -Kon: blivit en' av representerade” på ett flertal: m séer i skilda delar av världen, , ' ker snart. att -det. är två r som dominerar Lisa -Jo- konst. Man .möter den, » | fjällvärld och deh karga, men förg- starka ödemark i vars jordmån h -växt och danats, ; öre "Det blev en märklig afton' m givande timmars samtal, Skildrini 'gar: om barnaårens kamp mot svält . liga till i stiglösa ödemarker.! Om. Tesor från gård till gård för att: bistå . ändra 'i :kampen mot. 'sju'r- döden kom först och tider då epe- . le grävas... sly se Lo "I livets snurrande karusell, där . i trängs och knuffas” och spr'n-er mkull varandra, pratar och pladd-' rar och g'ömmer, händer det nu' gätliga möten med rnänniskor' som vi aldrig glömmer, Lisa Johansson är en:sådan. Ur ödemarkens ano- , "Visste ni - . "att städning och storstädning av alla lokaler som disponeras av sta- ten 'samt riksdagens och dess verk ” kostade statsverket”87.5 "milj kr i fjol, .. 5. i att" - tidganställda 'och resten halytid, +.1.3.0730 0. .: att den: allmänna: förvaltni | 'städpersonalen uppgick till 10.874 personer, varav 6.563 var hel- arbetade på nymitet : kar --hon «trätt fram - och . "| skänker åt. samtid och eftervärld ett själens :och andens utflöde som inte bara här sina rötter i'en rik' naturbegåvning och en varm män-, niskokärlek "utan framför allt i en sann och äkta Gudstro, ; - ve dikt, skriven för ett par år sedan' har sin särskilda bakgrund. Någon hade i radion" tälat 'öra att vi'inte' ser någon Gud, Detta stämde nu och försvarets gick till 6,927, ... . - i: att posten ledde stort, LTIL, bland städpersonal upp=-. vikarier för all städpersonal vid semestrar och dylikt, - och köld. Om : vandringar. i. vilda” skogstrakter, möte med björn och ven sådant som hör det 'oförklers dom och fattigdom. Om tillfällen då . "dimier rasade, och massgravar. mås- -, öch då att livet skänker oss oför- " Kanske att ett par versar ur en. bäst illustrerar detta. Även dikten ” 88 » it Av fö komn I Mat |, Denna,” söndags tex ä oss inför Guds heliga lag, De rik: tar till oss Jagens mutliga "du skall icke” och ”d vilken det, I år skall: | våra kyrkor. Det ör här närmast " Idet' femte | latt. vedergälla - Jont med. ont. Jesus” sade till "sina l mot en oför- rätt, utan om någon slär dig på den" högra” kinden, så vänd: ock den andra till åt: honom”. ord? ;Är 'det månne "alltid 'och un- der, alla förhållanden orätt .att värna. sig emot sådana. männi. skor, "som vill'skada en? Det är det naturligtvis icke. Man” kan under "vista ”omständi -Itvungen att t,.ex. anlita överhe- tens hjälp” för att få ut en rätt. Men i allmänhet, '& v."s! då inga större värden .står- på pel, bör den som vill. vara: kristen: hellre lida orätt. än göra orätt, Ja,. Jesus vill med de anförda or- der: säga oss, att en kristen hell än själv : : 0 så : för. bjuder sina lärjungar att hämnas sig, själva, kan han'peka på sitt z skattereforr 2 Sjrä ln > a 'de affärsdrivande verken; = | str: rena 2. to JSIB, själva, kan , etpbeslut att . tillsammans” byg]? aviserat: ra mate REN mn ska” förslagen "för "nya" djärva j att' luftfartsverket sladdade mtd] Statistiska centralbyrån svarar för: |eget exémpel Han. lönar aldrig ga en- helt. ny- teknisk: -officin a a, or yDe free Se Få CS : - : F3städande och" "> vi: oc ch siffermaterialet. ont med ont, Han "lönade tvärt. i Härnösand. samtidigt som man övergår till den nya offsettek- niker; daktionerna precis som förut i Men man "behåller "re. sne samlad” och ”"uppskärrad står "nu den - gocialdemokratiska |" r ”Underliga: ä vägarna. ro : de” erlanderska vi Tom: altid: ont 'med 'gott.: ” Det första ham talade från" sitt 00 > (Forts på å "Hur "skall ' v$' förstå dessa Jesu gheter” vara ' atd, Lv S
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.